Fria demokratiska val i Zimbabwe

Interpellation 2017/18:289 av Birgitta Ohlsson (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-19
Överlämnad
2017-12-19
Anmäld
2017-12-20
Svarsdatum
2018-01-18
Besvarad
2018-01-18
Sista svarsdatum
2018-01-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Glädjen var enorm på gatorna i Harare när landets diktator Robert Mugabe lämnade presidentposten efter 37 år.

I nästan fyra decennier efter att Mugabe kom till makten efter ett annat vidrigt system, nämligen apartheid, har zimbabwierna levt under hans förtryck. Ett förtryck som inte bara består i att ha upprätthållit en diktatur, utan han har också kört ekonomin i botten i det land som en gång kallades för Afrikas kornbod, men där många medborgare i dag lever i fattigdom och svält. En diktator som inte bara har nackat oppositionen och kört bort farmare ur landet utan också har massavrätträttningar på sitt samvete. Den mest kända massakern var operation Gukurahundi i början av 1980-talet, då över 20 000 av Mugabes rivaler mördades. Nu är Mugabes förtryck över.

Men den nya presidenten Emmerson Mnangagwa har i stora delar samma grymma historia som Mugabe och är involverad likt Mugabe såväl i våldsamheterna mot oppositionen de senaste tio åren som i massgravarna från 1980-talet.

I ett drömscenario borde Mugabe ställas inför riksrätt i hemlandet med rättegångar för att belysa hans brott mot det zimbabwiska folket alternativt sändas till ICC, den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Men då vi inte lever i den bästa av världar får vi hoppas på ett realistiskt scenario. Det första är att de planerade valen till sommaren 2018 tidigareläggs till våren. Ett alltför långt maktvakuum gör bara att det gamla gardet hinner positionera om sig och cementera fast sig igen. Det andra är att omvärlden, EU, FN, Sverige, frivilligorganisationer och andra engagerade för Zimbabwe erbjuder ett kraftfullt stöd för att genomföra fria, rättvisa och demokratiska val med löfte att om dessa utförs korrekt med massiv valövervakning och i en öppen regi, så kommer sanktioner att hävas, handelsavtal slutas, landet komma in i den internationella värmen igen och nya konstruktiva biståndssatsningar på utbildning, hälsa och demokratiskt styre att komma på plats.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

På vilket sätt ämnar ministern påverka, kräva och stötta att den nuvarande zimbabwiska regeringen genomför fria demokratiska val i Zimbabwe under 2018 och att dessa sker med internationellt erkänd valövervakning i öppen regi?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:289, Fria demokratiska val i Zimbabwe

Interpellationsdebatt 2017/18:289

Webb-tv: Fria demokratiska val i Zimbabwe

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Ärade ledamöter! Tack så mycket till Birgitta Ohlsson för i dag två mycket relevanta och tidsanknutna interpellationer! Den första handlar om att hon har frågat mig på vilket sätt jag ämnar påverka, kräva och stötta att den nuvarande regeringen genomför fria demokratiska val i Zimbabwe under 2018 och att dessa sker med internationellt erkänd valövervakning i öppen regi.

Sverige har en lång och nära relation till det zimbabwiska folket. Vi för en långsiktig och bred dialog med Zimbabwe och är sedan länge tydliga vad gäller demokrati, rättsstatens principer och den zimbabwiska statens ansvar för att skydda sina medborgares mänskliga rättigheter. Detta är också förutsättningar för fortsatt utveckling och det internationella samfundets engagemang med Zimbabwe.

Den konstitution som antogs i Zimbabwe 2013 utgör en god bas, men genomförandet har hittills brustit. Detta är också något som uppmärksammas i den rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Zimbabwe som Utrikesdepartementet publicerade förra året.

Vid flera publika framträdanden har president Mnangagwa och företrädare för regeringen tydligt framhållit politisk och ekonomisk reformvilja, väl i linje med de omfattande reformbehov som vi och många andra påtalat sedan länge. Presidenten har också framhållit konstitutionen och rättssäkerhet som hörnstenar för genomförandet av trovärdiga, fria och rättvisa val 2018. Vi kommer att följa noga huruvida dessa uttalanden omsätts i handling.

I april förra året beslutade regeringen om en ny femårig strategi för utvecklingssamarbetet med Zimbabwe. Strategin är utformad för att Sida ska ha beredskap att snabbt ompröva insatser och omfördela resurser i den händelse det politiska läget förändras.

Sveriges utvecklingssamarbete med Zimbabwe kanaliseras via multilaterala organisationer, till exempel UNDP, UNFPA och Unicef, och civilsamhällesorganisationer, och vi har inte något direkt samarbete med den zimbabwiska regeringen. Vid en positiv politisk utveckling kan vi överväga ett gradvis ökande samarbete med statliga aktörer där det bedöms effektivt och strategiskt i syfte att stärka institutionell kapacitet och ökad demokratisk insyn liksom att bidra till en effektiv statsförvaltning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett av strategins tre prioriterade områden är stöd till mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. Genomförandet av fria och rättvisa val är en central del av det, ett budskap som vår ambassad i Harare vid upprepade tillfällen fört fram samtidigt som de följer utvecklingen i landet noga.

Vad gäller direkt stöd till valprocessen, som Birgitta Ohlsson har frågat om, bidrar vi till Zimbabwe Election Support Network, en lokal NGO som arbetar med valstöd, valobservation, väljarutbildning, forskning samt opinionsbildning för valdeltagande. Vi stöder också en ungdomsorganisation som heter Youth Empowerment and Transformation Trust i syfte att öka ungdomars delaktighet i valprocessen. Vi stöder också kvinnoorganisationen Women's Coalition of Zimbabwe bland annat i deras arbete med att öka kvinnors deltagande i samhällsstyrningen och i valprocesser. Utöver dessa specifika insatser stöder Sverige ett flertal zimbabwiska människorättsorganisationer som arbetar med övervakning och skydd av mänskliga rättigheter i Zimbabwe.

Fru talman! Som EU-medlemsstat bidrar vi även genom Europeiska utvecklingsfonden till UNDP:s projekt till kapacitetsuppbyggnad för den zimbabwiska valkommissionen Zimbabwe Electoral Commission. EU har beredskap, och verkar för, att få skicka valobservatörer till de kommande valen. En valobservation från EU har dock hittills inte välkomnats av Zimbabwe. EU sonderar för närvarande med den nya regeringen i Zimbabwe om denna hållning kan komma att förändras.

Oavsett om en EU-valobservation kan komma att bli aktuell eller inte kommer EU att samarbeta nära med regionala aktörer och valobservatörer, såsom SADC och AU, för att främja fria och rättvisa val i Zimbabwe.


Anf. 2 Birgitta Ohlsson (L)

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka utrikesministern för svaret på frågan om fria demokratiska val i Zimbabwe. Jag tycker att svaret på många sätt är både framåtsyftande och konstruktivt, och jag delar även bilden att Zimbabwes nuvarande tillstånd inte öppnar för ett direkt bilateralt bistånd. Vi behöver veta mer om vad som kommer att hända.

Jag vill bara kort rekapitulera lite vad som har hänt i Zimbabwe de senaste månaderna. I november lämnade landets diktator Robert Mugabe presidentposten efter hela 37 år. Då ska man komma ihåg att zimbabwierna, som var ett förtryckt folk i många decennier dessförinnan under det vita apartheidsystemet, nu verkligen lever i en situation där man tänker på vilka möjligheter som kommer att kunna öppnas.

Man ska också komma ihåg att det förtryck som pågick i Zimbabwe under nästan fyra decennier inte bara handlade om att politiska oppositionella har pryglats, torterats, mördats och slängts i fängelse. Det handlar inte heller bara om att oppositionen har nackats eller att man har kört bort farmare ur landet, utan det handlar också om ett land som var Afrikas kornbod men vars ekonomi har körts i botten under Mugabes nästan fyra decennier vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska även komma ihåg att det finns många blödande sår i Zimbabwe som kommer att ta lång tid att läka. Det finns många massgravar som kommer att behöva öppnas, och man kommer att behöva diskutera inte minst de massmord som skedde under operation Gukurahundi i början av 1980-talet, då 20 000 människor som tillhörde ett slags opposition blev avrättade.

Det är bakgrunden när vi nu ser ett nytt Zimbabwe med en ny ledare, som vi dock ska komma ihåg är insatt av militären. Det är inte så att Emmerson Mnangagwa har vunnit makten i ett fritt, demokratiskt och öppet val. Måhända kommer han att göra det i framtiden, men då måste det också ske ett fritt, öppet och demokratiskt val.

Vi ska komma ihåg att Emmerson Mnangagwa, den nye presidenten, i mångt och mycket har lika mycket blod på sina händer som Robert Mugabe. Han har deltagit i våldsamheterna mot oppositionen på samma sätt de senaste tio åren och har också stor skuld i massgravarna från 1980-talet.

Det är mot den bakgrunden vi ska diskutera Zimbabwes framtid.

Nu kanske det finns ett scenario, ett slags öppen möjlighet eller window of opportunity som man brukar säga på engelska, men det är också ett fönster som snabbt riskerar att stängas. Visst ska vi applådera det goda som den nya presidenten har lyft fram, det vill säga mer och större ekonomisk öppenhet. Många zimbabwier svälter ju och har levt under erbarmliga förhållanden under lång tid.

Det är ändå väldigt viktigt att komma ihåg att Mnangagwa har samma dystra diktatoriska förflutna som Mugabe, och han har hittills inte varit tydlig, anser jag, med att säga att demokratin är landets väg framåt. Det är det som måste bli vår utgångspunkt när vi nu diskuterar ett framtida Zimbabwe och vad som kommer att hända.

Då är det väldigt viktigt att vi ställer krav. Jag tycker att det är bra att Europeiska unionen sonderar terrängen för att få ha valobservatörer. Tidigare har det varit så att Mugabe har släppt in valobservatörer, men då har det varit från "diktaturens kreatur", för att citera en tidigare svensk statsminister - alltså länder som inte har varit demokratier och alltså inte stått på rätt sida.

Jag undrar därför vilka mer konkreta krav som EU kommer att ställa förutom frågan om man eventuellt kan få skicka valobservatörer. Vad kommer man att ställa för krav på Zimbabwe i utbyte mot mer öppenhet, mer handel och mer bistånd?


Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Vår ambassadör och jag satt så sent som i går och diskuterade situationen. Frågan är för oss mycket viktig. Det är också ett tillfälle för oss eftersom Sverige har en lång och nära relation med det zimbabwiska folket. Ambassadören underströk att det som har skett är mer av ett tronskifte än ett maktskifte. Det ska man ha klart för sig. Det handlar mycket om hur Mnangagwa faktiskt lever upp till sina ambitioner och löften. Vi har förstås förhoppningar på att det här ska vara början på en ny väg för Zimbabwe. Det har varit så många år av ekonomiskt och politiskt vanstyre, och relationerna med hela det internationella samfundet har varit ytterst ansträngda.

Sverige avbröt redan 2001 det direkta stat-till-stat-samarbetet. Sverige har därefter arbetat med framför allt FN:s fonder och program samt med civilsamhällets aktörer. Där finns ändå en bred representation av svenska civilsamhällesorganisationer som har spelat en mycket viktig roll i genomförandet av utvecklingssamarbetet. Sverige har sedan 2002 genomfört restriktiva åtgärder med sanktioner mot landet. Det är ytterligare ett led i att ställa krav och se till att man säger ifrån mot sådant som är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har försökt att uppmuntra reformer med hjälp av både dialog och riktade insatser, men förbättringarna har varit långt ifrån tillräckliga. Precis som också Birgitta Ohlsson påpekar har det zimbabwiska folkets vardag varit mycket svår med en krympande ekonomi och bristen på politiska och ekonomiska reformer.

Vi vill främja mer demokratiska och effektiva institutioner på alla nivåer, på lokal, regional och central nivå i landet. Den nye presidenten har beskrivit sina mål för Zimbabwe. Där har han fokus på ökad sysselsättning, demokratiska val och förnyade relationer. Därför gäller det nu att de omsätts i konkret reformarbete. Det är också vad EU kan göra. EU kan uttala att man vill se att presidenten tar steg i rätt riktning, och EU kommer att agera i en fördjupad dialog, som det nu går att ha med Zimbabwe. Inte minst viktigt är det för dem att hantera de stora lånen. Det kommer också att vara den största ekonomiska utmaningen. Det måste vara ett engagemang tillsammans med de internationella finansiella institutionerna, och Zimbabwes reformprogram måste ges tydliga tidsramar samt en utformning som sker utifrån rättsstatens principer.

I slutändan handlar det om att den politiska viljan omsätts i nödvändiga reformer och att det finns ett öppet samhällsklimat. Det är de sakerna som jag menar att EU-dialogen med Zimbabwe i första hand kommer att handla om.


Anf. 4 Birgitta Ohlsson (L)

Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för fortsättningen på svaret.

Nyckeln i det hela ligger i att vi måste ställa oerhört tydliga krav mot den nya zimbabwiska regeringen och president Mnangagwa. Det tydligaste kravet och utgångspunkten måste vara att demokrati alltid är en förutsättning för att komma in i den globala värmen på allvar. Men det måste också finnas tydliga löften mot landet.

Om man genomför fria, demokratiska och rättvisa val som utförs korrekt med en massiv valövervakning från stora globala institutioner, EU och andra, i en öppen regi, måste också löften ges om att sanktioner kommer att hävas, frihandelsavtal kommer att öppnas och bistånd kommer att finnas som stöttning. Moroten måste bli så pass tydlig, more for more, det vill säga ju mer demokrati och mänskliga rättigheter, desto större stöd vad gäller handel och rätt väg att gå för landet. Det är viktigt att lyfta fram den delen på ett skarpt och bra sätt.

Jag delar också bilden av att samarbetet till dess vi ser en reell förändring ska fortsätta att ske via FN-organen på plats och via civilsamhällets olika aktörer.

Det finns en oerhört viktig aspekt för att få förutsättningar för fria, öppna och demokratiska val, nämligen det faktum att diktaturen, förtrycket och fattigdomen har lett till att enormt många miljoner zimbabwier har tvingats att lämna landet. Många jobbar under erbarmligt dåliga förhållanden i gruvorna i Sydafrika. Många har åkt till länder runt om i regionen. Mnangagwa har tydligt sagt att Zimbabwe inte kommer att ge dessa invånare som bor utomlands möjlighet att rösta. Det är en komponent som ska lyftas fram. Det handlar som sagt inte om några tusen personer, utan det handlar om många människor som på grund av Mugabes diktatur inte haft möjlighet att stanna. Några av demokratiaktivisterna har fått asyl i vårt eget land, i Sverige. Det är en viktig komponent för att kunna genomföra fria demokratiska val att landets medborgare, även de som nyligen eller de senaste åren har flytt landet, ges chansen att utnyttja sina demokratiska rättigheter. Det är något jag vill ta med.


Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att vi har en samsyn om hur frågan ska hanteras och hur vi bör förhålla oss till Zimbabwe just nu och framöver. Det måste först och främst bestå av att etablera en öppen och rak dialog, som också innebär att vi tydligt klargör hur vi ser en väg framåt för Zimbabwe. Ett öppet och demokratiskt samhälle är bästa garanten för att man i Zimbabwe också ska nå ekonomiska och sociala framgångar och få ordning på ett samhälle som har varit i totalt förfall under så lång tid.

Redan på måndag kommer ju utrikesministrarna i EU att diskutera frågan. Det finns föreslagna rådsslutsatser som handlar om detta. Det finns stora förhoppningar och förväntningar på Zimbabwe. Vi ser fram emot ett fullt återvändande till ett samhälle med rättsstatens principer, en ny konstitution och förstås fria och demokratiska val - att man tillåter en politisk och ekonomisk reformtid framöver.

Vi kommer att engagera oss konstruktivt och se till att det blir en politisk dialog. Den baseras på vår plattform av respekt för mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatens principer. Vi kommer att koordinera med afrikanska och internationella partner.

Sverige är den tredje största bilaterala biståndsgivaren till Zimbabwe. Ambassaden har dessutom varit öppen under dessa år. Det betyder också att det finns ett förtroende för Sverige och en bra bas att arbeta utifrån. Det finns förhoppningar om att vi ska kunna bidra på olika sätt från svenskt håll. Det kommer vi att göra. Det kan ibland innebära att bidra med kunskaper och expertis, till exempel att lära civilsamhällets organisationer och andra hur man ska agera i en ny verklighet i Zimbabwe.

Jag håller förstås med om att politiska och ekonomiska reformer går hand i hand. Det börjar med att man i Zimbabwe kan bevisa att man kan sköta ett val. Det måste ske så fort som möjligt och förhoppningsvis med valobservatörer från EU och från det internationella samfundet.


Anf. 6 Birgitta Ohlsson (L)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för debatten.

Jag avslutar lite med kopplingen till EU och utrikesministrarnas möte i början av nästa vecka - på måndag.

Jag har sett i dokument de punkter som förs fram om Zimbabwe, och jag håller i mångt och mycket med om många av dessa punkter. Men jag vet av erfarenhet från andra länder som befinner sig i en förhoppningsvis positiv transition att det bland EU-länderna finns olika syn på hur snabbt arbetet ska gå. Många länder sätter, för att vara frank, penningen först och ser till egna företags möjligheter och tycker att mänskliga rättigheter kan få ta lång tid innan alltför tunga krav ställs. Andra länder har en historia, till exempel Sverige och Storbritannien, av att vara tydliga med att demokrati inte är förhandlingsbart utan ska finnas där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att Sverige tillsammans med nära allierade i Europeiska unionen, som har stått upp för frihet och demokrati, tydligt håller fast vid detta. Man ska inte bara glädjas åt en viss ekonomisk öppenhet där Mnangagwa har släppt tillbaka några vita farmare, vilket är rätt och riktigt, utan det handlar också om större strukturella reformer där ekonomisk frihet måste gå hand i hand med mänskliga rättigheter samt politiska och medborgerliga rättigheter.

Vi ska komma ihåg att Zimbabwes frihetsstatus fortfarande är lägre än samtliga grannländers i regionen. Det är ett av de länder som ligger i botten på alla globala listor, och det måste vi ändra på.


Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Tack, Birgitta Ohlsson, för möjligheten att diskutera!

De förhoppningar som vi har på en helt ny ledning i Zimbabwe och de farhågor som vi har att det ska visa sig att den inte är beredd till de reformer som vi anser är absolut nödvändiga har vi för det zimbabwiska folkets skull.

Zimbabwe har faktiskt varit en stor besvikelse. Det är ett land med enorm potential och goda förutsättningar som helt har förskingrat både sina naturtillgångar och sina möjligheter, som vi har sett de senaste åren under Mugabes ledning.

Jag tror att vi är helt överens om att Sverige ska fortsätta vara det land som driver att det här ska ske utifrån respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi har skrivit 135 larmrapporter på detta tema och är ett av få länder som både i EU och i FN alltid hävdar det som utgångspunkt. Jag kan lova Birgitta Ohlsson att vi ska göra det också i det här fallet.

Vi hoppas att vi ska kunna följa trovärdiga, fria och rättvisa val i Zimbabwe under detta år. Vi kommer att bidra med all den kunskap och erfarenhet som vi har för att driva det dithän, och vi hoppas att det ska ske under internationellt erkänd valövervakning.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.