Fredsprocessen i Turkiet
Interpellation 2025/26:163 av Håkan Svenneling (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-17
- Överlämnad
- 2025-11-18
- Anmäld
- 2025-11-19
- Sista svarsdatum
- 2025-12-02
- Svarsdatum
- 2026-01-22
- Besvarad
- 2026-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den 12 maj 2025 beslutade PKK i samband med sin kongress att lägga ned sina vapen och upplösas. Den 26 oktober påbörjades tillbakadragandet av organisationens styrkor från Turkiet som en del av fredsprocessen.
Utvecklingen i Turkiet är osäker och har många potentiella utgångar. En förutsättning för en lyckad fredsprocess är en vilja från alla inblandade att göra en hållbar fred möjlig. Det kommer att innebära eftergifter från både PKK och regimen. Den av parlamentet inrättade försoningskommittén är ett viktigt steg. Erdoğan och hans regim måste ge reella förutsättningar för politiska lösningar och en demokratisk utveckling. Det kräver respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
EU-kommissionen konstaterar i en rapport från den 4 november 2025 en kraftig försämring av respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet under 2025 (Türkiye 2025 Report). Turkiet har en historia av att avsätta valda borgmästare, tysta journalister och fängsla oppositionspolitiker och kritiker. Fredliga försök att uppmärksamma situationen för kurderna har mötts med repression. I dag sitter tusentals personer fängslade som politiska fångar i Turkiet. Ett exempel är fängslandet av den tidigare partiledaren för det prokurdiska partiet HDP (nu DEM) Selahattin Demirtaș. Demirtaș har dömts till 42 års fängelse enbart för att han som oppositionspolitiker gjort sitt jobb och kritiserat Erdoğans politik. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har upprepade gånger slagit fast att alla åtal mot Selahattin Demirtaș måste läggas ned. Turkiet måste visa engagemang för fredsprocessen och omedelbart släppa Demirtaș och andra politiska fångar. Turkiska myndigheter måste också bryta isoleringen av Abdullah Öcalan, ge hans advokater och familj tillträde, flytta honom från fängelseön Imrali och garantera honom en rättssäker juridisk process. Mycket av lösningarna i fredsprocessen i Turkiet sitter i behandlingen av kurdiska ledare och deras frigivande.
Vänsterpartiet har upprepade gånger kritiserat den svenska regeringens brist på engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet och norra Kurdistan. Det svenska Natomedlemskapet har inneburit att man inte vågat markera mot Erdoğans repressiva politik. För en långsiktigt hållbar fredlig lösning i Turkiet krävs att omvärlden sätter press på den turkiska regimen.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Avser ministern att vidta några åtgärder i EU för att sätta press på Turkiet i syfte att garantera en fredlig utveckling?
- Har ministern för avsikt att uppmana Turkiet att följa beslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella organ som skyddar rättsstatens principer?
- Har ministern uppmanat eller kommer ministern att uppmana Turkiet att frige de politiska fångarna?
- Har ministern vidtagit eller kommer ministern att vidta några konkreta åtgärder för att skydda och stötta civilsamhällesorganisationer, fria medier och människorättsförsvarare i Turkiet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:163
Webb-tv: Fredsprocessen i Turkiet
Dokument från debatten
- Torsdag den 22 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:62
- Protokoll 2025/26:62 Torsdagen den 22 januariProtokoll 2025/26:62 Svar på interpellation 2025/26:163 om fredsprocessen i Turkiet
Protokoll från debatten
Anf. 22 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder i EU för att sätta press på Turkiet i syfte att garantera en fredlig utveckling, om jag har för avsikt att uppmana Turkiet att följa beslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella organ som skyddar rättsstatens principer, om jag har uppmanat eller kommer att uppmana Turkiet att frige politiska fångar samt om jag har vidtagit eller kommer att vidta några konkreta åtgärder för att skydda och stötta civilsamhällesorganisationer, fria medier och människorättsförsvarare i Turkiet.
Sverige ställer sig bakom EU:s ordförandeskapsslutsatser från den 16 december 2025 om behovet av att värna demokrati, rättsstatens principer och grundläggande rättigheter i Turkiet. Vi delar oron som uttrycks i slutsatserna med anledning av den senaste tidens gripanden av och åtal mot demokratiskt valda företrädare i Turkiet. Regeringen anser att dessa gripanden är oförenliga med demokratiska principer.
Samtidigt ser vi positivt på att terroristorganisationen PKK deklarerat att organisationen upplöses och att Turkiets regering har tagit steg mot att föra en dialog med det prokurdiska DEM-partiet. Det är viktigt att denna process sker på ett fredligt sätt och med demokratiska medel.
Regeringen fortsätter att lyfta vikten av respekt för demokrati och mänskliga rättigheter inom EU, i Europarådet och i andra internationella forum med grund i de internationella åtaganden som Turkiet har gjort, bland annat som medlem i Europarådet och OSSE.
Turkiet är en allierad inom Nato och en viktig säkerhetspolitisk aktör. Det förhindrar inte Sverige att fortsätta reagera när Turkiet inte lever upp till sina internationella åtaganden eller underlåter att implementera Europadomstolens beslut.
Sverige har sedan många år en väl etablerad roll som bilateral biståndsgivare inom främst områdena mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet i Turkiet. Merparten av stödet går till civilsamhällsorganisationer och FN-organ som arbetar med dessa frågor.
Anf. 23 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Under Erdoğans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i helt fel riktning. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016, för tio år sedan, har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat ytterligare. Massarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande. Genom en ändring av konstitutionen våren 2017 har ännu mer makt samlats hos president Erdoğan.
Utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet är osäker, och just nu finns det många tänkbara utgångar för hur det kan gå. Den 12 maj 2025 beslutade PKK i samband med sin kongress att lägga ned sina vapen och upplösas som organisation. Den 26 oktober påbörjades tillbakadragandet av organisationens styrkor från Turkiet som en del av fredsprocessen.
En förutsättning för en lyckad fredsprocess är en vilja från alla inblandade parter att göra en så hållbar fred som möjligt. Det kommer att innebära eftergifter från både PKK och Erdoğans regim. Den av det turkiska parlamentet inrättade försoningskommittén är ett viktigt steg i arbetet. I kommittén kommer nu viktiga röster att få en plattform där man kan lyfta sina perspektiv. Jag har till exempel hört att organisationen för de mödrar som har förlorat sina barn men som inte har återfunnit deras kroppar har fått en möjlighet att yttra sig inför kommittén.
Erdoğan och hans regim måste nu ge reella förutsättningar för politiska lösningar och en demokratisk utveckling. Det kräver respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det har vi sett honom bryta mot många gånger.
Ett exempel på hur skör fredsprocessen är är att alla parter inte ens kallar detta för en fredsprocess. Erdoğans målbild är sannolikt att stanna kvar vid makten som president i sitt jättepalats, som har över tusen rum. Det var samma palats som statsminister Ulf Kristersson besökte när han bönade och bad att Sverige skulle få bli Natomedlem. I dagsläget tillåter dock inte Turkiets konstitution att Erdoğan sitter fler perioder i palatset, utan en grundlagsändring krävs. Han vill sannolikt därför få till en ändring av det med hjälp av kurdernas stöd.
Fru talman! I dag sitter tusentals personer fängslade som politiska fångar i Turkiet. Ett exempel är fängslandet av den tidigare partiledaren för det prokurdiska partiet HDP, numera DEM-partiet, Selahattin Demirtaş. Han har dömts till 42 års fängelse enbart för att han var oppositionspolitiker. Gång på gång har Europadomstolen krävt att han ska släppas fri och åtalen läggas ned. Turkiet måste därför omedelbart följa det, vilket man inte har gjort.
Man behöver även bryta isoleringen av Abdullah Öcalan, ge hans advokater och familj tillträde till den fängelseö där han sitter i dag och flytta honom därifrån samt garantera honom en rättssäker juridisk process.
Mycket av lösningarna i fredsprocessen i Turkiet finns i behandlingen av kurdiska ledare och frigivandet av dem.
Man brukar prata om den kurdiska frågan, alltså frågan om kurdernas rättighet till sitt språk, sin historia och sin kultur.
Sverige och EU skickar i dag ett betydande ekonomiskt stöd till Turkiet. Man får bland annat ett så kallat förmedlemskapsstöd inför medlemskap i EU, trots att förhandlingarna är frysta. Här har man hittills fått uppemot 50 miljarder kronor. Man har också fått ungefär 60 miljarder kronor genom flyktingavtalet mellan EU och Turkiet.
Jag har ställt fyra frågor till ministern, som jag hoppas få svar på i dag.
Vänsterpartiet har upprepade gånger kritiserat den svenska regeringen för brist på engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet. Det svenska Natomedlemskapet innebar en omsvängning som har lett till att man i praktiken inte markerar mot Erdoğans repressiva politik. Men för en långsiktig, hållbar och fredlig lösning krävs det att vi sätter press på den turkiska regimen.
Anf. 24 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Utvecklingen i Turkiet under senare år har inneburit omfattande gripanden av oppositionspolitiker, däribland som nämnts den tidigare partiledaren för det prokurdiska partiet, Selahattin Demirtaş. Människorättsförsvarare, civilsamhällesrepresentanter, journalister och affärsmän har också gripits. Vi ser med oro på denna utveckling som väcker frågor om respekten för mänskliga rättigheter och om demokratins tillstånd i Turkiet.
I EU-kommissionens årliga granskningsrapport om Turkiet, som publicerades i november 2025 och som jag tidigare nämnde, beskrivs flera uppmärksammade fall i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, även kallad Europadomstolen. Turkiet har i domstolen fällts för kränkningar av rättigheter enligt Europakonventionen. Det rör bland annat de långa processer som pågår för att frige Demirtaş.
Europarådet har mänskliga rättigheter och demokrati som grundpelare, och Turkiet har som medlem i Europarådet åtagit sig att efterfölja Europadomstolens domar i mål som rör det egna landet. När frågan om verkställighet av domarna har kommit upp i Europarådets ministerkommitté har Sverige konsekvent ställt sig bakom uppmaningarna till Turkiet att respektera domarna och att också frige Demirtaş.
Det är allvarligt att Turkiet inte har verkställt dessa domar. Vilken roll den nyinrättade parlamentariska kommissionen kan få för att främja frigivningen av oppositionsföreträdare som en del av omtaget i den kurdiska frågan återstår att se.
Som sägs i svaret är Sverige mycket tydligt här samtidigt som vi betonar vikten av att fortsätta samarbetet med Turkiet, inte minst när det gäller att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, som i alltför stor utsträckning bedrivs från just Turkiet.
Anf. 25 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Även om det är viktigt att prata om situationen för mänskliga rättigheter och fred i Turkiet får vi inte glömma bort Turkiets bredare roll för fred i hela Mellanöstern. Turkiet är på många sätt en av flera regionala stormakter, med ett egenintresse långt utanför landets gränser. Under lång tid har ett av dessa intressen varit att utgöra ett hot mot det kurdiska folket, även utanför Turkiet, såsom i regionen Rojava i nordöstra Syrien. Turkiet har upprepade gånger genomfört territoriella kränkningar av sina grannländer genom flyg- och markanfall mot kurdiska områden i grannländerna Syrien och Irak.
I det 15 år långa inbördeskriget i Syrien har Turkiet under lång tid understött och styrt jihadistgrupper, och även om Turkiet formellt motarbetat Islamiska staten, IS eller Daish, var landets gränser i söder under lång tid porösa och släppte igenom många av dem som blev terrorister för Islamiska staten. Först när Turkiet självt utsattes för terrorattacker från IS sattes reella åtgärder in.
Världssamfundet har under lång tid och under USA:s ledning haft den globala koalitionen mot Daish, och periodvis har aktiviteten varit hög. Men de senaste åren har aktiviteten i koalitionen minskat betänkligt. Problemen efter IS framfart har i stället kurderna i Rojava och det irakiska domstolsväsendet fått hantera. Vi i västvärlden har i praktiken tagit vår hand från problemen trots att många av de farligaste terroristerna är från våra länder. De senaste åren har de därför funnits i fängelser och läger som al-Hol.
Nu agerar Turkiet i stället i direkt motsättning till den globala koalitionen mot Daish genom att deras jihadistgrupper tillsammans med syriska regimens styrkor attackerar de kurdiska områdena där många av IS-terroristerna har suttit fängslade. De senaste dagarna har tusentals terrorister blivit fria, och de riskerar nu att utgöra ett hot mot oss. Till exempel planerade två terrorister ett attentat mot Sveriges riksdag.
Vad tänker utrikesministern om denna utveckling? Vad är hennes tankar om Turkiets roll, och hur avser utrikesministern att agera för att den globala koalitionen mot Daish ska återaktiveras för att bidra till regional och global säkerhet?
Fru talman! Jag ska också ta tillfället i akt och fördöma attackerna mot utrikesministerns ministerkollegor Forssell och Dousa vid deras respektive hem. Jag vet att utrikesministern också har varit utsatt för attacker, både i kammaren och vid sitt hem. I en demokrati är det inte acceptabelt att attackera statsråd. Vi behöver stå upp för vår demokrati, och då är denna typ av attacker inte acceptabla.
Utvecklingen i Syrien medför enorma humanitära behov. Vi vet att striderna mellan regeringsstyrkor och kurdiska styrkor har lett till att många människor är på flykt. De humanitära behoven tillgodoses inte av sig självt, utan Sverige, EU och omvärlden måste nu agera för att hjälpa människor på flykt, säkra freden och bygga upp Syrien igen.
Fru talman! Det är stor risk att egenintresset får styra i Syrien i stället för att vi hittar en väg att stödja freden, vilket vore det bästa. Det finns många folkgrupper, och mycket har skett under det långa inbördeskriget. Vi skulle kunna spela en roll här, men då måste vi stödja de grupper som står upp för internationell rätt och demokrati och som försöker stoppa IS-terroristernas framfart.
Anf. 26 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett omtag i den kurdiska frågan i Turkiet under parollen Ett terrorfritt Turkiet. Den nya processen har hittills resulterat i vissa framsteg. PKK har uppgett att man kommer att hörsamma uppmaningen från grundaren och lägga ned sina vapen, upplösas och dra sig tillbaka från Turkiet. Man har också visat på konkreta handlingar i enlighet med detta. Sverige fördömer all form av terrorism och ser givetvis positivt på att PKK har deklarerat att man nu ska upplösas.
Sverige är också en drivande kraft för att främja demokrati och mänskliga rättigheter internationellt, inklusive fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter. Dessa frågor kommer att fortsätta att vara en hörnsten i vår politik.
Under hösten har som sagt en kommission tillsatts i Turkiet för att behandla den kurdiska frågan, och företrädare för kommissionen och även andra turkiska parlamentariker har träffat PKK-ledaren i fängelset. Jag välkomnar denna process, som givetvis först och främst är en inrikespolitisk angelägenhet för att hantera en svår och komplex utmaning som Turkiet står inför.
Sverige och EU följer utvecklingen nära, bland annat genom dialog med politiska företrädare från flertalet partier, och det återstår att se vad kommissionens arbete konkret kommer att mynna ut i.
Vi följer med oro situationen i nordöstra Syrien, där strider pågått mellan regeringsstyrkor och den kurdiska grupperingen SDF de senaste veckorna.
Det är välkommet att den syriska övergångsregeringen och självstyret i nordöstra Syrien nådde en överenskommelse både den 18 och den 20 januari, och vi uppmanar givetvis parterna att efterleva överenskommelsen.
Sverige och EU fortsätter att i samtal med den syriska övergångsregeringen understryka vikten av ett inkluderande Syrien som är säkert för alla, inklusive personer som tillhör religiösa eller etniska grupper och minoriteter – så även kurder.
Det är dock för tidigt att säga något om vilka konsekvenser denna utveckling kan få för fredsprocessen.
Anf. 27 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! I min interpellation ställde jag fyra frågor till utrikesministern om utvecklingen för demokratin i Turkiet. Utöver dessa har vi i dagens debatt berört utvecklingen i Syrien och Turkiets roll i denna utveckling.
Min upplevelse är att Sverige tidigare var en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet och Syrien. Men i samband med den svenska Natoansökan förändrades allt. Tidigare talepunkter slängdes i papperskorgen, först av socialdemokraten Ann Linde och sedan av den moderata utrikesministern Tobias Billström.
Nu är Maria Malmer Stenergard utrikesminister, och därför har hon en god möjlighet att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i såväl Turkiet och Syrien som globalt.
Jag noterar att utrikesministern i dag har på sig en pin med den svenska och den danska flaggan, vilket jag tycker är en fin manifestering av att hon står upp för internationell rätt. Det behöver vi göra över hela linjen.
Jag hoppas att utrikesministern har för avsikt att ta möjligheten att stå upp för internationell rätt och att hon stöder processen i Turkiet och sätter press på Erdoğan och hans regim så att de verkar för fred på allvar den här gången. Nu finns den möjligheten, men om man bara ser det som en turkisk inrikespolitisk fråga finns det en risk att processen fallerar på grund av olika intressen. Jag tror att det är samma sak med Syrien – om vi inte engagerar oss utan egenintresse är risken stor att det åter blir en fallerande stat eller att landet får en starkt auktoritär utveckling.
Vi måste sätta intressena för de människor som bor och lever i dessa länder först, så att de får ett bra liv. Då kan barnen gå i skolan, och människor kan ha ett arbete och behöver inte oroa sig för att krig och konflikter ska blossa upp. Jag hoppas att Sverige kan vara en stark röst för detta, och jag förväntar mig att utrikesministern är en ledare i detta arbete.
Anf. 28 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag och regeringen står verkligen upp för internationell rätt, även nu när det blåser runt den. Det har kanske aldrig varit viktigare att göra det. Om man frågar Håkan Svenneling kanske han säger att regeringen inte gör det, men om man frågar valfritt land runt om i världen är jag övertygad om att svaret blir att Sverige är en väldigt tydlig röst för just internationell rätt. Det kanske är det viktigaste.
Vi är också väldigt engagerade i Syrien, och precis som Håkan Svenneling sa handlar det om människorna där. Jag har själv träffat många företrädare, inte minst för olika kvinnoorganisationer, för att diskutera om vi är på väg mot den inkluderande övergång som vi verkligen vill se. Det finns en unik möjlighet nu i Syrien, men det är fortfarande en mycket svår situation som vi behöver följa och naturligtvis också stötta så att det går i rätt riktning.
För att återgå till Turkiet är Sverige en av få bilaterala givare som fortsätter att ge stöd till turkiska civilsamhällesorganisationer som arbetar för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Även där är vi väldigt aktiva på jämställdhetsområdet, där vi har en hög kompetens och ett gott anseende.
Vårt partnerskap som allierade ger oss numera också utökade möjligheter att kommunicera våra ståndpunkter direkt till Turkiets representanter, parallellt med vårt viktiga biståndssamarbete. Det är väl känt att jag och Håkan Svenneling har olika syn på Natomedlemskapet, men jag är övertygad om att det ökar vår säkerhet och också stärker vår dialog med andra allierade.
Vi kommer att fortsätta att verka för en fredlig utveckling i Turkiet och för att etniska och religiösa minoriteters rättigheter ska respekteras.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.