Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Framtidens försvarsexport

Interpellation 2014/15:551 av Lena Asplund (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-04-28
Överlämnad
2015-04-29
Anmäld
2015-05-05
Sista svarsdatum
2015-05-20
Svarsdatum
2015-05-26
Besvarad
2015-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Framtidens försvarsexport(pdf, 80 KB)

Interpellationen

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

2010 inrättade den dåvarande alliansregeringen en särskild försvarsexportmyndighet, FXM, som har ansvarat för exportfrämjande åtgärder gällande svensk försvarsindustri och för att göra analyser av den globala försvarsmaterielmarknaden. Syftet med att inrätta myndigheten var att öka transparensen kring exportstödsåtgärder och att särskilja det exportfrämjande arbetet från Försvarets materielverks uppdrag att förse den svenska försvarsmakten med materiel. 

Statskontoret har granskat hur FXM har fungerat och kommit fram till att staten har tjänat på att rollfördelningen gentemot FMV har blivit tydligare och att transparensen har ökat. Trots detta har regeringen i vårändringsbudgeten 2015 valt att fullfölja sina tidigare planer på att minska anslagen till FXM och påbörja myndighetens avveckling. Man har också följt upp detta med ett regeringsbeslut den 23 april. Redan 2015 börjar man göra neddragningar utan att detta kompenseras genom anslagsökningar på andra områden. Från 2018 vill regeringen spara 30 miljoner kronor på området, vilket nära nog är en halvering av dagens anslag. I realiteten är det en neddragning på och en nedprioritering av svensk försvarsexport. 

Försvarsexportfrågorna är mycket viktiga för Sverige och kräver långsiktighet från statens sida. Det gäller allt från hur man ska hantera försäljning av överskottsmateriel till hanterandet av exportstöd till industrin samt övergripande exportfrämjande. Regeringen måste vara tydlig med hur den vill hantera dessa frågor.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka myndigheter ska framgent hantera de exportfrämjande uppgifter som i dag utförs av FXM, och hur vill försvarsministern och regeringen säkerställa självständigheten hos dessa gentemot den svenska försvarsmaktens inhemska materielförsörjning? 

Vilka konsekvenser bedömer försvarsministern och regeringen att de föreslagna besparingarna på FXM får för svenskt försvarsexportfrämjande? 

Hur avser försvarsministern och regeringen att ta till vara den kompetens som byggts upp på FXM om man fullföljer sitt förslag om en avveckling av myndigheten? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2014/15:551, Framtidens försvarsexport

Interpellationsdebatt 2014/15:551

Webb-tv: Framtidens försvarsexport

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Peter Hultqvist (S)
Anf. 91 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Lena Asplund har frågat mig om vilka myndigheter som framgent ska hantera de exportfrämjande uppgifter som i dag utförs av Försvarsexportmyndigheten, FXM, och hur jag och regeringen vill säkerställa självständigheten hos dessa gentemot den svenska Försvarsmaktens inhemska materielförsörjning, vilka konsekvenser jag och regeringen bedömer att de föreslagna besparingarna på FXM får för svenskt försvarsexportfrämjande samt hur jag och regeringen avser att ta till vara den kompetens som byggts upp på FXM om förslaget om en avveckling av myndigheten fullföljs.

Regeringen har den 23 april 2015 beslutat om två uppdrag, dels till FXM, dels till Försvarets materielverk, FMV. Givet riksdagens beslut i nödvändiga delar ges FXM i uppdrag att överföra nödvändigt exportstöd till FMV och genomföra en avveckling den 31 december 2015. Parallellt ges FMV i uppgift att förbereda inordnandet av dessa exportstödsuppgifter.

Som framgår av vårändringsbudget för 2015 kvarstår regeringens bedömning att exportstödet inom försvarssektorn kan bedrivas med högre kostnadseffektivitet, med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens. Av propositionen framgår också att regeringen lägger särskild vikt vid att den exportstödjande uppgiften kan hanteras parallellt med andra uppdrag. Detta är krav som nu läggs på myndigheterna att hantera inom ramen för överföringen av exportstödet från FXM och som därefter kommer att omfattas av den löpande myndighetsstyrningen av FMV. Det handlar bland annat om fortsatt tydlig återredovisning av försvarsexportens kostnader och intäkter, transparens mot allmänheten samt fortsatt antikorruptionsarbete.

Den statliga försvarsexportverksamheten kommer även fortsättningsvis att bland annat utgöras av försäljning och upplåtelse av sådan materiel som inte längre behövs för statens verksamhet. De åtaganden som den svenska staten har gentemot exportkunder kommer inte att påverkas av organisationsförändringen.

En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att verksamhetsmålen ska kunna uppnås. Vid en organisationsförändring är det viktigt att vara tydlig med omfattningen och tidsramar så att berörda arbetsgivare kan hantera det arbetsrättsliga regelverket. I staten är det arbetsgivarpolitiska ansvaret delegerat till myndigheterna. Genom att uppdragen beslutades i nära samband med överlämnandet av vårändringsbudgeten har regeringen gett de berörda myndighetsledningarna förutsättningarna för genomförandet av förändringen.

Regeringen har vidare gett FMV i uppdrag att senast den 4 januari 2016 återrapportera hur den överförda exportstödsverksamheten har organiserats, dess personalkonsekvenser med mera. Redovisningen kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta styrning av myndigheten utifrån den målsättning som beskrivs i vårändringsbudgeten.

Lena Asplund (M)
Anf. 92 Lena Asplund (M)

Fru talman! Jag får tacka försvarsministern för svaret. Vi stod ju här den 6 mars och hade en interpellationsdebatt om FXM, Försvarsexportmyndigheten, där vi bland annat diskuterade Statskontorets utredning av myndigheten.

Försvarsministern sa då att regeringen skulle överväga utredningen och se vad som kunde komma ut av den. Som jag har förstått det gjorde man övervägandet att lägga ned FXM. Nu är vi där. Det är inget jag har tänkt gräma mig över, utan vi får gå vidare och se hur vi kan göra det bra för vår försvarsindustri, vår försvarsexport och den svenska Försvarsmakten. Detta är bakgrunden till den här interpellationen.

Affärsutveckling, marknadsföring och försäljning är en specialistkompetens som FMV inte har i dag och som det kan vara svårt att fokusera och utveckla parallellt med en upphandlingskompetens. För FMV borde primärt fokus ligga på att utveckla kompetensen för upphandling av materiel till den svenska Försvarsmakten. Anser inte även försvarsministern det?

Balansgången mellan prioritering av svensk försvarsmakts behov, den operativa förmågan och stöd till försvarsindustrins direkta exportintressen kan bli en svår balansgång för FMV. Hur ser försvarsministern på den risk som kan uppstå att FMV koncentrerar sig mer på försvarsindustrins intressen än det svenska försvarets behov och nytta?

Fokus är och ska vara på svensk operativ förmåga i första hand. Här har FXM skapat ett mervärde för den svenska förmågan genom utväxling på exportmarknaden.

Försvarsexporten är viktig av många skäl. Det enskilt viktigaste skälet är förmågan att slå vakt om svensk försvarsförmåga och säkerhet. Det handlar om att kunna dela kostnader med andra, men också långsiktigt att säkra både produktionskapacitet i landet och tekniskt kunnande och kompetens. Detta står över allt annat, anser jag.

FXM har genom analyser, prioriteringar och uppdrag som getts till andra myndigheter bedömt vad som är bäst för den svenska försvarsnyttan i olika exportmöjligheter. Hur kan denna oberoende gränsöverskridande verksamhet mellan myndigheter skötas inifrån FMV, undrar jag. Och hur ska denna verksamhet göras tillräckligt transparent för att den ska kunna uppfattas som legitim? Vi är ju överens om att det är viktigt att försvarsexporten är legitim.

Avslutningsvis vill jag ställa den centrala frågan: Vad händer med budgetanslaget för FMV om man också får denna verksamhet på sig?

Peter Hultqvist (S)
Anf. 93 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Låt oss utgå från de grundläggande förutsättningarna. Jag skulle vilja börja med budgetpropositionen, där vi har pekat på följande: "Exportstödjande verksamhet ska fortsatt ses som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning ur ett livscykelperspektiv. Exporten ska stärka företagens möjligheter att behålla och utveckla den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Försvarsexportmyndigheten avvecklas under 2015, då nödvändigt exportstöd fortsatt kan genomföras inom en annan myndighetsstruktur med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens men med högre kostnadseffektivitet." Detta är alltså den regeringsståndpunkt som ligger i botten.

Detta innebär att vi har föreslagit att man ska reducera budgeten med 30 miljoner kronor. Nu har vi en oförändrad budget för 2015 i och med att den borgerliga budgeten röstades igenom av en annan riksdagsmajoritet, men också från det hållet har man föreslagit en besparing på 20 miljoner år 2016. Det är alltså en tredjedel av anslaget som försvinner. Från båda håll har vi alltså ett ekonomiskt beting att här försöka klara ut.

Då är alltså frågan lika mycket till dig, Lena Asplund: Vilka konsekvenser tar ni av den besparing som ni själva har tydliggjort i ert förslag?

FMV har tidigare haft ansvar för den här typen av uppgifter. Det är alltså ingen helt främmande verksamhet. Nu har man fått i uppdrag att inom ramen för de principer vi har angett, om transparens och att man ska jobba som en aktiv exportstödjande organisation, ska organisera den här verksamheten. Under året ska man successivt från myndigheten rapportera till regeringen hur man klarar detta. Det ska vara riggat för att vara färdigt till 2016.

FMV och FXM har levat i ett läge där man har behövt samverka i olika sammanhang. Vi har också haft en särskild finansiell reglering mellan FXM och FMV i respektive regleringsbrev för att klargöra var gränssnittet mellan dessa båda myndigheter går i praktiken.

Nu kommer vi inte att behöva ha den typen av särskild reglering längre. Vad vi kan göra nu är att använda den samlade kompetensen när det gäller den exportfrämjande och stödjande verksamheten och den övriga kompetens som finns inom FMV. Men det här måste organiseras på ett sätt så att man kan få den nödvändiga transparens som verksamheten kräver.

Vi är naturligtvis tydliga med att vi ska ha en försvarsindustri i Sverige. Av den orsaken har vi bland annat drivit frågan om de väsentliga säkerhetsintressena, som riksdagen också har beslutat om. Det omfattas av undervattenssystemen och av stridsflyget. Vi vill så småningom utveckla det med en ren försvarsindustriell strategi. Vi har tydliga ambitioner på den punkten.

Att man lägger hela den här verksamheten inom ramen för FMV gör det nu möjligt att maximalt samordna de resurser och de olika typer av kompetenser vi har för att också understödja den exportfrämjande verksamheten.

Lena Asplund (M)
Anf. 94 Lena Asplund (M)

Fru talman! Att vi ska ha en kostnadseffektiv försvarsindustri och att vi ska hushålla med våra skattepengar är vi överens om. Det är viktigt. Det som jag funderade på tidigare och som jag inte riktigt fick svar på handlar om det som försvarsministern också pratar om: transparensen. Hur gör man med transparensen när man lägger in det här i FMV, som är en otroligt stor verksamhet?

Det är lite detta som försvarsindustrin pekar på och som framför allt Statskontoret pekar på i sin utredning. Man har fått ett mer transparent system. Man såg det mer. Man har jobbat hårt med antikorruption. Det utgår jag från att även FMV kommer att göra. Det tvivlar jag inte på.

Sverige har en bra försvarsindustri. Vi ligger i framkant. Ett litet land som Sverige kan producera kvalificerade ubåtar, JAS-plan, haubitsar och kanoner. Jag kan inte alla namn - tidigare i dag kunde jag inte alla namn på flygplan. Men vi är otroligt duktiga.

Jag tycker att det är lite synd att regeringen inte har lyssnat på försvarsindustrin. Försvarsindustrin har nämligen varit nöjd med Försvarsexportmyndigheten. Man tycker att det har fungerat väldigt bra. Men nu är vi där vi är, som jag sa innan, och då måste man göra det bästa av det.

Jag saknar fortfarande svar från försvarsministern. Hur tror han att FMV ska kunna klara detta under tiden man har sina upphandlingar? Och hur ska man kunna klara av försvarsexportfrämjandet? Vilka intressen ska man kunna koncentrera sig på, och hur ska man kunna dela på det?

Jag förstår att försvarsministern kanske inte har budgeten klar för hösten, men någonting måste man väl ha räknat på.

Försvarsministern sa att det även i den här budgeten är en neddragning. Ja, vi hade en neddragning i Försvarsexportmyndigheten. Vi ansåg nämligen att den kunde bedrivas mer kostnadseffektivt. Det ansåg även Statskontoret i sin utredning. Men nu är det inte det som det handlar om. Nu är det den här regeringen, där Peter Hultqvist är försvarsminister, som har frågan på sitt bord. Då är det viktigt att den hanteras på rätt sätt.

Sedan undrar jag hur den oberoende verksamheten ska kunna skötas mellan olika myndigheter. Hur ska FMV kunna sköta den? Jag saknar fortfarande svaren på det.

Peter Hultqvist (S)
Anf. 95 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! I Statskontorets rapport är det ingenting som motsäger att exportstödsverksamheten kan organiseras på ett annat sätt inom FXM. Det finns ingenting som motsäger det. Jag tycker inte att Statskontorets rapport är skriven utifrån det perspektivet. Man skriver i stället så här: "Regeringen i sin styrning värnar transparensen i verksamheten oavsett hur den är organiserad." Det betonar man som någonting viktigt. Statskontoret har i sin rapport inte gett någon slutgiltig dom om att det var just FXM som var den optimala av optimala organisationer för att klara den här uppgiften.

Regeringen tar till sig detta när det gäller den förändring som ska ske, där vi kan samordna de gamla FXM-uppgifterna med FMV:s breda kompetens. Vi tar till oss resonemanget om transparens. Det är också det som man har sagt i förslaget i vårändringsbudgeten, och det är det som jag har försökt förklara i interpellationssvaret. Det är nu med i myndighetens uppdrag att organisera den nya verksamheten.

Jag ägnar mig inte åt myndighetsstyrning i detalj på det sättet. Det är inte ministerns uppgift. Det är myndighetens uppgift att utifrån regeringsdirektiv ta fram en organisation. Den yttersta konsekvensen, om jag skulle ägna mig åt verksamhet på den detaljnivån, är väl att jag i stort sett skulle begära in mig själv till konstitutionsutskottet och dess behandling. Där tror jag inte att Lena Asplunds partivänner skulle vara särskilt nådiga mot mig i fråga om den typen av hantering. Jag tycker att det är bra om man klargör vidden i hela perspektivet, så att man har detta klart för sig.

Sedan är det väl så, precis som Lena Asplund säger, att den här debatten inte handlar om vad Alliansen har sagt. Men när man uppträder i ett sådant här forum och ställer krav på andra måste man också orka med att svara på lite frågor om sitt eget. Ni plockar bort 20 miljoner kronor här, och det är en tredjedel av kostnaden. Jag har inte förstått hur ni liksom ska klara hem det. Jag har inte sett något förslag på det. Däremot är det så att vi, när vi lägger vår besparing i sammanhanget, driver fram en förändring av hela verksamheten. Vi försöker nå en högre grad av effektivitet i verkligheten genom att samordna det här med FMV. Vi ska också leva upp till de krav som vi har redovisat här, bland annat på transparens. Och vi ska ha ett rejält stöd till den exportfrämjande verksamheten, som vi tycker är oerhört viktig.

Lena Asplund (M)
Anf. 96 Lena Asplund (M)

Fru talman! Regeringen är den som skriver regleringsbrev till de olika myndigheterna. Jag utgår från att ministern i sina regleringsbrev kommer att vara tydlig med hur man vill ha det.

Innan FXM bildades hade FOI, Försvarsmakten och FMV i uppdrag att ge exportstöd. Då är min fundering: Ska det gå tillbaka till de tre myndigheterna, eller är det bara FMV som ska göra detta?

Det är lätt att raljera över den gamla regeringen, men nu är det faktiskt Peter Hultqvist som är försvarsminister och som har ansvaret. Att göra en besparing på FXM är inte samma sak som att lägga ned hela myndigheten. Det var därför jag frågade försvarsministern: Hur mycket räknar man med att spara när man lägger ned Försvarsexportmyndigheten? Eller är det här helt och hållet en eftergift till ert systerregeringsparti? Det skulle jag vilja ha ett svar på. Jag vill se siffror sedan. Annars kommer jag att återkomma så småningom. Jag vill veta: Hur mycket besparingar gör ni på det här? Eller gör man bara något slags plakatpolitik?

Försvarsministern började med att prata om Statskontoret. Men Statskontoret bekräftar i sin rapport att FXM har gjort exportstödet mycket mer synligt i verksamheten än det var tidigare. Jag är orolig för att man ska komma tillbaka till en situation där försvarsexporten inte blir lika transparent och inte känns lika relevant. Vi har nämligen haft försvarsexportsdiskussioner - det vet försvarsministern. Det är viktigt att svenska folket ser vikten av att vi har en försvarsexport om vi ska kunna ha en stark försvarsindustri. Det behöver vi för Sveriges försvar, och det behöver vi definitivt nu med den oroliga omvärld som vi har. Vi har sett att det har eskalerat ordentligt de senaste åren.

Peter Hultqvist (S)
Anf. 97 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Man kan läsa Lena Asplunds interpellation. Där står det: "Från 2018 vill regeringen spara 30 miljoner kronor på området, vilket nära nog är en halvering av dagens anslag." Det är ett konstaterande som Lena Asplund har gjort i själva interpellationen. Därmed har hon väl svarat på sin egen fråga innan hon ställde den till mig.

Det är inte fråga om att raljera, utan det är fråga om att ta fram realiteter. Vi försöker nu genomföra en organiserad och genomtänkt effektivisering, men ni har lagt fram ett förslag där ni egentligen inte vet hur ni ska ta hem de 20 miljonerna. Det är det som är sanningen i det sammanhanget.

Jag förnekar inte att Statskontoret har skrivit att FXM har haft positiva effekter. Jag bara konstaterar att Statskontoret inte har låst sig när det gäller den framtida organisatoriska formen. Man skriver att det viktiga är att regeringen i sin styrning värnar transparensen i verksamheten oavsett hur den är organiserad.

Det innebär inte att Statskontoret har sagt att det inte går att göra på ett annat sätt än att ha FXM kvar. Jag vill bara ha det tydliggjort så att man inte får intrycket av att det vi gör är någonting som strider fullständigt emot vad Statskontoret säger.

Vi ska försöka genomföra det här utifrån alla de här principerna. Sedan vet inte jag om den bästa vägen här i världen är att utfärda ett regleringsbrev som exakt talar om hur den inre organisationen i FMV ska se ut utifrån dessa intentioner, utan nu får myndigheten jobba med detta utifrån riktlinjerna. Sedan får vi följa det, och blir det inte bra så får vi vidta nya åtgärder.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.