Framtiden för Kriegers flak
Interpellation 2025/26:75 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-16
- Överlämnad
- 2025-10-17
- Anmäld
- 2025-10-21
- Svarsdatum
- 2025-11-06
- Besvarad
- 2025-11-06
- Sista svarsdatum
- 2025-11-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I september 2024 meddelade Vattenfall att bolaget pausar byggnationen av vindkraftsparken Kriegers flak i Östersjön. Som orsak angavs bristande lönsamhet efter att regeringen beslutat att inte bekosta landanslutningen till den planerade vindkraftsparken.
Sedan dess har inte mycket hänt. Något nytt besked från Vattenfall eller regeringen har inte kommit, och byggnationen är fortsatt pausad, trots att de tyska och danska delarna av parken är i full gång.
Behovet av energiproduktion i södra Sverige har knappast minskat sedan september 2024.
Mina frågor till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför:
1. Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få igång byggnationen av Kriegers flak?
2. Om inte, vilka är orsakerna till att ministern och regeringen inte vidtar några åtgärder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:75
Webb-tv: Framtiden för Kriegers flak
Dokument från debatten
- Torsdag den 6 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:28
- Protokoll 2025/26:28 Torsdagen den 6 novemberProtokoll 2025/26:28 Svar på interpellation 2025/26:75 om framtiden för Kriegers flak
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig om regeringen och jag avser att vidta några åtgärder för att få igång byggnationen av Kriegers flak och, om inte, vilka orsakerna är till att regeringen och jag inte vidtar några ytterligare åtgärder.
Jag har lite svårt att föreställa mig vad det är för åtgärder som Adrian Magnusson menar att regeringen skulle vidta för att rädda ett enskilt projekt som pausats på marknadsmässiga grunder. Under flera regeringar med olika politiska färger har enskilda i sig lovvärda projekt av olika anledningar avslutats eller satts på paus utan att staten ingripit. Det har bland annat rört sig om havsvindparker, terminaler för att öka försörjningstryggheten på gasnätet och gruvor.
Elproduktionen behöver byggas ut för att möta elanvändningen i enlighet med planeringsmålet för elsystemet samtidigt som stora delar av den befintliga elproduktionen av åldersskäl kommer att behöva ersättas. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag. Det är grundläggande för att få en tillförlitlig elproduktion på plats för att genomföra klimatomställningen, för att skapa ett gott investeringsklimat och för att hushållen ska ha råd att betala sina elräkningar.
Den 18 december i år kommer regeringen att ta emot en rapport från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen med förslag på incitament för att förbättra den intermittenta kraftproduktionens bidrag till elsystemets robusthet.
Anf. 2 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Tack till energi- och näringsministern för svaret! Jag förstår att man inte är ministerns eller regeringens favorit när man återkommer till det här törnet i regeringens sida. Det är ju inte första gången vi pratar om Kriegers flak. Men att det här är ett törne i regeringens ömma sida är inte svårt att märka när man lyssnar på ministerns svar i dag. Ministern började sitt svar med att påstå, som vanligt med stort retoriskt eftertryck, att hon inte förstår vad det är för åtgärder som avses. Det är ett tydligt tecken på att detta är en besvärlig fråga för regeringen.
Jag måste ändå säga att när jag hörde svaret här i kammaren i dag blev jag lite förvånad över den hårda utgångspunkten. Jag tycker trots allt att ministern har varit ganska öppen med att hon ville se en bred energiöverenskommelse. Om staten skulle stötta ett energiprojekt som kunde ge väldigt mycket hjälp till södra Sverige i absolut närtid hade det varit att plocka en ganska lågt hängande frukt. Det tror jag faktiskt att energi- och näringsministern också egentligen vet. Det är därför ministerns inledning blir så speciell.
Fru talman! Jag tror att ministern vet vad det är för åtgärder som jag menar, nämligen att se till att vindkraftsparken byggs. Det har gått att göra på både den danska och den tyska sidan. Nog borde det gå på den svenska sidan också, om det verkligen funnits en vilja att få mer el snabbt till skåningarna och södra Sverige.
Ministern pratade bland annat i sitt svar om en rapport de kommer att ta emot i december om incitament till att få igång elproduktion. Det är lovvärt, men samtidigt behöver vi inte en rapport för att veta att om landanslutningsavgiften betalats av staten, som den gör i många andra länder, hade Vattenfall redan tryckt på knappen och bygget kommit igång.
Ministern brukar säga att långsiktiga spelregler i energipolitiken efterfrågas av näringslivet och att det är önskvärt att ha sådana regler och överenskommelser på plats. Det är vi överens om. Tyvärr blev det ingen energiöverenskommelse. Det är bara att beklaga. Varför det blev så vet nog energi- och näringsministern bättre än jag, även om jag har mina teorier. Hela regeringsunderlaget var nog inte lika pigga på en överenskommelse som energi- och näringsministern har gett uttryck för att vara.
Om det nu är långsiktiga spelregler som efterfrågas och ministern anser att det är viktigt med mer energiproduktion i södra Sverige är det tämligen enkelt, i alla fall enligt min och Socialdemokraternas mening, att plocka de lågt hängande frukter som kan ge mer energiproduktion och dessutom ge det väldigt snabbt.
Jag skulle säga att få frukter är så lågt hängande som att komma igång med bygget av Kriegers flak. Det går inte att skylla på ett säkerhetsintresse eller på Försvarsmaktens vilja när det gäller Kriegers flak. Allting finns klart. Det som krävs är att staten står för landanslutningsavgiften, vilket gällde när projektet först sjösattes av det statliga bolaget Vattenfall och vilket som sagt inte är ovanligt i andra länder i Europa.
Fru talman! Det primära är väl ändå att få till energiproduktion i södra Sverige? Varför ska regeringen behandla Kriegers flak som ett projekt som tvunget måste stå sig på marknadsmässiga grunder? Kommer regeringen att göra likadant med alla andra energiprojekt i södra Sverige? Utifrån den retorik man hör från regeringen i andra frågor som gäller energiproduktion verkar det inte så.
Jag ska återgå till lågt hängande frukter. Vill man på riktigt ha mer energi snabbt, få långsiktiga överenskommelser och plocka de lågt hängande frukterna ser man till att Kriegers flak blir byggt. Jag kan inte teckna firma för Fredrik Olovsson, men om ministern vill lämna besked här i dag om att komma överens med Socialdemokraterna om att bygga Kriegers flak tror jag att Fredrik Olovsson välkomnar det. Vad säger ministern? Är vi överens? Är Kriegers flak a go?
Anf. 3 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag har en kommentar till det som sades om vem som är energiministerns favorit. Är man lite jobbig i debatterna, bjuder på relevant motstånd och dessutom vill diskutera företagsamhet, innovation eller energi är man en favorit hos energiministern. Adrian Magnusson kan nog räkna sig till mina favoriter.
Med det sagt vill jag även kommentera det som sades om tonen i svaret från regeringen. Jag menar nog ändå att Adrian Magnusson läser in en ton som inte riktigt finns. Jag ställde en ärligt menad fråga om vad Adrian Magnusson menar att vi ska göra kring ett enskilt projekt. Ledamoten har också helt rätt när han, fru talman, tar upp ett antal delar som jag har markerat som viktiga för regeringen, nämligen teknikneutraliteten och behovet av mer kraftproduktion i södra Sverige – framför allt sådan som är mer tillgänglig och ger mer garanterad el och alltså kan bättra på effektbristsituationen och åtgärda den brist som finns i södra Sverige.
Det är också tydligt att jag har öppnat för fler riskdelningsmodeller liknande dem vi har för kärnkraft och andra kapitalintensiva kraftslag. Då handlar det även om vilka problem man kan vara med och lösa och vilka egenskaper man bidrar med i systemet.
För dem som lyssnar på debatten vill jag påpeka att Sverige har historiskt stora elöverskott men ändå väldigt volatila elpriser, just på grund av att vi har mycket väderberoende kraftproduktion i systemet.
Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige ett av de lägsta elpriserna i hela EU. Det ska vi vara glada över. Men frågar man svensken ”Är det najs att betala elräkningarna?” blir svaret från de allra flesta ”Nej!”. Det beror dels på oförutsägbarheten – det är som en bergochdalbana – dels på att det är avsevärt högre än det svensken har vant sig vid genom åren då vi haft mer baskraft i systemet.
Vi kan titta på hur mycket vindkraft vi har. Sverige har tillsammans med Danmark mest vindkraftsproduktion per capita i världen. Från slutet av 2024 är vindkraft det enskilt största kraftslaget i installerad produktionskapacitet i Sverige. Men det löser just nu inte det stora effektbristproblemet. Det löser just nu heller inte problemet med väldigt volatila elpriser.
Det är anledningen till att jag i mitt svar så tydligt pekar på det nya uppdrag som vi ska få redovisat i december. Jag vet att det även välkomnas av Socialdemokraterna. Det handlar om hur vi kan skapa incitament för vindkraften att leverera mer av det som systemet behöver. På kort sikt behöver vi ha mer ifrån vindkraft, fjärrvärme och andra kraftslag i väntan på kärnkraft. Vi kan så att säga inte inte tillföra någon ny elproduktion alls, men vi ska inte låtsas som att det är lösningen på allt.
Jag vill avsluta med fakta i målet angående anslutningsavgiften, som det pekas på. Svenska kraftnät bedömde självt att slopandet av anslutningsavgiften utgjorde ett otillåtet statsstöd. Därför måste jag ställa en fråga tillbaka. I sammanhanget ska sägas att Kriegers flak har pausats fem gånger. Finns det andra förslag från Socialdemokraterna? Jag är öppen för att diskutera dem i så fall.
Anf. 4 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Flera andra länder runt om i Europa har ju bidragit till landanslutningsavgiften och tagit hand om den i projekt som dessa. Svenska kraftnäts bedömning får man kanske bolla tillbaka och fråga dem vad det är som gör att det är möjligt i andra länder men inte i Sverige. Vad är det som gör att Sverige så tydligt bryter mot statsstödsreglerna när inte andra länder gör det? Det skulle man kunna fråga dem om.
Jag reagerar på några saker i ministerns andra anförande. Hon säger till exempel att det är viktigt med mer energiproduktion på kort sikt och nämner själv vindkraft som ett exempel. Kriegers flak hade kunnat vara klart 2030. Det hade kunnat ge 2,7 terawattimmar per år när det blivit färdigt. Det är el till nästan så många hushåll som det finns i hela Skåne. Det är ett projekt som kan bli klart på kort sikt. Det är dessutom ett projekt som kan ge väldigt mycket el till södra Sverige. Jag tycker därför att det blir lite märkligt när man säger att vi behöver mer energi på kort sikt och nämner vindkraft men samtidigt inte vill att det tydligaste projektet, Kriegers flak, ska komma till stånd.
Om man menar att detta inte kan göras på marknadsmässiga grunder hoppas jag att energi- och näringsministern har haft en dialog med det statliga bolaget Vattenfall om vad det är som gör att det är så. Är det något annat än landanslutningsavgiften som gör att Vattenfall inte ser att det här kan göras på marknadsmässiga grunder?
Det som kablats ut från Vattenfall – i varje fall offentligt – är att det är landanslutningsavgiften som gör att man inte anser att det går att få ekonomi i det hela. Man har dessutom en konkurrenssituation där andra havsvindkraftsprojekt runt om i Europa får landanslutningsavgiften betald.
Överlag pratas det mycket om att saker och ting ska stå sig på marknadsmässiga grunder, och det var ministern också inne på. Det finns andra energiprojekt som regeringen driver väldigt hårt som inte står sig på marknadsmässiga grunder. Därför blir det lite speciellt när man pekar ut Kriegers flak och att just detta projekt ska stå sig på marknadsmässiga grunder, medan det finns många andra stora energiprojekt som inte gör det.
I de fallen ska staten ta risker och kostnader. Det finns till och med förslag inom till exempel kärnkraften att man ska garantera ett lägstapris på kärnkraft i 40 år. Om det inte är att hjälpa ett energiprojekt som inte har marknadsmässiga grunder så vet jag inte vad det är. Men jag kanske övertolkar ministern. Jag fick ju ändå höra att jag var någorlunda av en favorit, så jag kanske inte ska vara alltför elak i mina kommentarer.
Jag vill återkomma till det som jag avslutade mitt första anförande med innan ministern får ordet igen. Jag upplever att det finns öppningar för att nå en energiöverenskommelse i vårt land. Det verkar finnas ett genuint intresse från energi- och näringsministern. Att detta intresse är besvarat av socialdemokratin har energi- och näringsministern själv gett uttryck för i olika sammanhang.
Därför vill jag återigen säga att jag verkligen tror att man lätt hade kunnat komma överens om Kriegers flak. Det skulle ge mycket el på kort tid, och det hade varit ett välkommet tillskott till energiproduktionen i Sverige. Bara för att Sverige och Danmark är de länder i världen som har mest vindkraft är det inte så att man inte kan ha ännu mer vindkraft. Det är ju energi oavsett om Sverige eller Danmark har mest vindkraft.
Anf. 5 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag vill till att börja med rätta mig själv, eftersom jag tydligen inte kan läsa mina egna kråkfötter. Kriegers flak har pausats flera gånger. Jag har skrivit ”flera”, inte ”fem”. Jag vågar inte ta gift på exakt antal gånger det har pausats.
Låt mig svara på Adrian Magnussons följdfråga om dialog med statligt ägda Vattenfall om Kriegers flak. De har redan offentligt kommunicerat flera anledningar, och egentligen går det att koka ned dem till primärt tre.
Den första anledningen är ekonomin. Det hade såklart varit en lättnad för dem om någon annan hade stått för kostnaden för anslutningskabeln från det havsbaserade vindkraftverket till land. Jag vill understryka att vi inte gör detta för något annat kraftslag, men det är vad Adrian Magnusson hänvisar till och som Vattenfall också pekar på externt.
Den andra anledningen är högre kostnader på grund av inflationen.
Den tredje anledningen är lägre elpriser. Förutsättningarna för lönsamhet har alltså påverkats radikalt.
Blickar vi utanför Sverige är det detta vi ser i land efter land. Det räcker att bara titta över Sundet mot Danmark. Där har flera och inte minst ett väldigt stort vindkraftsbolag hamnat i en tuff situation, inte minst när man velat bygga mer i ett land som redan har mycket väderberoende kraftproduktion.
Det här är ett problem på många sätt, såvida man inte har möjlighet att på kort sikt få loss kraftproduktion någon annanstans ifrån. Det är därför jag kommer tillbaka till åtgärden att hitta stödstrukturer i antingen tillståndsprocesser eller ekonomi som ger incitament för vindkraften att bidra med mer av det som systemet behöver men också av det som förbättrar stabiliteten och lönsamheten.
Det är en av anledningarna till att vi hittills har fattat beslut om 70 åtgärder som inte handlar om att sitta på händerna i väntan på kärnkraft utan om här och nu och fram till 2030.
Kraftlyftet, som det finns brett stöd för här i kammaren och även från Socialdemokraterna, förstärks med totalt 2 miljarder för att säkra effekt där det behövs. Jag tror att det finns outforskad potential här att söka ännu bredare samförstånd för fler åtgärder.
Pilotprojektet med gasturbiner är viktigt för att se om vi kan hitta sätt för att få loss mer effekt till industrierna. Vi har effektiviserat anslutningskön så att fler företag tack vare det får nya anslutningar och mer effekt. Vi lyckades med det som många sa var helt omöjligt, nämligen att köpa tillbaka Öresundsverket och återstarta det. Vattenkraften har fått bättre villkor här och nu. Och vi har gett kärnkraften långsiktiga och stabila villkor.
Samhällsviktig infrastruktur och annat sådant som är nödvändigt behöver inte alltid stå sig på marknadsmässiga grunder. Det har jag inga problem med. Men om vi ska försöka kompensera för det tycker jag att teknikneutralitet är viktigt. Det ska jobba i enlighet med vårt leveranssäkerhetsmål och vårt planeringsmål samtidigt som det ändå är görbart. Svenska kraftnät har då bedömt att det inte var det att använda till exempel flaskhalsintäkterna till anslutningsavgiften på detta sätt.
Jag vill bekräfta att jag inte har avslutat energisamtalen eller sagt att det inte går att komma överens framgent. Det finns de facto ett brett stöd i denna kammare. Jag hoppas fortfarande på det och manar partier på både min sida av politiken och den rödgröna sidan att söka sådana lösningar. Det skulle kunna innebära en väg framåt för flera av de havsbaserade vindkraftsprojekt som redan är beslutade.
Anf. 6 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Tack till energi- och näringsministern för svaret! Jag tror att det ändå finns vissa saker vi har en gemensam bild av och är överens om. Jag uppfattar det som att ministern menar att det behövs mer energiproduktion på sikt, och det gör det verkligen. Det behövs nu och skulle kanske ha behövts ännu tidigare.
Jag blir tjatig, men jag vill återkomma till att Kriegers flak hade kunnat ge väldigt mycket el väldigt snabbt. Därför tycker jag att man om man har ett statligt bolag, som dessutom ska stå för byggnationen, borde kunna vidta fler åtgärder för att se till att den typen av projekt kommer på plats. Dessutom finns det säkert många andra lösningar, batterilösningar och liknande, som man skulle kunna lägga mer tid på om man vill få igång vindkraftsproduktionen.
Energi- och näringsministern och jag har debatterat liknande frågor tidigare. Jag har hört det här med 70 åtgärder. Det är säkert lovvärt, men det är uppenbart att det kommer att behövas mer energi både i dag och i framtiden. Vi ser vilka energibehov som finns i det här landet under de närmaste 20–30 åren, inte bara i södra Sverige utan även i norra Sverige. Därför behöver vi all energiproduktion vi kan få.
Jag tycker dock återigen att det blir något uppseendeväckande att man trycker så mycket på den marknadsmässiga principen. Detta är så viktigt när det gäller Kriegers flak. Det finns andra energiprojekt där det inte alls är lika viktigt. Den här selektiva planekonomin har jag lite svårt att förstå, måste jag ändå säga. Om man verkligen vill ha mer energiproduktion snabbt borde man kunna säga: Vi tycker att det här projektet också är viktigt, och staten ska göra vad den kan för att få det på plats eftersom det kan ge väldigt mycket el till många hushåll på kort tid. Jag tycker att man måste kunna hålla den linjen för olika energislag, framför allt när det handlar om ett projekt som är så pass viktigt för energiförsörjningen, inte minst i södra Sverige.
(Applåder)
Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Adrian Magnusson för en god interpellationsdebatt, som påvisar skillnader men också möjliga vägar framåt.
Jag vill avsluta med att säga något om ledorden teknikneutralitet och incitament, antingen i form på något sätt eller vad gäller finansiering, som också tar hänsyn till att man bidrar med olika saker i systemet. Vår vattenkraft bidrar med stabilitet och vindkraften, till exempel, med flexibilitet och dessutom tillgänglig kraftproduktion på kortare sikt. Det går ju inte att bygga ut vattenkraften hur mycket som helst, till exempel; det är en realitet som vi står inför. Kärnkraften är väldigt kapitalintensiv att bygga och tar längre tid att få på plats, även om den sedan står där länge.
Om detta är ledorden – teknikneutralitet och att premiera vad man kan bidra med i systemet – finns det vägar framåt i den här kammaren. Men då måste alla partier, trots att vi är på väg in i ett valår, bestämma sig för att det är där man landar.
Jag vill avsluta med att säga att jag upplever ett väldigt tydligt skifte i energipolitiken under de här åren, från en besatthet av vilka specifika kraftslag kraftsystemet ska bestå av till att det nu mer är en diskussion om vad kraftsystemet ska klara av att leverera. Detta välkomnar jag; jag tror att det är väldigt bra.
Kanske finns det en möjlighet till fortsatt dialog efter att vi har fått den här rapporten den 18 december, som på kort sikt skulle kunna bana väg för mer kraftproduktion specifikt från vindkraften. Här vill jag också påminna om att det finns flera havsbaserade vindkraftsprojekt, utöver Kriegers flak, som är tillståndsgivna och som skulle vara möjliga att få loss på kortare sikt. Och ja, det vore bra för Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.