Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fortsatt verksamhet för IUC

Interpellation 2003/04:226 av Lundgren, Kerstin (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-13
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-02-03
Sista svarsdatum
2004-02-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 januari

Interpellation 2003/04:226

 av Kerstin Lundgren (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om fortsatt verksamhet för IUC

Landets industriella utvecklingscentra @ IUC @ har som en försöksverksamhet sedan 1997 haft regeringens uppdrag att stötta och hjälpa små och medelstora företag med produktutveckling. Den särskilda utredning som överlämnades till näringsministern förra våren med förslag på åtgärder för att stärka tillväxten, förenkla för innovatörer, nyföretagande och öka antalet jobb föreslog en långsiktigare satsning på IUC. De särskilda UPA-uppdragen har levt med kort framförhållning. Besked om det kommande årets finansiering brukar anlända runt julhelgen. Sist det begav sig innehöll julklappen en halvering av uppdraget. Självklart innebär denna korta förberedelsetid i sig ett betydande bekymmer i relationen mellan IUC och berörda innovatörer/företagare. I år framstår dock även denna framförhållning som god. Nyårsklockorna har ringt sedan en tid och ännu finns nämligen inga besked för 2004. Självklart innebär det extra påfrestningar och i dag lever ca 200 projekt i landet i stor ovisshet om framtiden. Regeringen har ännu inte klargjort förutsättningarna för det kommande året.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att IUC snabbt ska få besked om framtida uppdrag?

2. Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att långsiktigt stötta landets IUC-verksamhet med UPA-uppdrag eller andra uppdrag?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:226, fortsatt verksamhet för IUC

Interpellationsdebatt 2003/04:226

Webb-tv: fortsatt verksamhet för IUC

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)
Anf. 10 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att IUC snabbt ska få besked om framtida uppdrag och för att långsiktigt stötta landets IUC-verksamhet med UPA-uppdrag eller andra uppdrag. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 1995 en utredning om hur vi skulle kunna stödja utveckling i små och medelstora företag och stödja framväxten av nya företag. Som ett resultat av detta arbete beslutade regeringen i januari 1997 att lämna stöd till en treårig försöksverksamhet i form av det så kallade UPA-uppdraget till Industriella Utvecklingscentra, IUC. UPA står för uppsökande verksamhet, produktutveckling och förstudier för avknoppning. Målet är att tillhandahålla idéer och produkter med utvecklingspotential för att etablera små och medelstora företag som annars inte kommit till stånd. UPA-uppdraget, som det utformades i försöksverksamheten, var ett nytt sätt att genomföra insatser i små företag. Ett grundläggande villkor mellan staten och IUC-bolagen var att villkoren för IUC:s medverkan skulle utformas på ett sådant sätt att royalty-, försäljnings- eller liknande intäkter som uppstod medförde att statens engagemang kunde upphöra eller minimeras. Det har inneburit att bolagen kan ha olika typer av avtal och olika prioriteringar. Det statliga stödet var tidsbegränsat till tre år men har sedan i flera omgångar förlängts till och med 2003 års utgång. Regeringen har sedan 1997 satsat avsevärda årliga resurser för att ge IUC-bolagen uppsökande-, produktutvecklings- och avknoppningsuppdrag. Eftersom det har funnits en förväntan att UPA-uppdraget skulle bli självfinansierande har det varit svårt att långsiktigt överblicka och fatta beslut kring uppdraget. De insatser som genomförts inom UPA-uppdraget har haft mycket skiftande kvalitet och resultat. Som helhet är det dock min uppfattning att uppdraget har varit värdefullt för utvecklingen i små och medelstora företag. För att få ett ännu bättre resultat, och för att inte riskera att handla i strid mot EU:s statsstödsregler, vill regeringen nu öppna upp uppdraget för utveckling av små och medelstora företag för ytterligare aktörer. Regeringen har därför i regleringsbrevet för år 2004 gett Verket för näringslivsutveckling, Nutek, uppdraget att satsa minst 30 miljoner kronor för utveckling i små och medelstora företag. För att få bästa möjliga underlag för utförandet på regional nivå ska Nutek upphandla uppdraget, alltså i konkurrens. Jag vill här i kammaren lämna två positiva besked till dem som arbetar med utveckling i små och medelstora företag. Eftersom utformningen av den nya upphandlingen ännu inte är klar, har jag nu gett Nutek i uppdrag att förlänga avtalet med IUC-bolagen till dess att utformningen är klar. Det innebär att vi omedelbart bryter det dödläge som uppstått i och med att det gamla avtalet löpt ut. Dessutom arbetar vi för att under året göra ett tillskott utöver de avsatta 30 miljoner kronorna.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 11 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret på min interpellation. En kraftig långsiktig satsning på IUC-bolagens verksamhet, 200 miljoner kronor per år i fem år, var förslaget från den senaste utredaren på det här området, Lönnqvist, i november 2002. Från Metalls sida vill vi se ett större engagemang från regeringen i att stödja det nätverk av IUC-bolag som i dag driver produktutveckling och etablering av nya företag, säger Göran Johnsson, Metallordförande, 2002. Göran Persson säger i DN att regeringen vill se och ser IUC som en viktig del i pusslet för att öka tillväxten och förnya näringsliv och jobb i landet. Det finns 19 IUC-bolag i dag. Därvidlag har det skett en ökning med 10 stycken sedan försöksverksamheten avslutades, år 2000, från 9 till 19. Det är 19 IUC-bolag i 22 regioner, på väg mot att bli 25. Det är 19 delägda bolag. 650 företag är berörda. Nio utredningar har kommit och gått, som har varit positiva till IUC-verksamheten. Senast var det Lönnqvist. I dag säger näringsministern att han lämnar två positiva besked till kammaren. Måhända är glädjebesked ägnade att vara roliga, och man må väl fundera över om ministern behagar skämta. Entreprenörskapet går dåligt. En utredning av 40 länder visade nyligen att Europa ligger lågt. Nyföretagandets betydelse växer ständigt. Centralstyrningens tid borde vara förbi, ministern. Men Sverige lever alltjämt i den. När ministern nu efter många om och men lämnar besked är det till Nutek beskedet går. Beskedet är att det uppenbarligen är centralstyrda, centralt hanterade, projekt som är vägen framåt. Det är också ett besked till många IUC-verksamheter som i dag är på väg att avvecklas i brist på besked. De får signalen att det egentligen bara är det som väntar. Deras verksamhet är på väg att upphöra. Har jag misstolkat ministern hoppas jag på ett tydligt klargörande i den fortsatta debatten. IUC har sökt besked. 2003 fick man ingenting långsiktigt. Man fick avvakta att regeringen skulle fundera färdigt med anledning av Lönnqvists utredning. I november kom man med sin vanliga anslagsframställan enligt de regler som regeringen har lagt fast. Man väntade runt årsskiftet på att få det besked som man normalt får vid årsskiftet, men besked uteblev. I det här läget har signalerna från regeringen varit att avveckla. Även ett icke-besked, ministern, måste naturligtvis tolkas av dem som är satta att verkställa det. Inom de hundra projekt som nu är i gång rinner förtroendet, tilliten till den statliga näringspolitiken, ut. Det som är förstört på det sättet går inte snabbt att återuppbygga. Så jag beklagar att ministern här i dag signalerar att IUC-bolag uppenbarligen inte är förenligt med ministerns syn på en framtida nyföretagarstimulans i landet, med en nyföretagarpolitik som bygger underifrån, inte ovanifrån via statliga myndigheter.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 12 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! IUC har jag debatterat vid ett flertal tillfällen med Leif Pagrotsky, Mona Sahlin och Björn Rosengren. Det har egentligen varit samma debatt som har återkommit ständigt. IUC är en sorglig historia. Det är en god idé som är något av det mest vanskötta i regeringens fögderi. Och då är konkurrensen ändå stor. Och varför? Idén är så god. Det handlar om att underifrån startade initiativ kan förverkligas med hjälp av väldigt små statliga insatser och väldigt lite pengar. Det är en jättebra idé. Det är därför jag har stött det här och också velat bidra till att det ska bli villkor som gör att företagen kan överleva och planera sin verksamhet på ett bra sätt. Det är precis det som har fattats. Man har inte fått några långsiktiga besked. Man har inte vetat vad som kommer i budgeten för nästa verksamhetsår när man har befunnit sig i december. En verksamhet som handlar om produktutveckling, marknadsföring och så småningom återföring av pengar till bolagen är en verksamhet som sträcker sig över väldigt lång tid. Man kan inte ha något ad hoc . Man måste ha framförhållning i den typen av verksamhet. Det är precis det som har missats. Det är säkert anledningen till att många av IUC-bolagen faktiskt inte har haft bra överlevnadsvillkor. Ändå är det många av dem som har gjort ett glansfullt jobb. De har gjort det jättebra. Med de här små medlen har de fått fram nya produkter, sjösatt dessa och också fått återbäring på pengarna. Men nu är vi återigen där: Inget besked kom i budgeten. I ett regleringsbrev talar man sedan om att man satsar 30 miljoner kronor. Det är fortfarande småpengar, och de kommer i ett skede där man redan har fått säga upp personal. Det man hade tänkt göra har man inte vågat eftersom man inte visste något om vilka pengar som kunde förväntas. Den här kortsiktigheten är förödande. Det är den som stryper tillväxten av nya företag i dag. Det här är ett sätt att skapa nya företag på ett sätt som har den lokala initiativkraften inbyggd i systemet. Därför är det beklagligt att regeringen har vanskött den här verksamheten, som hade kunnat bli så jättebra för Sverige. Den hade kunnat leda till en sprängkraft, en dynamik, ute i mindre orter och kommuner i vårt avlånga land. Men det har varit mycket ord, mycket retorik. För varje nytt IUC som har startats upp har man hållit fina pressmottagningar och skickat ut storstilade pressmeddelanden. Men handlingarna visar att man egentligen inte har menat någonting med orden. De villkor som man har givit har inte givit någon möjlighet för företagen att växa, leva och frodas.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 13 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Regeringen inrättade ett nytt kreativt sätt att arbeta på, IUC, 1997. Det var en egen idé. Vi har utrett det själva och drivit det framåt. De skulle få ett antal år på sig med bidrag, sammanlagt en halv miljard kronor, att investera - märk väl: investera . Sedan skulle avkastningen på detta bli basen för en fortsatt verksamhet. Avkastningen på en halv miljard kronor skulle kunna räcka till löpande verksamhet under tiden framåt. En del investerades väldigt väl. En del verksamheter är väldigt väl skötta. En del blev mindre väl skötta. En del var "glansfullt", som Maria Larsson uttryckte det. Inte allt var glansfullt. Vi har förlängt detta och lagt till mer pengar än vi sade från början. Varken Maria Larsson eller Kerstin Lundgren verkar ha förstått att skillnaden mellan drift och investering kan vara ganska stor. Detta är inte en löpande konsumtionsverksamhet där man öser ut pengar för att det leder till en god allmän tillvaro. Detta är pengar som ska investeras i nystartade företag. De ska ge en värdetillväxt som ska kunna gå tillbaka till verksamheten och komma fler nystartade företag till godo. Nu väljer vi att lägga till pengar utöver det som var sagt från början, den avkastning och de pengar som finns nu och som ska vara basen för den fortsatta verksamheten. Det ökar vi faktiskt på tre gånger i år. Jag tycker att det förtjänar lite mer än det allmänna förakt som ni här öser över denna fina verksamhet. Jag ska erkänna att jag inte har läst på era motioner den här gången. Jag vet inte hur mycket ni har yrkat. Jag vet att förra gången Maria Larsson stod här och råskällde på mig för att vi var för snåla visade det sig att vi hade anslagit exakt samma belopp som Maria Larsson hade motionerat om i kammaren. Jag har inte kollat detta den här gången, så jag ska inte returnera den bollen. Men vi adderar som sagt tre gånger så mycket nya pengar i år som det var sagt från början. Från början sades att man skulle använda avkastningen på den redan investerade halva miljarden till att förlänga den här verksamheten. Sedan var det ytterligare en sak, nämligen detta med att vi ska ha en politik som kommer underifrån och inte ovanifrån. Jag förstår inte vad det betyder. Vi har sagt att de här pengarna ska användas till att upphandla den här typen av företagsstödjande verksamhet lokalt i länen på det sätt som är bäst i varje län med tanke på de branscher, de betingelser och de erbjudanden som finns på plats i de olika länen. Vad är det som är "ovanifrån" i det? Ordet "ovanifrån" betyder för mig något annat. Jag tycker att det här är ett bra exempel på en flexibel och decentraliserad politik som gör att man i skogsregionerna kan ha en typ av verksamhet och i regioner med kustbygd och fiske en helt annan typ av verksamhet och som skapar utrymme för flexibilitet mellan musikbransch och möbelindustri. Det tycker jag är ett bra sätt att arbeta med det här, och det förtjänar mer än det förakt och de nedsättande omdömen som ni två har visat här.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 14 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag hörde inte - måhända hörde någon annan - vad som var ministerns grund för att nu hävda att systemet måste förändras. Han nämnde att den socialdemokratiska regeringen minsann hade utrett detta när han så småningom kom med förslaget 1997 att inrätta IUC, partnerskapet lokalt och regionalt mellan företag, fack och olika aktörer. Då fanns det utrett. Sedan kan man säga att det bakom den utredningen låg just de lokala initiativen, den lokala ambitionen att försöka knyta samman olika aktörer för att skapa förutsättningar för nyföretagande och för att stimulera nyföretagande. Men nu, efter nio utredningar, har det uppenbarligen uppdagats någonting i Regeringskansliet som inte har kommunicerats, såvitt jag har förstått, med de 19 berörda IUC-företagen och de 650 delägarna, de lokala och regionala aktörerna. De har väntat på positiva besked eftersom det har varit signalerna från Regeringskansliet och från olika företrädare i olika sammanhang. Men i regleringsbreven kom ett stopp, och nu har man hittat någonting nytt. Vilken utredning ligger till grund för detta? Vad är det för väl övervägda slutsatser som har varit ute och remissbehandlats och som har fått sådana positiva omdömen som just de andra utredningarna som ligger bakom regeringens signaler i detta sammanhang? Från vår sida, och från oss här i kammaren, är det viktigt att granska hur regeringen sköter sitt fögderi och hur ministern sköter sitt fögderi. Och hur tar man till vara på förutsättningarna att skapa långsiktighet och stimulera lokala aktörer att gå samman för att just underlätta för nyföretagande utifrån de förutsättningar som gäller regionalt? De 19 IUC-bolagen ser väldigt olika ut. Det är väldigt många olika aktörer som medverkar. Det är underifrån när man hittar och formerar. Det är uppifrån när ministern utan vidare och utan uppenbara, åtminstone icke kommunicerade, underlag kommer fram till att man ska göra på ett helt annat sätt. Det skapar ett misstroende. Det bygger murar av förlorad tillit där man tror att det blir precis som vanligt, att regeringen kommer med ett nytt paket och att det nya paketet har en överlevnadstid som måhända är något längre än filmjölken, men inte så väldigt mycket. Vågar man lita på detta? Man har ju prövat och sett det förut. Det är detta som är så allvarligt när man behöver goda förutsättningar för ett gott företagarklimat. När ministern tycker att vi är negativa till de nya besked som har kommit ska man inte vara förvånad eftersom det är just den här typen av signaler som ministern ger som undergräver förutsättningarna för ett förtroendefullt samarbete lokalt och regionalt och som undergräver förutsättningarna för en tillväxtpolitik som också gör verkan på lång sikt. Tro inte, ministern, att investeringar i produktutveckling och idéer på det här området kan betala sig på ett kvartal. Det är inte kortsiktigheten som ska gälla här, ministern, utan det är långsiktigheten som måste finnas med i systemet. Och jag beklagar att ministern och regeringen uppenbarligen inte verkar värna det.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 15 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Den bästa av idéer kan tyvärr förvanskas och slarvas bort, och det har varit fallet här. Det som från början var en idé - jag vet precis vilken person som tänkte ut den, och regeringen var nog klok att knyta till sig den här idén - smiddes ju inte direkt i Regeringskansliet, men det spelar inte så stor roll. Men det var en god idé, och goda idéer ska man ta till vara. Det är klokt handlat. Men man ska också förvalta dem på ett bra sätt. Och det är i förvaltandet som det har varit så mycket ad hoc att tilliten faktiskt är borta. Jag vet inte hur många IUC-bolag som Leif Pagrotsky har besökt och vilka signaler som han har mötts av. Men samtliga IUC-bolag som jag har besökt har förmedlat samma sak. De säger: Vi lever med så kortsiktig framförhållning att vi egentligen inte kan bedriva någon bra verksamhet. I vår verksamhet, i vårt UPA-uppdrag, måste vi veta vad som gäller ett år framåt i tiden och helst två år framåt i tiden. Det går inte att i bästa fall när beslut fattas om budget i december få besked om vi får pengar eller inte. Då måste vi för länge sedan ha varslat. Varför fanns det inte ett besked i budgeten, om man nu har tänkt så goda tankar? Det hade förenklat för IUC-bolagen. Det är min direkta fråga till näringsministern. Om man inte är nöjd med verksamheten på alla ställen - den har fungerat olika, det håller jag med om, men många har fungerat väldigt väl just som den goda idén var tänkt, och man ska gödsla där det växer - får man rensa ut och behålla det goda och göra sig av med det som inte är väl fungerande. Det råder brist på långsiktighet på många områden i vårt land, och uppenbarligen inte minst på Näringsdepartementet, och det är till förfång för möjligheterna till nyföretagande i dag.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 16 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Visst ska man gödsla där det växer. Men där det växer finns det avkastning på pengarna att spendera. Det som vi nu gör är att addera nya och friska pengar, utöver de pengar som systemet innehåller, att återinvestera avkastningen på gamla investeringar. En halv miljard har redan investerats, och det handlar inte om kvartalskalkyler, Kerstin Lundgren. Det här systemet har funnits sedan 1997, och det inrättades för att dessa pengar skulle snurra runt - det som avkastas ska återinvesteras. Staten krävde ingen återbetalning till sig, utan pengarna ska användas för att fortsätta att stimulera nyföretagande och expansion av småföretag runtom i Sverige. De som har lyckats väl har pengar, förutsägbara pengar, i form av avkastning från gamla investeringar. I övrigt adderar vi nu ytterligare 30 miljoner kronor utöver vad de hade fått långsiktiga besked om att de hade att röra sig med. Det tycker jag borde vara ett välkommet besked. Jag har också svårt att förstå att man kritiserar att vi nu vidareutvecklar sättet som dessa pengar distribueras på. Kerstin Lundgren frågar vilken utredning det handlar om och hur detta har stötts och blötts innan man har kommit fram till att det ska göras om. Kerstin Lundgren citerade Metall. Göran Johnsson sade att vi i Metall tycker det och det och kräver det och det. Men hon citerade inte det avsnitt där Göran Johnsson kräver att detta uppdrag ska läggas ut i konkurrens, så att andra kan erbjudas att ställa sin kreativitet till förfogande för att man ska få en bra verksamhet runtom i Sverige. Ni brukar ju inte i andra sammanhang tycka att det är fel att vi konkurrensutsätter verksamhet. Varför ska just den här verksamheten vara styrd till en viss aktör från början? Varför ska andra uteslutas? Det enkla som vi nu gör är att vi öppnar för andra att komma med pigga uppslag på detta område. Om nu IUC-bolagen runtom i landet är så väldigt bra - där har Maria Larsson och jag uppenbarligen precis samma åsikt, nämligen att en del av dem är väldigt bra, en del av dem är inte väldigt bra, en del är ganska bra, och en del är lite mindre bra än ganska bra - vad har de i så fall att frukta av konkurrens? Den som har självförtroende för att han är duktig har väl inget att vara rädd för? Och om man har något att vara rädd för och om man kanske inte är lika duktig, då kanske det är något för skattebetalarna att tänka på att söka en bättre förvaltare av detta uppdrag. De kanske till och med kan konkurrera inbördes. Jag tycker att det här är en bra vidareutveckling av uppdraget.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Uppenbarligen ger ministern besked om att det inte är någon utredning eller något mer offentligt arbete som har bedrivits och som vi från riksdagens sida kan granska så att vi kan bedöma vilket underlag som regeringen har för att förändra sin hållning i den här delen. Uppenbarligen gör han inget ställningstagande till den statliga utredning som presenterades 2002 och som föreslog en långsiktig och kraftig satsning. Det var 200 miljoner kronor per år under fem års tid. Den utredningen tillhör uppenbarligen en av dem som åtminstone i den här delen får läggas i en byrålåda tills någon behagar ta fram den på nytt och måhända presentera den som en stor och ny satsning. De 30 miljoner som ministern talar varmt om i detta sammanhang må väl ses som en avvecklingspeng. För de IUC-bolag som nu får signalen att de inte fortsatt kommer att få det här uppdraget och att de kommer att bli föremål för Nuteks prövning måste nog vara beredda att avveckla. Också de 100 projekt som nu är på gång måste rimligen avvecklas, och de pengar som finns att återinvestera går förmodligen förlorade för staten. Det skulle kunna bli mer om staten var beredd att satsa resurser på det här området. Snarare är det så att det blir mer av Nutek och mindre av lokalt och regionalt utvecklingsarbete genom det upplägg som ministern uppenbarligen har gått in på. Jag kan hålla med om att det är en verksamhet med både plus och minus. Men det stora minuset måste man ge regeringen och Regeringskansliet för sättet att hantera verksamheten. Det är ju regeringen som har angett spelreglerna. Hade ni varit missnöjda skulle ni ha ändrat dem i tid så att det hade varit möjligt att agera utifrån dem i stället för att få kritik i efterhand.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 18 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Kerstin Lundgren åberopar Ulf Lönnqvists utredning. Bland annat baserat på Ulf Lönnqvists utredning har vi förlängt tiden för verksamheten och adderat mer pengar jämfört med vad som var tänkt när det här inrättades. Men vi har inte gått så långt att vi kraftigt har dragit ned på andra områden där pengar i sammanhanget gör stor nytta för att föras över just till IUC. Vi har tillfört nya pengar. Det tycker jag kunde förtjäna åtminstone en liten bisats med ett positivt tonläge från någon del av oppositionen men något sådant kommer inte i dag. Kanske kommer det någon annan gång. Jag ställde bara en liten enkel fråga: Hur mycket har ni anslagit i era budgetar? Ni tycker ju att vi anslår för lite. Det som föreslås om 200 miljoner om året för fem års tid var lite mer lagom. Jag fick alltså inget svar på frågan om hur mycket som har anslagits i era skuggbudgetar. Det tolkar jag som att det kanske inte är mer. Ni tycker kanske att bara vi ska ta fram resurser, inte ni själva - det vet inte jag. Jag har ingen talartid kvar så jag ska inte nu polemisera ytterligare. Jag gav er chansen att visa er goda vilja på området men ni tog inte den chansen. Jag kan inte göra annat än tolka det som en sorts information. Vi tycker att IUC gör ett väldigt bra jobb. Det har varit en lyckosam verksamhet, och jag vill att den ska fortsätta. Jag beklagar att de inte har investerat mer på ett sätt som gett avkastning och att pengarna nu inte är lika rikliga som det var tänkt från början. Men jag tycker att det är ett nytillskott med lokalt engagemang, inte minst från det lokala näringslivet. Herr talman! Det finns just nu bara en ledamot i kammaren förutom de båda som ställt frågor till mig, och jag vill gärna tala till dem. Jag vet inte om ledamoten som inte deltar i debatten är här för att lyssna på just mig eller för att vänta på nästa debatt. Jag får i alla fall tacka för debatten så länge. Den var intressant att föra.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.