försvarsmaktens och riksdagens beslut
Interpellation 2004/05:356 av Wälivaara, Erling (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-03
- Inlämnad
- 2005-02-03
- Besvarad
- 2005-02-17
- Sista svarsdatum
- 2005-02-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 februari
Interpellation 2004/05:356
av Erling Wälivaara (kd) till försvarsminister Leni Björklund om Försvarsmaktens och riksdagens beslutFörsvarsutskottet skrev i sammanfattningen i försvarsutskottets betänkande 2004/05:FöU4 Sveriges försvarspolitik 2005@2007: "Det är viktigt att behålla och utveckla förmåga och kompetens för strid i bebyggd miljö och subarktiskt klimat". Vidare skriver utskottet i betänkandet att: "Utskottet anser att vad som redovisats i dessa delar tills vidare kan läggas till grund för förmågeutvecklingen för de olika förbanden. Insatsorganisationen skall ha förmåga att uppträda i hela landet och under förekommande klimatologiska förhållanden. Det är viktigt att behålla och kunna utveckla förmåga och kompetens för strid i bebyggd miljö och i subarktiskt klimat." Betänkandet antogs av riksdagen den 16 december 2004.
Enligt uppgift har helikopterflottiljchefen på Malmen föreslagit att två helikopter 15 skulle placeras på F 21 i Luleå för att säkerställa att den subarktiska förmågan bibehålls och kan utvecklas. Den 18 januari 2005 skriver högkvarteret i sin skrivelse, HKV den 18 januari 2005: "02 300:61073 Ramvillkor för organisationsarbete vid förband, skolor och centra m a a Försvarsbeslut -04: Vid fortsatt arbete i enlighet med styrkort gäller tidigare given inriktning att endast Helikopter 10 baseras i Luleå/KAX
Helikopter 10 upprätthåller Flygräddningen/FRÄD och bibehåller dagens förmåga att verka med Helikopter 10-systemet i subarktisk miljö. Övriga helikoptersystem upprätthåller begränsad förmåga att genomföra flyguppdrag under vinterförhållanden i fjäll- och ödemarksterräng genom tillfällig basering. Helikopterflottiljen kan därmed understödja olika typer av förband under dessa förhållanden, men från 'fast bas'. Detta innebär att endast Helikopter 10-personal skall ha arbetsort Luleå. Inriktningen innebär en ambitionssänkning relativt dagens subarktiska förmåga."
Vidare skriver Högkvarteret Grundorganisation Flygvapnet/GRO FV bland annat i sitt PM: "GRO FV föreslår att begreppet 'subarktisk förmåga' utgår för helikopterflottiljen och att denna ändras till "Förmåga att genomföra flyguppdrag under vinterförhållanden i fjäll- och ödemarksterräng" och längre fram i PM:et: "Subarktisk förmåga vidmakthålles ej".
Jag frågar mig vad vi har riksdagen till när en myndighet obstruerar ett riksdagsbeslut på detta sätt.
Hur avser försvarsministern att tillse att Försvarsmakten uppfyller riksdagens beslut i denna fråga och följer av riksdagen givna direktiv?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:356
Webb-tv: försvarsmaktens och riksdagens beslut
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:78 Torsdagen den 17 februariProtokoll 2004/05:78 12 § Svar på interpellation 2004/05:356 om försvarsmaktens och riksdagens beslut
Protokoll från debatten
Anf. 102 Leni Björklund (S)
Herr talman! Erling Wälivaara har frågat mig hur jag avser att se till att Försvarsmakten uppfyller de beslut som riksdagen fattat när det gäller helikopterförbandens subarktiska förmåga.
Tidigare fanns i Försvarsmakten drygt 100 helikoptrar. När de pågående förändringarna av helikopterbeståndet är genomförda kommer det att finnas knappt 50 helikoptrar. För att helikopterverksamheten ska kunna bedrivas rationellt ska därför antalet platser för permanent basering reduceras till två större plattformar som ingår i en samlad organisationsenhet. Ledningen av helikopterflottiljen bibehålls på Malmen i Linköping. Den markoperativa verksamheten lokaliseras till Malmen och den sjöoperativa till Ronneby. Försvarsmakten ska också upprätthålla militär flygräddning med helikopter vid F7 i Lidköping/Såtenäs, F17 i Ronneby/Kallinge och F21 i Luleå.
Anskaffningen av helikoptrarna 14 och 15 beräknas pågå fram till 2009, och de nya helikopterbataljonerna beräknas vara operativa 2010. Regeringen har därför i regleringsbrev för budgetåret 2005 uppdragit åt Försvarsmakten att avveckla helikopterverksamheten Göteborg/Säve, Östersund och Boden.
För att upprätthålla förmågan att uppträda i subarktisk miljö angav regeringen i proposition 43 (2004/05:43) att det bör finnas möjlighet att basera helikoptrar med markoperativa uppgifter vid F21 i Luleå. Denna baseringsmöjlighet kommer att finnas och ger därmed helikopterförbanden möjlighet att öva och verka så att den subarktiska förmågan upprätthålls. Insatsorganisationen kommer alltså även fortsättningsvis att ha denna förmåga.
Planering för genomförande av regeringens uppdrag, som framgår av regleringsbrevet, pågår nu inom Försvarsmakten. Myndigheten har för mig inte presenterat något som avviker från denna inriktning, och jag kommer därför inte att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.
Anf. 103 Erling Wälivaara (Kd)
Herr talman! Försvarsministern! Jag vill tacka ministern för svaret, även om jag på intet sätt kan säga att jag är nöjd med det.
Försvarsministern redovisar egentligen vad regeringen skrev i propositionen, men verkar vara helt ovetande om vad riksdagen sade i sitt betänkande och framför allt vad Försvarsmakten gör med och av riksdagens beslut. Återigen får vi se hur Försvarsmakten styr sig själv. Min slutsats är att de gör det på grund av bristande direktiv och ledning från Försvarsdepartementet.
Riksdagen tog den 16 december 2004 beslutet om Sveriges framtida försvar. Av beslutet och betänkandetexten på s. 2 framgår: "Det är viktigt att behålla och utveckla förmåga och kompetens för strid i bebyggd miljö och i subarktiskt klimat. Förmågan till internationella insatser bör förbättras såväl kvantitativt som kvalitativt."
I avsnittet i betänkandet som handlar om förmågeutveckling och förbandsutveckling, s. 78, kan vi läsa: "Utskottet anser att vad som redovisats i dessa delar tills vidare kan läggas till grund för förmågeutvecklingen för de olika förbanden. Insatsorganisationen skall ha förmåga att uppträda i hela landet och under förekommande klimatologiska förhållanden. Det är särskilt viktigt att kunna behålla och utveckla förmåga och kompetens för strid i bebyggd miljö och i subarktiskt klimat."
Beslutet omfattar subarktisk förmåga i de olika förbanden - lägg märke till olika förbanden - utan undantag. Understödsförbanden, som helikoptrarna utgör för armén, är inte undantagna som somliga tycks tro. Vidare innebär riksdagens beslut också att den subarktiska förmågan ska bibehållas och utvecklas, alltså inte enbart bibehållas utan också utvecklas.
Den tragiska olyckan i Tarfala för något år sedan berodde enligt haverikommissionen på bristande förmåga att verka i subarktiskt klimat. Att inbilla sig att den subarktiska förmågan kan bibehållas och utvecklas med någon veckas övning i subarktiskt klimat under vinterhalvåret är rent nonsens. Alla någorlunda initierade vet att det inte räcker. Det torde inte råda någon som helst tvekan om vad riksdagen har beslutat i frågan. Skrivningarna är tydliga.
Enligt uppgift har också helikopterflottiljchefen på Malmen i Linköping förstått riksdagens beslut, eftersom han gått med på eller förordat att under vinterhalvåret få helikopter 15 ständigt baserad på F21 just för att upprätthålla och utveckla den subarktiska förmågan.
Högkvarteret och dess ledning skriver däremot i sina ramvillkor för organisationen den 11 januari 2005 att enbart flygräddningshelikoptrar ska finnas uppe i det subarktiska området. Jag citerar: "Inriktningen innebär en ambitionssänkning relativt dagens subarktiska förmåga." Försvarsmakten föreslår till och med att hela begreppet subarktisk förmåga ska avskaffas. Jag vill höra ministerns syn på det.
Anf. 104 Ola Sundell (M)
Herr talman! Svaret från försvarsministern innehåller en del av det försvarsbeslut som havererade redan när det togs.
Vad gäller beslutet om den subarktiska förmågan drar man nu i stort sett ett pennstreck över det, och även i andra delar kommer försvarsbeslutet att nedmonteras i bit efter bit. Sedan är det en allvarlig sak i sig att man anser att riksdagen är ett transportkompani där de beslut som fattas inte har relevans för fortsättningen.
Sak samma är det med de internationella insatserna. Man har en ambition däruppe och resurserna en bit ned. Ambitionerna kommer aldrig att kunna förverkligas.
När det gäller insatsorganisationen är det exakt samma sak. Man har sagt en sak i sin målformulering, men när det gäller resurserna kommer man inte att klara av det. Det gäller grundorganisationen och det gäller också försvarsmaterielsidan.
Det är klart att man kan ha det här sättet att hantera försvarsfrågan, men jag tycker att det är ytterst oansvarigt att hela tiden lova saker som inte kan hållas. Det gäller den subarktiska förmågan såväl som de andra delarna. Jag tycker att det är på tiden att man antingen drar ned så rejält i målformuleringarna från regeringens sida att de står i relation till de resurser man är beredd att sätta till för att klara uppgiften. Men att hela tiden leva i den här obalansen och också som försvarspolitiker uppleva obalansen är djupt otillfredsställande. Det är mer eller mindre lögn att lova så mycket och kunna hålla så lite.
Anf. 105 Leni Björklund (S)
Herr talman! Jag tror att Ola Sundell egentligen vill använda sitt inlägg till att säga att han för övrigt anser att Kartago bör förstöras, för jag har inte hört något annat från Ola Sundells sida än att försvarsbeslutet inte kommer att fungera. Innan vi skriver ut några dödsdomar över de beslut som riksdagen har fattat tycker jag att vi ska se till att de faktiskt kommer att hållas.
Då vill jag gå över till Erling Wälivaaras invändning. Det är ju riktigt att det är riksdagen som har varit väldigt tydlig och bestämd om den uppfattningen. Jag hoppas att det framgår av mitt svar att det inte finns någon annan syn från regeringens sida och från min sida än att det är riksdagsbeslutet som ska genomföras. Däremot kan inte jag, och inte heller någon riksdagsledamot i den här salen, tala om exakt hur man uppnår, vidmakthåller och utvecklar den subarktiska förmågan. Det är faktiskt en fråga som Försvarsmakten måste avgöra.
Då är det naturligtvis så att inför omställningar, i Försvarsmakten som på många andra ställen, händer det att man skriver inlagor där man pläderar för sitt. Jag har ännu inte sett någon samlad bedömning, och kvar ligger kravet på att vi ska ha en subarktisk förmåga i vårt försvar. Det var en viktig del i försvarsbeslutet, när vi också placerade ut grundutbildningsenheterna, att vi ska kunna behärska vår egen militärgeografi. Och då ingår subarktisk förmåga.
Anf. 106 Erling Wälivaara (Kd)
Herr talman! Det är glädjande att höra att försvarsministern inte har någon annan syn på frågan. Då tycker jag att försvarsministern ska vara lika tydlig gentemot Försvarsmakten. Försvarsmakten skriver nämligen så här i sina anvisningar: Subarktisk förmåga vidmakthålles ej. Man skriver så. Det är ett klart bevis för att man jobbar tvärtemot vad riksdagen har beslutat om.
Frågan handlar som det har blivit nu egentligen om något mycket viktigare än om var helikoptrarna placeras. Frågan handlar om parlamentets auktoritet. "Anarki" är ett väl starkt ord att använda. Jag vill inte använda det. Men det ligger nästintill det. Oroar inte det här försvarsministern? Dessutom är det inte första gången sådant här händer. Är det inte dags att vakna upp och börja regera och peka med hela handen?
Jag vill fråga försvarsministern: Är det som nu sker acceptabelt? Vad har vi riksdagen till när sådant här händer, när myndigheter tydligt obstruerar riksdagens beslut? Och jag vill fråga: Sker det här obstruerandet med försvarsministerns goda minne? Ansvaret är, försvarsministern, att se till att Försvarsmakten verkställer det som riksdagen har beslutat. Jag vet inte, herr talman, men kanske är det här en fråga som borde intressera talmannen här i riksdagen när av riksdagen fattade beslut inte åtföljs. Jag menar inte att talmannen ska gå in i frågan. Det får han inte. Men principen torde vara av intresse. Det handlar om parlamentets trovärdighet.
Anf. 107 Leni Björklund (S)
Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig till Erling Wälivaara. Jag har varit tydlig mot Försvarsmakten. Jag kan försäkra att det regleringsbrev som regeringen har översänt, som är basen för planeringen inför nästa budgetår, innehåller de krav som framgick av riksdagens beslut. Något annat beslut har inte kommit från regeringen.
Däremot är det ju så att vi har självständiga myndigheter, och Försvarsmakten är en sådan. Det betyder att
hur
man tänker uppnå det som riksdagen har beslutat måste man ha en möjlighet att diskutera, planera och överväga i Försvarsmakten. Det är den processen som pågår nu. Tills jag har sett hur svaret ser ut och vilka slutsatser regeringen då har anledning att dra får man väl läsa alla de här rapporterna. Men kom ihåg att utgångspunkten är regleringsbrevets bestämmelse om att riksdagens beslut ska innehållas.
Anf. 108 Erling Wälivaara (Kd)
Herr talman! Jag vill fråga försvarsministern: Har försvarsministern läst det som jag citerade? Det här skriver Försvarsmakten både i sin skrivelse till de olika förbanden och i en PM. Man säger klart och tydligt: Subarktisk förmåga vidmakthålles ej. Helikopterflottiljchefen i Linköping, Malmen Linköping, var beredd att gå det beslut till mötes som riksdagen har fattat medan högkvarteret inte gör det. Det är försvarsministern som kan leda, och ska leda, också högkvarteret. Det är inte riksdagens sak. Vi fattar besluten här. Försvarsministern ser till att besluten verkställs.
Hur kan försvarsministern acceptera detta? För jag kan inte tänka mig att inte försvarsministern har sett de här skrivelserna. I så fall ska jag efter debattens slut med varm hand överlämna dem till försvarsministern. Hur kan Sveriges försvarsminister acceptera detta? Jag skulle nästan vilja säga: Tala om färglöshet! Jag tycker att det är dags att visa att svenska parlamentet faktiskt också är över generalerna.
Herr talman! Jag nöjer mig med detta. Jag förordar att försvarsministern väljer den linje som helikopterflottiljchefen har talat om, alltså att två stycken Helikopter 15 under vinterhalvåret ständigt baseras uppe på flygflottiljen F21 i Luleå.
Anf. 109 Leni Björklund (S)
Herr talman! Det finns en flora av interna dokument som kommer ut ur Försvarsmakten för tillfället. Jag kan inte kommentera dem. Jag kan bara klargöra att den planeringsinriktning som regeringen har givit till Försvarsmakten är baserad på riksdagens beslut. Sedan kommer naturligtvis frågan: Respekterar vi att vi har en myndighet som är självständig och som har att pröva hur man uppnår de här målen? Eller ska vi börja tala om från politisk sida på vilket sätt man uppnår den subarktiska förmågan? Ska man välja en sida när det är flera som har olika uppfattningar eller ska man åtminstone vänta tills Försvarsmakten själv har diskuterat färdigt och kommit med sin bedömning? Jag föredrar det sistnämnda. Jag kommer med stort allvar att läsa hur ÖB:s och Försvarsmaktens samlade bedömning till slut ser ut. Det kommer jag att få veta när jag får in svaren på det som efterfrågades i regleringsbrevet, och det utgick från riksdagens beslut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.