Försvarets samverkan med vindkraftsproducenter
Interpellation 2024/25:282 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-15
- Överlämnad
- 2024-12-16
- Anmäld
- 2024-12-17
- Svarsdatum
- 2025-01-16
- Besvarad
- 2025-01-16
- Sista svarsdatum
- 2025-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Den 4 november lät regeringen meddela att 13 ansökningar om byggnation av vindkraftsparker i södra Östersjön avslagits. Som skäl angavs Försvarsmaktens nej med hänsyn till säkerhetspolitiska intressen. Försvarsmakten angav efter beslutet en rad skäl till varför etableringarna skulle vara negativa ur säkerhetspolitisk synpunkt.
I den efterföljande debatten har det framkommit flera saker. Bolagen bakom ansökningarna togs mer eller mindre på sängen av regeringens besked. Vidare har det framkommit flera synpunkter kring och förslag på hur Sverige kan producera mer energi och samtidigt värna andra säkerhetspolitiska intressen. Både forskningsaktörer, delar av försvarsindustrin och vindkraftsproducenterna själva har gett uttryck för detta och önskemål om att samverka.
I en interpellationsdebatt under förra riksmötet gällande en strykning i regleringsbrevet till Försvarsmakten om att samverka med vindkraftsintressenter angav försvarsministern att skrivningen inte behövdes då samverkan redan förekom. Den efterföljande debatten gällande de 13 vindkraftsparkerna har gett skäl för frågetecken kring om så är fallet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:
- Anser ministern och regeringen att samverkan mellan Försvarsmakten och vindkraftsintressenter är fullgod?
- Är ministern och regeringen beredda att vidta några åtgärder för att i framtiden se till så att denna samverkan fungerar bättre?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:282
Webb-tv: Försvarets samverkan med vindkraftsproducenter
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:57
- Protokoll 2024/25:57 Torsdagen den 16 januariProtokoll 2024/25:57 Svar på interpellation 2024/25:282 om försvarets samverkan med vindkraftsproducenter
Protokoll från debatten
Anf. 8 Försvarsminister Pål Jonson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen anser att samverkan mellan Försvarsmakten och vindkraftsintressenter är fullgod. Han har även frågat om jag och regeringen är beredda att vidta några åtgärder för att se till att denna samverkan fungerar bättre i framtiden.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden förändrat och försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Maktutövning med militärt våld är återigen en realitet i Europa och vårt närområde. Det medför att det militära försvaret måste stärkas och att upprustningen behöver ske i snabbare takt.
För att lösa sina uppgifter från riksdag och regering är Försvarsmakten, och övriga försvarsmyndigheter, beroende av att kunna använda mark- och vattenområden, anläggningar och infrastruktur på ett ändamålsenligt sätt. Den nu pågående tillväxten och förmågeökningen inom försvaret förstärker behovet ytterligare.
Samtidigt som totalförsvaret ska växa pågår en energiomställning med ett fortsatt kraftigt ökat behov av fossilfri energi. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utbyggnad av energisystemet krävs att hänsyn tas till andra berörda intressen, bland annat det militära försvaret.
Försvarsmakten arbetar redan i dag för samexistens mellan det militära försvaret och vindkraftsutbyggnad. Som sektorsmyndighet bedömer Försvarsmakten om en planerad vindkraftspark riskerar att medföra påtaglig skada på ett riksintresse eller område av betydelse för totalförsvarets militära del. I det arbetet stöttar Försvarsmakten även andra berörda myndigheter inom totalförsvarets militära del.
Att Försvarsmakten arbetar med samexistensfrågor på detta sätt framgår av flera rapporter. Av rapporterna framgår vidare bland annat att Försvarsmaktens möjligheter att bidra till utbyggnaden av vindkraft är störst i planeringsskedet, där mark- och vattenområdens lämplighet utreds för vindkraft.
Om Försvarsmakten bedömer att en vindkraftsetablering skulle medföra påtaglig skada för totalförsvarets militära del förs en dialog med vindkraftsprojektören. I vissa fall kan justeringar av projektet möjliggöra att skadan undviks. Det kan till exempel handla om justering av vindkraftverkens antal, positioner eller höjder. Vindkraftsprojektören i fråga ges då möjlighet att inkomma med ett reviderat förslag.
Slutligen vill jag nämna den utredning om havsbaserad vindkraft som nyligen överlämnades till regeringen. Den analyserar hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i allmänt vatten och den ekonomiska zonen kan bli mer effektiv och tydlig. Utredningen föreslår bland annat en övergång till ett så kallat auktionssystem.
Anf. 9 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret, som var utförligt som alltid. Utförlighet innebär dock inte per automatik att det inte går att ha några synpunkter eller reflektioner på ett svar. Jag tänker nu framföra några sådana här i riksdagens talarstol.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gällande det säkerhetspolitiska läget råder det bred konsensus här i kammaren om de hot och faror som Sverige och resten av Europa står inför. De senaste veckornas uppseendeväckande händelser i Östersjön har knappast inneburit att den bilden behöver revideras. Jag tänker därför inte beröra den delen ytterligare.
Min interpellation berör försvarets dialog och samverkan med vindkraftsintressenter, inte minst de bolag som planerat för vindkraftsutbyggnad under lång tid i södra delen av Östersjön.
När regeringen den 4 november beslutade att säga nej till hela 13 vindkraftsparker i södra Östersjön var det en kalldusch för de bolag som spenderat flera år på att planera för dessa vindkraftsparker. Den efterföljande debatten i medierna visar tydligt på detta. Där uttryckte intressenter och berörda aktörer stor förvåning och bestörtning över regeringens beslut.
Att intressenterna var bestörta kan man kanske förstå. Det som däremot är uppseendeväckande är förvåningen. I den efterföljande debatten framstod det som att någon dialog i stort sett inte förekommit. Det var delvis detta som inspirerade mig att ställa interpellationen.
Personligen har jag i andra sammanhang, utan att få några som helst svar, interpellerat och ställt skriftliga frågor till försvarsministerns kollega, klimat- och miljöministern, om vad det är som gjort att regeringens beslut har dragit ut på tiden. Det gäller framför allt parkerna utanför södra Skånes kust. Inte ens Sveriges riksdag har kunnat få några tydliga besked om varför besluten om parkerna har dröjt, inte förrän besluten var ett faktum.
Fru talman! För några månader eller snart ett år sedan hade jag och försvarsministern, som han nämnde i den tidigare debatten, en interpellationsdebatt om en strykning i Försvarsmaktens regleringsbrev när det gäller dialogen med vindkraftsintressenter. Som försvarsministern sa tidigare här tyckte han att formuleringen var onödig eftersom arbetet pågick och det fanns instruktioner till Försvarsmakten.
Den som kikar i protokollen kan notera att undertecknad inte tyckte att detta var en helt fullgod förklaring. Debatten efter beslutet reser vissa frågetecken kring om det var så klokt att stryka formuleringen, men jag är glad att höra att regeringen har omprövat sin inställning.
Försvarsministern hänvisar i sitt svar till ett antal rapporter. Jag utgår från att han kommer att ta upp dessa i sina framtida anföranden, men jag vill uppmärksamma kammaren på att det finns rapporter som pekar på att Försvarsmaktens samverkan med vindkraftsintressenter kan stärkas, bland annat den rapport som ledamoten Björklund hänvisade till här tidigare. Det måste gå att göra trots, eller kanske särskilt på grund av, det säkerhetsläge vi har i Östersjön. Vi ska inte glömma bort att energiförsörjning också är ett vitalt säkerhetsintresse. Inte minst Rysslands krigföring i Ukraina har visat att det kan bli ett militärt mål.
Fru talman! Försvarsministern ska förhoppningsvis utveckla om han anser att dialogen mellan vindkraftsintressenter och Försvarsmakten är fullgod. Jag kan ana ungefär var svaret kommer att landa, men jag noterar att debatten kring dialogen inte på något vis är avslutad.
I Ystads Allehanda i veckan gick det att läsa om ännu ett vindkraftsprojekt, Blekinge Offshore, som Försvarsmakten ställt sig avvisande till. Bolaget bakom parken har i yttrandet till mark- och miljödomstolen skrivit: "Försvarsmakten har dock valt att inte medverka i en dialog med bolaget, trots upprepade försök från bolagets sida."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I avvaktan på den utredning som försvarsministern hänvisar till i sitt svar vill jag påstå att det finns ett antal frågetecken kring om dialogen mellan Försvarsmakten och vindkraftsintressenterna är bristfällig. Av svaret framgår det inte huruvida försvarsministern och regeringen är redo att agera i avvaktan på att den utredning som nämns överlämnar sitt slutbetänkande, även om det som gäller regleringsbrevet är en form av agerande.
Jag ger nu försvarsministern möjlighet att utveckla sina resonemang och förhoppningsvis komma med ytterligare besked i just den delen.
Anf. 10 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Det var två delar som berörde varför skrivningen var med i regleringsbrevet och varför vi sedan tog bort den. Det ena var som sagt att det fanns med i instruktionen att man ska samverka. Det andra var att Försvarsmakten lämnade en rapport den 23 oktober som också var en redovisning av de åtgärder de ville se för att få en effektivare process.
Vi tyckte inte att det fanns skäl att slentrianmässigt lägga dit det i regleringsbrevet för 2024, utan det skulle fylla ett syfte. Men vi gör det för 2025, för nu har vi också den nya utredning som kom den 13 december att arbeta vidare med. Detta är bevekelsegrunden till att det har åkt in och ut ur regleringsbrevet, bara för att tydliggöra detta.
Jag ska säga något kopplat till dialogen. Adrian Magnusson säger att beskedet var en kalldusch för de berörda vindkraftsbolagen, och det kan jag mycket väl förstå eftersom det naturligtvis var ett bakslag. Men alla de bolagen visste om Försvarsmaktens uppfattning. I det avseendet kan det alltså inte ha varit någon stor överraskning, åtminstone när det kommer till om man beaktade de säkerhets- och försvarspolitiska skäl som låg till grund för detta. Där har det varit en dialog.
Det finns som sagt möjligheter för Försvarsmakten och intressenter att diskutera vindkraftverks höjd, exakt lokalisering och så vidare. Det sker vid ansökan. Den andra dimensionen, som jag vet att Adrian Magnusson också efterfrågar, är den lite mer övergripande, strategiska dialogen mellan Försvarsmakten och vindkraftsbolagen. Den sker också. Det är säkert så att man från vindkraftsbolagens sida skulle vilja ha mycket mer av den. Det har jag respekt för. Försvarsmakten måste naturligtvis väga det mot övriga resurser, men det sker både på strategisk nivå och vid specifika, enskilda ansökningar.
Försvarsmakten har också vidtagit en del åtgärder för att försöka få ned handläggningstiderna, åtminstone vad gäller vindkraft i allmänhet. Man har stärkt personalen vid de regionala staberna för att kunna få ned handläggningstiderna.
Vi är i ett läge där Försvarsmakten växer och vårt energiberoende ökar. Det innebär att Försvarsmakten, som jag har förstått det, hanterar närmare 3 000 ansökningar per år - inte bara om havs- eller landbaserad vindkraft. Det är stor efterfrågan på yttranden och många som vill ha strategiska dialoger kopplat till samexistens med Försvarsmakten.
Anf. 11 Adrian Magnusson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att det försvarsministern säger är alldeles riktigt. Dessa bolag är inte nöjda med dialogen. Det har måhända förekommit viss dialog, men det framgick ändå av debatten i efterdyningarna av regeringens beslut - oavsett vad man tycker om det. Jag har givetvis förståelse för säkerhetsläget och den typ av avvägningar som måste göras, men det var ändå ganska tydligt att de här bolagen inte var särskilt imponerade av Försvarsmaktens roll i dialogdelen. Det har uppenbarligen inte heller blivit bättre. Man kan ta exemplet Blekinge Offshore. Det bolaget säger fortfarande att de tycker att dialogen och samverkan är mycket bristfällig.
Jag förstår att man vill ta ett större grepp kring havsvindkrafts- och vindkraftsfrågorna. Jag tror att det är bra. Jag tror att det är bra att man tittar på det som försvarsministern var inne på i sitt första inlägg, till exempel auktionssystem. Just nu har vi en situation som påverkar inte minst vindkraftsparkerna utanför Ystads kust, som är de exempel jag främst haft insyn i. I de projekten plöjdes hundratals miljoner ned, och sedan kom det ett avslagsbeslut. Det är klart att det skapar bestörtning. Det kan man ha ganska stark sympati för. Det är en ordning som är problematisk.
Jag tycker att beslutet som fattats om att återinföra en skrivning i regleringsbrevet tyder på att regeringen inte bara avvaktar att utredningen till slut blir lagstiftning, och jag hoppas att det stämmer. De svenska lagstiftningsprocesserna tar ju tid. Det kan hända ganska mycket fram till det att en proposition överlämnas till riksdagen, och innan den har behandlats kan det ha gått ytterligare lite tid.
Jag hoppas att regeringen tittar på frågor som rör hur man kan formalisera dialogen på ett tydligare sätt. Ledamoten Björklund var inne på några exempel i sina interpellationsanföranden. Man borde kunna hitta former för en formaliserad dialog, både kring det mer övergripande och ytterligare kring de specifika parkernas utformning. Om inte annat kan man då slippa en ganska tråkig debatt i medierna i efterhand där olika bolag uttrycker sin besvikelse. OX2 har till exempel sagt: "Vi ser hur andra länder i Östersjön med närhet till Ryssland, som Polen och Tyskland, bygger ut havsbaserad vindkraft och där det finns ett konstruktivt samarbete med respektive försvarsmakt." Det antyder ju att man inte tycker att det finns ett konstruktivt samarbete med den svenska Försvarsmakten.
Jag tror att det här är viktigt av flera olika skäl. Ett av dem är såklart resursslöseri eller kapitalförstöring när hundratals miljoner plöjs ned i diverse vindkraftsprojekt som sedan visar sig inte kunna genomföras.
Jag tror också att det är av vikt att Försvarsmakten är en tydlig aktör i samhället och samhällsdebatten. Det finns nog en risk, som jag vet att vi berörde i vår interpellationsdebatt för snart ett år sedan, då ledamoten Karlsson också deltog, som innebär att Försvarsmakten upplevs stå utanför samhällsordningen, om jag uttrycker mig så. Försvarsmakten upplevs göra precis som de vill och som om de inte är en aktiv part i den dialog och de diskussioner som förekommer i övriga delar av samhället. Jag säger inte att det är så, men jag tror att det finns en risk att det uppfattas så i olika delar av samhället - inte minst av vindkraftsbolagen och vindkraftsintressenterna.
Det kan också finnas andra som upplever att Försvarsmakten, om man uttrycker sig något slarvigt, kör sitt eget race. Man upplever att det inte finns någon möjlighet till dialog och samverkan. Därför hoppas jag att regeringen innan de lägger en proposition på riksdagens bord ser över hur man kan stärka den här dialogen och samverkan.
Anf. 12 Försvarsminister Pål Jonson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Som jag sa i mitt inledningsanförande finns det skäl att vidareutveckla samarbetsformerna mellan Försvarsmakten och övriga intressenter så att vi får en snabbare och mer förutsägbar process. Det finns inspirerande exempel. De gäller landbaserad vindkraft. I Dalarna och Värmland har man i ett pilotprojekt arbetat med motsvarigheten till ett anvisningssystem där man tittat på vilka totalförsvarsintressen som finns i länen.
Myndigheterna måste gemensamt kavla upp ärmarna och säga var försvarsintressen, kommunala intressen och kritisk infrastruktur finns. Det kräver att man kan dela information - även sekretessbelagd information. Därför är det väldigt viktigt att det finns personer på miljöenheterna på länsstyrelserna som har säkerhetsprövats, och så vidare.
Jag har själv varit i Dalarna och diskuterat med länsstyrelsen där hur projektet har fallit ut. Det ger bra inspiration inför det vi vill åstadkomma, nämligen ett auktionssystem eller anvisningssystem.
Regeringen kommer att arbeta vidare med propositionen. Den kommer inte att utgå från Försvarsdepartementet utan från Klimat- och näringslivsdepartementet, och jag ska inte föregripa det arbetet. Men vi har även en kontinuerlig dialog med Försvarsmakten i allt från mål- och resultatredovisningar till budget, där vindkraften är en av flera frågor som dyker upp.
Jag säger som Ebba Busch när vi presenterade avslaget på bygget av 13 vindkraftsparker och även öppnade för Poseidon på västkusten: Det här var inget lätt beslut att ta. Vi ser naturligtvis positivt på havsbaserad vindkraft. Vi behöver mer vindkraft. Men i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget och att Försvarsmakten var väldigt tydlig med att detta skulle innebära oacceptabla säkerhetshot är regeringen inte villig att ta de risker det skulle medföra att bygga ut havsbaserad vindkraft i Östersjön.
Adrian Magnusson har rätt i att vi kommer att behöva arbeta mer med att hitta bättre former för att få till ett snabbare och mer förutsägbart system, inte minst genom ett förstärkt auktions- eller anvisningssystem.
Anf. 13 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag börjar med att tacka, för jag tycker att det här har varit en bra och konstruktiv debatt där vi har kunnat uttrycka vår mening. Jag känner mig tryggare nu med att det ändå finns en vilja från regeringen att arbeta med detta.
Vi befinner oss i ett nytt läge, i viss mening. Det måste byggas väldigt mycket elproduktion, helst ganska snabbt. Samtidigt har vi en försvarsmakt som på grund av det säkerhetspolitiska läget behöver expandera, även det tämligen snabbt - i alla fall utifrån ett historiskt perspektiv. Jag kan förstå att det skapar vissa utmaningar. Men jag vill återigen påpeka att jag tror att det är väldigt angeläget att Försvarsmakten upplevs som en del av resten av samhällsordningen och alltså inte är frikopplad från övriga samhället.
Jag förstår att försvarsministern inte kommer att recensera enskilda uttalanden från Försvarsmaktens företrädare. Det har jag inga illusioner om att han kommer att göra. Men jag kan tycka att man även i tonläget från företrädare för Försvarsmakten efter det här beslutet anade något i stil med att de ser sig som ett intresse som står över alla andra och som inte behöver ta samma hänsyn som krävs av andra i ett samhälle. Jag förstår att det kanske inte var meningen, men jag tyckte mig uppfatta en sådan ton.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att försvarsministern är inne på något viktigt i sitt anförande och när han lyfter fram exemplen i Dalarna och Värmland - att vi nog behöver se över myndighetssamverkan brett i den här typen av frågor också med länsstyrelser och kanske med kommuner och se hur de arbetar med vindkraftsfrågor tillsammans med Försvarsmakten.
Jag tror att vi kommer att komma in på det här också i andra sammanhang, till exempel övningsområden och liknande, där jag tror att det kan vara viktigt att man har en förstärkt dialog mellan försvarsmakt och berörda områden och kommuner. Nu är det en annan debatt, som vi inte ska ta här i dag.
Jag vill avsluta med att jag är väldigt glad över att skrivningen i regleringsbrevet kommit tillbaka. Det visar på att interpellationsverktyget kanske kan ha någon mening ändå. I opposition känner man ibland att det inte har det. Jag tackar för en bra debatt.
Anf. 14 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag tackar också för en trivsam debatt med Adrian Magnusson. Det var en saklig debatt, tycker jag, precis som den förra. Hatten av till ledamoten för att han också fick rätt kopplat till regleringsbrevet!
Med det sagt delar jag inte Adrian Magnussons uppfattning om tonen från Försvarsmakten. Om det skulle vara så att det uppfattas som att Försvarsmakten på något sätt står ovanför övriga staten eller statliga intressen skulle det vara djupt beklagligt, för är det någonting vi ska känna stolthet över är det Försvarsmaktens stenhårda arbete varje dag för att hålla Sverige säkert. Det vet jag att alla människor i uniform arbetar oförtröttligt med. Man har också lämnat viktigt stöd till Ukraina som är oerhört fint och uppskattat, så varje form av bildsättning i annan riktning vore faktiskt att ge en enormt missvisande bild av en myndighet som gör ett väldigt viktigt arbete för att hålla Sverige säkert så att jag och Adrian Magnusson kan stå här och debattera de här frågorna.
Det här är också en myndighet som får allt högre stöd. Alla mätningar i samhället visar att Försvarsmakten har ett starkt stöd, och det är bra. Det behöver vi.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.