Försörjningsberedskap som allmänintresse

Interpellation 2025/26:136 av Isak From (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-11-11
Överlämnad
2025-11-12
Anmäld
2025-11-13
Sista svarsdatum
2025-11-28
Svarsdatum
2025-12-05
Besvarad
2025-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

 

Kan försörjningsberedskap bli ett starkare allmänintresse?

Att vara beroende av import för en så strategiskt viktig råvara som kalksten innebär en betydande risk. Vid internationella kriser, handelsstopp eller logistiska störningar kan tillgången snabbt begränsas. Detta hotar Sveriges industri och försörjningsberedskap och gör landet sårbart. Inhemsk produktion är därför avgörande för att minska denna risk. Kalksten är en strategiskt helt avgörande insatsvara för flera samhällskritiska sektorer – inte bara för byggsektorn utan också för järn-, stål-, cement-, kemi- och livsmedelsindustrierna. Det är sektorer som är helt avgörande för totalförsvaret, försörjningsberedskapen och samhällets vitala funktionalitet vid kris eller krig.

I dag importeras tusentals ton som transporteras med hundratals båtar trots att råvaran finns inom landets gränser. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen och ökade risker för störningar i globala leveranskedjor gör inhemsk produktion av kritiska råvaror till ett brett samhällsintresse. Myndigheter som MSB och Tillväxtverket betonar behovet av att säkra tillgången till strategiska insatsvaror.

Kalksten används i järn- och stålproduktion, cementframställning, vattenrening, kemisk industri och livsmedelsproduktion. Ett bortfall skulle kunna leda till produktionsstopp, försämrad vattenkvalitet överlag, problem med vattenrening inom gruvindustrin samt minskad livsmedelssäkerhet, vilket direkt påverkar totalförsvaret och den allmänna hälsan och säkerheten i samhället.

På Gotland, bland annat i fyndigheten i området Klinthagen III, finns kalksten av särskild kvalitet som är nödvändig för dessa industrier, men svenska myndigheter anser inte att kalk kvalar in som allmänintresse och ser inte behovet av att öka försörjningsberedskapen av inhemskt producerad kalk som motsvarar stålindustrins krav.

Mot denna bakgrund vill jag fråga minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin: 

 

  1. Avser ministern och regeringen att ta några initiativ för att möjliggöra att försörjningsberedskap och allmänintresse får större tyngd vid myndigheternas tolkning av vilka insatsvaror som bör anses vara samhällskritiska?
  2. Vad avser ministern och regeringen att göra för att på Gotland möjliggöra kalkproduktion lämplig för stålindustrin?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:136, Försörjningsberedskap som allmänintresse

Interpellationsdebatt 2025/26:136

Webb-tv: Försörjningsberedskap som allmänintresse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! God morgon!

Isak From har frågat ministern för civilt försvar dels om ministern och regeringen avser att ta några initiativ för att möjliggöra att försörjningsberedskap och allmänintresse får större tyngd vid myndigheternas tolkning av vilka insatsvaror som bör anses vara samhällskritiska, dels vad ministern och regeringen avser att göra för att på Gotland möjliggöra kalkproduktion lämplig för stålindustrin.

Som kammaren ser är jag inte minister för civil beredskap, men arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som, med glädje, svarar på interpellationen.

Ett robust och motståndskraftigt näringsliv är en central del av ett starkt totalförsvar. Totalförsvarets förmåga att upprätthålla industriell verksamhet under tider av kris eller höjd beredskap är viktig, och tillförseln av insatsvaror såsom kalk utgör en viktig förutsättning för att upprätthålla dessa verksamheter. Regeringen har sett ett behov av att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla nödvändiga försörjningskedjor för att säkerställa tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid kris, höjd beredskap och krig.

Mot den bakgrunden har regeringen beslutat att etablera en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel. Tillväxtverket är utsett till sektorsansvarig myndighet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Boverket är nya beredskapsmyndigheter. Det övergripande syftet med den nya sektorn är att bistå näringslivet med att säkerställa tillgången till samhällsviktiga tjänster och varor vid kris eller höjd beredskap. Genom den strukturen ges försörjningsberedskap och allmänintresse en tydligare och mer samlad roll i arbetet med att både identifiera och hantera beroenden av samhällskritiska insatsvaror.

Isak From lyfter särskilt kalkstenens betydelse som insatsvara. Jag kan inte mer än instämma i att kalksten är ett viktigt industrimaterial, som bara bryts vid ett fåtal platser i Sverige och är en nödvändig insatsvara i stålproduktion. Det gör tillgången på kalk strategiskt betydelsefull för försörjningsberedskapen. Kalkstenen på norra Gotland är även viktig för vårt grannland Finland. Att säkra tillgången till sådana insatsvaror är därför en del av regeringens arbete med att stärka totalförsvaret och näringslivets motståndskraft.

En viktig del för att garantera försörjningsberedskapen framöver är att förenkla och förkorta prövningsprocesserna. Därför har regeringen tillsatt den så kallade Miljötillståndsutredningen och avser att gå vidare med utredningens förslag om att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet. Det är ett viktigt steg för att reformera miljöprövningen i grunden och för att tillståndsprocesserna ska bli mer flexibla, effektiva och förutsebara. På så sätt förbättras förutsättningarna för investeringar och långsiktigt hållbar produktion, även för verksamheter som är viktiga för totalförsvaret och försörjningsberedskapen.

När det gäller den specifika frågan om kalkproduktionen på Gotland kan regeringen inte yttra sig över pågående ärenden i domstol eller sådana som bereds inom Regeringskansliet. Regeringens ansvar är att sätta de övergripande ramarna, stärka försörjningsberedskapen och skapa långsiktigt förutsebara och rättssäkra villkor för de företag som vill investera och därigenom bidra till totalförsvaret.


Anf. 2 Isak From (S)

Fru talman! God morgon till näringsministern och åhörarna!

Varför har jag ställt den här interpellationen? Jag har under mandatperioden engagerat mig i frågan och haft två interpellationsdebatter med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari om hur det kan komma sig att en kalkgruva i Värmland har tvingats stänga under mandatperioden för att den inte uppfyller miljövillkoren och klarar artskyddet. En annan ansökan i Norrbotten har blivit avslagen, och de pågående processerna på Gotland har inte kunnat undgå någon.

Det som däremot har kunnat undgå ganska många är att Sverige importerar stora mängder kalk. Det är många hundra fartyg som kommer, ofta från Turkiet. Det är kalk av en speciell karaktär som är viktig för stålindustrin i norra Sverige och Finland, precis som statsrådet var inne på.

Tillstånd har dock inte givits för flera viktiga fyndigheter på Gotland. Kalkfyndigheten i de här områdena är utpekad som ett riksintresse, men i bedömningen som myndigheterna gör är artskyddet jämställt eller viktigare. Då är det precis som MSB och även Tillväxtverket har lyft fram: Om kalk skulle klassas som allmänintresse skulle det ges större vikt vid prövningen.

Detta, fru talman, är orsaken till att jag ställde interpellationen till Carl-Oskar Bohlin, som ganska ofta lyfter fram just betydelsen av den civila beredskapen och av att vi har en beredskap som säkerställer näringslivets behov. Jag är ändå glad att vi har näringsministern tillika vice statsministern här för att diskutera denna viktiga fråga.

Vi kan ställa oss frågan varför ett allmänintresse används i betydligt större utsträckning av andra EU-länder, som möter samma lagstiftning och samma regelverk när det gäller artskydd, näringslivssatsningar, säkerställande av infrastruktur, energianläggningar och andra sådana saker, än av Sverige. Jag menar att man även i det här fallet bör överväga att lyfta allmänintresset som en särskild del för att säkerställa att alla relevanta parametrar kommer upp på bordet.

Fru talman! Vi är för öppen och fri handel och har ingenting emot att köpa kalk från Turkiet. Men det blir konstigt för mig när vi har stora fyndigheter som kan brytas i Sverige och ändå inte möjliggör detta.


Anf. 3 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Det finns mycket i Isak Froms problembild som jag delar. Jag tycker att det är värt att fördjupa sig lite grann i den när vi nu äntligen har en debatt i kammaren om detta.

Man ska vara medveten om att norra Gotland har en situation där väldigt mycket nu omfattas av naturskydd och successivt ökat naturskydd. Till exempel är Stucks, en mycket viktig verksamhet ur försörjningssynpunkt, i praktiken helt inlåst av Natura 2000. En ny nationalpark på norra Gotland har föreslagits av Naturvårdsverket, och omkring 80 procent av området, lite beroende på hur man räknar, har redan någon form av naturskydd.

Detta är något vi följer väldigt noggrant. Det är en återkommande debatt i Sverige men också i övriga Europa: Väldigt mycket av det som var välment lagstiftning, framtagen för att skydda viktiga värden, riskerar nu att ha effekten att vi inte klarar av att skydda det yttersta värdet: vår självständighet. Många insatsvaror och delar av vår industri är också helt avgörande delar i försvaret av landet och kontinenten. Det perspektivet tycker jag är viktigt att lyfta fram. Vi följer som sagt detta väldigt noggrant.

Det är också bara att titta på frågan om ett produktionsavbrott i Slite. Det skulle få omedelbar påverkan på cementförsörjningen. Vi hade ju en överhängande sådan risk för bara några år sedan, som tvingade den dåvarande regeringen – den hade mitt fulla stöd att agera på det sättet, men det var väldigt oortodoxt – att förordna fram en lösning på situationen.

Jag uppskattar den här debatten och vill att fler och fler ska förstå det stora problem vi har med överlappande riksintressen och riksintressen som riskerar att bli en hämsko för det vi ytterst är satta att försvara.

Med det sagt har vi lagt stor tyngd på tydligare och snabbare tillståndsprocesser. Vi ser att det åtminstone skulle kunna vara en viktig del av lösningen, utöver ett förstärkt perspektiv på beredskap och totalförsvar genomgående, över hela linjen.


Anf. 4 Isak From (S)

Fru talman! Regeringen och regeringsunderlaget har pratat väldigt mycket om att vi behöver reformera prövningssystemet. Man har föreslagit en ny prövningsmyndighet. Vi socialdemokrater har inte fullt ut tagit ställning. Vi kan se behovet, inte minst utifrån de olika bedömningar som kommer utifrån samma förutsättningar i olika delar av landet. Om det blir olika bedömningar är det inte heller rättssäkert, och det behöver man naturligtvis beakta.

Men oavsett det: Om inte regelverket ändras kommer en ny prövningsmyndighet med samma regelverk, samma artskydd och samma riksintressen att stå inför samma förutsättningar. Då behövs det kanske i vissa fall, för allmänintressets och den civila beredskapens skull, att vi som land säkerställer att vi kan utvinna de nödvändiga produkter som vi behöver, inte minst det som är viktigt för vår stålindustri.

Det är inte allmänt känt, men det är en helt avgörande förutsättning för SSAB på båda sidor om Bottenviken att få ta del av rätt kvalitet på kalksten. Det är också något som både MSB, Tillväxtverket och SGU har påtalat för regeringen. Trots att detta är en prövning som nu pågår är det i dagsläget ingenting, vad jag ser, som skulle hindra att allmänintresset när det anses nödvändigt får en större tyngd.


Anf. 5 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Kanske är det dit vi är på väg. Kanske hittar vi andra lösningar under tiden.

Jag tycker att det är relevant att framhålla några av våra åtgärder ytterligare. Som jag nämnde i mitt interpellationssvar i början av debatten har vi alltså beslutat om en ny beredskapssektor kring industri, byggande och handel. Där är Tillväxtverket och SGU, som är två av mina myndigheter, men också Boverket nya beredskapsmyndigheter. Ur mitt perspektiv innebär detta att försörjningsberedskap för industrimineral nu blir en del av en samlad nationell struktur.

Vi har också en viktig utredning om näringslivets försörjningsberedskap. Den har inneburit en kartläggning av varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad, samhällets viktiga funktioner och det militära försvaret – inklusive allierade styrkor, apropå Finland och det stora värde som kalken på exempelvis Gotland har för Finland.

Här finns flera viktiga förslag kring försörjningsberedskapsavtal. Jag fördjupar mig inte exakt i upplägget kring detta, men det inkluderar bland annat kalk, stål- och cementindustrin.

Jag kommer så till frågan om miljötillståndsutredning. Jag vill ändå välkomna denna från samtliga partier i riksdagen. Det här kommer att innebära att vi får kortare ledtider, minskad komplexitet och ökad förutsägbarhet i prövningen. Det är precis detta som näringslivet har efterfrågat, liksom de delar av försvaret som sett stora problem när detta inte har fungerat. Det innebär att verksamheter som är viktiga ur ett totalförsvarsperspektiv, det vill säga för vår försörjningsberedskap, som kalkbrytning, stålproduktion och cementframställning kommer att värnas på ett annat sätt.

Utöver detta arbetar vi nu med en ny mineralstrategi. Det accelerationskontor som vi inrättade i mitten av mandatperioden har nu också en viktig uppgift att föra projekt framåt. Man har också samlat på sig erfarenheter i detalj kring vad som brister i svensk förvaltning, där intressena går på tvärs och står i vägen för det som i slutändan är viktigt. De erfarenheterna kommer vi också att ta vidare.


Anf. 6 Isak From (S)

Fru talman! Kalksten och att möjliggöra kalkbrytning i Sverige är en nationell fråga. Det är rimligt att till viss del importera vissa insatsvaror från hållbara länder, men den utsträckning i vilken vi nu tvingas importera i princip all kalksten för stålproduktion är orimlig.

Kalken är viktig för industrin, för jordbruket och för livsmedelsproduktionen. Det säkerhetspolitiska läge som vi alla är medvetna om pekar på att vi behöver se på dessa frågor på nya sätt.

Under den här mandatperioden har Gåsgruvan i Värmland inte fått förlängt tillstånd. BDX verksamhet i Jokkmokk fick inte tillstånd. Kalkstenen på Gotland är av mycket hög kvalitet; det är sant. Men om man inte tillåter kalkbrott i någon annan del av landet blir det väldigt konstigt. Det blir också väldigt svårt för de företag som är intresserade och som ser detta som en möjlighet och en affärsidé, viktig för hela näringslivet, att våga satsa och gå vidare med en tillståndsansökan när det hittills under de senaste tre åren har blivit nej.

Att lyfta in allmänintresset som en viktig del i prövningsförutsättningarna, särskilt på Gotland där artskyddsfrågorna är jämställda med frågorna om riksintresset, är en möjlighet. Sedan behöver man naturligtvis också göra de nödvändiga lokala avvägningarna.


Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Jag har uppskattat denna interpellationsdebatt denna fredagsmorgon mycket. Den visar att vi är många som tänker framåt om hur Sverige kanske kan ta några kliv till i några av våra viktigaste uppgifter.

Det är viktigt att jag i mitt slutanförande är tydlig med att regeringens uppgift är att ange vissa ramar för hur vissa avvägningar ska göras. Vi ska inte hamna i ett läge där regeringen ska behöva gripa in i enskilda prövningar, och detta finns det ingen konflikt om. Men därför behöver ramarna sitta rätt från början.

Vi är också helt överens om att kalkförsörjningen – särskilt den gotländska kalken – är strategisk nyckel för både svenskt stål, cementindustri och därmed totalförsvaret. Jag har lyft upp några av regeringens viktigaste åtgärder för stärkt försörjningsberedskap genom en ny beredskapssektor, föreslagna försörjningsberedskapsavtal, ökat beaktande av just det perspektivet i offentlig upphandling samt inte minst reformerad miljöprövning och ny miljöprövningsmyndighet.

Jag vill trycka på att man kommer att kolla vidare på vad man kan göra i frågan om genomförandet av EU-lagstiftning, också ur det perspektivet – och så mineralstrategin på detta. Jag ser fram emot att få diskutera frågan mer med Isak From framöver.

Tack för skumtomten och god jul!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.