Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förslag om registreringsskatt och miljöbilsbonus

Interpellation 2011/12:75 av Ernkrans, Matilda (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2011-10-28
Inlämnad
2011-10-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-11-07
Sista svarsdatum
2011-11-18
Besvarad
2011-11-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 oktober

Interpellation

2011/12:75 Förslag om registreringsskatt och miljöbilsbonus

av Matilda Ernkrans (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

I en debatt i SVT:s Aktuellt fick ministern en fråga om det system som finns i Frankrike där bilar med låga utsläpp, så kallade miljöbilar, belönas med en bonus och övriga nya bilar får betala en registreringsskatt efter utsläpp.

Ministern uttryckte en mycket positiv inställning till ett sådant system och sade att ”vi behöver” ett sådant system i Sverige.

Miljöministerns svar är mycket glädjande och vi socialdemokrater har nyligen motionerat om att införa ett sådant system. Det förslag vi har lagt fram innebär i korthet att regeringens supermiljöbilspremie på 40 000 kronor finns kvar för bilar som släpper ut mindre än 50 gram koldioxid per kilometer men att det kompletteras med bonus i trappsteg ned till 5 000 kronor i bonus för bilar som ligger strax över gränsen för miljöbilsdefinitionen, det vill säga 120 gram koldioxid per kilometer. Enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst kan detta finansieras genom en registreringsskatt i tre steg, 5 000, 10 000 och 15 000 på bilar som inte klarar miljöbilsdefinitionen.

Förebilden för detta finns, som ju också nämndes i debatten i SVT, i Frankrike. Men även Norge och Storbritannien har liknande system.

Vi vet att Centerpartiet också tagit fram ett liknande förslag som vårt men eftersom det inte fanns med i budgetpropositionen har vi utgått från att det inte vunnit gehör i förhandlingar med de övriga borgerliga regeringspartierna.

Vilka initiativ är miljöministern beredd att ta för att tillse att ett system med miljöbilsbonus och registreringsskatt kommer på plats?

Vilka förslag på styrmedel är miljöministern beredd att framföra för att minska utsläppen från transporterna?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:75, Förslag om registreringsskatt och miljöbilsbonus

Interpellationsdebatt 2011/12:75

Webb-tv: Förslag om registreringsskatt och miljöbilsbonus

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Borg (M)
Anf. 90 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat miljöministern vilka initiativ hon är beredd att ta för att tillse att ett system med miljöbilsbonus och registreringsskatt kommer på plats. Matilda Ernkrans har även frågat vilka förslag på styrmedel miljöministern är beredd att framföra för att minska utsläppen från transporterna. Interpellationen har överlämnats till mig. Till att börja med anser jag att Sverige ska fortsätta att sträva efter att på ett kostnadseffektivt sätt nå de nationella och internationella klimat- och energipolitiska målen. Regeringen fortsätter arbetet med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. Arbetet pågår inom Regeringskansliet, och det är för tidigt att ta ställning till den enskilda frågan om ett system med miljöbilsbonus och registreringsskatt. När det gäller att minska utsläppen från transporter fortsätter regeringens insatser i linje med den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta. Den 1 januari 2012 inför vi en ny supermiljöbilspremie. Regeringen har vidare för avsikt att införa en ny och skärpt miljöbilsdefinition från den 1 januari 2013 så att den femåriga befrielsen från fordonsskatt alltid går till de mest miljöanpassade bilarna. Miljöbilsdefinitionen bör också därefter skärpas successivt för att en ungefärlig konstant andel av de nya bilarna ska omfattas av definitionen. Satsningarna för att stödja utvecklingen av ny teknik fortsätter. Jag kan nämna exempelvis programmet för demonstration och marknadsintroduktion av elbilar och laddhybrider men även demonstrationsanläggningar för andra generationens biodrivmedel. Regeringen prioriterar utvecklingen av nya och hållbara drivmedel, såväl i det internationella samarbetet som i den nationella politiken.
Matilda Ernkrans (S)
Anf. 91 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Det kan inte råda något tvivel om att klimatförändringarna är betydligt svårare än vi tidigare har insett. De kommer snabbare och har större konsekvenser än vi tidigare trott. Det kan inte heller råda något tvivel om att vi i Sverige och andra rika, industrialiserade länder dramatiskt måste förändra våra energi- och transportsystem för att vi faktiskt ska klara vår planet och också tillåta att andra länder får möjlighet att utvecklas och nå en välfärd vi är vana vid. Det kan inte heller råda något tvivel om att utsläppen från transporterna i Sverige ökar. Det är också fakta att nybilsförsäljningen av miljöbilar nu sjunker i Sverige. Av den anledningen lyssnade jag väldigt uppmärksamt när Sveriges miljöminister deltog i Aktuellt i Sveriges Television för en tid sedan och debatterade ett system som Frankrike har infört. De har helt enkelt en bonus, en premie, för miljöbilar och en skatt på de bilar som har utsläpp. Miljöministern var väldigt tydlig i Aktuellt . Hon sade att vi behöver ett sådant system också i Sverige. Av den anledningen skrev jag denna interpellation och ställde den just till miljöministern. Något förvånande, men inte desto mindre glädjande, är det finansministern som svarar på mina frågor i dag. Jag vet inte, men jag tycker nog inte att finansminister Anders Borg har gjort sig känd som någon med ett jättestort miljöengagemang. Min erfarenhet av finansministrar är dock att ni brukar gilla förslag som är finansierade och klara, och därför känner jag mig mycket glad över att kunna informera finansministern att det faktiskt finns ett förslag på riksdagens bord som har presenterats av Socialdemokraterna. Det innehåller en miljöbilsbonus för de bilar som klarar miljöbilsdefinitionen där vi helt enkelt gör så att den supermiljöbilspremie på 40 000 som regeringen har aviserat får ligga kvar, men sedan lägger vi också till ytterligare bonussystem ned till 5 000 för de bilar som klarar miljöbilsdefinitionen. Enligt riksdagens utredningstjänst är det också uträknat och klart att detta kan finansieras med att man lägger en skatt på de nya bilar som har utsläpp, i steg om 5 000, 10 000 och 15 000. Det är ett system som är färdigt, finansierat och klart - bara att sätta i sjön. Miljöministern gav de tittare som tittade på Aktuellt - sådana som jag och säkert en hel del andra, om jag känner tittarsiffrorna för Aktuellt rätt - ett väldigt tydligt besked om att hon tycker att vi behöver ett sådant system i Sverige. Av den anledningen är jag väldigt intresserad av om hon faktiskt visste vad hon talade om eller om hon försökte föra mig och andra tittare bakom ljuset. Därför är jag inte nöjd med det svar finansministern ger i dag om att arbete pågår inom Regeringskansliet. Så oerfaren är jag nämligen inte, utan jag vet att det innebär att detta absolut inte är någonting som direkt ligger högst upp på regeringens agenda att hantera. Det är snarare ett sätt att hantera en obekväm fråga och kanske också ett sätt att rädda miljöministern i det hon sade i Aktuellts tv-studio. Men som sagt, det är inte miljöministern som är här i dag utan finansminister Anders Borg. Jag hoppas alltså att denna debatt kan ge ett lite mer klargörande besked. När får vi se ett sådant system på riksdagens bord?
Anders Borg (M)
Anf. 92 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jag kan instämma i nästan allting Matilda Ernkrans säger, med undantag för avslutningen. Jag ska försöka tydliggöra denna ståndpunkt något. Detta är en väldigt viktig diskussion av två skäl. Dels är den viktig för att klimatfrågan är viktig i sig - det är viktigt att vi får ned CO2-utsläppen, och det är viktigt att vi undviker en växthuseffekt som ger oss en stigande temperatur på vår jord med alla de konsekvenser det har. Dels är diskussionen viktig för att vi nu inte minst i EU-sammanhang för en mycket omfattande diskussion om energibeskattningen. Det är ett ämne som är uppe på praktiskt taget varje rådsmöte, eftersom kommissionen ju jobbar med ett nytt direktiv för energibeskattning. I dessa diskussioner finns lite olika hållningar, och jag ska försöka redovisa dem. Ett alternativ är en CO2-skatt. Ett annat alternativ är att lägga någon typ av klimatkomponent på själva fordonsskatten. Ett tredje alternativ är att lägga en särskild bilomsättningsskatt på försäljningspriset för bilar med högre CO2-utsläpp. I debatten i EU intar Sverige ståndpunkten vid alla dessa tillfällen att det mest centrala är att man får till stånd en relativt hög CO2-beskattning. Jag ska beskriva varför. Denna fråga har utretts relativt noggrant i Sverige redan under den socialdemokratiska regeringen. Vi vet att man om man vill uppnå ett miljömål alltid ska lägga skatten så nära utsläppskällan som möjligt. Den externalitet man vill åtgärda bör man alltså beskatta först. Det hänger naturligtvis ihop med att exempelvis en bil som har bilskatt eller fordonsskatt för att den har stora CO2-utsläpp sedan ändå kan vara en bil som släpper ut lite CO2 eftersom den körs lite - och vice versa; en liten bil med låg fordonsskatt eller låg bilskatt som körs väldigt mycket kan ändå orsaka relativt stora CO2-utsläpp. Fördelen med CO2-skatten är att den går direkt på källan, och man kan aldrig så att säga lura den. Den som kör och släpper ut mycket CO2, oavsett vad för fordon som används, får betala en hög skatt. Skälet till att denna diskussion i EU ter sig lite annorlunda än i Sverige är att det nästan bara är Sverige som har en ordentlig CO2-skatt. De flesta andra länder använder just fordonsskatten eller bilskatten som ursäkt för att inte införa en CO2-skatt. Jag vill säga att detta inte är fallet för Frankrike, eftersom de har gått i den riktningen. Det är alltså viktigt att vi kommer ihåg i vilken ordning detta ska tas. Sverige har CO2-skatten; övriga Europa borde skaffa sig en sådan. Då kan man så att säga diskutera vilka komplement som behövs. Här har vi själva jobbat, och inte bara vi utan även tidigare regeringar, med lite olika varianter. Vi har precis gjort om hela fordonsbeskattningen för att den bättre ska återspegla våra miljömål. Vi har också jobbat med miljöbonusen. Hur bör vi utveckla det här systemet? Ja, det måste vi naturligtvis se över i takt med att vi närmar oss avstämningen 2015 för CO2-målen. Låt mig nämna några utgångspunkter för en sådan översyn. Det mest självklara är att ta de lägst hängande frukterna först, det vill säga att begränsa nedsättningen av de CO2-skatter som vi fortfarande har kvar. Vi gör en avtrappning av dem fram till 2015. Men det mest uppenbara vore att gå vidare med den avtrappningen därefter, därför att där får man relativt stora CO2-effekter med lägre samhällsekonomisk kostnad. Det andra alternativet vore naturligtvis att överväga en förstärkning av CO2-skatten, eftersom det direkt skulle ge en relativt betydande effekt på CO2-utsläppen. Det tredje kan vara att vi behöver se över den samlade skattebelastningen på fordonssidan, alltså samlat se på fordonsskatt, miljöbilspremie och eventuell bilskatt. Vi kan inte lagra styrmedel ovanpå varandra utan att fundera på hur de samverkar. Men jag vill absolut inte avvisa att vi kan ha anledning att återkomma till hur vi ska se igenom fordonsskatten för att få den mest optimala miljöeffekten av det här skattesystemet, givetvis med bibehållna skatteintäkter som norm.
Matilda Ernkrans (S)
Anf. 93 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Först och främst kan jag lugna finansminister Anders Borg med att säga att han inte behöver ägna jättemycket tid och kraft åt att övertyga mig om vikten av en effektiv koldioxidbeskattning. Det var ju faktiskt en socialdemokratisk regering som en gång i tiden införde koldioxidbeskattningen. Den 1 januari var det som en socialdemokratisk regering införde skatten och som också hade förberett den frågan. Jag har full koll på den socialdemokratiska historien. Det som gör mig lite bekymrad, och som jag känner igen från andra konservativa moderater, är att det är mycket prat och lite verkstad. Det verkar som att ni tycker att vi har tid att fortsätta prata. Jag och många med mig är fullständigt övertygade om att vi har passerat tiden för prat. Det är hög tid för handling. Inte minst borde väl det kommande klimattoppmötet i Durban påminna oss om detta faktum och, som jag sade, att utsläppen från transporterna ökar i Sverige. För varje dag som går kommer regeringen allt längre från riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta. Det finns absolut ingenting som hindrar den svenska regeringen att börja agera nu. Som jag sade har Frankrike redan ett system med miljöbilsbonusar och registreringsskatt. Norge och Storbritannien har det också. Faktum är att Sverige håller på att bli omsprunget i det omställningsrace som nu pågår. Storbritannien och Tyskland gör redan större insatser för elbilar och för infrastruktur än Sverige. Danmark, Tyskland och Indien har en högre takt i sin vindkraftsutbyggnad än vad Sverige har. Kina investerar massivt i cleantec - megamycket bättre än vad Sverige gör. Till det kan vi lägga det som jag trodde att vi var överens om tidigare, att klimatförändringarna är större än vi tidigare har insett och att de kommer snabbare. Vi har inte råd att vänta. Planeten har redan nått det som den tål. Utsläppen från transporterna ökar. Miljöbilsförsäljningen går ned. Det finns faktiskt ingenting som hindrar Anders Borg och hans regering att aktivt lägga fram styrmedel som styr mot de mål som riksdagen har beslutat, nämligen en fossiloberoende fordonsflotta. Jag är fullständigt övertygad om att vi måste våga ta de stegen för ett progressivt och konkurrenskraftigt fossiloberoende Välfärdssverige. Det här handlar inte om något enskilt litet grönt som man kan slänga in i slutet på en mening. Det här handlar om en omställning som är omfattande och som vi behöver ta på oss för att klara oss i konkurrensen. Du säger att det här är någonting som ni bereder i Regeringskansliet. Man kan ju fundera lite på när exakt den där beredningen sätter i gång. Har den hållit på en dag, en vecka? Eller är det inte så att det inför den budget som du precis har lagt fram faktiskt fanns ett förslag från Miljödepartementet om en miljöbilsbonus och en registreringsskatt som stoppades av Moderaterna och Finansdepartementet? Om det är sant funderar man på hur länge ni har tänkt att ni ska fortsätta att bereda det här i Regeringskansliet. Hur länge ska utsläppen från transporterna få fortsätta att öka innan finansministern är beredd att agera?
Anders Borg (M)
Anf. 94 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Politiska diskussioner mår alltid bäst av att föras utifrån fakta och sakförhållanden. Det brukar underlätta när vi bedömer hur olika länder uppfyller till exempel sina klimatmål. Det är ju ingen tvekan om att Sverige toppresterar i den här branschen. De mål som vi har satt upp är mer ambitiösa och mer sannolika att vi når än praktiskt taget varje annat lands. Här nämns olika länder som investerar i klimatfrågan - Danmark, Tyskland, Indien, Kina. Såvitt jag vet är de alla länder som inte har en ordentlig CO2-beskattning, som alltså har en lågt hängande frukt som vi redan har använt och som följaktligen borde använda den. Den är väsentligt mer effektiv, enligt alla bedömningar, än en marginell höjning av en fordonsbeskattning eller bilskatt. Man kan inte föra diskussioner utan att rangordna styrmedlen därför att CO2-skatten är det effektivaste styrmedlet, och därför är det den som vi måste utgå ifrån. Matilda Ernkrans försöker ge bilden av att Sverige halkar efter medan vi är ledande. Hon försöker också ge bilden av att vi inte gör något medan vi handlar mer än de flesta. Låt mig ta några exempel. Vi har varit pådrivande för en ökad användning av flexibla mekanismer, det i särklass mest effektiva sättet att ta ned CO2-utsläppen. När vi nu har haft genomgången av finansieringsläget inför Durban är det alldeles uppenbart att Sverige är det EU-land som tar störst andel när det gäller finansieringen och vi har redan uppnått det vi har lovat, vilket många andra länder inte har gjort. De har alltså satsat mindre pengar och därtill inte levererat de pengar som de har sagt att de ska göra. Vi har gjort både och. Vi har lovat mest och vi har överpresterat i förhållande till löftet. Det är också uppenbart att vi under förra mandatperioden gjorde omfattande förändringar. Den socialdemokratiska regeringen genomförde en mycket märklig dieselnedsättning på jordbruket. Man skattebefriade diesel som en del av sin klimatpolitik och lät jordbruksmaskiner, tunga som de är, köra runt med skattebefriad diesel. Det är alldeles häpnadsväckande hur man tänkte ut den klimatpolitiken. Den har vi börjat avveckla. Det har gjort att vi har fått stora CO2-nedgångar till låg samhällsekonomisk kostnad, eftersom det naturligtvis var helt orimligt att befria en viss sektor från dieselnedsättning. Det här gör att vi har mycket goda förutsättningar att nå våra klimatmål. Som vi har konstaterat ser utvecklingen fram till 2015 ut som att det finns väldigt goda förutsättningar att nå målen med de medel som har beslutats om och som ligger i planeringen. Betyder det här att vi ska luta oss tillbaka och inte göra någonting? Nej, det betyder naturligtvis att när vi närmar oss 2015 måste vi stämma av de här frågorna på nytt. Då är det ett antal frågor som står överst på dagordningen. Ska vi öka flexibla mekanismer? Ska vi avtrappa nedsättningarna bland annat för jordbruket och för den del av industrin som inte ingår i den handlande sektorn i snabbare takt? Det ger betydande effekter till låg kostnad. Ska vi höja den allmänna CO2-beskattningen, det effektivaste medlet vi har vid sidan av flexibla mekanismer och nedsättningar? De diskussionerna måste tas. Sedan kan man naturligtvis också titta på de mer marginella mekanismerna som kan nås via bilskatter och fordonsskatter. Det är alltså marginaljusteringar av ett system så att vi inte blandar ihop huvudsak och bisak här, därför att det är just hopblandning av huvudsak och bisak som de andra europeiska länderna ägnar sig åt. De talar om fordonsskatter och bilskatter därför att de inte vågar föra diskussionen med sina medborgare om koldioxidskatter. Jag tycker att det är viktigt att vi inte bidrar till att förvirra den diskussionen. Kyrkan ska stå mitt i byn. Den kyrkan heter koldioxidbeskattning. Det är den som ska vara vårt huvudinstrument.
Matilda Ernkrans (S)
Anf. 95 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Finansministern säger att det är bra att hålla ordning på fakta när man debatterar. Det tycker jag också. Finansministern borde därför tänka över det mantra som han och andra använder när de hävdar att Sverige är mest ambitiöst när det gäller miljö- och klimatpolitik. Detta är nämligen inte sant. Sverige lever fortfarande på tidigare segrar, skulle jag vilja säga. Det finns i princip inte ett enda nytt styrmedel som den här borgerliga regeringen har infört för att styra mot de mål som vi har sagt att vi måste uppnå. Jag blir också mycket bekymrad när finansministern ägnar så mycket av sin tid åt att diskutera vad andra länder gör eller inte gör. Ta ansvar för den regering och den politik som du för här hemma i Sverige, Anders Borg! Det är en bra början. Sedan ska vi naturligtvis vara pådrivande och duktiga också på europeisk och internationell nivå, men att ta ansvar för vad man gör här hemma kan vara ett sätt att ta på ledartröjan. Miljöbilsbonus och registreringsskatt är ett färdigt och finansierat förslag som är någonting positivt. Det sätter nämligen ett omställningstryck på nybilsproduktionen av miljöbilar och gör att vi får en bättre-begagnat-marknad för miljöbilar så att fler faktiskt kan köpa en miljöbil. Detta är alltså något positivt och inte en belastning på människor i vårt land. Det är något som Sverige och världen behöver, eftersom utsläppen måste minska. Sverige behöver detta. Vår välfärd behöver det, för vår välfärd är beroende av att vi kan transportera oss själva och de varor vi behöver med hjälp av ett fossiloberoende bränsle. Ett progressivt, konkurrenskraftigt fossiloberoende välfärdsland är vad vi ska styra emot med aktiva styrmedel. Det är dags att sluta prata och börja styra, Anders Borg!
Anders Borg (M)
Anf. 96 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Matilda Ernkrans hävdar här att regeringen inte tillfört en enda ny åtgärd på miljöområdet. Inte en enda ny åtgärd! Låt oss då vara tydliga på den punkten och tala om fakta. Jag kan belägga att regeringen har gjort någonting. Låt mig bara nämna omfattande flexibla mekanismer och att vi är ledande i Europa när det gäller pledges för finansieringen inför Durban. Vi har tagit bort Göran Perssons dieselnedsättning, den kanske mest förvirrade miljöåtgärd som genomförts av någon regering, det vill säga att särskilt ta bort miljöbeskattningen på en stor sektor i ekonomin. Vi har skärpt CO2-beskattningen utöver vad indexering ger vid handen. Vi har reformerat fordonsbeskattningen så att den bättre återspeglar CO2-utsläppen. Detta gör att vi, till skillnad från hur de här diskussionerna förs internationellt, kan hävda att vi kan förena god tillväxt och god miljö. Matilda Ernkrans förringar här det som har gjorts, därför att hon vill ge bilden av att ingenting har hänt. Men vi har ju fört en mycket aktiv politik, och låt oss notera vad vi har kunnat göra, för det är så viktigt för den internationella diskussionen. Där säger man att man inte kan satsa på miljön, för då klarar man inte de offentliga finanserna. Vi har de starkaste offentliga finanserna i EU samtidigt som vi har förstärkt miljöåtgärderna mycket kraftfullt. Man säger att man inte kan hantera miljöfrågorna utan att det kostar jobb. Vi har den starkaste sysselsättningsutvecklingen i Europa samtidigt som vi har genomfört en lång rad miljöåtgärder. Man säger att man inte klarar välfärden om man prioriterar miljöåtgärderna. Vi har kunnat prioritera välfärden samtidigt som vi har genomfört en lång rad åtgärder för att förbättra klimatpolitiken. Det är fakta: flexibla mekanismer, minskade nedsättningar, höjd CO2-skatt och en förändrad fordonsbeskattning. Det är en mycket aktiv politik för att motverka klimatförsämringen. Om det sedan behövs en fortsatt översyn i de här frågorna för att vi även fortsättningsvis ska ligga i topp är vi naturligtvis beredda att göra den. Men då måste det vara en samlad översyn av hela fordons-, energi, CO2- och bilbeskattningen, och det är naturligtvis en komplicerad fråga som vi måste återkomma till.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.