Förskottering av projektering av Norrbotniabanan
Interpellation 2008/09:479 av Baylan, Ibrahim (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-04-29
- Anmäld
- 2009-04-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2009-05-13
- Svar fördröjt anmält
- 2009-05-13
- Besvarad
- 2009-05-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 april
Interpellation
2008/09:479 Förskottering av projektering av Norrbotniabanan
av Ibrahim Baylan (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
För att planeringen och byggandet av Norrbotniabanan ska fortsätta har kommunerna och landstingen i Norrbotten och Västerbotten förklarat sig beredda att förskottera kostnaderna för järnvägsutredningar mellan Luleå och Piteå samt mellan Robertsfors och Umeå.
Dessutom har de förklarat sig beredda att förskottera kostnaderna för järnvägsplanen mellan Piteå och Skellefteå. Erbjudandet har framförts till Banverket.
Med anledning av detta är min fråga till statsrådet Åsa Torstensson:
Kommer statsrådet att verka för att Banverket tillåts ta emot den utlovade förskotteringen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:479
Webb-tv: Förskottering av projektering av Norrbotniabanan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:121 Tisdagen den 19 majProtokoll 2008/09:121 9 § Svar på interpellation 2008/09:479 om förskottering av projektering av Norrbotniabanan
Protokoll från debatten
Anf. 35 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Ibrahim Baylan har frågat mig om jag kommer att verka för att Banverket tillåts att ta emot förskottering från kommunerna och landstingen i Norrbotten och Västerbotten för resterande projektering av Norrbotniabanan.
Banverket får finansiera investering i järnvägsanläggning med förskottering från kommuner eller enskilda i syfte att tidigarelägga investeringar eller att undvika senareläggningar av investeringar i förhållande till gällande banhållningsplan. Förskottering av objekt vars byggkostnad överstiger 20 miljoner kronor ska underställas regeringens prövning. Regeringen har inte erhållit en sådan hemställan från Banverket.
I slutet av september presenterade regeringen infrastrukturpropositionen 2008/09:35
Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt
. I den avsätts 417 miljarder kronor för infrastrukturåtgärder under perioden 2010-2021. Riksdagen fattade beslut om ramarna i december 2008, och därefter inleddes arbetet med åtgärdsplaneringen. I detta skede ska trafikverken, länsstyrelserna och regionerna utifrån de ekonomiska ramarna ge förslag till åtgärder för att uppnå de av riksdagen fastställda transportpolitiska målen. Projekt som finns i gällande banhållningsplan kommer också att omprövas. Regeringen beslutar sedan vilka konkreta åtgärder som ska ingå i respektive planer.
I infrastrukturpropositionen framgår också tydligt att regeringens ambition är att öka volymen åtgärder i långtidsplanerna genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter. I propositionen framhålls att väl fungerande infrastruktur och kommunikationer är en angelägenhet för såväl stat som kommuner, landsting, företag och resenärer. Regeringen ser därför positivt på ett ökat gemensamt ansvarstagande från lokala och regionala aktörer för åtgärder inom transportinfrastrukturen. Det är också min fasta övertygelse att vi får en mer effektiv användning av statens medel genom denna sammanhållna process med regional delaktighet och regionala prioriteringar, jämfört med om vi hade en ordning där regeringen fattade separata beslut för varje större väg och järnväg i landet.
Anf. 36 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret även om jag inte blir riktigt klok på om det var ett ja eller ett nej. Därför skulle jag vilja börja med att efterfråga ett konkret svar. Jag ställde en konkret fråga, nämligen om regeringen är beredd att tillåta en förskottering för att inte hela det stora projektet ska bli senarelagt. Det är ganska enkelt att svara på. Antingen är regeringen beredd att tillåta det, och då är svaret ja, eller så är regeringen inte beredd att tillåta det, och då är svaret nej. Ja eller nej?
För dem som ännu inte vet vad Norrbotniabanan är vill jag säga att det är en järnväg och en ganska viktig investering inte bara för norra Sverige utan för hela vårt land. Det finns stora råvarutillgångar i norra delen av landet, råvaror som vi vet under normala omständigheter är mycket efterfrågade i hela världen. De genererar arbetstillfällen samt exportinkomster för hela landet, och genom att också generera skatteintäkter utvecklas även vår välfärd.
För att den basindustrin ska fungera, för att vi ska kunna få fram dessa råvaror, då vi befinner oss oerhört långt från våra huvudsakliga exportmarknader krävs effektiva transporter. Vi befinner oss dessutom i en klimatkris; jorden värms upp på grund av förbränningen av fossilbaserade bränslen. En omläggning av transportsektorn är därför nödvändig, och just järnvägen är framtiden. Det innebär effektiva och också miljövänliga transporter.
Till detta kan läggas att vi befinner oss i en jobbkris. Alldeles för många människor i landet saknar ett jobb att gå till. Därför skulle investeringar i infrastruktur kunna vara ett sätt att generera nya arbetstillfällen. Det skulle lösa transportproblemen och miljöproblemen och också medföra att fler människor kom i arbete. Jag ser att det är många ungdomar som sitter på läktaren och lyssnar i dag. För dem är det oerhört viktigt att de, när de är klara med sina studier, kan komma ut i arbete. Den här typen av viktiga investeringar kan fungera jobbskapande, så att fler människor har ett jobb att gå till. I dag har allt färre människor ett jobb att gå till.
Infrastrukturministern argumenterar att regeringen inte kan gå in i enskilda projekt och peka, och det vore inte heller bra, menar ministern. Jag kan konstatera att regeringen under förra året gjorde just detta. Regeringen valde att ge Vägverket i uppdrag att titta på hur man kunde hitta gemensamma lösningar för ett antal vägprojekt, bland annat i Umeå, Motala och Sundsvall. Det blev också en del i de beslut som fanns i budgeten.
Om regeringen vill, och det är uppenbart att regeringen har en vilja när det handlar om vägar, kan den naturligtvis ta ett initiativ. I det sammanhanget vill jag passa på att påminna infrastrukturministern om att Centerpartiet i valrörelsen var oerhört tydligt med att en borgerlig regering skulle fullfölja bygget av Norrbotniabanan. Nu är vi där. Nu ska det avgöras. Det finns dock alldeles för många tecken som tyder på att det vallöftet sviks.
Det är mot den bakgrunden jag ställer frågan om regeringen, när nu regionen är beredd att göra en insats för att bygget inte ska bli försenat, är beredd att gå med på erbjudandet om förskottering.
Anf. 37 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att beklaga att Ibrahim Baylan inte vill lyssna på mitt svar. Svaret är - jag upprepar det - att det är Banverket som hanterar förskottsbetalningar och ansökningar. Det är också Banverket som söker beslut från regeringen. Banverket har inte lämnat in någon ansökan vad gäller Norrbotniabanan.
Det är också logiskt, om jag nu ska beskriva det arbete som pågår, eftersom riksdagen så sent som under hösten fattade beslut om ramarna för de kommande planerna, från 2010 fram till 2021. Banverket har att tillsammans med de andra trafikverken och med regionerna komma överens om en gemensam plan som ska presenteras för regeringen i september. Det arbetet pågår tillsammans med Västerbotten och Norrbotten. Det ligger alltså en logisk förklaring i detta.
Jag uppskattar oerhört det engagemang som Ibrahim Baylan nu visar för byggandet av vägar och järnvägar i landet. Om Ibrahim Baylan visat motsvarande intresse under sin tid i regeringen, när Socialdemokraterna var ansvariga för budgeten, hade man kunnat skapa förutsättningar för finansieringen av de projekt som låg i de planer som många medborgare nu tror är på väg att genomföras. De är inte finansierade, och det vet Ibrahim Baylan, eftersom det mycket tydligt framgår av den proposition som Socialdemokraterna under sin regeringstid lade fram.
När det gäller projekten Motala och Sundsvall, i och för sig mycket intressanta projekt, vill jag förtydliga hur det förhåller sig. Vägverket och kommunerna lade tillsammans fram ett förslag till regeringen om hur man kunde medfinansiera och därmed hitta en ekonomisk lösning till förbifarterna Motala och Sundsvall. Det har mycket riktigt också kunnat hanteras. Där finns det en medfinansiering, alltså ytterligare resurser. Detta har man löst genom att ställa sig bakom möjligheten att ta ut vägavgifter, eller rättare sagt broavgifter, med anledning av dessa projekt.
Anf. 38 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Norrbotniabanan är som sagt en viktig järnväg inte bara för norra delen av Sverige utan för hela vårt land och för våra möjligheter att utvecklas, få exportinkomster och skapa arbetstillfällen. Det är mot den bakgrunden jag ställt interpellationen.
De signaler som kommer från Banverket är inte sådana som man kan känna sig trygg med. De tyder snarare på att man lägger hela investeringen av en välbehövlig järnväg i malpåse. Det är en järnväg som skulle behövas såväl för tillväxten och jobben som för klimatet och miljön. Banverket har inte fått de resurser som krävs för att kunna göra den typen av investeringar.
Åsa Torstensson har en förmåga att då och då glida tillbaka i oppositionsrollen och opponera mot den regering som fanns tidigare, den socialdemokratiska regeringen. I den här frågan är det inte lätt att göra det eftersom det var en socialdemokratisk regering som prioriterade järnvägen. Vi hade med Norrbotniabanan, och vi hade också anvisat resurser till den.
Det är besynnerligt att jag ska behöva undervisa infrastrukturministern om hur finansieringen går till. Med undantag av de få projekt som finansieras via lån finansieras all infrastruktur ur varje årsbudget. Det är därmed upp till den sittande regeringen att prioritera. Den nuvarande regeringen har hittills valt att prioritera skattesänkningar. Vi är nu uppe i skattesänkningar på ca 85 miljarder kronor per år. Det motsvarar under denna planperiod ungefär 850 miljarder. Också det är en prioritering.
Regeringen har gjort ett val, och nu säger man att det inte finns några pengar för den här typen av för framtiden mycket viktiga investeringar. Investeringarna behövs för att vi ska få bättre fungerande och mer klimatvänliga transporter och för att vi även i en lågkonjunktur ska kunna skapa arbetstillfällen så att människor har ett jobb att gå till. Det är sakförhållandet.
Nu handlar just den här specifika interpellationen om följande: När nu situationen är som den är och Banverket lämnar ifrån sig signaler om att det här utifrån de resurser som man har blivit tilldelad av regeringen inte verkar komma med, har regionen erbjudit sig att förskottera för att kunna fortsätta åtminstone projekteringen av Norrbotniabanan för att på det viset inte hamna alltför långt borta, så att järnvägen och hela projektet inte blir av. Det är mot den bakgrunden jag ställde frågan.
Åsa Torstensson redogör för att jag tillsammans med Vägverket och de berörda kommunerna tog fram de här vägarna. Men nog var det väl ändå så, Åsa Torstensson, att det också i botten fanns ett regeringsuppdrag att titta på ett antal projekt? Ursprungligen var det till och med fler projekt man skulle titta på. Till slut blev det de som jag redogjorde för. Om regeringen har viljan står det alltså regeringen fritt att göra detta. Det har gjorts när det handlar om våra vägar. Varför inte också prioritera järnvägen - för jobben, för klimatet och för våra möjligheter att hävda exportinkomster, tillväxt och därmed också vår välfärd?
Anf. 39 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Det är mycket riktigt att Banverket i samband med det arbete som nu pågår i åtgärdsplaneringen har i uppdrag - precis som de andra verken - att ständigt skapa förutsättningar för ökad medfinansiering, så att de 417 miljarderna kan bli ännu fler. Medfinansiering ger nya riktiga pengar in i systemet, så att vi kan få mer spår för pengarna. Det uppdraget ligger hos Banverket. Det är det man arbetar med nu, och det är det man ska ge svar på när man i september lämnar ifrån sig den samlade åtgärdsplanen för investeringarna på järnvägssidan - för Vägverket på vägsidan. Detta är mycket riktigt en del av Banverkets uppdrag.
Jag vill inte vara oförskämd, men Ibrahim Baylan, du är inte trovärdig i din argumentering när du hänvisar till att ni har finansierat Norrbotniabanan. Norrbotniabanan, liksom andra järnvägsinvesteringar, har ni just inte prioriterat och inte finansierat. Jag kanske kan återkomma med anledning av er egen proposition till riksdagen, där det mycket tydligt står att det saknas 56 miljarder. Det finns alltså en ofinansierad del. Ni återkom varken 2005 eller 2006 med nya pengar till budgeten, medan den här regeringen tydligt har talat om vad det är för ramar som gäller. De är finansierade. Det är 417 miljarder som gäller.
Ibrahim Baylan! Hade ni finansierat Haparandabanan och investeringarna för drift och underhåll på järnvägen hade vi inte behövt börja med att täppa igen de löften och tomma hål som ni har skapat runt omkring i Infrastruktursverige, inklusive järnvägssidan. Det hade vi inte behövt om ni hade uppfyllt era egna löften, det som dina kommunalråd och medborgarna trodde gällde när de väl hade sett att det fanns en plan att utgå från. Men ni har inte ens talat om för era kommunalråd att ni inte finansierade detta.
Jag bejakar, Ibrahim Baylan, vikten av att i nuläget investera i järnvägar och i vägar av den anledningen att det är här och nu som vi skapar jobb runt omkring i landet. Det är därför vi har gett resurser till Haparandabanan och Ostkustbanan, allt i syfte att vi ska komma i kapp och ha bra kapacitet när Botniabanan öppnar och Haparandabanan moderniseras så att detta för näringslivet så viktiga stråk kan börja verka.
Därtill ska jag säga att jag också tror att Norrbotniabanan är avgörande och viktig för svensk basindustri och att våra jobb och våra företag har behov av bra godsflöden och modern järnvägsinfrastruktur. Av den anledningen är det viktigt att vi satsar på gods och godsflöden på järnvägen. Jag tror att Norrbotniabanan har en roll. Men, Ibrahim Baylan, ni har aldrig finansierat den, och det är en oerhört stor investering. Diskussioner förs inom ramen för det åtgärdsplaneringsuppdrag som nu pågår.
Anf. 40 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater vill bygga Norrbotniabanan. Vi har haft med den i planeringen. Alla infrastrukturprojekt och nyinvesteringar, med undantag av de få projekt som lånefinansieras, finansieras genom varje års budget, så även Norrbotniabanan. Åsa Torstensson kan näppeligen på allvar hävda att hon kan garantera att hon har kontroll över alla kostnadsökningar de närmaste tio åren, att de 417 miljarderna, som naturligtvis är en plan, inte påverkas av någonting som sker i omvärlden, inte av kostnadsökningar eller någonting annat. Om du hävdar det på allvar, Åsa Torstensson, förstår du inte riktigt vad du sysslar med.
Det är ju så: Man lägger fram en plan, och sedan ska detta finansieras ur varje års budget. Förutsättningarna förändras. Det kan vara höga kostnadsökningar i högkonjunktur. Det kan vara det som händer nu genom att ni har sänkt skatterna med 85 miljarder kronor per år för de allra rikaste. Då visar det sig att det blir stora underskott i statsfinanserna. Det kommer att ske i år. Man räknar med i runda tal 150 miljarder minus nästa år, kanske till och med mer när människor blir arbetslösa och inte kan vara med och bidra till välfärden genom skatteinbetalningar på samma sätt som när de är i arbete.
Jag efterfrågar egentligen ett klart och enkelt besked. Om nu Åsa Torstensson tycker att Norrbotniabanan är "avgörande och viktig för svensk basindustri" - jag delar den uppfattningen - är då regeringen beredd att ta något initiativ för att man ska kunna fortsätta projekteringen? Regionen har till och med erbjudit sig att förskottera. Är regeringen beredd att vidta någon som helst åtgärd för att det ska bli av, eller kommer allt detta att rinna ut i sanden medan regeringen står och hävdar att man gör saker som man i praktiken inte gör?
Anf. 41 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Nu står Ibrahim Baylan och säger att man har finansierat Norrbotniabanan. Det är oerhört intressant att höra. Så är inte fallet! I er egen proposition redogör ni för att ni inte har finansierat drygt 56 miljarder. Ni har heller inte återkommit med uppgifter om hur finansieringen skulle kunna ske under de år ni hade möjlighet att göra det.
Naturligtvis står jag inte och garanterar att det inte kan ske förändringar i världen. Men då blir det ett aktivt agerande för att dra in pengar. Det är en oerhörd skillnad mot att man från början inte har finansierat och därmed också har redogjort för att man inte har finansierat.
Tillbaka till frågeställningen om förskottering! Det är förskottering som Ibrahim Baylan frågar om, inte det här andra om medfinansiering, kopplat till Sundsvall och Motala. Detta är ett uppdrag som Banverket har att hantera. Arbetet med de objekt som man ska prioritera fram till 2021 pågår nu. Jag kan också lyssna och höra och förstå svårigheterna att hitta lösningar för alla de infrastrukturprojekt som efterfrågas runt omkring i landet. Det är ett oerhört tufft jobb som man nu har att hantera tillsammans med regionerna. Det krävs prioriteringar. Underlaget kan jag kommentera generellt sett när jag får det i september. Därefter ska detta underlag också gå på remiss.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.