Förskollärare i fristående förskolor

Interpellation 2015/16:716 av Maria Stockhaus (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-06-09
Överlämnad
2016-06-10
Anmäld
2016-06-13
Sista svarsdatum
2016-06-28
Svarsdatum
2016-09-01
Besvarad
2016-09-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

I det pm som gått ut från regeringen med anledning av lärarlönesatsningen så står det att även förskollärare omfattas av satsningarna. 

För oss moderater är det viktigt att alla elever ska få samma förutsättningar för en bra skolgång. För att klara detta så är det viktigt med välutbildad personal på landets skolor, oavsett vem som är huvudman. Detta är en rättvisefråga. Det ska också löna sig att vara en bra lärare, varför det är viktigt att uppmuntra lärare till vidareutveckling.

Därför frågar jag utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Varför omfattas inte förskollärare hos vissa fristående utförare av lärarlönesatsningarna, och kan fristående huvudmän som enbart har förskola (inte förskoleklass, grundskola eller gymnasium) söka pengar för att höja lönerna för sina förskollärare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:716, Förskollärare i fristående förskolor

Interpellationsdebatt 2015/16:716

Webb-tv: Förskollärare i fristående förskolor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 58 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Maria Stockhaus har frågat utbildningsministern varför inte förskollärare hos vissa fristående utförare omfattas av lärarlönesatsningarna. Maria Stockhaus har också frågat om enskilda huvudmän som enbart har förskola kan söka pengar för att höja lönerna för sina förskollärare. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen ser väldigt allvarligt på den situation som vi har i svensk skola, med fallande kunskapsresultat och med stor lärar- och förskollärarbrist.

Särskilt allvarlig har utvecklingen i grund- och gymnasieskolan varit. Resultaten har sjunkit i internationella undersökningar som PISA och Timss. Allt färre har blivit behöriga till något av gymnasieskolans nationella program, och det är fortsatt en stor andel elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Dessutom finns det svårigheter att rekrytera ett tillräckligt antal sökande till vissa inriktningar och ämnen inom lärarutbildningen. Allt detta understryker med all tydlighet att behoven av insatser är särskilt stora inom framför allt grundskolan men också i gymnasieskolan. Syftet med satsningen på höjda lärarlöner, Lärarlönelyftet, är därför att vända resultaten genom att stärka läraryrkets attraktivitet. Fokus i satsningen ligger därför på höjd lön för legitimerade lärare i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och motsvarande skolformer. Därför beräknas statsbidragets fördelning också i huvudsak utifrån hur många elever en huvudman har inom dessa prioriterade skolformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grundskolan och gymnasieskolan, och motsvarande skolformer, ingår tillsammans med förskolan, fritidshemmet och förskoleklassen i ett sammanhängande skolsystem för barn och ungdomar, och utifrån detta kan utöver lärare i de prioriterade skolformerna även vissa andra personalkategorier få del av satsningen. Till huvudmän för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och motsvarande skolformer som även är huvudmän för förskola eller fritidshem får statsbidrag lämnas för höjda löner även i förskolan respektive fritidshemmet. Skälet till att huvudmän som enbart har förskola inte kan ta del av statsbidraget är att de inte har bidragsgrundande elever i de prioriterade skolformerna.

Det är också viktigt att påminna om att staten inte övertar arbetsgivarrollen. Det är alltjämt kommuner och enskilda huvudmän som är arbetsgivare och som äger möjligheten att lönesätta sin personal utifrån rekryteringsbehov, förtjänst och skicklighet.

Regeringen har arbetat sedan dag ett när det gäller att möta lärarbristen i stort. Lärarlönelyftet är ett stort steg, men fler insatser på både kort och lång sikt genomförs. Regeringen satsar till exempel på kompletterande pedagogiska utbildningar för dem som redan har en akademisk examen och genom att ta till vara kompetensen hos de lärare som nu kommer till Sverige från andra länder. Långsiktigt arbetar regeringen även med att höja kvaliteten i lärarutbildningen och att skapa bättre förutsättningar för lärarna att kunna fokusera på undervisningen.

Målet är en jämlik skola med kunskap i fokus, som ger alla barn och unga en bra start i livet oavsett bakgrund. Det är en skola som vilar på vetenskaplig grund där ingen ska lämnas efter och ingen hållas tillbaka. Det kommer att ge ökad jämlikhet, större frihet för våra barn samt högre välstånd och välfärd. Genom att satsa på skolan satsar vi på framtiden.


Anf. 59 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är ett omfattande svar som innehåller mycket - nästan alla reformer på skolans område som den här regeringen har på agendan.

Vi är rörande överens om att skolan är viktig. Utan en fungerande skolgång och godkända betyg är möjligheterna att skapa sig ett bra liv och försörja sig själv mycket mer begränsade.

Om skolan ska lyckas behövs det bra lärare. Där har vi en stor utmaning. I Sverige saknar vi behöriga lärare, och den lärarbrist som redan i dag är ett faktum gör att skolan får allt svårare att klara sitt uppdrag.

Alliansen gjorde många insatser under sina åtta år vid makten för att stärka lärarna. Jag tänkte inte räkna upp alla, men en viktig reform var karriärtjänstreformen, som gav många lärare högre lön.

Allt ligger inte i lönen, men det råder ingen politisk oenighet om att läraryrkets lönenivå behöver höjas och att lönerna behöver differentieras. Det är därför vi moderater har ställt oss bakom regeringens nivå på lärarlönesatsningen. Jag förutsätter att det också är anledningen till att regeringen ställde sig bakom karriärtjänstreformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte okomplicerat när staten ger sig in i lönefrågan. Det fick Alliansen erfara, och det har också varit diskussioner kring fördelningen av de 3 miljarder som regeringen satsar på lärarlöner.

Förskolan är i dag det första steget i det livslånga lärandet. Jag tror att vi är överens om att förskolan är viktig för att lägga grunden till goda skolresultat. Det regeringen nu signalerar med villkoren för den särskilda satsningen på lärarlönerna är att förskollärarna på 2 673 fristående förskolor i Sverige inte är viktiga och inte gör ett tillräckligt bra jobb för att vara förtjänta av ett lärarlönelyft. Det är bara de förskollärare som arbetar hos en huvudman som också har grundskola eller gymnasium som är tillräckligt skickliga.

Det får mig att tänka på en förskola i min hemkommun Sollentuna, Montessoriförskolan Pärlugglan, ett litet föräldrakooperativ som har varit igång i 20 år och som år efter år får bland de högsta betyg en förskola kan få av föräldrarna. När vi gör inspektioner från kommunens sida visar förskolan också på exceptionellt god kvalitet.

Det regeringen nu signalerar är att deras arbete inte är lika mycket värt som det arbete som bedrivs i den kommunala förskolan några kvarter bort. Vad värre är att de kommer att få svårt att behålla sina förskollärare, eftersom den kommunala förskolan kan använda lärarlönesatsningspengarna för att höja förskollärarnas löner och bjuda över Montessoriförskolan Pärlugglan, så att de förlorar sina förskollärare.

Min fråga till statsrådet är: Varför värderar inte regeringen det arbete som utförs av skickliga förskollärare hos mindre fristående huvudmän lika mycket som det arbete som förskollärare hos huvudmän som också råkar ha skola?


Anf. 60 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus, för de vidare frågorna! Jag vill verkligen understryka att regeringen värderar alla lärare. Vi tycker att alla lärare är viktiga och gör ett viktigt jobb, oavsett skolform eller huvudman.

Detta är en extraordinär satsning som vi gör till följd av framför allt de fallande resultaten i grundskola och gymnasieskola. Det är därför de är prioriterade i satsningen.

Det är alltid lockande - inte minst när man är i opposition - att ha en politik där man ger allt till alla. Men så kan man inte göra i en regering, och vi har gjort en tydlig prioritering. Det är att det i huvudsak är grundskolan och gymnasieskolan som ska stå i fokus. Där ingår inte bara kommunala huvudmän utan även fristående huvudmän. Men eftersom man baserar uträkningen på hur många elever som finns i grundskola eller gymnasieskola - det handlar om 90 procent av statsbidraget - kan inte, precis som du tar upp, fristående förskolor som inte har grundskola eller gymnasieskola ingå i den här reformen.

Jag vill också betona att vi inte har tagit över ansvaret för lönebildningen från arbetsgivaren, utan det är fortfarande arbetsgivarens ansvar att se till att ha konkurrenskraftiga löner.

Det här är en extraordinär satsning i en extraordinär situation, just därför att skolan lägger grunden för hela framtiden för den enskilda individen men också för Sverige som samhälle. Det handlar om vår möjlighet att upprätthålla konkurrenskraft men också en välfärd av högsta kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför behöver vi göra den här satsningen. Jag är glad att Moderaterna står bakom den och utgår från att man står bakom själva utformningen av den också.


Anf. 61 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Signalsystemet när man sätter upp regler för statsbidrag är rätt väsentligt. I och med de regler som regeringen har satt upp för att få del av lärarlönesatsningen har man försämrat villkoren för 90 procent av de fristående förskolorna i Sverige, om man jämför med dem som tillhör en fristående huvudman med grundskola och gymnasium eller en kommunal huvudman.

De kan inte konkurrera med högre löner i en situation där - om man tittar på Stockholm och även andra delar av landet - bristen på förskollärare är jättestor och konkurrensen om de utbildade förskollärarna är hård. Det snedvrider konkurrensen och missgynnar de mindre fristående förskolorna. Reglerna missgynnar också de skickliga förskollärare som har valt att arbeta hos "fel" huvudman enligt regeringens regelverk. Sist men inte minst hotar det likvärdigheten och drabbar de barn vars föräldrar har valt en förskola som inte är kommunal eller tillhör en mindre fristående huvudman.

Andelen utbildad personal är avgörande för kvaliteten även i förskolan. Det regelverk som regeringen står fast vid - trots att man faktiskt har fått omfattande kritik för den här uppdelningen av reglerna kring vilka som kan ta del av lärarlönesatsningen - innebär att vissa barn riskerar att inte få tillgång till förskoleverksamhet av samma höga kvalitet. Risken är att de större huvudmän som har möjlighet att söka statsbidrag kan locka till sig förskollärare från de mindre, som då inte har möjlighet att upprätthålla samma höga kvalitet som tidigare.

Vad har statsrådet för svar till de förskollärare och de föräldrar som på det här sättet missgynnas av att ha råkat välja "fel" förskola för sina barn eller "fel" arbetsgivare?


Anf. 62 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! En mycket viktig princip handlar om att vi ska få en bättre löneutveckling och värna kontinuitet, så detta får inte användas för det som du tar upp, att locka över förskollärare eller andra lärare. Det får alltså inte användas vid nyrekrytering. Det är en mycket viktig princip. Det handlar just om att kunna ge en löneutveckling för dem som stannar och tar ansvar för utvecklingen i verksamheten.

Återigen: Det svar som jag ger föräldrar är samma svar som jag har gett till riksdagsledamoten här och som vi har gett hela tiden: Detta är en satsning som görs framför allt för grundskola och gymnasieskola för att bryta den negativa resultattrend som vi ärvde från den förra regeringen men också för att se till att lärare får en bättre löneutveckling. Syftet med det är som sagt att förbättra resultaten i grundskola och gymnasieskola.

Vi har ett sammanhållet skolsystem. Därför får en mindre del användas även för förskollärare och fritidspedagoger i till exempel förskola för de huvudmän som har grundskola och gymnasieskola. Det är fler skolformer som inte omfattas. Det handlar inte om att vi inte prioriterar dem lika högt, utan de är minst lika viktiga för att vi ska förbättra förutsättningarna för individer och för Sverige som kunskapsland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men som jag sa: Man måste kunna göra tydliga prioriteringar när man har ett ansvar i regeringen. Då går det inte att föra en allt-till-alla-politik.


Anf. 63 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det är fortfarande oerhört viktigt vilka signaler man skickar ut, för det får stor påverkan på hur människor ser på olika verksamheter.

Jag förstår att regeringen vill att det ska vara enkla regler för att ansöka om statsbidraget. Men jag har ändå väldigt lite förståelse för att man inte vill ta till sig av den kritik som regeringen har fått för att man missgynnar förskollärare som jobbar hos mindre fristående huvudmän.

Utbildningsministern har i en intervju sagt - och det har du också sagt i debatten - att lärarlönesatsningen främst syftar till att höja resultaten i grundskolan och på gymnasiet. Då undrar jag om regeringen helt har missat att det finns omfattande forskning som stöder att en väl fungerande förskola med hög kvalitet gör stor skillnad i elevernas resultat när de blir äldre.

Då är det viktigt att de små fristående huvudmännen har möjlighet att behålla den personal som kan vara med och utveckla verksamheten. Det är väldigt märkligt att det är viktigt för de andra huvudmännen att förskollärarna och lärarna ska vara kvar för att kunna vara med och utveckla verksamheten. Om man ser att löneutvecklingen är bättre hos en annan huvudman finns det en stor risk att man flyttar på sig, även om man inte i och med flytten får den högre lönen.

Att regeringen inte lyssnar på kritiken och på ett så flagrant sätt nedvärderar det arbete som bedrivs hos 90 procent av våra fristående förskolor tycker jag är anmärkningsvärt. Det vore önskvärt att regeringen bestämde sig för att förskollärare antingen ska vara med eller inte ska vara med i satsningen, i stället för den här halvmesyren, som skickar ut märkliga signaler och splittrar en hel yrkeskår.

Är regeringen beredd att ändra reglerna för sin lärarlönesatsning, eller vidhåller man att de barn som går i mindre fristående förskolor, till exempel föräldrakooperativ, inte har lika stor rätt till en förskola med hög kvalitet?


Anf. 64 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Detta är en av de största reformer vi genomför - den är på 3 miljarder årligen - och den kommer att följas upp. Vi har gett ett sådant uppdrag till Statskontoret. Vi får självklart se om det efter det finns anledning till justering, men jag tror att långsiktighet är en väldigt viktig sak för att vi verkligen ska se till att få en förändring i svensk skola och svensk skolutveckling.

Syftet med denna utbildningspolitiska reform är som sagt att höja resultaten i grundskolan och gymnasieskolan. Självklart ser vi hela vårt utbildningssystem som ett sammanhållet utbildningssystem, och därför kan en mindre del av detta användas för de huvudmän som också har förskola och fritidshem - men inte för dem som enbart har det. Det är en prioritering vi har gjort och som vi står fast vid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är, återigen, arbetsgivaren som har ansvaret för lönebildningen. Det här statsbidraget ska inte kunna användas för att nyrekrytera från andra, utan det ska användas för att skapa löneutveckling för dem som har varit i yrket en stund och därmed bidrar extra mycket till både elevresultat och skolutveckling.

När det gäller den brist vi har inom alla lärarkategorier vill jag säga att regeringen nu jobbar med att bygga ut lärarutbildningen och, inte minst, förskollärarutbildningen. Där har vi tagit nya tag inför den budget som snart kommer att presenteras. Vi bygger ut ytterligare, så att vi ska kunna ge en högkvalitativ förskola till alla.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.