forskning om skolämnet slöjd

Interpellation 2001/02:119 av Andersson, Yvonne (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-12-03
Anmäld: 2001-12-11
Besvarad: 2002-01-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 3 december
Interpellation 2001/02:119
av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om forskning om skolämnet slöjd

Sedan 1800-talet har Sverige varit framstående när det gäller slöjd som skolämne. Genom pionjärinsatser från främst Otto Salomon på Nääs slöjdseminarium kom t.o.m. "sloyd" att bli det engelska begreppet i internationella sammanhang.

Detta till trots har slöjden kämpat under årtionden med sin status och för sin existens. Den har lyckats i flera avseenden och vi har bl.a. vid Linköpings universitet haft en slöjdlärarutbildning av ytterst god kvalitet. Men varje disciplin behöver forskningsanknytning och en forskningsbas för sin utveckling. Det gäller också slöjden. Med oro kan vi följa den utveckling som nu sker. I samband med att forskarskola inrättas för att gynna praktisk-estetiska skolämnen med Lärarhögskolan i Stockholm som värdskola finns inte slöjden representerad. Detta är oroande.

Den praktiska kunskapen har inte alltid värderats så högt. Barn är olika och har olika begåvningar och intressen som ska tillgodoses, därför bör såväl teoretiska som praktiska ämnen få utrymme och utvecklas i förhållande till samhällsutvecklingen. Kristdemokraterna har sedan länge lyft fram att skolan måste befrämja både teoretiska och praktiska kunskaper, så att alla elever kan känna sig stolta över att vara duktiga i åtminstone något av skolans ämnen.

Jag är medveten om att skolministerns ansvar inte är att styra forskningsråden och deras satsningar på forskarskolor. Men ansvaret gäller ändå att sörja för skolämnenas innehållsliga och metodiska utveckling.

Vad avser skolministern vidta för åtgärder för att skolämnet slöjd ska kunna behålla sin forskningsanknytning?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:119

Webb-tv: forskning om skolämnet slöjd

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 49 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Yvonne Andersson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att skolämnet slöjd ska kunna behålla sin forskningsanknytning. Forskning spelar en grundläggande roll för kun- skapsutvecklingen i samhället i stort och inom en- skilda verksamhetsområden. Detta gäller självklart också inom utbildningsväsendet och då både för de teoretiska och för de praktiska ämnena. Det är därför angeläget att slöjd och andra skolämnen har en or- dentlig forskningsanknytning vad gäller både lärarut- bildningen och undervisningsverksamheten. Forskningen kring utbildning, lärande, kunskaps- bildning och kunskapsförmedling har länge varit svagt utvecklad i Sverige. I slutet av 1990-talet tog dock regeringen initiativ till ett arbete med att ut- veckla och förstärka forskningen inom detta område. Till att börja med gavs år 1997 ett uppdrag till Högskoleverket att stödja uppbyggnaden av goda forskningsmiljöer och bredda inriktningen på den forskning som var knuten till lärarutbildningarna. Under perioden 1977-1999 avsattes därigenom totalt 79 miljoner kronor till utbildningsvetenskaplig forsk- ning i anslutning till lärarutbildningarna. I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) samt i den senaste forskningspolitis- ka propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3) föreslog regeringen ytterligare förstärk- ningar av forskningen i anslutning till lärarutbild- ningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Utbildningsvetenskap är sålunda ett av regeringens prioriterade forskningsområden, och riksdagen be- slutade senare i enlighet med regeringens förslag. Denna förstärkning av den utbildningsvetenskap- liga forskningen skedde dels genom inrättandet av en särskild kommitté för utbildningsvetenskap inom Vetenskapsrådet som får stora resurser till sitt förfo- gande, dels genom inrättandet av två forskarskolor inom utbildningsvetenskap. Under åren 2001-2003 ökar resurserna inom det utbildningsvetenskapliga området med 114 miljoner kronor, vilket innebär nästan en femdubbling av forskningsresurserna inom detta område. Sålunda finns det stora forskningsre- surser som även kan komma forskning inom slöj- dämnet till godo. Den vetenskapliga anknytningen inom den nya lä- rarutbildningen har stärkts inom alla ämnen. Dess- utom går utvecklingen mot en ökad integrering av de enskilda ämnena, inte minst inom det allmänna ut- bildningsområdet. De estetiska ämnenas status har höjts genom att de i dag ingår i lärarutbildningen på samma villkor som andra ämnen. Till detta kan läg- gas att ämnet slöjd år 1997 fick en ökad timtilldelning i grundskolans läroplan. Att forska om slöjd eller musik i skolan är alltså lika möjligt som att forska om matematik eller fysik. Dessutom har sektorsforskningen inom skolväsendet kraftigt förstärkts. Resurserna har mer än fyrdubblats från år 2000 till år 2002 - från 8 miljoner kronor till knappt 34 miljoner kronor. Dessa medel hanteras via Skolverket. Det bör också poängteras att även resultat av forskning inom andra områden än slöjd kan nyttiggö- ras inom slöjdämnet. T.ex. har Lärarhögskolan i Stockholm en forskarskola rörande de estetiska äm- nenas didaktik där bl.a. forskning kring förståelsen och upplevelsen av bild, musik, idrott, slöjd m.m. bedrivs. Det förekommer även forskningssamarbete med Högskolan i Westfold i Norge avseende slöjd. När det gäller kreativiteten i ett vetenskapligt per- spektiv har bl.a. Umeå universitet flera forsknings- projekt som pågår och som behandlar just slöjd. Det är angeläget att universiteten och högskolorna ger den utbildningsvetenskapliga forskningen ordent- ligt stöd. Senast år 2004 avser regeringen att påbörja en utvärdering för att utröna om universiteten och högskolorna har avsatt tillräckligt med resurser för att skapa en god grund för forskning och forskarutbild- ning i anslutning till lärarutbildningen och den peda- gogiska yrkesverksamheten. Jag har för närvarande inga planer på att vidta yt- terligare åtgärder.

Yvonne Andersson (Kd)

Anf. 50 Yvonne Andersson (Kd)

Fru talman! Tack för ordet och tack, ministern, för svaret! Jag hoppas innerligt att ministern vill vidta åtgärder efter den här debatten, för något blev lite fel. Anledningen till att interpellationen framställts är att forskarskolan vid Stockholms universitet inte tar upp slöjden. Samtliga andra praktisk-estetiska ämnen hanteras i den här forskarskolan, men alltså inte slöj- den. Där finns väl största felet i svaret - om det får sägas på ett halvt ödmjukt sätt. Hela min fråga om vilket forskningsstöd slöjden har, bygger nämligen på att den forskarskola som har tillkommit inte har med slöjd. Slöjd har haft det här stödet i årtionden, precis som ministern redovisar i sitt svar. Vi har fått mycket pengar till utbildningsvetenskap, och vi har de 34 miljonerna på Skolverket till forskning. Vad gäller svaret är vi fullständigt överens om hur viktig forskningsanknytningen är för skolämnena. Men det som blivit oroande är att just slöjden har kommit i skymundan. Jag - som faktiskt kommer från en stad med ett gammalt slöjdseminarium och med en gammal tradi- tion - måste, tyvärr, erkänna att universitetet i Linkö- ping inte heller har lobbat, om man nu ska göra det, för att få en forskarskola i ämnet slöjd. En väldigt viktig tradition i vårt land med forskaranknytning för slöjden börjar nu, måste jag säga, gå förlorad. Många är oroliga över det. Detta är alltså anledningen till att interpellationen framställts. Med tanke på det svar som ministern gett när det gäller forskningsstödet för slöjd måste jag säga att jag inte kan tolka det på annat sätt än att ministern är ytterst angelägen om att den här forskningsanknyt- ningen ska finnas. Annars håller ju liksom inte argu- menten för vikten av forskning och för att ett skoläm- ne får existera och spridas vidare. Projekten vid Umeå universitet är relativt avgränsade och kan inte alls ses som tillfyllest för ett ämnes forskningsan- knytning så som gäller för en forskarskola. Därför tycker jag att detta är mycket angeläget. Jag kan också se möjligheter att relativt snabbt koppla slöjden till Stockholms universitet och fors- karskolan där eftersom det finns mycket duktiga "ämnen" som mycket väl skulle vilja doktorera i slöjd och det finns pengar på Skolverket. Någonstans be- hövs den hopkopplingen från ministerns sida, så snälla ministern, vidta åtgärder!

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 51 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Det är tydligt att vi ligger nära var- andra när det gäller synen på forskningskopplingen i lärarutbildningen. Kristdemokraterna har i stora stycken varit för den reformering av lärarutbildningen som vi har gjort. Det är roligt, för det innebär att vi har en stabil syn också över blockgränsen när det gäller lärarutbildningarna. Jag instämmer också i Yvonne Anderssons argumentation för att detta gäller i alla ämnen. Det är alldeles riktigt, som ni påpekar, att det inte går att ta bort ett ämne och säga: Här ska vi inte ha någon forskningskoppling. Det är alltså en bra och en stark argumentation. Min invändning mot att regeringen ska gå in och styra är just att vi har avsatt mycket stora resurser. Det är nu en uppbyggnadsperiod, och det är ett ansvar för forskarsamhället att se till att de här resurserna fördelas brett och med hög kvalitet. Regeringen bör inte gå in och peka ut förändringar i den forskarskola som man bildar, utan det måste komma underifrån. Jag utgår från att man använder den här historiskt unika perioden med en så stark resursuppbyggnad till att stärka forskningskopplingen på bredden, i fler ämnen. Det ska bli spännande att se också den utbild- ningsvetenskapliga kommitténs arbete på detta områ- de. Inom Vetenskapsrådet har man ju en mycket god och stark resursutveckling. Svaret är alltså: Ja, i princip. Men Yvonne An- dersson vet att jag också är väldigt angelägen om forskningens frihet, om forskarstyret och dess egen möjlighet att bygga upp verksamhet. Därför vill rege- ringen inte gå in och peka med hela handen när det gäller delar av forskningen. När det däremot gäller den uppgift jag fått avse- ende just Stockholms universitets forskningsgrupp kring de estetiska ämnenas didaktik nämner man uttryckligen slöjden när det talas om förståelse och upplevelse av bild, musik, idrott och slöjd. Jag kan inte deras verksamhet på djupet, men i den betraktel- sen verkar de också ha tagit in slöjden som en viktig del. Det är alltså bra att vi har en gemensam syn på vikten av forskningskoppling. Jag har tillit till fors- karsamhället, till att man nu kan bygga upp detta på ett bra sätt, och jag kommer naturligtvis att följa frå- gan. I vår utvärdering kommer det att vara en väldigt viktig del att just se hur brett den här forsk- ningskopplingen har åstadkommits.

Yvonne Andersson (Kd)

Anf. 52 Yvonne Andersson (Kd)

Fru talman! Det känns som att ministern och jag egentligen inte har några delade uppfattningar i den här frågan. Möjligen har vi delade uppfattningar när det gäller vad som kan göras åt detta. Jag är inte för ministerstyre över huvud taget och inte heller för centralstyrning, men jag kan se att man - om det föreligger ett behov som inte tillgodoses men som vi ser är väldigt viktigt eftersom det får effekter och konsekvenser i andra led - behöver göra något. Slöjd finns för närvarande inte som ett ämne i högskolan på samma sätt som andra undervisnings- ämnen. Där skiljer sig slöjd från t.ex. matematik, som ministern talade om i sitt svar. Det finns inte heller några forskartjänster i Sverige i ämnet slöjd. I Norge och Finland finns det däremot flera professurer i ämnet. Det finns alltså ingen högskola i Sverige som har uppdraget att ombesörja och svara för slöjdäm- nets utveckling. Forskarskolan på lärarhögskolan gäller alla prak- tiska och estetiska ämnen utom slöjd. Jag undrar om regeringen vill komplettera forskarskolans arbete med doktorandresurser med inriktning på slöjd. Där finns det en möjlighet för ministern att staka ut vägen och lägga ut uppdraget. Jag tycker att det är synd om det nu ska bli ett glapp så att slöjden kommer efter. Slöjd fyller en viktig funktion för våra barn och för skolan. Det är lätt att totalt glömma bort den praktiska kunskap som var allmängods i början av 1900-talet i vårt land. Det är jätteviktigt att det finns en balans så att de unga som ska få sin skolunderbyggnad kan bli tillfreds- ställda på något sätt. Jag vill skicka med ministern att man borde se över om det finns möjligheter att göra någonting och kanske ge ett lärosäte uppdraget att ombesörja slöj- dämnets kunskapsförsörjning.

Intressenter

Frågeställare

Andersson, Yvonne (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna