Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

forskning om Seyfo

Interpellation 2001/02:412 av Viklund, Margareta (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-24
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-06-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 april

Interpellation 2001/02:412

 av Margareta Viklund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om forskning om seyfo

I Sverige finns i dag enligt uppgift ca 70 000 assyrier/syrianer. De flesta är väl etablerade i samhället och kända som dugliga och energiska samhällsmedborgare. Folkgruppen är ett kristet folk och kommer i huvudsak från Mellanöstern, där de som folkgrupp, utspridd i många länder, utsatts för förföljelse intill döden.

Vid flera olika riksdagsdebatter har under innevarande mandatperiod debatterats om behovet av vidare vetenskaplig forskning gällande det som har kommit att kallas seyfo eller folkmordet på assyrier-syrianer-kaldéer. En stor enighet råder i riksdagen om att det är angeläget att utvidga kunskapen om vad som hände under seyfo-åren 1915@1919, samt vad som var dess orsaker och verkan. En del projekt är redan igångsatt i liten skala, men projektmedel är så gott som obefintliga.

Ett redan påbörjat projekt är insamlande av källmaterial om det assyriska/syrianska folket, som finns i olika arkiv. Avsikten är att göra materialet tillgängligt för studenter och allmänhet. Den första delen av detta projekt är i gång sedan ungefär ett år tillbaka. Material är insamlat från svenska och engelska arkiv och kontakter tagna med forskare i Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Australien, vilka också samlar material om det assyriska/syrianska folket. Ytterligare material finns också från bl.a. Tyskland, Armenien, Holland, Norge och Danmark. Det insamlade materialet kommer förhoppningsvis att resultera i ett par dokumentsamlingsvolymer. I planerna ingår också att producera ett mera lättillgängligt material för allmänheten.

Man håller också på att skapa ett nätverk av forskare med olika infallsvinklar på seyfo för sammanställning av en antologi, som planeras komma ut i slutet av år 2002. Assyrierna/syrianerna hoppas att antologin ska översättas till flera språk för att i första hand kunna läsas av assyrier/syrianer, som är spridda i olika länder och talar olika språk.

I samband med presentationen av antologin planeras ett internationellt vetenskapligt seminarium vid Södertörns högskola för att uppmärksamma frågan inom den internationella genocidforskningen. Liknande konferenser skulle kunna organiseras årligen för att lyfta fram ämnet och göra det till ett hållbart forskningsämne.

I planerna ingår även att en samling, som innehåller flera tusen titlar om det assyrisk/syrianska folkets historia och som finns nedpackad på Södertäljes stadsarkiv, ska kunna iordningställas för att användas till ett informationscentrum eller bibliotek. Hitintills har inte resurser funnits för detta.

För att kunna tillgodose behovet av vidare forskning om seyfo, fortsätta det påbörjade arbetet samt utreda ytterligare relevanta frågeställningar krävs goda ekonomiska resurser.

Frågeställningar som exempelvis skulle behöva utredas är

  • hur den demografiska situationen såg ut i norra Mesopotamien och östra Anatolien i början av 1900-talet, vilka etniska eller religiösa grupper som levde där, hur stor deras befolkningsmängd var, hur relationerna var mellan dem, vilka de identitetsskapande faktorerna (etnicitet och religion) var m.m.
  • om mördandet av kristna i Orienten var planerat av statsmakten, syftet med mördandet, om det fanns statliga planer, assimileringsplaner även för muslimska minoriteter, hur det samtida socioekonomiska och psykologiska tillståndet var inom riket m.m.
  • hur de ekonomiska strukturerna såg ut, vilka grupper som hade den ekonomiska makten (kristna armenier och greker samt judar, dvs. icke muslimer) m.m.
  • hur den inrikespolitiska situationen såg ut under de sista 100 åren och vilka reformer som gjordes för att hålla "Europas sjuke man", dvs. det ottomanska riket, på fötterna m.m.
  • vilka de västliga makternas intresse var för Orienten, hur deras missionsverksamhet såg ut, inom vilka områden de missionerade och vilka kontakter de hade med lokala grupper m.m.
  • vilka ungturkarna var och hur deras politiska planer såg ut, vad turanism var och vilken "tolerans" den ideologin hade mot (kristna) minoriteter
  • hur de kristna minoriteterna agerade under första världskriget @ lojalitet mot den ottomanska regimen eller allians med dess fiender m.m.
  • varför Agha Petrus och flera andra ledares långtgående planer för en assyrisk-kaldeisk stat i rikets sydöstra gränstrakter misslyckades
  • vad uppgörelsen i Lausanne innebar för de kristna minoriteterna i den nya turkiska republiken, vilken ställning minoriteterna hade i den nybildade republiken m.m.
  • om seyfo kan klassas som ett folkmord, om folkmordet på kristna under första världskriget kan kopplas till Förintelsen m.m.
  • om ett klargörande av folkgruppens religiösa och etniska (etno-religiösa) identitet och vad begreppen assyrier, syrianer, suryoyer, araméer, kaldéer, babylonier, jakobiter, nestorianer, västsyrier, östsyrier, maroniter samt melkiter innebär m.m.
  • hur seyfo påverkat eller påverkar de assyriska/syrianska grupperna, hur många som mördades, under vilka omständigheter de överlevande levde under den första tiden, flyktingproblematiken, vilken roll seyfo spelat eller spelar i assyrierna/syrianernas kollektiva minne och i de identitetsskapande processerna m.m.
  • varför Turkiet har svårt att acceptera folkmordet på kristna under första världskriget m.m.
  • hur seyfo kan förklaras med en analytisk teoretisk begreppsapparat byggd av befintliga sociohistoriska studier kring genocide, politicide, democide m.m.
  • vilka av de ovannämnda frågorna som kan besvaras helt eller delvis utifrån den omfattande forskning som finns om armeniernas folkmord m.m.
  • på vilket sätt kunskapen om seyfo och dess konsekvenser som i preventivt syfte kan utnyttjas av EU och övriga internationella gemenskaper för framtiden m.m.

Mina frågor till utbildningsministern är:

På vad sätt tänker regeringen arbeta för att tillgodose behovet av vidare och klargörande forskning om seyfo samt assyrierna/syrianernas identitet och historia verkligen kommer till stånd?

På vad sätt tänker regeringen arbeta för att den svenska minoriteten assyrier/syrianer får full historisk och nutida upprättelse?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:412, forskning om Seyfo

Interpellationsdebatt 2001/02:412

Webb-tv: forskning om Seyfo

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 67 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Margareta Viklund (kd) har frågat mig på vilket sätt som regeringen tänker arbeta för att tillgodose behovet av att vidare och klargörande forskning om seyfo samt assyrierna/syrianernas iden- titeter och historia verkligen kommer till stånd. Mar- gareta Viklund vill också veta på vilket sätt regering- en tänker arbeta för att den svenska minoriteten assy- rier/syrianer får full historisk och nutida upprättelse. Redan 1997 startade på Göran Perssons initiativ informationssatsningen Levande historia. Syftet var att sprida kunskap och information om Förintelsen. 1999 inrättade regeringen en kommitté för att utreda etablerandet av ett Forum för levande historia. 2003 öppnar myndigheten Forum för levande historia med uppgift att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Levande historia ska främja arbete med, diskussion om och reflexion över demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i samti- den utifrån historiska perspektiv. Levande historia har kopplat samman sin verk- samhet med den forskning som bedrivs vid universi- tet och högskolor. Som exempel vill jag nämna semi- nariet Att jämföra folkmord, men även det seminari- um som arrangerades häromdagen, den 28 maj, då Levande historia genomförde ett seminarium på Sö- dertörns högskola som behandlade folkmordskon- ventionen och övergreppet på assyrier/syrianer 1915. Levande historia planerar att utveckla detta seminari- um och genomföra det på fler platser i höst. Som Margareta Viklund säkerligen redan vet, av- gör universitet och högskolor till den allra största delen själva inom vilka områden de vill att undervis- ning, forskning och forskarutbildning ska bedrivas. Flera av våra lärosäten bedriver forskning om Mel- lanöstern ur en mängd olika aspekter och såväl inom de samhällsvetenskapliga som inom de humanistiska vetenskapsområdenas perspektiv. Dessutom initierade regeringen 1998 programmet för studier kring Förin- telsen och folkmord vid Uppsala universitet. Mot bakgrund av de beskrivna projekten och den forskning som redan pågår, anser jag att det inte är aktuellt för regeringen att inrätta ytterligare en verk- samhet som ska bedrivas särskilt av lärosätena. Om lärosätena anser att forskningen om seyfo behöver stärkas ytterligare, så får lärosätena själva skapa en sådan profilering. Sverige är i sin utrikespolitik tydligt när det gäller demokrati och betydelsen av demokratiska processer i alla stater. Sverige kritiserar också länder som inte är demokratiska och som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Regeringen kommer - såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom stöd till organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter - att fortsätta verka för att Turkiet ska leva upp till sina löften och förbättra bl.a. minoriteters ställning i enlighet med internationella åtaganden.
Margareta Viklund (Kd)
Anf. 68 Margareta Viklund (Kd)
Fru talman! Först vill jag tacka för svaret på en för många, inklusive mig själv, angelägen och viktig fråga. Framför allt tänker jag på de tiotusentals assy- rier/syrianer och kaldéer som tvingats fly av rädsla för sina liv och som finns här i Sverige. Anledningen till att jag har ställt den här interpel- lationen är den stundtals hetsiga debatt som vi hade här i kammaren den 20 mars i år med anledning av utrikesutskottets betänkande om mänskliga rättigheter m.m. Vad den hetsiga debatten handlade om var egentligen den formulering som finns på s. 53 i be- tänkandet: "Utskottet menar att det som drabbade armenier, assyrier/syrianer och kaldéer under det ottomanska rikets tid sannolikt skulle betraktas som folkmord enligt 1948 års konvention, om den hade varit i kraft under den aktuella tidpunkten." Den debatt som sedan följde blev kanske mer en semantisk debatt om ordvalörer och en diskussion om vad som kan kallas för det ena eller det andra. I det betänkande som jag nyss citerade ur står bl.a. följande på s. 54: "Utskottet menar att för att detta skall bli möjligt fordras öppenhet och förutsättnings- lös historisk forskning." Vidare sägs det: "Utskottet konstaterar att det finns omfattande dokumentation om vad som hänt mellan olika folkgrupper främst i gränsområdena Turkiet/Syrien/Irak/Iran/Armenien. Till stor del saknas dock källkritisk forskning kring det existerande materialet." Fru talman! Bl.a. detta uttalande av utrikesut- skottet är anledningen till att utbildningsministern och jag i dag står här i kammaren och visar att det behövs kunskap inom detta område. En annan anledning är att jag också vill pröva hållbarheten i utrikesutskottets uttalande - i det här fallet skrivning. Redan i dag finns det kunskap som behöver komma till använd- ning och lyftas fram i ljuset. I min interpellation pekar jag bl.a. på den stora mängd forskningsmaterial som redan finns men som behöver katalogiseras, struktureras och komma till full användning. Det finns också många forskare både i vårt land och i andra länder som är intresserade av att forska vidare på seyfo-området. I Södertälje stads- arkiv finns det exempelvis en samling. Man har sam- lat in och producerat material som innehåller flera tusen titlar om det assyrisk/syrianska folkets historia. Men allt detta material som det tidigare Mesopota- miska institutet ansvarat för ligger nedpackat i lådor. Bara det materialet skulle kunna iordningställas och användas till ett informationscentrum eller bibliotek, men resurser saknas. Fru talman! Det är bra att statsminister Göran Perssons och regeringens initiativ har resulterat i Forum för Levande Historia. Som framgår av utbild- ningsministerns svar kommer det år 2003 att bli en myndighet. Regeringens engagemang får väl betrak- tas som unikt; det är mycket berömvärt. Många län- der i världen har också visat stor uppskattning för det här initiativet. Fru talman! Det mesta som projektet Levande hi- storia arbetar med kretsar dock kring den judiska förintelsen, åtminstone så som det framställs i medi- erna. Om jag säger att även andra folkmord, t.ex. seyfo - dvs. folkmord på assyrier/syrianer och kaldéer - samt det armeniska folkmordet under första världs- kriget och romernas öde under andra världskriget måste lyftas fram på dagordningen, säger jag inte det för att degradera Förintelsen utan för att vi genom fler exempel bättre ska kunna förstå denna mörka sida av mänskligheten. Håller utbildningsministern med mig så här långt?
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 69 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Ja, jag håller alldeles med Margareta Viklund om vikten av forskning för att nå sanning och för att vädra ut historiska händelser så att de perspektiv belyses som ofta har försvunnit i den mo- derna diskussionen. Detta är oerhört viktigt. Därför är historieämnet och historisk forskning som sådan väldigt viktigt för samhället. Regeringen satsar ju på historisk forskning, bl.a. på en forskarskola i historia med Lunds universitet som moderuniversitet och ett antal olika högskolor som samverkar, för att stimulera nästa generation av historiska forskare att vilja bli forskare. Regeringen är dock mycket mer restriktiv med att peka ut exakt vilka områden som ska beforskas. Där finns det en väldigt bred samstämmighet i riksdagen. Jag tvivlar inte på att Margareta Viklund också ställer upp på principen om forskningens frihet och att man har resurser att själv söka vilka forskningsområden som bör beforskas. Jag anser, liksom Margareta Viklund, att det om- råde som Margareta Viklund pekar på är ett sådant viktigt forskningsfält som det verkligen är angeläget att forskare bestämmer sig för att arbeta vidare med. Men därifrån till att säga att regeringen ska bestämma att forskarna ska arbeta på detta fält är ett långt steg. Därför är jag väldigt glad över att vi har den här typen av initiativ från Levande historia med semina- riet och kanske en framtida seminarieserie om hän- delserna och övergreppen på assyrier/syrianer år 1915. Det är klart att det kommer att inspirera männi- skor som deltar och kommer att väcka idéer och tan- kar om framtida forskningsprojekt. Sedan finns möjligheterna inom vårt forsknings- system att formulera forskningsansökningar, söka hos råd eller använda de pengar som finns t.ex. inom Uppsalas program för studier kring Förintelsen och folkmord eller inom det nya forum som kommer att etableras. Men det blir en fråga för de aktörer som finns där och de forskare som verkar där. Dessutom gäller det de prioriteringar som de gör. Det gäller då frågor som följande: Vilka forskare gäller det? Vilken kvalitet är det på forskningsansökningarna? Hur ska detta prioriteras i förhållande till andra forskningsan- sökningar? Det som är så viktigt är att det är forskarna själva, inte regeringen, som gör just den bedömningen. Jag ser alltså gärna ytterligare forskning också på detta område. Vidare ser jag historisk forskning som kolos- salt viktigt och som något som också påverkar förstå- elsen i dag för konflikter och spänningar på ett för oss viktigt sätt. Detta öppnar sinnena för att förstå vad som har hänt och vad som också kan hända i framti- den.
Margareta Viklund (Kd)
Anf. 70 Margareta Viklund (Kd)
Fru talman! Det är väldigt positivt att utbild- ningsministern har en så välvillig inställning till just den här typen av forskning och till just det här områ- det. För många assyrier/syrianer är detta ett väldigt viktigt område när det gäller att finna sin egen iden- titet och för att förstå sin egen historia och vardag. I dag finns det tusentals svenska ungdomar som är assyrisk/syrianska ungdomar som är födda och upp- vuxna här i Sverige men som lever i en traumasitua- tion med minnen och värderingar som har överförts från den äldre generationen. De vet inte riktigt vet vad den står för. De unga växer upp med en hatkänsla på grund av vad som har skett med deras förfäder och släktingar. De kan inte frigöra sig från detta trauma eftersom det inte finns tillräckligt med kunskaper i ämnet på grund av att ämnet är outforskat. Det finns så många varför och hur i hela den här frågan. Därför är det oerhört viktigt att denna forsk- ning får fortsätta med det som faktiskt har påbörjats. Är ministern beredd att ge den här forskningen sanktion och stöd - i alla fall på något sätt? Utbildningsministern säger i sitt svar att det är upp till universitet och högskolor, och ytterst forskare som är verksamma där, att bestämma inriktningen på sin forskning. Det är sant - absolut! Det skulle vara helt främmande för mig att ens komma på tanken att genom politiska direktiv styra den akademiska forskningen. Det vore helt fel. Den akademiska världens ständiga dilemma, inte minst när det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, är bristen på pengar. Små ämnen eller forskningsområden får då ofta stryka på foten för större, mer övergripande ämnen eller forskningsom- råden. Vi har sett det bl.a. i Lund där latinets ställning av och till är hotad och där Institutionen för finsk- ugriska språk har utvecklats och institutionens under- visningsämnen har tagits över av andra institutioner. I dag bedrivs det forskningsverksamhet om assy- rier/syrianer, bl.a. på Söderörns högskola. Men den forskningen, sägs det, kan komma att avbrytas vid årsskiftet om inte forskarna får förnyade anslag. Det vore minst sagt sorgligt om Sverige glömmer bort, diskriminerar, denna i det svenska samhället växande minoritet, tycker man. Och det tycker jag också. Det anser jag verkligen, särskilt som också riksdagen i debatten den 20 mars i år sagt att ämnet måste utfors- kas. Vad vi politiker kan göra utan att styra forskning- en är att skapa ekonomiska förutsättningar också för forskning kring ämnen som kanske inte ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är direkt samhällsnyttiga. Genom att ställa ekonomiska resurser till förfogande för forskning kring folkmord i vid bemärkelse, och dit räknar jag även i högsta grad seyfo, kan vi politi- ker stimulera forskare vid universitet och högskolor att dra i gång forskning om bl.a. seyfo. Det är våra pengar, men det är deras initiativ. Hur ställer sig utbildningsministern till att särskilda medel avsätts för folkmordsforskning i vid bemärkelse?
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 71 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Det ser ut som att vi är helt överens när det gäller diskussionen om att detta är ett angelä- get forskningsområde. Men det är klart att jag som ansvarig för forskningspolitiken möter många likvär- digt angelägna forskningsområden. Om vi skulle flytta över beslutsmöjligheterna i fråga om vad vi ska beforska från forskarna själva till regering och riks- dag skulle vi hamna i en situation där forskningens frihet skulle bli väldigt kraftigt reducerad. Det är därför jag ändå, inte för att jag vill vara omöjlig på något sätt, vill hålla emot den detaljre- gleringen. Jag förstår att Margareta Viklund också delar den övergripande bedömningen. Jag ser gärna att man engagerar sig i detta forsk- ningsfält. Regeringen har ju också engagerat sig för att stärka möjligheterna för humaniora, och inte minst historisk forskning. Dels har vi gjort det genom för- stärkningar av Vetenskapsrådets ämnesråd för huma- niora och samhällsvetenskap, där inte minst satsning- ar på unga forskares möjligheter att bryta en ny fors- karbana betyder mycket. Dels har vi avsatt en särskild summa på 10 miljoner för forskning kring småämne- na. De behöver ett extra stöd. Dels handlar det om att bygga upp en forskarskola i historia, två år, en fors- karskola i moderna språk, en forskarskola i genusve- tenskap och skolor i flera ämnen som är viktiga för humaniora och samhällsvetenskap. I den meningen stöder vi reellt och klart forskning inom det humanistiska fältet. Södertörns högskola, som Margareta Viklund pekar på, är ju ett gott exem- pel på en högskola som har goda forskningsresurser, bättre än de flesta andra högskolor. Enskilda forskningsprojekt i en högskola är något som regeringen varken har kännedom om eller lägger sig i. Det ingår just i forskningens frihet. Där kan det ju vara så att ett forskningsprojekt pågår men sedan konkurreras ut av andra forskningsprojekt. Ett annat forskningsprojekt växer sig kanske så pass livskraftigt att det tar över och tar resurser från andra fält. Den här dynamiska processen vore det mycket skadligt om vi lade oss i direkt från riksdagens och regering- ens sida. Jag har stor respekt för Margareta Viklunds öns- kan. Jag pekar själv på det här som ett viktigt område. Vi har ett antal initiativ; förstärkning av humanistisk forskning, Uppsalas forskningsprogram kring folk- mord, forumet som snart öppnar och den seminariese- rie som nu också pågår i forskarvärlden kring detta viktiga forskningsämne.
Margareta Viklund (Kd)
Anf. 72 Margareta Viklund (Kd)
Fru talman! På något sätt tycker jag att utbild- ningsministern förminskar sig själv. Det måste finnas stora möjligheter för utbildningsministern att också påverka, att på något sätt lyfta fram en fråga och göra den aktuell och angelägen, i den position som utbild- ningsministern har. Jag ser stora möjligheter att också lyfta fram den här frågan. En annan möjlighet som finns är ju i projektet Le- vande historia, som alltså hade ett seminarium i maj på Södertörns högskola om just seyfo. Det var ju mycket bra. Det vore bra om det blev flera sådana konferenser, sådana seminarier, som kan arrangeras runtom i Sverige för att sprida information om just den här bilden som jag har försökt att måla upp - väldigt svagt. Den är mycket stark egentligen. För att fortsätta det som redan har påbörjats behö- ver det inte inrättas någon ny verksamhetsgren. Det behöver bara ges klarare direktiv till Levande historia så att det inte blir enkelspårigt utan också får ett vida- re perspektiv, att ta sig an även de mindre kända folkmorden. Det behövs också, som jag redan före- slagit, större anslag för att stimulera till folkmords- forskning på bred front. Under riksdagsdebatten den 20 mars, när seyfo diskuterades, var alla politiska partier eniga om att forskning var nödvändig i den här frågan. Nu står vi inför frågan om vi endast måste nöja oss med ord eller om det som diskuterades den 20 mars, dvs. forskning om seyfo, också blir verklighet. Då undrar jag om utbildningsministern nöjer sig med de uttalade orden. Eller vill ministern handla i den här frågan? Det är min fråga till slut.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.