Försäljningen av Apoteket
Interpellation 2008/09:212 av Axelsson, Lennart (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-15
- Inlämnad
- 2008-12-15
- Besvarad
- 2009-01-15
- Sista svarsdatum
- 2009-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 december
Interpellation
2008/09:212 Försäljningen av Apoteket
av Lennart Axelsson (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Nu tar den borgerliga regeringen ytterligare ett steg i att slå sönder ett väl fungerande, mycket effektivt, säkert och billigt system för att se till att vi får de läkemedel vi behöver. Förslaget som nu presenteras lyckas inte visa på några hållbara argument för att en avreglering skulle vara bra. Det blir allt tydligare att det huvudsakliga skälet är rent ideologiskt.
Apoteket är en väldigt viktig del av vår hälso- och sjukvård, en del som också ökar för varje år, allteftersom nya effektiva läkemedel tas fram. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kommer samhällets kostnader för läkemedel att hamna runt 20,5 miljarder i år och öka till mellan 22 och 23 miljarder 2012. Det är alltså väldigt mycket skattepengar som nu också ska vara med och betala vinsterna åt de internationella läkemedelskedjor som regeringen hoppas ska komma och köpa upp våra apotek.
I förslaget föreslås något så häpnadsväckande som att myndigheten Tand- och läkemedelsverket ska få i uppdrag att garantera marknadens lönsamhet genom att göra jämförelser med handelsmarginaler i andra länder.
I dag är målsättningen att läkemedelshanteringen ska skötas på ett för skattebetalarna och kunderna så kostnadseffektivt och säkert sätt som möjligt.
Till den tidigare kritiken mot utförsäljningen som framförts från framför allt pensionärsorganisationer - av naturliga skäl ökar vår förbrukning av läkemedel när vi blir äldre - kan vi nu lägga Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De hävdar att avregleringen kommer att bli en dyr historia för skattebetalarna.
Vi har nu alltså ett väl fungerande apotekssystem som också enligt undersökningar är väldigt uppskattat av svenska folket. Trots det väljer regeringen nu att gå vidare.
Mina frågor till socialministern är:
Vilka skäl har socialministern för att genomföra försäljningen av Apoteket AB, som i sin nuvarande form är ett säkert och kostnadseffektivt sätt att tillhandahålla läkemedel, en försäljning som verkar stå i strid med folks vilja?
Vilka är socialministerns skäl till att man valt en myndighet att garantera lönsamheten i privata företag vars vinster huvudsakligen kommer från skattemedel, särskilt när kostnaderna beräknas öka?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:212
Webb-tv: Försäljningen av Apoteket
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:57 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2008/09:57 19 § Svar på interpellation 2008/09:212 om försäljningen av Apoteket
Protokoll från debatten
Anf. 139 Göran Hägglund (Kd)
Fru ålderspresident! Lennart Axelsson har frågat mig vilka skäl jag har för att genomföra försäljningen av Apoteket som i sin nuvarande form är ett säkert och kostnadseffektivt sätt att tillhandahålla läkemedel, en försäljning som verkar stå i strid med folks vilja. Lennart Axelsson har vidare frågat mig vilka mina skäl är till att man valt en myndighet att garantera lönsamheten i privata företag vars vinster huvudsakligen kommer från skattemedel, särskilt när kostnaderna beräknas öka.
Syftet med omregleringen av apoteksmarknaden är att åstadkomma effektiviseringar, bättre tillgänglighet och service för konsumenterna, prispress samt en säker och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning. En omreglering av apoteksmarknaden kan leda till sådana förbättringar avseende till exempel öppettider och väntetider vid de lokala apoteken samt apoteksservicen i övrigt.
Inom EU är det endast Danmark som har fler invånare per apotek än Sverige. Enligt OECD har apoteksmonopolet resulterat i begränsad tillgänglighet för den svenska befolkningen med få försäljningsställen och begränsade öppettider. En ökad tillgänglighet till läkemedel ska bland annat uppnås genom fler apotek och öppettider som är bättre anpassade till befolkningens behov och önskemål.
Handeln med läkemedel präglas i dag av hög kompetens, säkerhet och kvalitet. Vid omregleringen är det av stor vikt att den höga nivån behålls.
I dag ersätts Apoteket AB genom en handelsmarginal för läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Handelsmarginalen beslutas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och består av ett påslag på apotekens inköpspris. Efter omregleringen kommer TLV fortfarande att fastställa en handelsmarginal för dessa läkemedel och andra varor, och alla apotek kommer, som i dag, att ersättas genom denna.
Handelsmarginalen bör i framtiden fastställas på ett sätt som överensstämmer med regeringens mål med omregleringen av apoteksmarknaden och med den valda prismodellen. Det bör göras en bedömning av bland annat prisutveckling, apoteksbranschens lönsamhet och fortsatta produktivitetsutveckling. Det offentligas behov och apoteksbranschens lönsamhet bör vägas mot varandra, och TLV bör därefter fastställa handelsmarginalen mot bakgrund av den sammanvägda bedömningen. Även öppenvårdsapotekens försäljning av läkemedel som inte omfattas av förmånerna samt försäljningen av handelsvaror bör beaktas.
Ingen ska behöva avstå från en medicinskt motiverad läkemedelsbehandling av ekonomiska skäl. Det är därför viktigt att poängtera att reformeringen av apoteksmarknaden inte innebär någon förändring av högkostnadsskyddet. Ingen ska betala mer för sina receptbelagda mediciner än med nuvarande system, oavsett i vilket apotek man köper dem.
TLV:s roll och förmåga att utveckla tillämpningen av prissättningen av originalläkemedel samt att effektivt tillämpa och övervaka generikaprissättningsmodellen är helt central för att åstadkomma sådan lönsamhet utan att det leder till ökade kostnader för konsumenten eller det offentliga. TLV:s uppdrag behöver utvecklas i en mängd olika avseenden för att uppfylla de krav som en omreglerad apoteksmarknad ställer på prissättningsarbetet. Det gäller även hänsyn till ett väl fungerande innovationssystem där bland annat den forskande läkemedelsindustrin är en viktig aktör. Regeringen har givit TLV i uppdrag att redovisa de föreskrifter om prissättning av receptbelagda läkemedel och beräkning av handelsmarginal som bör gälla när den nya lagstiftningen träder i kraft.
Anf. 140 Lennart Axelsson (S)
Fru ålderspresident! Det blir kanske lite grann en repris av den förra debatten, i vissa delar i alla fall. Jag vill börja med att konstatera, precis som Carina gjorde i den förra debatten, att det vi pratar om är en väldigt viktig del av den svenska hälso- och sjukvården. Vi subventionerar medicinen till dem som är sjuka genom samhällets försorg med ungefär den nivå som kostnaderna är för barnbidragen i Sverige. Så det är väldigt stora pengar vi pratar om.
Jag förundras lite grann över hur den här frågan har kommit upp. Enligt min mening har man först konstruerat det man tänker göra. Sedan försöker man hitta skäl till varför man ska göra det.
Inte bara vi utan de flesta andra bedömare, bland annat OECD, menar att Sverige har ett av de säkraste och kostnadseffektivaste systemen att distribuera medicin till dem som behöver det, i världen säger man till och med. Då försvinner den del där man ska kunna tänka sig att priset skulle bli lägre än vad det är i dag.
Läkemedelsbolagen får i dag i ett öppet anbudsförfarande konkurrera om att komma in på apoteken. Det är det tillsammans med att man har väldigt låga kostnader för distributionen som gör att vi har de låga priserna. Då faller den delen.
Man kan naturligtvis önska sig att man skulle ha högre tillgänglighet. Det kan jag hålla med om. Vi kanske skulle ha längre öppethållandetider och fler apotek, men det är en kostnadsfråga. Det borde man kunna lösa inom nuvarande system. Det är bara att vi ger direktiv till Apoteket AB och säger att man får lov att se till att apoteken håller öppet längre och att man öppnar apotek på ställen där vi anser att det borde finnas fler.
Det som händer i dag är att man försöker hitta regler som ska kompensera de problem som uppstår genom att man tar bort nuvarande reglering. Det är långt ifrån att man har lyckats på alla områden. Man konstaterar själv i svaret: "Syftet med omregleringen av apoteksmarknaden är att åstadkomma effektiviseringar, bättre tillgänglighet och service för konsumenterna, prispress samt en säker och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning. En omreglering av apoteksmarknaden kan leda till sådana förbättringar." Man vet alltså inte om det kommer att få de effekter som man önskar sig.
Man säger också att handelsmarginalen för läkemedel, som var min andra fråga, kommer att sättas av det statliga verket. Man har skrivit i lagrådsremissen att försäljningspriset inte får vara väsensskilt från det som apoteksbolag redovisar i andra jämförbara länder.
Då kan vi konstatera att apoteksbolaget i Sverige har 17-procentiga påslag. Genomsnittet i Europa i övrigt ligger på 35 procent. Skulle man närma sig det skulle påslaget bli det dubbla mot vad det är i dag. Vem är det som ska betala det?
Anf. 141 Finn Bengtsson (M)
Fru ålderspresident! Jag känner Lennart Axelsson, interpellanten, som en mycket hygglig person i det utskott där vi gemensamt arbetar. Jag lider med honom när han försöker försvara en hopplös situation, nämligen varför vi ska krama ett monopol som i resten av världen inte har existerat och inte kommer att återexistera.
Jag tycker att socialministern, fru ålderspresident, ger ett väldigt bra svar på de frågor som interpellanten därför ställer och på ett ansvarsfullt sätt motiverar vår omreglering av en sedan många decennier monopoliserad apoteksfunktion i detta land. Interpellanten nämner till försvar för monopolet att det är det säkraste och mest kostnadseffektiva systemet i världen.
Det är klart om man har färre apotek, i storleksordningen kanske en fjärdedel så många som alla andra länder, möjligen Danmark undantaget, och inte håller öppet. Vi vet alla när vi går och handlar att om det ligger ett apotek intill är det vanligtvis stängt. I alla fall är det det när jag kommer från arbetet.
Svensken har tyvärr vant sig vid den här dåliga tillgängligheten. Det kan skapa en form av oro, som interpellanten nämner att pensionärsorganisationerna lyfter fram. Man lyfter också fram deras stora behov av läkemedel.
Låt mig då påminna om, som jag är säker på att interpellanten känner till, att när vi i utskottet hade en utfrågning om apoteksmonopolets omreglering var där två stora pensionärsorganisationer. Den ena, PRO, var bekymrad. Den andra, SPF, Sveriges Pensionärsförbund, välkomnade omregleringen. Så även för dem som är pensionärer och beroende av läkemedel i större omfattning än genomsnittet finns det ett tydligt moment framåt att vilja se en bättre tillgänglighet och bättre öppethållandetider. Det finns också ett intresse av att den här regeringen vidtar de åtgärderna.
Fru ålderspresident! Får jag påminna interpellanten om att vi hade ett val 2006. Innan valet uttalade vi tydligt att ett av våra vallöften var att vi skulle avreglera apoteksmonopolet. Nu har Socialdepartementet med socialministern i spetsen jobbat mycket ansvarsfullt för att titta på detta problem. Som jag nämnde i mitt förra inlägg i den förra interpellationsdebatten är det mer komplicerat att plocka bort ett monopol än att skapa det. Det är en tragik för oss som inte tror på monopol, men det är också en väldigt farlig lättvindighet för dem som tror på monopolen.
Därför finns det, om jag inte minns fel, i det förslag som kommer successivt under året en kontrollstation 2010-2011 där vi också gör en konsekvent utvärdering av hur detta har fallit ut. Detta besvarar väldigt många frågor såväl i den här interpellationen som i förra interpellationen och detta på ett ansvarsfullt sätt som jag är ganska ovan vid att Socialdemokraterna brukar vara intresserade av - nämligen att utvärdera sina egna reformer.
Jag tycker att vi ska lyfta fram att vi i den här omregleringsfasen, vid sidan av alla de försiktighetsåtgärder och komplicerade turer som vi måste gå in i på grund av ett föråldrat monopol på en marknad som skapar dålig tillgänglighet för kunderna, faktiskt också har byggt in den viktiga funktionen att vara självkritiska och ha en oberoende utvärdering. Den kan sedan leda till att Socialdemokraterna eller den nuvarande regeringen, det vill säga den som har fortsatt maktinnehav, får en presentation av vad utfallet blev.
Det ska, precis som socialministern sade, bli mycket intressant att få följa först hur Socialdemokraterna, innan den här utvärderingen har gjorts, i valrörelsen ska driva ett förslag om att återgå till en ordning som gäller i totalitära länder som Kuba och Nordkorea och då få med sig en del av pensionärsorganisationerna. Samtidigt släcker Socialdemokraterna då hoppet för andra som fått en bättre tillgänglighet, bara för att de inte vill avvakta och först titta på vad en objektiv utvärdering har visat efter valet.
Anf. 142 Göran Hägglund (Kd)
Fru ålderspresident! Lennart Axelsson säger ungefär så här: Det verkar som om ni först bestämde er för vad ni skulle göra, och sedan frågar ni er varför.
Så är det naturligtvis inte. Sverige har ett problem med tillgängligheten. Det finns för få apotek i vårt land, och det finns metoder för att åstadkomma förbättringar - förbättringar som inte är möjliga inom ramen för nuvarande monopolsituation om vi inte skjuter till ytterligare ganska mycket pengar.
Jag skulle vilja se det budgetalternativ från Socialdemokraterna som innehåller ett visst antal miljarder kronor för att säkerställa utökade öppettider på apoteken. Jag tror inte att jag kommer att få se det. Den nuvarande apoteksledningen säger att visst, ni kan lägga på oss detta, men då måste vi också ha pengar. Annars går det förstås inte.
Själva poängen är att hitta en prissättningsmodell som gör att man inom ramen för det som kallas läkemedelskronan, där ju de internationella läkemedelsindustrierna tar ut lite mer per krona i Sverige än vad man kan göra i andra länder, kan försöka pressa och genom det utrymme som skapas säkerställa distributionen genom fler apotek än vad vi har i dag.
Jag har en fråga av pur nyfikenhet, inte för att jag vill ha ett ärligt svar. Det handlar om det receptfria. Den frågan skulle jag vilja ställa till Lennart Axelsson. Tidigare har Socialdemokraterna varit inne på - och såvitt jag kan förstå också marknadsfört som linje - att när det gäller receptfritt vill man öppna för att, självklart med ett tydligt regelverk, möjliggöra för människor att skaffa nässprej eller kanske Alvedon, beroende på vad expertisen säger, också på Ica eller Konsum.
Det jag har uppfattat i dag som en signal från vänstersidan är att detta inte längre gäller. Jag undrar om Lennart Axelsson kan klara ut begreppen för mig på det området.
För det andra gäller det frågan om hur man ska finansiera inköp av apotek efter valet. Det tror jag att många väljare kommer att vara intresserade av. Vilka utgifter ska trängas tillbaka för att man ska kunna köpa apotek som ägs av andra aktörer? Kan man lova att man ser till att den täckning som vi räknar med ska följa på en omreglering också kan säkerställas?
Anf. 143 Lennart Axelsson (S)
Fru ålderspresident! Jag kan ge ett svar på frågan om receptfria läkemedel i handeln. Där har vi sagt att vi öppnar för att titta på möjligheten. Sedan krävs väldigt noggranna regleringar om man skulle komma fram till att det finns en möjlighet.
Den andra frågan är betydligt svårare att svara på eftersom vi inte kommer att veta hur marknaden ser ut förrän 2010. Men vi kommer i god tid att lägga fram förslag som visar vad vi kommer att gå till val på i den här frågan, precis som inom andra områden.
När det gäller jämförelserna med Nordkorea och Kuba tycker jag någonstans att man borde läsa på hur det ser ut i övriga delar av världen. På grund av att det är väldigt mycket offentliga pengar inblandade i de allra flesta länder är detta starkt reglerat, även om man inte kan säga att det är direkta monopol. Men att det skulle vara en fri marknad när det gäller dessa saker är helt felaktigt.
Det jag inte tycker att jag har fått något riktigt bra svar på från socialministern är varför man inte skulle kunna klara av detta inom nuvarande system. Då skulle man, precis som Ylva Johansson sade i pressträffen angående apoteket tidigare i dag, komma ifrån risken för biverkningar. Det är ju klart att man skulle kunna höja marginalen, alltså den ni pratade om förut som ligger på 17 procent. Den kommer att höjas upp till kanske 35 procent redan med regeringens förslag. Om man höjde marginalen skulle naturligtvis den nuvarande apoteksorganisationen kunna ha längre öppettider än vad man har i dag, precis som de nya, tänkta, privata aktörerna naturligtvis inte kommer att sköta det här utan att ha någon ersättning för det. Det är en utopi. I slutändan blir det naturligtvis konsumenterna eller samhället via skatten som kommer att få bekosta dessa utökade tider.
När det gäller säkerheten är det också viktigt att konstatera att vi har stora problem med felaktig läkemedelsanvändning i dag. För att minska den läkemedelsrelaterade sjukligheten är det viktigt att apoteken får fortsätta att ge patienterna producentobunden information och rådgivning. Insatser för en bättre och säkrare läkemedelsanvändning saknas helt och hållet i det förslag som regeringen presenterar. I förslaget verkar det som att det är viktigare att garantera lönsamheten för de nya läkemedelsgrossisterna än att säkra patientsäkerheten.
En fråga som jag också tänkte hinna med i den här omgången är något som läkemedelsindustrin beskriver som att apotekskedjor ska lockas på forskningens bekostnad. Läkemedelsbolagen i Sverige står för en väldigt stor andel av vår totala export. Mycket på grund av detta har vi ett lite högre påslag på priserna än vad andra länder har. Nu menar läkemedelsbolagen att de kommer att få minskade möjligheter att forska genom de förslag som regeringen lägger fram. Det vore intressant att få höra socialministerns kommentarer i den frågan.
Anf. 144 Finn Bengtsson (M)
Fru ålderspresident! Lennart Axelsson talar om att vi har monopol runt om i världen, fast inte så mycket. I Sverige, vill jag påminna Lennart Axelsson om, har vi ett direkt monopol. Den fråga som har varit uppe till diskussion är: Vill Socialdemokraterna redan föregripa den utvärdering av omregleringen som just kommer att likna den övriga världen mycket mer, med en total återmonopolisering eller inte?
Låt oss ta en annan diskussion i paritet med denna: det kommunala självstyret. Alliansen har öppnat för att sjukvårdshuvudmännen ska få bestämma om vem som driver ett sjukhusapotek. Vill oppositionen i form av Socialdemokraterna även där ha en fullständig återställare så att sjukvårdshuvudmännen inte längre får det glädjande beskedet att de själva får se till hur de bäst administrerar apoteksverksamheten inom ramen för sitt ansvar för sjukhusen?
Det är mycket riktigt en sjukvårdsfråga som har lyfts fram. Det säger vi från alliansen väldigt tydligt. Här tar interpellanten upp en fråga om producentuppbunden information. Men här har vi då ett problem när det handlar om läkemedelsanvändning och rationell läkemedelsterapi som jag upplever väldigt tydligt inte är en fråga för apoteket. Det är en fråga för sjukvården, som använder de här produkterna.
Det är ett väldigt överdrivet tjatande om apotekens roll i detta sammanhang. De ska naturligtvis ge riktig kundinformation, men för att få läkemedel att fungera rätt måste man ha en rationell läkemedelsanvändning som våra myndigheter, Läkemedelsverket tillsammans med sjukvården, hanterar på allra bästa sätt. I den här debatten, Lennart Axelsson, figurerar bara allianspolitiker tillsammans med Miljöpartiet. Det är förvånansvärt tyst både från Socialdemokraterna och från Vänsterpartiet på den fronten.
Anf. 145 Göran Hägglund (Kd)
Fru ålderspresident! Nu kanske jag tar upp en del av de frågor som Finn Bengtsson just har talat om, men jag tror att vi har samma uppfattning när det gäller frågan om till exempel monopol. Vi säger att såvitt vi vet finns det tre länder, Sverige, Kuba och Nordkorea, som har monopol på det här området. Då invänder Lennart Axelsson att andra länder har en ganska tydlig reglering. Ja, och vi syftar inte till någonting annat. Vi kommer också att ha en väldigt tydlig reglering. Men vi kan inte se skälet till att en enda aktör, och just staten, ska vara den som driver den här verksamheten. Vi tror att det går att utveckla verksamheten genom flera aktörer och göra den bättre. Det finns många exempel utanför vårt lands gränser på hur detta kan ske.
I min värld kan monopol finnas när det finns väldigt tydliga skäl, till exempel folkhälsan. Därför är jag anhängare av Systembolaget som jag tycker är utmärkt. En av Systembolagets uppgifter är att begränsa tillgängligheten. Jag tycker att det är dåligt att ha det som idé när det gäller näsdroppar, ögondroppar eller läkemedel som kan göra att man blir av med huvudvärk och sådant.
Vi kommer inom kort att lägga fram en proposition till riksdagen. Där kommer vi självklart också att behandla det som handlar om läkemedelsindustrin, för här står Sverige starkt. Vi har en fantastiskt stark tradition på det här området. Den ska vi behålla. Det är också skälet till att regeringen i den forskningsproposition som nyss presenterades gjorde storsatsningar på bland annat det medicinska området. Vi är bra här. Vi är duktiga här. Det ska vi utveckla.
Det är också så att vi har en del av den infrastruktur som spelar en väldigt stor roll för att utveckla forskningen, bland annat i form av databaser och register. Det är ett viktigt skäl till att vi har läkemedelsindustrin här.
När det gäller läkemedelsindustrins marginaler är det klart att de kan skifta från marknad till marknad. Vi tror att det är viktigt att vi i alla fall har tummen på det. Sverige står för en liten del av läkemedelsindustrins totala intäkter. Vi ska naturligtvis inte betala mer för läkemedel i vårt land än vad man gör i andra länder.
Däremot ska vi se till att forskningen har goda förutsättningar genom andra metoder. Det stöd som ges till läkemedelsindustrin ska naturligtvis vara transparent och kunna vägas mot andra utgifter. Det kan man ju inte om det, som Lennart Axelsson här antyder, borde läggas in i priserna som vi betalar för våra läkemedel. Då kan man aldrig väga det mot andra utgifter. Jag tror kanske heller inte att Lennart Axelsson tänker sig det så.
Till sist i den här rundan, fru ålderspresident, tycker jag att Lennart Axelsson har väldigt svårt att hitta de där skälen som skulle vara starka nog för att läkemedel bara ska distribueras inom ramen för ett statligt monopol. Det finns många andra aktörer som skulle kunna vara verksamma och som utvecklar det här området.
Då säger Lennart Axelsson: Ålägg i stället Apoteket AB att ha öppet mer! Detta kommer, som jag sade tidigare, att kosta mer pengar, och vi kommer bara att ha en enda form. Jag tror att det ligger något finurligt i att man kan bedriva verksamheter, naturligtvis med samma säkerhet, på lite olika sätt, att man kan hitta lite olika nischer. Vi ser det i andra länder, och jag tror att det är ett framgångsrecept också för vårt land.
Anf. 146 Lennart Axelsson (S)
Fru ålderspresident! Det känns som om vi skulle behöva lite mer tid till det här. Det finns kanske anledning att återkomma.
Jag är ganska övertygad om att de kostnader som det här kommer att medföra för skattebetalarna och för oss som konsumenter är pengar som mycket väl skulle kunna användas inom det nuvarande systemet utan att det skulle bli en ökad kostnad.
Jag tycker också att det är ett experimenterande med skattemedel som är onödigt. Vi borde kunna lösa det här ändå, med tanke på att det handlar om sådana stora summor som vi pratade om i början. Det är alltså 20 miljarder av skattepengarna som till vissa delar ska föras över till de internationella läkemedelsföretagens fickor i stället för att användas inom sjukvården.
Ett litet exempel på vad som kan hända med landstingets ekonomi är den nuvarande parallellimporten. När vi går till apoteket för att hämta ut vår medicin hänvisas vi till en medicin med lägre kostnad, om det finns en sådan som innehåller samma verksamma medel. Den vinst som då uppstår går i dag tillbaka till landstingen via högkostnadsskyddskonstruktionen. Den kommer i fortsättningen att gå till de här apotekskedjorna i stället. Det handlar om storleksordningen 500 miljoner.
Det vore bättre att se till att landstingen, som nu är hårt trängda, som vi har diskuterat tidigare i dag, fick behålla de pengarna. Det vore även bra om regeringen kunde öppna sina ögon och komplettera med ytterligare medel för att garantera de anställdas fortsatta anställningar inom vården och omsorgen.
Anf. 147 Göran Hägglund (Kd)
Fru ålderspresident! Avsikten med de förändringar som vi gör är att förbättra situationen för patienter och kunder när det gäller läkemedel. Det vi har identifierat som det allvarligaste problemet med dagens system är bristande tillgänglighet. För att ändra på situationen bör vi få in ytterligare aktörer. Det går att utveckla läkemedelshandeln på ett sätt som gör att vi höjer servicenivån, ökar öppettiderna och får flera apotek runt om i vårt land.
För den sakens skull behöver vi presentera ett regelverk. Vi behöver presentera förordningar. Det är en ganska stor förändring som sker. Det är inte ett experimenterande med skattemedel i den meningen att det innebär att vi utför någonting som inte finns på andra håll i världen. Varje annat land vid sidan om Kuba och Nordkorea, och ännu Sverige, har en ordning som är annorlunda och som gör att man kan distribuera läkemedel på ett effektivt och säkert sätt och dessutom åstadkomma den tillgänglighetsförbättring som är syftet med reformen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.