Försäkringskassans samordningsuppdrag
Interpellation 2024/25:638 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-04-29
- Överlämnad
- 2025-04-30
- Anmäld
- 2025-05-06
- Sista svarsdatum
- 2025-05-14
- Svarsdatum
- 2025-05-16
- Besvarad
- 2025-05-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
I en färsk rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) framkommer tydlig kritik mot Försäkringskassans samordningsuppdrag. Myndigheten saknar verktyg att utföra uppdraget på ett bra sätt, och det drabbar den sjukskrivne som inte får rätt stöd till rehabilitering.
ISF är väldigt tydliga med att regeringen måste agera för att åtgärda problemet.
Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje:
Vad avser statsrådet att göra för att Försäkringskassans samordningsuppdrag ska kunna utföras på ett bättre sätt så att fler sjukskrivna får hjälp med rehabilitering?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:638
Webb-tv: Försäkringskassans samordningsuppdrag
Dokument från debatten
- Fredag den 16 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:117
- Protokoll 2024/25:117 Fredagen den 16 majProtokoll 2024/25:117 Svar på interpellation 2024/25:638 om Försäkringskassans samordningsuppdrag
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att Försäkringskassans samordningsuppdrag ska kunna utföras på ett bättre sätt så att fler sjukskrivna får hjälp med rehabilitering.
Det är viktigt att den som är sjukskriven får ta del av effektiva insatser i form av olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser för att motverka onödigt långa sjukskrivningar. Det är också angeläget att främja åtgärder som behöver vidtas i anslutning till arbetsplatsen.
Samtliga ansvariga aktörer behöver bidra för att stödet för återgång i arbete ska fungera effektivt. Det offentliga har ett stort ansvar genom bland annat hälso- och sjukvården och våra socialförsäkringar för att hjälpa den som blivit sjuk att återfå arbetsförmågan.
Arbetsgivaren har likaledes ett stort ansvar för att skapa hållbara och trygga arbetsplatser för att förebygga skador och sjukfrånvaro men också anpassa och stötta vid återgång i arbete. Till sist är det givetvis också viktigt att den som blivit sjukskriven tar sitt ansvar genom att delta i planerade rehabiliteringsåtgärder och de möten med arbetsgivare och myndigheter som krävs för en god och ordnad återgång i arbete.
Det är ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera. Utifrån denna utgångspunkt har regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) presenterat ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete. Sammantaget syftar regeringens åtgärder till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare, vilket stärker arbetslinjen, möjliggör en egen försörjning och bidrar till att främja Sveriges tillväxt.
Arbetsgivares åtgärder kan vara avgörande för att en sjukskriven medarbetare ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att upprätta planer för återgång i arbete då en medarbetare har varit sjukskriven i 30 dagar. För att stödja åtgärderna på arbetsplatsen har regeringen utvecklat bidraget till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna. Försäkringskassan har tillförts 50 miljoner kronor för en sådan ambitionshöjning.
Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har vidare getts i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Regeringen kommer att följa upp de uppdrag som har getts. Myndigheterna ska bland annat redovisa vidtagna och planerade åtgärder och förväntade effekter.
I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen en översyn av möjligheten till arbetsprövning en kortare period med bibehållen sjukpenning. Det syftar till att sänka trösklarna för återgång i arbete. Jag är glad över att ett sådant förslag nu har remitterats.
Regeringen stärker även förutsättningarna för hälso-och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, något som i sin tur förbättrar möjligheterna för den som är sjukskriven att så snart som möjligt återgå i arbete, exempelvis genom det uppdrag som regeringen gett Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag till regionerna för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.
Herr talman! Jag är väl medveten om de utmaningar som samordningsuppdraget innebär, men jag kan samtidigt inte nog understryka den mycket viktiga roll som Försäkringskassan har i att främja att nödvändiga åtgärder identifieras och vidtas av ansvariga aktörer. Med detta sagt kommer regeringen givetvis att närmare analysera Inspektionen för socialförsäkringens slutsatser och rekommendationer angående Försäkringskassans samordningsuppdrag.
Sammanfattningsvis, herr talman, vidtar regeringen kraftfulla åtgärder för att stärka samtliga ansvariga aktörers insatser för att återgång i arbete ska underlättas, vilket i sin tur har en positiv inverkan på Försäkringskassans möjligheter att genomföra sitt samordningsuppdrag.
Anf. 16 Åsa Eriksson (S)
Herr talman! Tack, statsrådet, för möjligheten att återigen debattera den livsviktiga sjukförsäkringen!
Den här debatten vill jag tillägna alla oss som just nu är friska men som är väl medvetna om att det kan förändras väldigt snabbt. Tänk dig att du blir sjukskriven, att du har en läkardiagnos, att du har ett jobb som du vill tillbaka till men att kroppen eller kanske psyket inte bär just nu. Då förväntar du dig förstås att samhället ställer upp. Så ska det vara. Men i dagens Sverige är det inte en självklarhet längre.
Herr talman! Som vi hörde här ska Försäkringskassan enligt lag samordna rehabiliteringen så att man får hjälp att återfå sin arbetsförmåga. Det är ett grundläggande uppdrag. Men när samordningen inte fungerar, så som det alltför ofta är i dag, är det inte arbetsgivaren eller vården som får ta den största smällen, utan det är den individ som är sjuk. Det är den som lämnas ensam och som riskerar att bli utan ersättning om det går för lång tid, trots att hen fortfarande är sjuk.
Herr talman! När det gäller Inspektionen för socialförsäkringens granskning av samordningsuppdraget är det egentligen ingen nyhet att det brister, men det är en väckarklocka. Många har erfarit att samordningsuppdraget inte funkar, men alldeles för lite har tyvärr gjorts åt det.
Det framgår av rapporten att Försäkringskassan saknar verktyg för att se till att vården och arbetsgivaren gör sitt. De har ofta andra prioriteringar, och arbetsgivare saknar ofta kunskap. Vem är det då som blir lidande? Jo, den som redan är sjuk. Det här är inte värdigt ett tryggt välfärdsland. Vi ser nu att sjukförsäkringen ibland har blivit mer upptagen av att bedöma än av att stödja människor tillbaka i arbete.
Vi socialdemokrater står för en annan linje. Vi vill se en sjukförsäkring som man kan lita på och ett samhälle som i alla delar anstränger sig för att den som är sjuk ska få stöd, hjälp och rehabilitering att återfå sin arbetsförmåga och snabbt komma tillbaka i arbete. Staten ska inte vara passiv, utan staten ska hjälpa till att hålla ihop samhället. Försäkringskassan ska vara mer av ett ombud, inte bara en grindvakt.
Det är dags att den SD-styrda regeringen tar detta problem på allvar. Ni moderater pratar varmt om arbetslinjen, vilket är bra, men ni verkar ha glömt att sjukdom inte är ett val. När staten inte samordnar insatserna sviker ni den enskilde, och det måste få ett slut.
I dag är det tydligt i lagstiftningen att Försäkringskassan bör efterfråga arbetsgivarens plan för återgång i arbete för den som är sjukskriven. Jag undrar: Tänker statsrådet agera för att samordningsuppdraget ska funka för alla sjukskrivna och ändra så att Försäkringskassan ska efterfråga en plan för återgång i arbete från arbetsgivaren?
Anf. 17 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Jag är mycket glad över att ledamoten tar upp denna viktiga fråga.
För dem som följer debatten om vad som händer på det här området, och kanske också den förra debatt som jag precis hade, herr talman, är det nog svårt att undgå att märka att jag själv och regeringen har ett helt annat engagemang i denna fråga än vad min företrädare hade.
Jag är därför väldigt glad över att få tillfälle att i kammaren förtälja om allt bra som nu sker på området. Det är saker som kunde och borde ha gjorts för länge sedan och där regeringen nu vidtar kraftfulla åtgärder för att stärka samtliga ansvariga aktörers insatser för att underlätta återgång i arbete. Detta har i sin tur en positiv inverkan på Försäkringskassans möjligheter att genomföra det samordningsuppdrag som vi diskuterar här i dag.
Som jag inledde med att säga är det ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera. Utifrån denna utgångspunkt har regeringen i budgetpropositionen för 2025 presenterat ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete.
Herr talman! Det här batteriet syftar till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare. Det stärker arbetslinjen, möjliggör egen försörjning och bidrar till Sveriges tillväxt, så det är verkligen av stor vikt att den som är sjukskriven får ta del av effektiva insatser såsom olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser för att motverka onödigt långa sjukskrivningar.
Det är också angeläget att främja åtgärder som behöver vidtas i anknytning till arbetsplatsen. Försäkringskassans uppdrag att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivarens planer för återgång i arbete samt att stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna är en sådan åtgärd. Just de här planerna för återgång i arbete är ett viktigt verktyg som vi nu stärker rejält genom att Arbetsmiljöverket men också Försäkringskassan ska följa upp att man gör det man ska som arbetsgivare.
Regeringen kommer såklart att följa upp de uppdrag som har getts till Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna ska bland annat redovisa vidtagna och planerade åtgärder samt de förväntade effekterna. Detta är ett uppdrag som vi har gett nu. Det borde ha getts för länge sedan, men då var engagemanget bristande och man såg det uppenbarligen inte som en bra väg framåt. Men precis det som ledamoten efterfrågar är det som vi nu har gett myndigheterna i uppdrag att göra.
På flera punkter förstärker vi nu och underlättar för människor att komma tillbaka till arbete. Förslaget om arbetsprövning är ännu ett lysande exempel – i personlig dialog med sin arbetsgivare kan man pröva på att arbeta helt utan prestationskrav men med bibehållen sjukpenning.
Detta gör vi nu, men Svenskt Näringsliv och SKR har länge efterfrågat en sådan möjlighet efter att Försäkringskassan fick sluta arbeta på det sättet, vilket man gjorde fram till 2016. Ni hade möjlighet när ni satt i regeringen att faktiskt agera på både SKR:s, Svenskt Näringslivs och Försäkringskassans hemställan gällande de här frågorna, men ni valde att inte göra det. Nu säkerställer vi att detta sker. Vi går nu vidare med lagförslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning så att denna metod och detta sätt att arbeta blir möjliga igen.
Vi agerar. Det gjorde inte ni.
Anf. 18 Åsa Eriksson (S)
Herr talman! ISF:s rapport är väldigt tydlig: Det räcker inte med de uppdrag som Anna Tenje har givit i årets budget. De är bra; vi motsätter oss inte dem, men det är inte tillräckligt. Det kommer inte att göra den stora skillnaden.
Det räcker inte att statsrådet står här och säger fina ord om gemensamt ansvar. Det låter bra, men det händer ju inte. Det är fortfarande så att Försäkringskassan bör efterfråga en plan för återgång i arbete. Regeringen har inga som helst sanktionsmöjligheter när arbetsgivare inte tar fram en plan för återgång i arbete.
Vi socialdemokrater menar att det måste finnas. Vården ska göra sitt. Arbetsgivarna ska göra sitt. Försäkringskassan måste få ett tydligare uppdrag att samordna insatserna så att den enskilde får stöd och hjälp att komma tillbaka till arbete.
Det stämmer att vi socialdemokrater inte gjorde det här när vi satt i regeringsställning. Det var för att vi prioriterade att ta bort den moderata stupstocken i sjukförsäkringen som gjorde att cancersjuka och andra kastades ut utan försörjning och fick klara sig själva trots att de var sjuka. Vi prioriterade att göra om regelverket så att man inte blev uppsagd från sitt jobb efter 180 dagar för att man inte hade hunnit bli frisk, kanske för att man inte hade fått tillräckligt med insatser.
Ja, det handlar om prioriteringar. Men vi socialdemokrater är inte nöjda. Vi ger oss inte förrän Sverige har en sjukförsäkring värd namnet, en sjukförsäkring som alla löntagare kan lita på när arbetsförmågan tryter.
Herr talman! Regeringen har makten att agera men gör inte det. Vi vet alla, både Anna Tenje och jag och flera andra som sitter här i kammaren, att när samordning verkligen fungerar gör den skillnad på riktigt. Då händer det saker med människor. Då lyckas man få ihop sitt liv. Med stöd och hjälp kan man öka sin arbetsförmåga och i lugn och ro och i trygghet komma tillbaka till arbete. Det är det vi ska göra i stället för att bolla runt individer mellan olika myndigheter eller lämna dem ensamma och låta Försäkringskassan ha det här otydliga samordningsuppdraget, som enligt ISF:s rapport inte fungerar.
Vi socialdemokrater kommer att fortsätta kämpa för trygghetssystem som ska finnas där när livet vänder. Det är så det ska vara i en solidarisk välfärdsstat. Vi vill se krav på bättre samverkan för tillgång till rehabiliteringsstöd och en sammanhållen sjukförsäkring. Det är så vi bygger Sverige tryggt och starkt tillsammans.
Jag vill än en gång fråga statsrådet Anna Tenje: Kommer regeringen att ta till sig av ISF:s rekommendation och tillsätta en översyn av Försäkringskassans samordningsansvar, och i så fall när?
Anf. 19 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! När det gäller rapporten som ISF har presenterat vill jag bara understryka att jag tycker att det alltid är bra med ISF:s rapporter. Mer information och mer kunskap är alltid bra.
ISF:s resonemang om samordningsuppdragets komplexitet och utmaningar är kända sedan tidigare. Regeringen har god kännedom om samtliga ansvariga aktörer. Det handlar om Försäkringskassan, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Alla dessa aktörer behöver bidra för att stödet för återgång i arbete ska fungera effektivt. Individen har givetvis en viktig del i detta.
Jag är väl medveten om de utmaningar som samordningsuppdraget innebär. I detta har Försäkringskassan en väldigt viktig del och en viktig roll i att främja att nödvändiga åtgärder identifieras och vidtas för ansvariga aktörer.
ISF:s slutsatser bygger dock inte på någon studie av utfallet i några enskilda fall. ISF:s granskning ger en översikt av samordningsuppdraget och de utmaningar som det innebär för Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivarna. De initiativ som regeringen har tagit för att stärka stödet för återgång i arbete innebär att det i dag finns bättre förutsättningar än tidigare för Försäkringskassan, arbetsgivare respektive hälso och sjukvården att ta sitt lagstadgade ansvar.
Regeringens satsningar på hälso- och sjukvårdens arbete med psykisk ohälsa bedöms också förtydliga hälso- och sjukvårdens ansvar och verka för att sjukskrivna personer ska kunna återgå i arbete, vilket är mycket positivt. Regeringen har tydliggjort sina förväntningar på Försäkringskassans samordningsuppdrag och gett myndigheterna ökade resurser just för att stärka detta arbete. Med detta sagt kommer regeringen givetvis att närmare analysera ISF:s slutsatser och rekommendationer angående Försäkringskassans samordningsuppdrag.
Samtidigt fortsätter vi med oförminskad styrka vårt viktiga arbete med att sänka trösklar och öppna fler dörrar till arbete.
Anf. 20 Åsa Eriksson (S)
Herr talman! Det blir tyvärr skrämmande tydligt vad som kan hända med individer när samordningsuppdraget inte fungerar.
I veckan kunde vi läsa i en artikel i Arbetsvärlden att Arbetsförmedlingen nu har ett projekt där de försöker avsluta besvärliga fall, det vill säga arbetslösa människor som har ohälsa. Det skulle inte förvåna mig om många av de individer som ingår i det här projektet är sådana som har varit sjukskrivna men inte fått samordnad hjälp. Samordningsuppdraget har fallerat så att de har flyttats över till Arbetsförmedlingen trots att de inte har tillräcklig arbetsförmåga för att klara av ett jobb. Det är därför vi har till exempel den utmärkta skyddsnätslagstiftningen Finsam för att fånga upp de här individerna.
Herr talman! Jag tog i går initiativ till att kalla generaldirektörerna för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till riksdagen för en gemensam utfrågning om varför de inte använder skyddsnätslagstiftningen Finsam för att hjälpa människor som är arbetslösa och har ohälsa i stället för att starta ett projekt för hur man ska avsluta dem. Frågan är vad som händer med deras arbetsförmåga då.
Herr talman! Återigen: Jag menar att Anna Tenje och regeringen behöver ta ISF:s rapport på allvar. Jag menar att man behöver tillsätta en utredning om hur Försäkringskassans samordningsansvar ska kunna tydliggöras för individernas skull. Det är dags att regeringen slutar ducka. Sätt individens rätt till stöd först!
(Applåder)
Anf. 21 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Jag vill börja med att säga tack för debatten och för interpellationen.
Jag tycker också att det är ett utmärkt initiativ av ledamoten att kalla ansvariga generaldirektörer till utskottet. Jag är helt övertygad om att ledamotens farhågor där kommer att få tydliga svar, det vill säga att det inte handlar om att avskaffa människor utan om att ge rätt stöd vid rätt tillfälle. Det handlar om att inte göra det som den tidigare regeringen älskade att göra, nämligen gömma och glömma människor i statistik, utan i stället sätta in rätt insatser vid rätt tillfälle så att man kan komma närmare arbetsmarknaden och närmare inkludering men också hamna rätt i samhället.
Det händer onekligen väldigt mycket på det här området. Regeringen är synnerligen aktiv i arbetet med att sänka trösklarna och öppna dörrarna tillbaka till arbete för så många som möjligt. Jag har i dag, herr talman, redovisat en bred palett av åtgärder som jag tror kommer att få stor betydelse för berörda grupper.
Jag välkomnar, återigen, ISF:s rapport och kommer att analysera dessa slutsatser vidare på Socialdepartementet. Men framför allt ser jag nu fram emot det fortsatta arbetet med arbetsprövning, partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning för studier och andra viktiga reformer som gör det både enklare och mer tillgängligt för fler att hitta vägar tillbaka till arbetsgemenskap och egenförsörjning.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.