Förläggning av Sydlänkens norra del i Vättern
Interpellation 2006/07:227 av Elinderson, Lars (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-01-19
- Inlämnad
- 2007-01-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-02-01
- Sista svarsdatum
- 2007-02-02
- Besvarad
- 2007-02-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 januari
Interpellation
2006/07:227 Förläggning av Sydlänkens norra del i Vättern
av Lars Elinderson (m)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Den 4 januari 2007 gick remisstiden ut för förstudien av utbyggnaden av en ny stamledning av el mellan Hallsberg i Örebro län och Hörby i Skåne län. Förstudien redovisar alternativa sträckningar i två huvudstråk på vardera sidan om sjön Vättern i norr och ett huvudstråk söder om Vättern. Enligt tidsplanen ska ett beslutsunderlag tas fram under den närmaste tiden, och Svenska kraftnäts styrelse beräknas fatta beslut om teknikval under våren.
Förstudien är teknikneutral i det hänseendet att den redovisar två tekniska alternativ – dels 400 kilowatt växelström i luftledning och dels 300 kilowatt likström i två nedgrävda markkablar.
Ett tredje alternativ i den norra delen i form av kabelförläggning i Vättern har efter en komplettering av förstudien avvisats under hösten. De skäl som redovisas är allmänt hållna. Man hänvisar dels till det faktum att stora delar av Vättern är Natura 2000-område, dels att flera naturreservat också finns längs Vätterns stränder. I utredningen påpekas också att Vättern är dricksvattentäkt för ca 250 000 personer. Därutöver påpekas att sex militära skjutfält berör Vätterns vattenområde och att det förekommer en omfattande båttrafik på sjön.
Den viktigaste anledningen till att alternativet med kabelförläggning i Vättern avvisas tycks vara bedömningen att ”långdragna tillståndsprocesser med många intressenter och mycket detaljarbete kommer att krävas”. Efter redan gjorda kontakter med bland annat berörda länsstyrelser bedömer man att ”komplexiteten i målet gör att man måste räkna med en fördröjning på minst ett år och vid eventuellt överklagande minst två år”. Några ekonomiska aspekter har inte redovisats i bedömningen.
Att utbyggnaden av Sydlänken innebär en balansgång mellan olika intressen är uppenbart, oavsett val av teknik. Utifrån redovisningen av de restriktioner som gäller för de olika alternativen antyder Svenska kraftnät att alternativet med kabelförläggning i Vättern innebär större konflikter än alternativen med luftledning eller nedgrävd kabel.
Utöver de redovisade miljö- och naturrestriktionerna med mera innehåller alternativen luftledning och nedgrävd kabel dessutom intressekonflikter med flera tusen enskilda markägare som påverkas av utbyggnaden. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå Svenska kraftnäts motivering att ”komplexiteten i målet” och risken för fördröjning av ärendet på grund av överklaganden är tillräckliga skäl att utan djupare analys avfärda alternativet med en kabelförläggning av Sydlänken i sjön Vättern.
Därför vill jag ställa följande fråga till näringsministern:
Vad avser statsrådet att göra för att få till stånd en fördjupad studie av alternativet med kabelförläggning i Vättern innan Svenska kraftnäts styrelse beslutar om val av teknik för utbyggnaden av Sydlänken?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:227
Webb-tv: Förläggning av Sydlänkens norra del i Vättern
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:66 Fredagen den 23 februariProtokoll 2006/07:66 10 § Svar på interpellation 2006/07:227 om förläggning av Sydlänkens norra del i Vättern
Protokoll från debatten
Anf. 42 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Lars Elinderson har frågat mig vad jag avser att göra för att få till stånd en fördjupad studie av alternativet med kabelförläggning i Vättern innan Svenska kraftnäts styrelse beslutar om val av teknik för utbyggnaden av Sydlänken.
I mitten av januari i år redogjorde jag i ett svar på en riksdagsfråga (2006/07:399) för Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska kraftnät) hantering av Sydlänkenprojektet. Jag vill inleda mitt svar med att upprepa delar av vad jag då sade.
Svenska kraftnät har till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Med beaktande av dessa mål ansvarar Svenska kraftnät självt för med vilken teknik och på vilket sätt verket vill bygga nät utifrån de krav och behov som ledningen ska svara mot.
Under hösten 2006 har Svenska kraftnät genomfört ett antal möten angående Sydlänken med länsstyrelser, kommuner och andra intressenter. Svenska kraftnät har tagit fram en förstudie som har varit ute på remiss fram till den 4 januari 2007. Allmänheten har också haft möjlighet att lämna synpunkter, antingen skriftligt till Svenska kraftnät under remisstiden eller vid samrådsmöten. Samrådsmöten har anordnats på 13 platser under oktober 2006 utmed de föreslagna stråken.
I mitt svar på riksdagsfrågan sade jag också att det är min uppfattning att Svenska kraftnäts fortsatta hantering av Sydlänkenprojektet kommer att innebära en gedigen och fullgod genomgång av projektets nyckelfrågor. De ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna liksom olika sträcknings- och teknikalternativ kommer att belysas i den fortsatta beredningen av Sydlänken.
Därmed till Lars Elindersons fråga om alternativet att lägga en del av sträckningen som sjökabel i Vättern. Som jag redan sagt är det Svenska kraftnäts uppgift att göra nödvändiga bedömningar av hur verket vill utveckla stamnätet. I detta specifika fall har man alltså gjort en samlad bedömning att en förläggning i Vättern inte är ett lämpligt alternativ. Vad jag förstår har man kommit till den slutsatsen baserat på många olika faktorer av vilka Lars Elinderson nämner några, bland annat konflikten med försvarets intressen på den aktuella platsen. Det finns dock andra faktorer såsom de praktiska förutsättningarna för att lägga ut en sjökabel i Vättern. Vad jag förstår har Svenska kraftnät också gjort en överslagsberäkning som visar att en sjökabel skulle vara dyrare än en sträckning på land.
Det är inte regeringens uppgift att ha synpunkter på vilka enskilda avvägningar Svenska kraftnät gör när verket projekterar för nya sträckningar av stamnätet. Det finns därför ingen anledning för mig att vidta några åtgärder vad gäller Svenska kraftnäts projektering av Sydlänken. Jag avser däremot att hålla mig informerad om den övergripande utvecklingen av detta viktiga projekt.
Anf. 43 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret.
När jag lämnade min interpellation i början av året hade jag naturligtvis inte ännu haft möjlighet att ta del av det svar som några veckor senare kom på den fråga som näringsministern refererar till i sitt svar här. Men jag läste svaret och blev lite förvånad över det försiktiga tonläget i svaret, som också präglar näringsministerns uppfattning i frågan. Samma tonläge präglar detta svar.
Jag förstår naturligtvis att näringsministern inte kan peka med hela handen och beordra Svenska kraftnät att ta andra än rent affärsmässiga hänsyn i denna fråga. Utöver att det vore rent olämpligt vore det ministerstyre. Men näringsministern brukar inte vara den som hymlar med sin egen uppfattning i viktiga frågor, och det uppskattar jag mycket. Jag hade därför hoppats att få ett svar där också andra viktiga frågor lyftes fram så att vi skulle få möjlighet att diskutera till exempel betydelsen av att enskilda skogsägare inte drabbas onödigt, frågan om miljöpåverkan, problemet med strålning och andra frågor där jag tror att näringsministern och jag står varandra nära.
Bakgrunden till min interpellation är, och det förstår naturligtvis näringsministern, att misstron mot den process som Svenska kraftnät har satt i gång är ganska stor. Den har kommit i uttryck i de remissvar som lämnades på förstudien. Inte minst har den framkommit i LRF:s svar. I ett 13 sidor långt remissyttrande går LRF igenom alla de argument som talar emot att välja en teknik med luftledning, från hushållnings- och skogsbruksargument, miljöskäl och grundlagsskyddet för enskild egendom till driftsekonomiska och samhällsekonomiska argument.
Den komplettering av förstudien som gjordes i november förra året, som avser en kabelförläggning i Vättern och som näringsministern hänvisar till, har bidragit till att öka känslan av att Svenska kraftnät ensidigt driver processen i riktning mot en lösning med luftledning för växelström.
Också andra faktorer verkar i samma riktning.
Svenska kraftnät har redan tidigare, i andra sammanhang, drivit linjen att driftsmässiga skäl talar för en luftledning. LRF pekar i sitt remissvar på flera sådana exempel. Dessutom har generaldirektören för verket mycket tydligt uttalat sin personliga uppfattning i denna principfråga. I en intervju i Land den 5 januari säger han: Jag har lite svårt att förstå att all infrastruktur ska ligga i mark. I ett tämligen glesbefolkat land som Sverige är det orealistiskt.
En tydligare policyförklaring från generaldirektörens sida är svår att tänka sig.
För att återgå till frågan om en länk i Vättern har frågan aktualiserats under hand i samband med den samrådsrunda som genomfördes under hösten. Det blev uppenbart att Svenska kraftnät hade missat att utreda den möjligheten. I hast uppdrog man därför till en säkerligen duktig person att på kort tid lägga fram argument mot en sådan förläggning, för det är det som rapporten redovisar.
Jag har bett ett antal experter att hjälpa mig att värdera rapporten, och samtliga delar min uppfattning att den är tendensiös. Problemen och svårigheterna lyfts fram och överbetonas, medan man helt bortser från fördelarna med att lägga en länk i Vättern. Jag hoppas att den fortsatta diskussionen ska göra det uppenbart att det finns andra än rent driftsmässiga skäl att diskutera den tekniska lösningen för länken.
Anf. 44 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag måste börja med att förklara lite grann hur sådant här fungerar.
Den ena delen är att riksdagen beslutar om lagstiftning. Vilka regler som ska gälla i fråga om miljölagar, strålningslagar etcetera fattas det beslut om här. Dessa lagar och regler är jag som statsråd skyldig att följa. Jag kan inte hitta på några egna små regler. Även om jag skulle tycka en massa saker, ska jag följa det som riksdagen har beslutat. Vi är utförare av riksdagens uppdrag och hämtar vårt mandat från riksdagen. Det är rätt viktigt att veta det.
Den andra delen är maktdelningen mellan regeringen och myndigheterna. Vi har sagt till myndigheterna: Ni ska göra de här sakerna. I det här fallet är det Svenska kraftnäts ansvar att bygga nät. Då kan inte jag som minister gå in och säga: Ni borde lägga den där kabeln i Vättern eller ni borde göra si eller så. Jag måste säga till dem: Ni är ansvariga för det här. Ni ska ha samråd med dem det gäller. Ni ska ha diskussionen. Ni ska ta miljöansvar. Det är inte bara det ekonomiska ansvaret utan de ska ta alla de här hänsyn. Sedan, om jag är missnöjd med det, om jag vill förstärka några saker, kan jag göra det i regleringsbrev och annat. Eller så kan jag se till att hämta ett annat mandat från riksdagen och lägga fram en proposition. Men jag kan inte som minister gå in och styra och ställa i enskilda fall i de här bolagen för då skulle det inte fungera. Det ville vi inte med den gamla regeringen och det vill vi inte med den nya regeringen. Det är därför det uppfattas som att jag har en nedtonad roll. Ja, det är i det stycket en nedtonad roll, för jag har att följa den lagstiftning som riksdagen har fattat beslut om. Jag respekterar riksdagens beslutsordning och den lagstiftningsroll som riksdagen har mycket starkt eftersom jag tycker att det är viktigt att vi gör det.
Sedan hoppas jag ju bara att Svenska kraftnät nu har goda samrådsförfaranden. Jag blir lite orolig när Lars Elinderson säger att det finns en misstro mot processen, för det är inte bra om vi har myndigheter som har att göra de här avvägningarna om man känner en sådan misstro. Jag säger ju också i svaret att jag kommer att följa den här delen så att jag ser att det är en förtroendefull process som pågår mellan markägare, dem som är påverkade av den här ledningen och så vidare, och att man tar de nödvändiga hänsyn som vi har sagt i regleringsbrev och annat att man ska göra. Jag är mycket noga med att säga att det inte bara är fråga om de ekonomiska hänsyn utan det är också miljöhänsyn. Det är strålningshänsyn. Det är alla de hänsyn som vi har fattat beslut om som Svenska kraftnät ska följa. Det är rätt viktigt att säga det.
Jag kommer att följa den här processen på ett bra sätt, och jag är väldigt glad över att Lars Elinderson också engagerar sig i den här frågan och på fältet bidrar till att öka kunskapsnivån gällande olika alternativ.
Anf. 45 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Jag är också glad över det här sista uttalandet som näringsministern gjorde. Jag menade självklart inte, och det poängterade jag också i mitt inledande anförande, att jag förväntar mig att näringsministern ska gå in i remissförfarandet eller på annat sätt styra Svenska kraftnät och den process som pågår. Däremot är det viktigt att göra näringsministern uppmärksam på att det finns synpunkter också från delar av denna näring, den expertis som finns runt om den här processen, där man ifrågasätter sakligheten och objektiviteten i processen. Jag tycker att det är viktigt att det kommer fram.
Att missnöjet är uppenbart tror jag att näringsministern skulle uppleva om hon kom till mina bygder, längs Vätterstranden, och jag skulle tro att det är likadant nere i Småland. Det finns en misstänksamhet, inte minst mot bakgrund av tidigare erfarenheter, som LRF också har påpekat i sitt remissvar, och heller inte minst mot bakgrund av det uttalande som generaldirektören gjorde i januari i år.
Det jag vill med den här interpellationen är att göra näringsministern uppmärksam både på misstron och på att det material som har presenterats i sammanhanget, och som gäller till exempel den här förläggningen i Vättern, av expertisen inte betraktas som en grundläggande studie utan som ett beställt material för att föra bort den här diskussionen från agendan. Problemet i detta är att kompetensen på det här området är så pass koncentrerad. Svenska kraftnät sitter på en kompetens. Men de övriga experter som finns har också ett beroendeförhållande till Svenska kraftnät. När jag tar del av den kunskap som finns hos experter av olika slag säger de: Hänvisa inte till mig! Man är beroende av processens fortsättning. Sitt still i båten så att det över huvud taget blir någonting. Annars tar vi risker. Det finns alltså skäl att ytterligare fördjupa diskussionen, och jag tror inte bara att det gäller förläggning av en vattenkabel i Vättern utan det gäller över huvud taget frågan om valet mellan luftledning och länk. Jag tror att vi har samma mål och syfte i den här frågan, och jag vill uppmana näringsministern att göra som framgår i slutet av svaret, följa den här frågan noga och ta en diskussion för att få ett ytterligare underlag för hur man från Svenska kraftnäts och andra experters sida bedömer den här frågan.
Anf. 46 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag delar uppfattningen att vi har samma mål och syfte. Vad jag bara vill säga är att jag inte kan gå in och detaljstyra eftersom jag har gett det här ansvaret till Svenska kraftnät. Däremot följer jag den här frågan noga. Det här är ju inte heller den första fråga jag får när det gäller det här. Jag har besvarat ett antal interpellationer tidigare.
Sedan vill jag också säga att det naturligtvis är svåra avvägningar. Det är inte så att det bara finns en uppfattning utan det finns ganska många uppfattningar som också kommer mig till del när det gäller hur ledningar ska dras och hur det ska göras. Det som är viktigt att säga är att ska vi få ett bra nät måste vi i slutändan naturligtvis få en lösning på frågan, för vi behöver en bättre överföringskapacitet. Vi måste komma fram. Då kommer det att finnas miljöintressen. Det kommer att finnas äganderättsintressen. Det kommer också att finnas andra intressen som måste vägas samman för att vi ska komma till en bra lösning.
Jag är glad över att Lars Elinderson med flera engagerar sig i den här frågan, och jag tror att det behövs en bra och öppen debatt så att man känner från medborgarnas sida att man är med och påverkar och har möjlighet att vara med och diskutera de olika lösningarna. Jag förutsätter att Svenska kraftnät har en öppen attityd till den demokratiska funktion som de här samråden har, och jag kan bara än en gång säga att jag kommer att följa, och redan följer, den här diskussionen och den här utvecklingen mycket noggrant. Jag förutsätter också att vi i slutändan hittar en bra lösning där dessa olika hänsyn har tagits.
Anf. 47 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Ibland tolkar man uttalanden av den här typen - "jag förutsätter att vederbörande gör som vi vill" - som en uppmaning. Jag tolkar näringsministerns uttalande nu om att hon förutsätter att Svenska kraftnät är opartiska i den här utredningen som att det också kan ses som en uppmaning till Svenska kraftnät att vara det på ett bättre sätt än tidigare, något som jag tycker behövs.
Jag vill bara återkomma till den rapport om förläggning av en länk till Vättern som presenterades i november. Den aktualiserades några veckor tidigare i ett av de samrådsmöten som togs upp. Rapporten presenterades på några veckor. Den redovisar sju åtta tunga argument mot, sådant som man bedömer och säger är tunga argument. Ett argument för nämns i förbigående, nämligen att det är färre markägare som är berörda. Ändå är slutsatsen av rapporten att riskerna för besvär, överklaganden och tidsfördröjning är större med alternativet i Vättern än alternativet där tusentals enskilda markägare skulle beröras av det här projektet. Det tycker jag är ett tillräckligt uttryck för att det här inte är en fråga som har utretts med tillräcklig balans och osaklighet från Svenska kraftnäts sida. Men jag hoppas som sagt att näringsministern tar till sig den här frågan och bevakar den aktivt.
Anf. 48 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag vill bara till sist tacka Lars Elinderson för att han aktiverar sig så bra i den här frågan, för det behövs verkligen. Som jag säger förutsätter jag att Svenska kraftnät har en bra dialog med alla de berörda och tar de nödvändiga hänsyn som ska tas. Där gäller det inte bara ekonomiska hänsyn, utan det är också miljöhänsyn, strålningshänsyn och andra hänsyn som måste tas.
Jag kommer att följa den här frågan mycket noggrant, fortsätta följa den precis som vi gör nu, och också se till att vi kan ha en myndighet i det här sammanhanget som åtnjuter ett stort förtroende. För det är viktigt, om vi ska kunna klara den fortsatta utbyggnaden, att det finns ett sådant förtroende. Jag tackar för engagemanget och vill bara uppmana Lars Elinderson att fortsätta med det tillsammans med alla andra som finns med i den här processen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.