Förkunskapskrav till högskolan
Interpellation 2005/06:158 av Nilsson, Ulf (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-07
- Inlämnad
- 2005-12-07
- Besvarad
- 2006-01-20
- Sista svarsdatum
- 2006-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 december
Interpellation 2005/06:158 av Ulf Nilsson (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Förkunskapskrav till högskolan
Skolverket publicerade den 30 november 2005 en rapport om hur förberedda studenterna är för högskolestudier jämfört med för 5@10 år sedan. Mer än varannan högskollärare menade att studenterna är sämre förberedda i dag. Oavsett ämnesområde menade högskollärarna att studenterna har bristande förmåga när det gäller att analysera och problematisera. Lunds tekniska högskola (LTH) är särskilt intressant i sammanhanget, eftersom LTH har högst antagningspoäng i landet. Ändå uppger man att förkunskaperna brister. Det bevisar bland annat det matematikprov som hållits årligen sedan 1997. Resultaten redovisades i Sydsvenska Dagbladet den 1 december 2005. De mest skickliga har blivit färre, de riktigt svaga flera.
Folkpartiet har sedan länge i riksdagen bland annat föreslagit införande av olika kärnämneskurser på studieförberedande och yrkesförberedande program, viktade betyg vid antagningen till högskolan, höjda förkunskapskrav för allmän och särskild behörighet vid högskolan. Akademiseringen av gymnasiets yrkesutbildningar och lägre kunskapsmål i dess studieförberedande utbildningar är enligt min uppfattning en avgörande orsak till att fler kommer dåligt förberedda till högskolestudier. En annan orsak är naturligtvis de låga förkunskapskraven, som medför att studenter vid många högskolor kan bli antagna till tekniska utbildningar trots att de endast läst mindre kvalificerade gymnasiekurser i matematik eller till språkstudier trots att de inte läst nybörjarspråk som tyska, spanska eller franska.
Vi har redan sett hur högskolorna i allt större utsträckning tvingas anordna gymnasiekurser, till exempel i form av basår, där gymnasiematematiken repeteras. Jag menar att det nu är hög tid att bestämma inriktning för framtiden. Ska gymnasieskolan ge tillräcklig förberedelse för högskolan, och ska högskolan få upprätthålla förkunskapskrav som garanterar en akademisk nivå även i nybörjarkurser? I debatten hänvisas ofta till målet om breddad rekrytering, och det är ett viktigt mål att invandrare eller studenter från icke-akademisk miljö i större utsträckning studerar vid högskolan. Att den sociala snedrekryteringen måste brytas är vi överens om över partilinjerna. Men är detta möjligt endast till priset av sänkt kvalitet? Vi liberaler efterlyser åtgärder som öppnar universiteten och högskolorna för alla som har intresse och fallenhet för studier men som samtidigt garanterar en hög kvalitet i utbildningen. Samtidigt förväntar vi oss ett svar av utbildningsministern om hur han tänker möta uppgifterna om sänkt kvalitet i högskolan.
Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder med anledning av rapporterna om sänkt kvalitet vid universitet och högskolor?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:158
Webb-tv: Förkunskapskrav till högskolan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:59 Fredagen den 20 januariProtokoll 2005/06:59 1 § Svar på interpellation 2005/06:158 om förkunskapskrav till högskolan
Protokoll från debatten
Anf. 1 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! God morgon! Ulf Nilsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder med anledning av rapporterna om kvaliteten vid universitet och högskolor.
Bakgrunden till Ulf Nilssons fråga är en rapport som Skolverket presenterade i november förra året där företrädare för arbetslivet och lärare i högskolans grundutbildning tillfrågats om hur väl de själva anser att gymnasieskolan förbereder de unga för arbetslivet respektive högre studier.
Låt mig säga direkt att jag aldrig kan acceptera sänkt kvalitet i högskolan. I en tid av ökad globalisering och skärpt internationell konkurrens måste vi ha en högre utbildning i internationell toppklass. När jag får rapporter om kvalitetsbrister är jag därför angelägen om att åtgärder vidtas så snabbt som möjligt. Därför agerade regeringen direkt med anledning av Högskoleverkets rapport som visar på brister i lärarutbildningen. Därför har regeringen också satsat 30 miljoner kronor under en treårsperiod för att ge extra undervisningsstöd till nya studenter i ämnet matematik.
Vi har i Sverige ett av världens absolut mest ambitiösa system för kvalitetsutvärdering. Ansvaret för utvärderingen ligger på myndigheten Högskoleverket. Av över 1 000 hittills granskade utbildningar har endast 81 ifrågasatts för att de inte levt upp till de stränga kvalitetskrav som riksdag och regering ställt upp. Högskoleverkets slutsatser är att svensk högskoleutbildning generellt sett håller god kvalitet och står sig väl vid en internationell jämförelse. Det är en uppfattning som också stöds av uttalanden av ordföranden i Svenskt Näringsliv så sent som under förra veckan.
Det är lika viktigt att gymnasieskolan håller hög kvalitet och ger goda förutsättningar för såväl arbetslivet som vidare studier. Som Ulf Nilsson väl känner till arbetar regeringen för närvarande med de förstärkningar av gymnasieskolan som riksdagen beslutat om, och kraftfulla satsningar pågår för att öka lärartätheten i grund- och gymnasieskolan.
För regeringen är ambitionen att ge alltfler ungdomar möjligheten att studera på högskolan en förutsättning för att vi ska kunna möta globaliseringens utmaningar med hög kompetens i stället för med sänkta löner. Kunskapssamhället kräver fler personer med goda kunskaper, inte färre. Därför fortsätter utbyggnaden av högskolan med 17 500 nya och fullt ut finansierade högskoleplatser.
Det handlar också om att öppna högskolan för nya grupper studenter. Här finns en stor skillnad mellan regeringens synsätt och det synsätt Ulf Nilsson företräder. Regeringen är tydlig med att arbetet med att främja och bredda rekryteringen till högskolan inte ska ske till priset av sänkt kvalitet, tvärtom. God kvalitet inom såväl grundutbildning som forskning förutsätter en högskola som speglar den mångfald som finns i samhället. En bred rekrytering är en utmaning men framför allt en styrka för den högre utbildningen.
Att hävda att främjad och breddad rekrytering till högskolan leder till sänkt kvalitet är för mig ett sätt att uttrycka en politik som leder till att den högre utbildningen reserveras för en mindre och socialt homogen elit i samhället. Det är en politik som tillhör historien eller borde tillhöra historien.
Avslutningsvis vill jag säga att kvaliteten i högskolan ständigt ska utvärderas och förbättras. Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen för innevarande budgetår en permanent resursförstärkning till universitet och högskolor om sammanlagt 268 miljoner kronor för att stärka kvaliteten och bland annat möjliggöra fler lärare och moderniserad undervisning. Denna förstärkning görs utifrån en position där Sverige redan hör till de länder i världen som satsar mest resurser per student.
Sammantaget pågår alltså ett intensivt arbete med att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och bygga ut högskolan för att svara mot det moderna kunskapssamhällets och globaliseringens krav.
Anf. 2 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret. Utbildningsministern nämner å ena sidan att det är bra kvalitet i högskolan, å andra sidan en hel del åtgärder från regeringen för att säkra kvaliteten. Men det framgår inte av svaret om han verkligen anser att det är ett problem med fler fall av dåliga förkunskaper vid svenska universitet och högskolor. Den här interpellationen handlar ju om att det finns problem med att studenternas förkunskaper inte alltid räcker till.
Herr talman! Det är naturligtvis alltid väldigt lätt att falla i en gnällfälla, särskilt när man börjar bli lite äldre. Den äldre generationen har alltid klagat på de yngres kunskaper. Jag försöker värja mig mot att hamna i den gnällfällan. Men nu är rapporten om den svenska skolan så entydig att det inte bara går att avfärda det som gnäll. Jag menar inte att det här på något sätt är studenternas och ungdomarnas fel, utan det är inbyggda fel i det svenska utbildningssystemet.
Bakgrunden till interpellationen är som sagt en rapport från Skolverket som kom alldeles före jul, där det sägs att varannan högskolelärare menar att studenterna är sämre förberedda nu än för fem-tio år sedan. Det talas om att man ser brister i förmåga att analysera, brister i förmåga att skriva svenska och otillräckliga kunskaper i matematik.
Jag tycker att utbildningsministern undviker två huvudfrågor som finns inbyggda i min interpellation. Kan gymnasieskolan, som den ser ut i dag, klara uppgiften att både ge yrkesutbildning och studieförberedande utbildning utan att göra större skillnader på innehållet i gymnasieutbildningarna? Ska högskolan sänka nivån för studenter som kommer sämre förberedda och inleda nybörjarkurser som borde ha lästs tidigare?
Ett exempel är att utbildningsministern säger att regeringen ger 30 miljoner till nya studenter för stöd i matematik. Då blir min fråga: Ska inte gymnasiematematiken ligga som grund för högskolestudier? Ska man behöva läsa gymnasiematematik på högskolan?
Utbildningsministern säger också i sitt svar att flera ska läsa vid högskolan och att han vill öppna högskolan för nya grupper. Han säger att jag och Folkpartiet har en annan uppfattning. Det stämmer inte. Utbildningsministern sade i sitt svar: Att hävda att främjad och breddad rekrytering till högskolan leder till sänkt kvalitet är för mig ett sätt att uttrycka en politik som leder till att utbildningen reserveras för en liten elit.
Vem hävdar det? Jag hävdar inte att nya grupper ska medföra sänkt kvalitet, inte alls, tvärtom. Jag har en väldigt optimistisk vision. Jag tror att det är möjligt för grundskolan och gymnasieskolan att kunna ge alla tillräckliga kunskaper, antingen för att börja med högskolestudier eller för att gå vidare i yrkeslivet. Men problemet är ju att högskolan i dag accepterar att nybörjarstudenter är sämre förberedda, accepterar att anordna baskurser som repeterar gymnasieskolan, accepterar att anordna svenskkurser så att studenterna kan lära sig skriva en sammanhängande uppsats och så vidare. Jag välkomnar att alla som har fallenhet och intresse för studier ska komma in på högskolan, men jag tycker att regeringen i verkligheten tar det som en ursäkt för att acceptera att högskolan ska hålla på med gymnasiestudier. Jag tycker precis tvärtom. Högskolestudier är högskolestudier. Vi ska naturligtvis hjälpa människor där som har olika typer av handikapp, som dyslexi och så vidare, men vi ska inte acceptera generellt att människor kommer in som inte har klarat av gymnasiet. Den frågan tycker jag inte utbildningsministern kommer in på i sitt svar.
Anf. 3 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Det var många spännande saker i Ulf Nilssons första inlägg. Jag tackar för reflexionen om gnällfällan. Jag vill gärna instämma i det: Vi som är lite till åren ska akta oss för att hamna i fällan att säga att allt var bättre förr. Eller i det mer nyanserade fallet: Det var inte bättre förr, men det är sämre nu.
Den enkät som Ulf Nilsson bygger interpellationen på har Högskoleverket sagt att man ska ta med en nypa salt, just därför att den är behäftad med denna speciella svaghet. Man har bett lärare att subjektivt uppskatta om det var bättre förr, och då svarar de allra flesta: Ja, det var bättre förr. Precis som min mellanstadielärare gjorde när jag gick i fjärde klass och precis som min högstadielärare gjorde när jag gick i sjunde klass finner man detta mönster nu.
En del saker är inte lika bra som för några år sedan. Vi har i dag svagare matematikkunskaper och svagare svenskkunskaper än för till exempel fem år sedan bland pojkar. Just för att vi har upptäckt dessa svagheter har vi också satt in väldigt kraftfulla åtgärder i skolan för att angripa dem.
Helhetsbilden är dock inte att dagens ungdomar är sämre. De har bättre språkkunskaper än vad någon tidigare generation har haft, enormt mycket bättre än på exempelvis Ulf Nilssons tid. De har en omvärldsorientering som är överlägsen vad alla tidigare generationer haft. De behärskar någonting som heter datorer och Internet som vi inte kunde drömma om. Summan av detta är att deras intellektuella räckvidd är enormt överlägsen den vi hade på vår tid.
Jag kan se att min dotter, som har börjat på universitetet, läser mycket mer kvalificerade saker och löser mycket mer kvalificerade samtidsproblem på sina nybörjarkurser än vad jag kunde drömma om när jag gick på motsvarande kurser för många, många år sedan. Att allt var bättre förr stämmer alltså inte.
Ulf Nilsson säger att man ska åtskilja eleverna på gymnasiet för att bättre förbereda för högskolan. Säg som det är, Ulf Nilsson! Tala klarspråk för en gångs skull! Vad ni vill göra är inte att höja innehållet på gymnasiet; ni vill ju sänka det. Ni vill plocka ut en stor mängd gymnasister och säga: Ni ska ha mindre kurser, färre kunskaper, lägre ambitioner, mindre språk och mindre matematik. Det är ju den politik som Ulf Nilsson faktiskt föreslår. Säg som det är! Det är inte mer kunskap utan mindre kunskap på gymnasiet som Folkpartiet så aktivt kräver och driver.
Det sista Ulf Nilsson sade var att han inte vill ha en sorterande skola. Han vill inte ha en krympt, mer elitinriktad högskola. Han vill ha en högskola där alla är välkomna. Men snälla Ulf Nilsson, ni vill ju skära ned antalet platser med 17 000 i ett utgångsläge där av 120 000 sökande 50 000 kunde beredas plats vid den sista intagningen i somras! Alla ska vara välkomna, men i ett läge när vi stänger ute 70 000 sökande vill ni skära ned antalet platser med 17 000 under utstötande av retoriken att alla ska vara välkomna.
Prata klarspråk, Ulf Nilsson! Stå inte här och låtsas som att alla är välkomna när ni vill krympa antalet platser! Stå inte här och låtsas som om ni vill höja kunskapsinnehållet i gymnasieskolan när era konkreta, praktiska yrkanden är att vi ska minska kunskapsinnehållet i gymnasieskolan för många elever genom ökad sortering och sänkta ambitioner. Det drabbar Sveriges konkurrenskraft i globaliseringen. Det drabbar många unga människors livschanser. Det är en dålig politik. Erkänn vad den innebär i stället för att skriva om den och slå blå dunster i ögonen på lyssnarna!
Anf. 4 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! När det gäller gymnasieskolan vill vi ha en mer kvalificerad yrkesutbildning, alltså även på gymnasieskolan, i likhet med vad LO:s Wanja Lundby-Wedin framförde på DN Debatt - en riktig yrkesutbildning. Det är ju ett av de problem som många framhåller: Orsaken till att studenterna inte alltid är tillräckligt förberedda i exempelvis matematik är att matematikkurserna är anpassade både för dem som ska gå vidare till högre studier och för dem som ska ut i arbetslivet.
Jag tror att det vore ett sätt att höja kvaliteten i gymnasieskolan att skapa både mera tydliga studieförberedande linjer och mera tydliga yrkesförberedande linjer. Även om alla ska vara välkomna till högskolan är det faktiskt inte så, utbildningsministern, att alla vill plugga på högskolan. Många vill in i yrkeslivet, och många vill förbereda en yrkesutbildning.
Det var intressant att utbildningsministern nu sade att en del saker inte är lika bra som förr. Vi är helt överens om att man inte generellt kan säga att det var bättre förr. I den diskussionen är vi överens. Det var dock intressant att utbildningsministern höll med om att studenterna i dag är sämre förberedda i matte och svenska än vad de var för fem-tio år sedan. Det är ju också det som kommer fram.
Jag tycker också generellt att svenska högskolor och universitet håller en hög kvalitet. Det finns ingen anledning att svartmåla. Ändå är det alldeles för många studenter som får en utbildning som leder till arbetslöshet. Det är för många studenter som misslyckas med sina studier eller blir färdiga alldeles för sent. Framför allt är det alldeles för många som får slita i onödan därför att gymnasiet gett dem en dålig förberedelse.
Vid Lunds tekniska högskola, utbildningsministern - på tal om matematik - har man ett matteprov sedan 1997, och enligt det är studenterna sämre förberedda i dag. En orsak, säger man, är just att matematiken i gymnasieskolan är anpassad både för dem som ska gå vidare till högre studier och för dem som ska ut i det praktiska yrkeslivet.
Det är inte att negativt skilja ut om vi skulle göra mer specialisering i gymnasieskolan. Det är tvärtom att ge fler elever möjlighet att utnyttja sina egna personliga förutsättningar och intressen.
När det gäller historia kan jag nämna en liten kuriositet som ändå är tänkvärd. Historiska institutionen i Lund gör test av vad nybörjarna som kommer från gymnasiet kan. Och då ligger ändå Lund på första eller andra plats i Sverige när det gäller betyg i skolan. På det senaste testet visade det sig att 30 % inte hade hört talas om Lenin, 60 % inte hade hört talas om Göring och 20 % inte hade hört talas om Martin Luther King. Då är man naturligtvis inte riktigt förberedd för att börja högskolan.
När det gäller antalet elever i högskolan - vi kommer in på många ämnen här - säger jag som jag sade i förra inlägget: Folkpartiet välkomnar alla grupper till högskolan som har intresse och fallenhet, oavsett var man kommer ifrån - självklart! Det är väldigt viktigt att alla grupper kan komma in. Däremot ser vi det inte som ett självändamål att fixera oss vid ett intagningsmål på 50 % av en årskull i högskolan. Vi tycker att det är dags att börja tala om kvaliteten i stället. Vi tycker att det är dags att tala om vad högskolan ska ge.
Där är ju problemet att enligt alla uppgifter som kommer är den utbyggnad som regeringen har gjort underfinansierad. Studentantalet har ökat från 170 000 studenter i Sverige år 1990 till 340 000 i dag. Enligt exempelvis Högskoleverkets senaste rapport
Den akademiska friheten
har den lärarledda tiden minskat och resurserna minskat. Detta finns i andra rapporter också.
Vi säger nej till nya platser för att komma i kapp med kvaliteten. Det finns ingen anledning att bara öppna högskolan och samtidigt inte kunna ge alla dessa nya grupper en kvalitet i undervisningen. Det är orsaken till att vi nu vill vänta med utbyggnaden.
Anf. 5 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag konstaterar att Ulf Nilsson inte dementerar den bild som jag ger, även om han fortsätter att använda de här vackra omskrivningarna: Alla ska beredas plats. Men i ett utgångsläge när 70 000 nekas plats ska vi skära ned antalet platser med 17 000. Alla ska beredas plats, och köerna ska förlängas. Båda sakerna säger Ulf Nilsson. Jag tycker att det låter billigt. Säg som det är! Prata klarspråk för en gångs skull!
Den andra frågan gällde ämnena på gymnasieskolan. Ulf Nilsson pratar här varmt om mer kunskaper för ungdomarna på gymnasiet. Han pratar vitt och brett om vilka dåliga kunskaper han tycker att dagens ungdom har jämfört med den ungdom som fanns när Ulf Nilsson var ung. Låt mig då berätta detta för riksdagens talrika publik, för dem runtom i landet som lyssnar på vår debatt och för dem som till äventyrs läser protokollet: Det Folkpartiet menar när Folkpartiet säger att det ska vara en bättre gymnasieskola med mer kunskaper är att färre unga människor ska läsa matematik, färre unga människor ska lära sig språk och färre unga människor ska läsa svenska på gymnasiet. Och apropå Göring och Lenin - lyssna gärna på mig, Ulf Nilsson: Färre unga människor ska enligt Folkpartiets krav läsa historia - färre, inte fler! Det är receptet som Ulf Nilsson anvisar för att lösa problemet att dagens ungdom inte vet vem Lenin och Göring var.
Jag tycker att Ulf Nilsson ska prata klarspråk om vad Ulf Nilsson vill med skolpolitiken. Färre unga människor ska lära sig det som krävs i dag och fler unga människor ska lämna utbildningsväsendet med sämre kunskaper än i dag, sämre rustade att möta framtiden. Det skulle göra Sverige sämre konkurrenskraftigt att möta konkurrensen i världen vid globaliseringen. Det skulle göra att färre unga människor får chans till det bättre liv det innebär att ha bättre kunskaper, bättre utbildning som start på sitt långsiktiga yrkesliv.
Jag går på offensiven när det gäller kvaliteten i högskolan. Vi driver kvalitetsfrågorna hårt. Vi satsar ¼ miljard kronor mer på högskolorna i ökade ersättningar per student. Vi gör en särskild matematiksatsning på 30 miljoner kronor, för att ta ett exempel från en av de frågor vi har diskuterat nu. Och framför allt går vi på offensiven i Europaintegrationen. Det är en väldig hävstång för kvaliteten i den svenska högskolan.
Av de senaste dagarnas ryktesspridning har jag blivit oroad över Folkpartiets och den borgerliga alliansens engagemang i denna för den svenska högskolans framtid så avgörande fråga och för högskolan själv så oerhört högt prioriterade reformverksamhet som Bolognaprocessen innebär.
Jag menar att den högre utbildningen, liksom annan utbildning, är en nyckelfråga för hur Sverige ska möta globaliseringen. Dagens Industri av alla röda pamflettorgan kunde i går rapportera hur svensk industri, unik i världen, har flyttat fram sina positioner de gångna tio åren. Sverige är det enda utvecklade industrilandet där industrin har vuxit som andel av bnp. Förklaringen är naturligtvis att man har satsat på kunskap, på forskning, på att rekrytera bättre utbildad arbetskraft.
Vi behöver höja den svenska befolkningens utbildningsnivå och kunskaper. Det gör vi inte genom att krympa utbildningen, förlänga köerna och frigöra pengar från högskolan för att lägga på avskaffad förmögenhetsskatt. Det gör vi genom att gå på offensiven för kvalitet och för att höja svenska folkets förmåga att ta till sig nya kunskaper i framtiden.
Anf. 6 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Utbildningsministern sade att jag hävdade att kunskaperna var sämre än när jag var ung. Jag tackar för komplimangen, därför att min fråga handlade om att fler studenter är oförberedda i dag än för fem-tio år sedan. Jag talar inte alls om något slags bakåtperspektiv.
Jag talar inte heller om att ungdomar generellt sett kan mindre i dag än de kunde för fem-tio år sedan. Det jag talar om är att det är ett problem att högskolan tvingas ta emot fler studenter som är dåligt förberedda. Vi ska inte blanda ihop korten och säga att vi diskuterar någon slags allmän ungdomsnivå. Men högskolan tvingas ta emot fler studenter som är dåligt ämnesförberedda i de ämnen de läser.
Skillnaden mellan utbildningsministern och mig när vi talar om gymnasieskolan är, som har framgått många gånger, att vi vill ge ungdomarna en möjlighet att skaffa sig en bra utbildning som stämmer mer med deras inriktning. Det är ett problem. Det handlar inte om att man ska läsa mer utan om att man bara värderar teoretiska kunskaper i gymnasieskolan från Socialdemokraternas sida. Det är ett problem att yrkesutbildningarna har akademiserats samtidigt som man har tvingats tunna ut de teoretiska utbildningarna för att så många i så stor utsträckning ska läsa samma saker.
När det gäller högskolan är det ett problem att utbyggnaden har skett utan att den har följts åt av tillräckliga resurser. Jag vet att utbildningsministern säger att det inte stämmer. Men han är snart ensam om att säga det. Högskoleverket säger i sin årsrapport att resurserna till grundutbildningen har minskat i reala tal. Sacos
Kunskapens läge
, som kom i julas, säger att resurserna har minskat med 20 %, att det bara är Tjeckien, Polen och Slovakien som minskar resurserna till högre utbildning lika mycket som Sverige.
Det är ett problem, och jag säger fortfarande: Stanna nu utbyggnaden av nya platser och se till att de som kommer in, särskilt de nya grupper som kommer in, får en utbildning med riktigt god kvalitet, med tid för lärarstöd och handledning. Det har minskat i dag.
Anf. 7 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag ska säga några ord om resursfrågan, eftersom Ulf Nilsson ständigt återkommer till den. Under de senaste tio åren har inflationen i Sverige varit någonstans runt 11-12 % sammanlagt. Kompensationen till lärosätena för dessa prisstegringar har varit ungefär 23-24 %. Detta kallar Ulf Nilsson med åberopande av fackföreningar och andra för urholkade resurser.
Dessa pengar, de över 20 % i kompensation för den drygt tioprocentiga inflationen, har högskolan full frihet att använda själv. Man har valt att i första hand använda pengarna till att anställa mer kvalificerade lärare, fler disputerade lärare, fler lärare med bättre kvalifikationer. Och man har använt dem till att höja lärarnas löner. Detta är vad högskolan har gjort för att satsa på kvalitet. Jag tycker att det är ett rimligt val, framför att anställa fler lärare med lägre utbildning, med sämre kvalifikationer.
Det är de som ligger närmast undervisningen som har gjort valet hur de ska använda sina disponibla pengar. Jag tycker att det är rimligt att denna mycket viktiga yrkeskår får högre löner. Och jag tycker att det är rimligt att de har fler lektorer med disputation bakom sig som lärare.
Vad gäller ekonomin tycker jag att Sveriges högskolor ska veta vad Allians för Sverige vill med ekonomin i högskolorna. Av den nedskärning av antalet platser för unga människor som ni kräver används 1,6 miljarder fullt ut, inte till satsningar i högskolan utan för att finansiera skattesänkningar. I Bankerydspapperet, som ni är överens om och som Folkpartiet står bakom, såvitt jag vet, är de 49 miljarderna i skattesänkningar finansierade med, som det står under rubriken Besparingar och övrig finansiering, långsammare utbyggnadstakt av universitet, 1,6 miljarder. Svart på vitt, inte till reformer på högskolan, inte till bättre löner och fler lärare utan till sista sekinen lägre skatter på andra områden, inte till högskolan.
Använd inte pengarna två gånger och lova ut dyra reformer, Ulf Nilsson!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.