Företagens regelkostnader
Interpellation 2009/10:157 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-12-04
- Anmäld
- 2009-12-07
- Besvarad
- 2009-12-21
- Sista svarsdatum
- 2009-12-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 4 december
Interpellation
2009/10:157 Företagens regelkostnader
av Börje Vestlund (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Denna regering gick till val på att minska regelkrånglet i företagen. Man beslutade sedan tidigt under mandatperioden att man skulle minska regelbördan med 25 procent fram till 2010. Emellertid ägnades två år till att rigga en organisation och mätmetoder för detta. När mätningen av företagens regelkostnader gjordes så konstaterades att dessa var 25 miljarder kronor.
Enligt Tillväxtverkets senaste rapport hade endast 2 procent eller 2 miljarder kronor uppnåtts under perioden 2006–2008. Tittar man närmare var regelkrånglet har minskat så kan vi konstatera att långt ifrån alla företag fått minskade regelkostnader. Tvärtom så verkar det som att endast företagen inom livsmedels- och jordbrukssektorn har fått minskade kostnader, medan de flesta företagen har fått ökade kostnader.
Jag vill med anledning av detta fråga näringsministern:
Vad avser ministern att göra för att merparten av företagen ska få minskade kostnader och inte ökade kostnader?
När avser ministern att Sverige ska komma att uppnå de av regeringen utlovade 25 procenten i minskade regelkostnader för företagen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:157
Webb-tv: Företagens regelkostnader
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:55 Måndagen den 21 decemberProtokoll 2009/10:55 8 § Svar på interpellation 2009/10:157 om företagens regelkostnader
Protokoll från debatten
Anf. 40 Näringsminister Maud Olofsson (c)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig hur jag ska göra för att merparten av företagen ska få minskade kostnader och när regeringen avser att uppnå målet om 25 procent minskade regelkostnader för företagen.
Under 2009 har regeringen genomfört en rad regelförenklingsförslag på olika områden som sänker de administrativa kostnaderna för företag. Bland annat har vi förenklat reglerna för direktavskrivning av inventarier och förenklat uppgiftslämnandet för periodiseringsfonder. Dessutom har vi förenklat förfarandet kring lönekartläggningar, och vi har minskat kraven på märkning av bröd som säljs oförpackat i butik eller bageri. Detta är bara några av de förslag som vi har genomfört. Det är förslag som berör många olika delar av näringslivet och som har varit efterfrågade av dem.
Under 2010 kommer vi också att genomföra en rad förbättringar som gör att de administrativa kostnaderna minskar för företag i hela näringslivet.
Förutom detta har regeringen också fått Regelrådet på plats. Vi kan efter den korta tid som Regelrådet varit verksamt se att det genom sin granskning bidrar positivt till arbetet med de konsekvensutredningar som tas fram av departementen, myndigheterna och utredningarna.
Med de förslag som planeras för 2010 ser vi att vi kommer att komma en bra bit på väg mot att uppnå det mycket ambitiösa mål som regeringen satt upp. Det är ett mål som den förra regeringen aldrig ens förmådde formulera. När jag läser oppositionens budgetmotioner för 2010 är det svårt att utläsa vilka ambitionerna är på regelförenklingsområdet. Ordet regelförenkling används inte ens i motionerna.
Regeringen arbetar mycket målmedvetet och strukturerat med regelförenkling. Vi vill ge företagen en positiv och märkbar förändring i vardagen. Vi har lyckats med att bryta trenden med ökande administrativa kostnader för företagen, och för första gången minskar dessa kostnader. Det finns ingen anledning för oss att avvika från den väg vi slagit in på, och vi avser att genomföra det vi har tagit på oss.
Anf. 41 Börje Vestlund (s)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret, även om det som näringsministern säger i svaret inte på något sätt berör på de frågor jag ställer. Mina frågor gällde närmast vad ministern ska göra för att merparten av de svenska företagen ska kunna se att kostnaderna för regelverket minskar och när regeringen kommer att uppnå 25 procents minskning av regelbördan. Som vanligt svarar näringsministern inte på de frågor hon får.
Jag vill också inledningsvis hälsa Maud Olofsson välkommen till kammaren. Maud Olofsson har varit näringsminister i tre år och lagt fram tre skrivelser som regelförenklingar. Inte vid något av dessa tillfällen har Maud Olofsson ansett sig behöva närvara vid debatten.
Jag hade tänkt avstå från den här interpellationen i år, men då Maud Olofsson inte är närvarande när vi har kammardebatterna måste vi ta hit henne genom interpellationsinstrumentet. Det tycker jag är tråkigt, men det är tyvärr nödvändigt.
Fru talman! Näringsministern pekar på några konkreta åtgärder som regeringen har vidtagit. Tyvärr redovisar inte näringsministern vilka reelverk som ökar regelbördan i företagen.
Jag vill erinra om att man, vid en genomgång av Regelrådets yttrande, finner att det inte är mycket som blir tillstyrkt. Några exempel på detta är en särskild utbildning för rektorer, den nya skollagen, en ny hyreslag och förändringar med anledning av Lavalmålet. Regelrådet är också tveksamt till om regelbördan verkligen minskar om man genomför enklare semesterregler. Det här är bara några exempel som jag tar upp.
Jag har sett propositionerna och, i hyreslagens fall, den överenskommelse som har gjorts mellan parterna. Maud Olofsson har vid flera tillfällen försökt anföra att regeringens arbetssätt är målmedvetet och strukturerat. Men jag kan efter att ha sett Regelrådets yttrande konstatera att man lyssnar, och sedan kör man över, oaktat vad Regelrådet säger.
Fru talman! Föregående år kunde regeringen redovisa en minskning av regelbördan med 2 procent. Detta motsvarar en minskning av kostnaderna för regelbördan med ungefär 2 miljarder kronor. Det är ju så behändigt att man uppskattade kostnaden för regelbördan till ungefär 100 miljarder. Varje procent som man minskar regelkrånglet med för företagen innebär alltså 1 miljard kronor.
Men problemet, fru talman, är inte detta. Vi gläds alla åt att man har minskat detta med 2 procent. Problemet är att det rör sig om ganska smala områden. I livsmedelssektorn har man lyckats minska det här. I jordbrukssektorn har man lyckats minska det här. Jag gratulerar jordbruksministern till det grundläggande arbete som han har gjort.
Men problemet är att regelbördan ökar med just 2 procent när det gäller skatteområdet och associationsrätten, till exempel, som alla företag berörs av. Man kommer inte undan den lagstiftningen. Därav min fråga: När ska merparten av företagen märka en minskning av regelbördan?
Näringsministern pekar på sina favoritprojekt och sprider dimridåer när det gäller hur den verkliga situationen ser ut.
Herr talman! Sedan vill Maud Olofsson alltid anföra att hon är bättre än vad Socialdemokraterna är. Men som vanligt är det mest bara prat. Att minska regelbördan med 25 procent var en målsättning redan innan den här regeringen tillträdde. Skillnaden är att allt arbete som var på gång avstannade när den här regeringen tillträdde. Man ägnade sedan två år åt att få en organisation på plats. Under den tiden, och i stor utsträckning därefter, har regelbördan ökat rejält.
Jag vill slutligen fråga näringsministern: När kommer man att uppnå de 25 procenten i minskad regelbörda för företagen?
Anf. 42 Gunnar Andrén (fp)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka Börje Vestlund för att han ställer den här interpellationen, för de administrativa kostnaderna i företagen är en viktig fråga. Detta ska vi alltid arbeta med.
Det är väldigt svårt att ha någon bestämd uppfattning om vad man kan göra. Men jag skulle vilja uppehålla mig vid två saker som jag tycker är positiva och som regeringen naturligtvis ligger bakom. Även den tidigare regeringen har arbetat på samma sätt. Det gäller de områden som hanteras under skatteutskottet, där vi har Tullverket och Skatteverket. Börje Vestlund har åtminstone tidigare varit ersättare i skatteutskottet.
Jag tror för min del, herr talman, att många av våra svenska företag inte riktigt förstår att den skatteadministration som vi tidigare har haft har varit väldigt betungande. Men inte minst genom Skatteverkets sätt att arbeta med företagens olika problem har vi fått en väldigt hög andel företagare som är nöjda i sina kontakter med Skatteverket. Det är en indikation på att det är många som uppfattar att detta har blivit mycket enklare och lättare.
Sedan finns det andra saker som säkert är betungande, som har tillkommit, till exempel personalliggare. Detta har tillkommit av andra orsaker än att man vill förenkla. Det handlar nämligen om konkurrensskäl, att vi ska se till att konkurrensen fungerar mellan olika företag. Det är viktigt att komma ihåg det.
Jag tror också att det på Tullverkets område har skett en väldig utveckling när det gäller den effektiva handeln. Där är vi något av ett föregångsland när det gäller det svenska tullverket.
Vi ser nu hur det här sprider sig. Det är lätt för svenska företag att etablera sig som exportföretag när det gäller administrationen eftersom det finns tydliga regler för vad man kan göra. Problemen hänger nästan alltid samman med de länder som de hamnar med. Det är någonting som är väldigt svårt att hantera från svensk sida.
Många små företag upplever naturligtvis regelbördan som betungande. Det är som Börje Vestlund antyder. Det är i de små företagen som många problem uppstår eftersom de inte har de stora företagens skattestaber och juridikstaber och så vidare. De tvingas, utöver det som de sysslar med, att också lösa dessa problem.
Man får ju hoppas att inte minst företagens egna organisationer kan hjälpa dem, så att de slipper det här, så att de kan ägna sig åt sin tjänsteproduktion eller varuproduktion, det som alla företagare i grund och botten vill göra.
Herr talman! Vi är ändå inne på det som, dess värre framlidne, Anders Isaksson så väl formulerade, att när man har gjort saker önskar man alltid mer. Det är aldrig nog. Hur mycket man än gör på detta område kommer det alltid att finnas ytterligare saker som man kan göra.
Jag erinrar mig från förra mandatperioden att dåvarande näringsministern Thomas Östros lade fram ett förslag - först stod det naturligtvis på Dagens Nyheters debattsida - om 383 förenklingspunkter. Jag kan inte svara på hur det gick med det. Det fanns naturligtvis många saker som var bra där. Däremot måste jag säga till Börje Vestlund: Det var väldigt svårt att få en debatt med Thomas Östros i den här frågan.
Allra sist vill jag säga att man kan göra saker. Jag tror att herr talmannen var med på den tiden då någon regering försökte lägga fram 99 förslag för att förenkla i Krångelsverige. Åtminstone ett av de förslagen blev mycket omtalat. Det gällde borttagandet av bygglovskravet för små bodar på högst tio kvadratmeter. Det var väldigt effektivt. Länsstyrelsen på Gotland fruktade att det skulle bli enorma konsekvenser av detta. Det kallas numera friggebod, och det var en intressant regelförändring.
Anf. 43 Erik A Eriksson (c)
Herr talman! Jag vill tacka näringsministern för bra svar här i kammaren. Samtidigt vill jag skicka med någonting som ett svar till Börje Vestlund. Jag vill även tacka honom, liksom Andrén gjorde, för interpellationen, som jag tycker är bra, för frågan är jätteviktig. Den är central för framtida Sverige.
Vi vet hur det har sett ut tidigare. Det har varit olika utredningar och olika förslag. Det var något som kallades för Simplex. Hur mycket gav det egentligen? Jag är tveksam till att det gav så mycket.
Regeringen ska ha beröm för det som man har gjort hittills. Och man ska ha all support framdeles, förhoppningsvis även från opposition, i arbetet med att komma längre med att minska regelkrånglet.
Det finns flera delar av detta som man kan utgå från. Det gäller inte minst nyföretagandet. Det finns nämligen en bild av att det i Sverige skulle vara krångligt att bli företagare och att det finns ett antal hinder. Detta har byggts på under åren, och det är inte bra för utvecklingen i Sverige.
Därför är det här arbetet extra viktigt. Vi måste ju få fler nya företagare och fler småföretagare som på sikt kan anställa människor som i dag befinner sig i arbetslöshet.
Arbetet är alltså mycket viktigt. De trösklar som finns i dag, som utgör hinder för att starta ett företag eller driva ett företag, måste bli betydligt lägre. Jag är glad över att ett antal saker redan har gjorts.
Näringsministern tar upp ett antal av dem, bland annat att man har förenklat reglerna för direktavskrivning av inventarier och att man har förenklat uppgiftslämnandet för periodiseringsfonder. Men det finns också annat som inte minst har bäring på skattesidan.
Jag tror att det för många företagare är svårt att förstå varför det är en så hög skattesats för företagare så tidigt, så direkt. Det har det varit historiskt.
Det har varit alldeles för högt. Det har gjort att företagare inte alla gånger har känt sig motiverade att följa regelverket. Därför har det, enligt Skatteverket, funnits en i stora delar svart marknad, vilket inte är positivt. Det måste vara mycket bättre för vårt gamla land Sverige att ha många aktiva företagare som är beredda att betala den skatt som de ska betala. Det handlar även om dessa frågor.
Herr talman! Att mäta är viktigt. Det är viktigt att kunna veta hur det ser ut och att arbetet är lätt att hantera för våra myndigheter och företagare. Myndigheterna ska vara en hjälp för företagen; det är otroligt viktigt.
Jag hoppas att näringsministern, regeringen och Allians för Sverige kan fortsätta detta arbete, även om det är trögt. Jag sitter i miljö- och jordbruksutskottet och har sett att jordbruksministern varit mycket lyckosam, precis som Börje Vestlund nämnde. Vi önskar att fler ska vara lika lyckosamma.
Anf. 44 Näringsminister Maud Olofsson (c)
Herr talman! Jag har diskuterat detta med Börje Vestlund många gånger, och vad jag än säger är han missnöjd. Det har nog inte med svaren att göra utan möjligen med att vi har lite olika ingångar i diskussionen.
Vi såg när vi började - och det har jag sagt förut - att det behövdes en struktur för att detta ska fungera. Det är lärdomen från andra länder. Mätningar av de administrativa kostnaderna är en nyckel i detta. Den tidigare regeringen hade mätningar på 6 olika områden. Vi har mätningar på 18 olika områden, det vill säga vi har utökat antalet områden där vi mäter. Det är viktigt att se att vi lyfter in mer.
Konsekvensutredningen är den andra delen som är viktig att göra. Vi ställer höga krav på det. Tittar jag på den förra regeringen fanns ibland en del konsekvensutredningar men inte generellt. Framför allt gjorde man ingen utvärdering av hur man skulle göra detta.
Den tredje delen handlar om en rullande handlingsplan för förenklingsåtgärder. Den förra regeringen hade en åtgärdskatalog som innehöll 291 åtgärder, vi är uppe i 940. Det innebär nu när vi presenterar den fjärde handlingsplanen att det är ett mycket omfattande arbete vi gör.
Den fjärde delen handlar om Regelrådet. Sverige är ett av fyra länder i EU som har inrättat ett fristående regelråd. Man kontrollerar förslag till regler och sådant som vi lägger fram. Man har jobbat sedan den 11 februari och har tagit ställning till nära 400 ärenden från departement och myndigheter. Man har yttrat sig i hälften av dessa. Det är viktigt att se att Regelrådet fungerar och agerar. Under förra regeringen fanns inte ens ett regelråd.
Den femte och sista delen handlar om kontinuerligt och omfattande samråd med företag och näringslivsorganisationer. Det är värdefullt och viktigt att företagarorganisationerna är med och påverkar. Under den förra regeringen fanns inte ett sådant samråd.
Ytterligare en dimension i detta handlar om EU. Jag har nu haft förmånen att vara ordförande i konkurrenskraftsrådet. 52 procent av våra regler kommer från EU. Det innebär att om vi inte får bukt med regelkrånglet på EU-nivå kommer vi inte att klara dessa mål.
Nu i december tog vi slutsatser i konkurrenskraftsrådet som handlar om regelförenklingar, och vi säger ungefär samma saker som den svenska regeringen har gjort här. Alla EU-länder har bestämt sig för ett mål för regelförenklingsarbetet, vilket jag tycker är bra.
Det är också skarpa slutsatser från konkurrenskraftsrådet. Det var till och med så att vi för att få tillräckligt skarpa skrivningar var tvungna att skärpa lite skrivningar gentemot kommissionen för att få bra fart i detta arbete.
Sist men inte minst måste jag säga att detta handlar om både regering, riksdag och myndigheter. Det beskrev Gunnar Andrén och Erik A Eriksson på ett förträffligt sätt. Det handlar om vad departementen gör när vi lägger fram förslag, vad riksdagen gör och vad myndigheterna gör. Därför är det glädjande att se att skatteverk, tullverk och andra jobbar aktivt. Det tar dock ett tag innan myndigheterna ser vad de kan göra.
Vi ska jobba med både regelförändringar och regelförbättringar, och vi är i full färd med det. Det är ett ambitiöst arbete som pågår.
Anf. 45 Börje Vestlund (s)
Herr talman! Jag ger Maud Olofsson rätt i att allt som görs på regeringsnivå, här i kammaren och på myndigheterna i form av beslutsfattande innefattas i detta. Det regering och riksdag kan påverka är lagstiftningen. Därför ville jag peka på förslagen med rektorerna, hyreslagstiftningen och ellagen som avstyrktes men ändå kom tillbaka till kammaren i nästan samma form som i utredningen. Det är beklagligt. Det har nästan blivit som med MBL på arbetsmarknaden; det är bara att tuta och köra. Man måste lyssna till Regelrådet, men sedan gör man som man vill i alla fall. Det är tråkigt.
Låt mig ta två exempel på vad som har hänt under den borgerliga mandatperioden. Jag pratade med Britt-Marie för en tid sedan. Hon jobbar på ett bokföringsföretag. Jag lärde känna henne under min tid som ombudsman i hotell- och restaurangfacket. Hon hjälper små företag med bokföring och löner. Hon berättade för mig att hon höll på att arbeta ihjäl sig med de nya arbetsgivarintygen. Det som tidigare tog 15-20 minuter att fylla i tar nu ett par timmar. Det räcker inte med de uppgifter man normalt får vid lönerapportering, utan hon måste ringa upp varje uppdragsgivare kanske både en och två gånger för att klara den uppgiften.
En annan av mina vänner bedriver en liten målerifirma och är förtvivlad över att han måste ägna flera timmar varje kväll åt den osedvanligt krångliga redovisningen av ROT-avdragen. Två tre samtal krävs för att han ska kunna fakturera sina kunder korrekt. Visst är han glad åt att ROT-avdragen ger mer arbete, men det är ingen tvekan om att regelbördan i detta sammanhang har ökat.
Vi kan ha olika uppfattningar i sakfrågan, men det är regelbördan vi diskuterar.
Till Gunnar Andrén vill jag säga att skatteadministrationen är en stor framgång. Det jag också gläder mig åt är att huvuddelen av arbetet påbörjades under förra mandatperioden. Det gjordes en stor insats för att minska redovisningskrånglet för skatter. Där kan vi vara överens i stor utsträckning.
När det gäller EU vet jag återigen inte riktigt vad näringsministern gjorde. Kommissionen hade en del ganska bra slutsatser. Problemet är dock att de flesta EU-regler ligger under justitieministern och finansministern. Jag har läst de kommenterade dagordningarna varje gång, men det är bara på jordbruksområdet som jordbruksministern har klarat av att göra detta. Vi får återigen gratulera jordbruksministern. Varken justitieministern eller finansministern, som har största regelbördan inom sina områden, RIF-rådet och Ekofin, har klarat detta. Det är beklagligt.
Slutligen vill jag säga att en del av organisationerna är bra. Regelrådet är bra. Men när kommer vi att se resultatet av de 940 åtgärderna? Låt det inte bli 951 nya åtgärder och ökat regelkrångel. Problemet är att vi glömmer så lätt. Min fråga kvarstår: När kommer man att uppnå 25-procentsmålet?
Anf. 46 Näringsminister Maud Olofsson (c)
Herr talman! Jag ska ge några exempel så att man förstår vad regelförenklingen innebär i pengar. Kvartalsredovisning av momsen är minus 307 miljoner. Förenklade regler för systematiskt arbetsmiljöarbete ger 123 miljoner kronor i minskade kostnader. Jämställdhetsplaner och lönekartläggningar ska upprättas vart tredje år i stället för varje år. Det är minus 387 miljoner kronor. Skyldigheten att anmäla lediga platser till offentlig arbetsförmedling har avskaffats. Det är minus 4,7 miljoner kronor. Krav på att dokumentera och registrera temperaturen i kylrum och kylar har tagits bort. Det är minus 500 miljoner.
Det går att se att kostnaderna har minskat genom att vi har förenklat. Alla regler vänder sig inte till alla företag, men för dem som det har träffat har det varit bra.
Elektroniska företagsinteckningsbrev har införts i stället för i pappersform. Det är minus 270 miljoner kronor, men det är framför allt en förbättring. Det är både en förenkling och en förbättring. På detta sätt har många myndigheter gjort det bra.
Socialdemokraterna tycker inte om ROT-avdrag och avdrag för hushållsnära tjänster, alltså är ni emot alla dessa regler. Självklart är det en administrativ börda, men fördelen med åtgärden är att den skapar fler jobb och fler kunder, och det är enklare för kunden. Det var utgångspunkten.
Vi har antagit mycket bra slutsatser i konkurrenskraftsrådet. En viktig sak är att alla rådets koncentrationer ska vara ansvariga för regelförenklingsarbetet så att både justitieministern, finansministern och andra ministrar ska vara ansvariga.
En annan viktig sak är att det gäller både kommissionen, rådet och parlamentet. Parlamentet är inte de goda i det här sammanhanget. Det är väldigt mycket krångel när vi ska ha medbeslutande med EU-parlamen-tet.
Det är inte ovanligt att det är de som är mest emot EU som vill ha mest regelkrångel. Det har jag sett under min tid som minister.
Vi begär konsekvensanalyser. Det är också viktigt. Vi ställer krav på kommissionen att man om man inte uppnår 25 procent till 2012 måste komma med nya förslag. Vi ökar alltså pressen på kommissionen att redovisa.
Jag tycker att vi har gjort mycket bra saker också på EU-nivå. Det är helt nödvändigt, annars kommer vi inte att lyckas.
Mitt uppdrag är naturligtvis att dag för dag göra detta bättre. Det är ingen enkel sak, men varför ska livet vara enkelt?
Anf. 47 Börje Vestlund (s)
Herr talman! Det är klart att det är roligare att ta upp saker som man är emot politiskt än att ta upp sådant som kanske inte svider så mycket.
Om vi diskuterar regelförenklingar är det väl bra att ta fram förslag som faktiskt har inneburit ett stort regelkrångel. Det är ingen tvekan om att den förändring man gjorde av arbetsgivarintygen ökade regelkrånglet väldigt mycket för alla företag, men kanske allra mest för de riktigt små företagen som inte har de administrativa resurser som större företag har.
Vi är inte emot ROT-avdragen. Vi bara konstaterar att man kan utforma regelverk på olika sätt. Regeringen valde att utforma ett regelverk som är ovanligt krångligt för företagen. Det är bara att konstatera. Jag tror inte att någon kan säga att jag har fel på den punkten. Vi kan ha olika uppfattning i de politiska sakfrågorna, men just nu diskuterar vi regelförenklingar. Det finns säkert fler frågor där jag skulle kunna påvisa det.
Alla de miljoner som Maud Olofsson rabblade upp är helt riktiga, men det är 25 miljarder kronor som vi ska minska regelkrånglet med. Varje steg på vägen är naturligtvis mycket värt. Maud Olofsson tar alltid fram de projekt som hon tycker är intressanta, men redovisar inte att det finns problem på vägen.
När får vi se en 25-procentig minskning av regelkrånglet för företagen, Maud Olofsson?
Anf. 48 Näringsminister Maud Olofsson (c)
Herr talman! Jag tror att Börje Vestlund behöver övertyga sitt eget parti för att få en starkare profil i den här frågan. Börje Vestlund är mycket engagerad. Det uppskattar jag. Börje Vestlund har inte fått igenom särskilt mycket i sitt eget parti. Som jag sade i svaret finns inte ordet regelförenkling nämnt i budgetmotionen. Det kan vara en signal till landets företagare om med vilken ambition Socialdemokraterna kommer att ta sig an regelförenklingsfrågan i valrörelsen.
Jag tycker att det är bra att vi har satt upp det här målet för regeringens arbete. Jag är den första att erkänna att det är ett otroligt tufft uppdrag. Det är mycket som trycker åt det andra hållet - där ger jag Börje Vestlund rätt. Det är viktigt att det finns en minister som hela tiden granskar detta och att vi har verktygen på plats. Det kommer att mätas, och det kommer att synas. Det kommer att synas vilka ministrar, departement och myndigheter som har gjort mycket och vilka som har gjort lite. Det tror jag är en bra grund för regelförenklingsarbetet.
Jag vill att det ska vara enklare för företagen. Jag tror att det är en jätteviktig signal till alla som ska starta och driva företag att det är enkelt. Det ska också vara tydligt och rättvist. Inte minst i skattelagstiftningen finns den typen av överväganden. Vi har ett gemensamt uppdrag att se till att detta lyckas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.