Företagarnas syn på regeringens skattepolitik
Interpellation 2015/16:52 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-10-07
- Överlämnad
- 2015-10-08
- Anmäld
- 2015-10-13
- Sista svarsdatum
- 2015-11-02
- Svarsdatum
- 2015-11-03
- Besvarad
- 2015-11-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svenskt Näringsliv har låtit göra en opinionsundersökning där de frågat företagare hur de ser på regeringens skattepolitik. Svaren ger en mycket dyster bild av framtiden. På frågan hur deras verksamheter kommer att påverkas av budgetpropositionen svarade följande procentandelar att de kommer att drabbas negativt av regeringens olika skattehöjningar:
- Bensin- och dieselskattehöjningen: 85 procent
- Fördubblad arbetsgivaravgift för unga: 83 procent
- Höjda marginalskatter: 77 procent.
Andelen som på motsvarande sätt angav att de kommer att påverkas positivt av regeringen politik varierade mellan 2-3 procent. På frågan hur regeringens politik kommer att påverka möjligheterna att anställa fler medarbetare svarade 74 procent att den kommer att försämra samma förutsättningar.
Det är alltså mycket tydligt så att Sveriges företagare oroas över regeringens politik. Lägger man till alla de oberoende bedömare som menar att sysselsättningseffekten av den förda politiken kommer att vara negativ är det mycket lite som talar för regeringens sak. Inte ens finansministern själv kan presentera analyser som talar för att effekterna av regeringens politik leder till fler jobb.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Hur ställer sig finansministern till att 74 procent av Sveriges företagare menar att regeringens politik försämrar möjligheterna att anställa fler?
- Ser finansministern något problem i att endast 2-3 procent av Sveriges företagare ser att regeringens olika skattehöjningar kommer att påverka deras verksamheter positivt? Finns det någon självkritik hos finansministern?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:52
Webb-tv: Företagarnas syn på regeringens skattepolitik
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:20
- Protokoll 2015/16:20 Tisdagen den 3 novemberProtokoll 2015/16:20 Svar på interpellation 2015/16:52 om företagarnas syn på regeringens skattepolitik
Protokoll från debatten
Anf. 44 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig hur jag ställer mig till att 74 procent av Sveriges företagare menar att regeringens politik försämrar möjligheterna att anställa fler. Fredrik Schulte frågar också om jag ser något problem med att endast 2-3 procent av Sveriges företagare ser att regeringens olika skattehöjningar kommer att påverka deras verksamhet positivt samt om det finns någon självkritik hos mig.
I den enkätundersökning gjord av Svenskt Näringsliv som Fredrik Schulte refererar till har bara 30 procent av de tillfrågade ca 2 000 företagen valt att svara. Av de företag som valt att svara anger en betydande del att de inte påverkas alls eller endast indirekt och då svagt negativt av regeringens förslag. Jag undrar därför om Fredrik Schulte själv känner någon självkritik när han väljer att framställa resultaten som han gör i sin fråga.
Efter den förra regeringens många ofinansierade skattesänkningar och ineffektiva åtgärder ser vi stora underskott i statens finanser och arbetslöshetssiffror på höga nivåer. För att täcka underskotten är det nödvändigt att höja vissa skatter, särskilt återställa sådana tidigare sänkningar som visat sig ineffektiva, och genomföra nödvändiga reformer för att skapa nya arbetstillfällen.
Regeringen tar ansvar för statens finanser och genomför fullt finansierade reformer för att få fler i arbete. De skattehöjningar som görs finansierar satsningar i infrastruktur, utbildning och välfärd. Jag är därför övertygad om att de investeringar vi genomför sammantaget leder till högre varaktig bnp och sysselsättning och till lägre arbetslöshet framöver.
Anf. 45 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! 74 procent av alla företagare i Sverige har enligt en opinionsundersökning sagt att de inte har förtroende för regeringens politik eller rättare sagt tror att regeringens politik är direkt skadlig för jobben.
Problemet är att det inte stannar där. Ställer man samma fråga till svenska folket är det bara 5 procent som säger att de tror på regeringens politik. Det är 8 procent som säger att de tror på spöken. Det är alltså fler som tror på spöken än som tror på regeringens jobbpolitik.
Men det stannar inte heller där. Samtliga oberoende ekonomiska bedömare, som Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, menar att regeringens politik kommer att leda till färre jobb. Det regeringen föreslår går direkt på tvärs med vad alla internationella ekonomiska bedömare och organisationer som OECD och IMF föreslår. Det är till och med så att fackföreningsrörelsen, en del av socialdemokratin, går ut och kritiserar regeringen för alla de massiva skattehöjningar som regeringen föreslår. Svenskt Näringsliv kom ganska nyligen med en rapport där de pekade på att regeringens politik kommer att leda till 25 000 färre jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är kort och gott ingen som tror på regeringens politik, utom då möjligen Magdalena Andersson. Det är inte så konstigt att det är på det sättet. Det regeringen föreslår är ju omfattande skattehöjningar i storleksordningen 150 miljarder över de kommande fyra åren.
Vi kommer säkert att få höra finansministern säga att vi måste ta in de pengarna till statskassan för att satsa på välfärden. Men det är inte sant, utan det är bara en fjärdedel, bara 25 procent, som går till vård, skola och omsorg, medan 75 procent går till annat. Och detta andra är inte att betala av statsskulden. Tvärtom har finansministern nu sagt att vi inte längre behöver bry oss om detta med att hålla ordning och reda i de offentliga finanserna. Det är så allvarligt att hon i dag har kallats till finansutskottet för att redogöra för vad hon egentligen menar.
De här pengarna går inte till att förstärka utbildningen i Sverige. Förslagen i Alliansens budget för 2015, som gick igenom i riksdagen, innebar att vi skulle ha en tioårig grundskola. Det säger regeringen nej till nu. Vi föreslog att man skulle ge mer pengar till matematikundervisningen i grundskolan. Det säger regeringen nej till.
Det man satsar på, fru talman, är att höja bidragen - att höja bidragen för dem som inte arbetar, att höja subventionerna till byggföretag och att införa olika typer av så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det vill regeringen gärna framställa som att det är utbildning. Men det är inte utbildning, utan det är så kallade traineejobb, så kallade extrajobb, låtsasjobb som man hittar på, som forskningen visar leder till att de som deltar i programmen har sämre förutsättningar i framtiden att få riktiga jobb.
Man öppnar för olika sätt att dölja arbetslösheten. Det sker genom sådana här låtsasjobb men också genom att ta bort de spärrar som alliansregeringen introducerade för att stoppa att människor fastnar i sjukskrivning.
Det här är fel väg för Sverige. Det är en väg som kommer att leda till att färre får jobb och att vi får mindre resurser i framtiden för välfärden. Det är en allvarlig utveckling.
Anf. 46 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag har träffat ungdomar i Västerås som har traineejobb i den variant som man har i Västerås. De ungdomarna utför arbete i äldreomsorgen i Västerås samtidigt som de läser in en yrkesutbildning. De läser in en undersköterskeutbildning på yrkesvux samtidigt som de utför ett ordinarie arbete i äldreomsorgen.
Det kallar Fredrik Schulte låtsasjobb. Det är att förolämpa inte bara alla de ungdomar i Västerås som arbetar inom äldreomsorgen i de här programmen utan faktiskt alla undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, för det är viktiga arbeten som man utför när man är ordinarie personal men också när man har ett traineejobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ingen utbildning, säger Fredrik Schulte. Men det handlar om reguljär yrkesvuxutbildning. Här förolämpar Fredrik Schulte alla yrkesvuxutbildningar i Sverige och alla som går där. Men det är viktiga utbildningar, eftersom vi vet att yrkesprogrammen på gymnasiet är program som ofta ger jobb.
Fredrik Schulte säger att 74 procent av företagen enligt denna enkät är negativa till regeringens politik. Det är en total feltolkning av resultaten och helt oseriöst. Företagen har nämligen svarat bara på frågor om vad de tror om skattehöjningarna. Men de har inte fått svara på frågor om vad de tror om regeringens satsningar. Detta är naturligtvis helt oseriöst. Det är som om man hade frågat företagen om de vill ha ett samhälle där man inte har någon skatt men inte heller något kommunalt vatten och avlopp och ingen el. Frågar man företagen om de vill betala lite skatt, då svarar de: Nej, det verkar inte bra. Men om man frågar om de vill betala skatt för att vi ska ha kommunalt vatten och avlopp och för att vi ska dra fram el till fabriken är svaret naturligtvis ett helt annat. Men Fredrik Schulte har tittat på en enkät där man bara frågar om själva skatteförändringen och inte om den samlade politiken.
Regeringens samlade politik svarar nämligen mot de frågor som svenska företag ställer om hur de ska kunna klara sig i framtiden. De undrar hur de ska hitta rätt kompetent personal. Vi vet nämligen att var femte rekryteringsförsök misslyckas för att företagen inte hittar rätt personal när de ska anställa.
Vi har ett rekryteringsgap i Sverige. Det är ett faktum att 400 000 människor är arbetslösa samtidigt som vi har 80 000 lediga jobb. Detta gap tar regeringen nu steg för att sluta med de förslag som vi har i budgeten. Det är oerhört centralt för svenska företag.
En annan sak som svenska företag säger är centralt är att infrastrukturen fungerar. Därför har regeringen gjort en enorm satsning på järnvägsunderhållet.
Många företag säger också att det inte går att hitta personal eftersom människor inte kan flytta till de orter där företagen befinner sig därför att bostadsmarknaden inte fungerar. Vi har nämligen en skriande bostadsbrist, inte minst i våra tillväxtregioner och här i Stockholmsregionen.
Nu kommer regeringen med den största bostadspolitiska satsningen på 20 år i denna budget. Det gör vi samtidigt som vi lyckas halvera de underskott som vi ärvde efter att Fredrik Schultes moderater hade suttit i regeringen. Jag är mycket stolt över att vi har lyckats ta tag i statsfinanserna, halverat underskotten och tagit ansvar, inte minst i den situation som vi nu befinner oss i när vi möter en stor flyktinginvandring i Sverige, så att vi står på fastare mark jämfört med hur det var på den tiden då Fredrik Schultes moderater styrde Finansdepartementet.
Anf. 47 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag förstår att finansministern känner sig mycket pressad. Det finns ingen annan än hon själv som står upp och försvarar hennes politik. Som jag sa är det bara 5 procent av den svenska befolkningen som tror på helhetsbilden av regeringens politik och som tror att den skapar jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jo, det är så att i den undersökning som jag refererar till är det regeringens helhetspolitik som 74 procent av företagarna menar är skadlig för jobben. Varken Finanspolitiska rådet, OECD eller IMF står upp och säger att regeringens politik skapar fler jobb. Ingen gör det, bara Magdalena Andersson själv. Jag förstår därför att hon känner sig pressad.
Jag håller helt och hållet med Magdalena Andersson om att utmaningen att sluta matchningsgapet på arbetsmarknaden är en av de svåraste och tuffaste utmaningarna för svensk ekonomi. Vi har nästan lika många lediga jobb i Sverige som vi har arbetslösa. Problemet är att de som är arbetslösa inte har utbildning som matchar de jobb som är lediga.
Då har vi följande problem. Jag kan som exempel ta en person som tidigare har varit truckförare och blir arbetslös. Samtidigt finns det ett skriande behov av sjuksyrror. Men den arbetslöse truckföraren kan inte bli sjuksyrra genom att gå en utbildning på Arbetsförmedlingen. För att bli sjuksyrra måste man gå en lång reguljär utbildning.
Vi i Alliansen vill satsa mer på den reguljära utbildningen. Vi vill ha en tioårig grundskola, och vi vill ha mer matematikundervisning. Det var vi som skapade yrkesvux och ställde oss bakom att det skulle bli fler yrkesvuxplatser. Det är inte detta konflikten handlar om. Konflikten handlar om att ni i regeringen hittar på låtsasjobb, traineejobb och extrajobb. Där är forskningen mycket tydlig med att när man har gått in i sådana påhittade jobb och har avslutat dessa program har man sämre förutsättningar att bli anställd än man hade haft om man inte hade gått dessa program.
Detta är ingenting som jag hittar på. Det är slutsatser av arbetsmarknadspolitisk forskning.
Det som Sverige egentligen behöver är att vi gör det mer lönsamt för människor att arbeta. Det är därför som Moderaterna lägger fram förslag om att sänka skatten, alltså det som vi kallar för förstajobbetavdraget. Det innebär att den som får sitt första jobb ska få bättre incitament, bättre drivkrafter, för att komma in i arbete. Det handlar om att successivt förbättra förhållandena för svenska företagare så att de kan utvecklas och anställa fler människor. Det är på det sättet ekonomin växer, inte genom att man straffbeskattar företag och trycker ned och belastar dem som arbetar. Det är inte så man får resurser till välfärden. Välfärden - vård, skola och omsorg - måste gå hand i hand med en växande privat sektor.
Nu har finansministern idén att hon ska klubba ned den privata sektorn med enorma skattehöjningar. Hon hoppas att det ska lösa problemen. Men det kommer inte att lösa problemen. Det kommer att leda till färre jobb, och det är alla oberoende ekonomiska bedömare överens om. Den enda som påstår att det skulle leda till fler jobb är Magdalena Andersson.
Det intressanta är att tidigare regeringar brukade räkna på sin politik baserat på den erfarenhet, kunskap och forskning som finns. Vad blir effekten av den politik som vi för? Men nu helt plötsligt gör regeringen inte det. Det är för att Magdalena Andersson vet att resultatet av det är färre jobb.
Anf. 48 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det är en sak som vi vet resultatet av, eftersom det syns i verkligheten, och det är åtta år med en moderatledd regering. Vi ser resultatet. Vi ser högre arbetslöshet, högre långtidsarbetslöshet och högre ungdomsarbetslöshet. Vi ser skolresultat som faller snabbare än i något annat OECD-land, och vi ser stora problem i vår gemensamma välfärd. Vi ser resultatet av 130 miljarder i skattesänkningar. Vi ser dessa problem samtidigt som vi ser att statsfinanserna gick med stora underskott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som denna regering har gjort och försöker göra är att ta ansvar för de offentliga finanserna samtidigt som vi genomför helt nödvändiga satsningar för att ungdomar inte ska gå långtidsarbetslösa, för att vi ska vända utvecklingen i skolan och för att våra företag ska ha möjlighet och vilja att anställa igen.
Fredrik Schulte säger återigen att det är påhittade jobb när ungdomar jobbar till exempel i äldreomsorgen i Västerås. Jag tycker att det är förolämpande för dem och förolämpande för alla de viktiga arbetsuppgifter som utförs av ordinarie personal men också av extrapersonal i äldreomsorgen. Jag är helt övertygad om att det blir en högre kvalitet i äldreomsorgen om det kan komma en ordinarie personal och en ungdom och hjälpa till hemma hos en äldre person. Den ordinarie kan göra de mer kvalificerade arbetsuppgifterna, och den unga medarbetaren kan utföra de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna.
Det viktiga i detta är naturligtvis att vi försöker sluta rekryteringsgapet, och traineejobben är en av åtgärderna för att göra det.
Fredrik Schulte säger att han tycker att det är viktigt att sluta rekryteringsgapet. Frågan är då varför Moderaterna i sin budgetmotion skär i vuxenutbildningen.
Anf. 49 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Sverige var ungefär som Carolina Klüft. Vi kan konstatera att Carolina Klüft inte var världsbäst i alla idrottsgrenar. Det finns vissa idrottsgrenar där hon inte tillhörde världseliten. Men om man tar genomsnittet av längdhopp, höjdhopp, löpning och så vidare var Carolina Klüft - hon har ju lämnat idrotten - en av världens kanske främsta idrottare.
Sverige var ungefär likadant. Det finns exempel där Sverige inte har utvecklats i rätt riktning under de senaste åtta åren. Skolresultaten fortsatte att falla, och vi fick inte bukt med ungdomsarbetslösheten. Men om man tar helhetsbilden var utvecklingen mycket tydlig. Sverige hade den kanske starkaste ekonomiska utvecklingen i hela västvärlden med fler människor i arbete, ökad sysselsättning och västvärldens kanske starkaste offentliga finanser. Detta hade Sverige trots en ekonomisk kris i världen som var den kanske värsta som den globala ekonomin någonsin har sett, åtminstone sedan andra världskriget.
Magdalena Andersson försöker göra en poäng av att arbetslösheten ökade. Ja, men arbetslösheten har blivit ett obsolet mått. Det är inte intressant att titta på arbetslösheten. Anledningen till att det inte är intressant är att Göran Persson och Socialdemokraterna lyckades dölja arbetslösheten genom att förtidspensionera och sjukskriva människor. Vi fick tillbaka de människor den gamla regeringen sopade under mattan. Vi fick tillbaka dem till att börja söka jobb, och det är klart att arbetslösheten då höjs.
Det är precis som när vi nu ser kraftiga flyktingströmmar till Sverige. Det kommer att komma nya människor som startar dag ett som arbetslösa, och då kommer arbetslösheten att öka. Innebär det att Sverige har blivit sämre? Nej, det gör det inte. Det är alltså ett trixande med siffror, och det är fel inriktning för Sverige att höja skatterna och höja bidragen.
Anf. 50 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte säger att arbetslösheten är ett obsolet mått. Det förklarar väl varför Moderaterna lät svenska ungdomar gå arbetslösa månad ut och månad in utan att försöka sätta in åtgärder för att hjälpa dem.
Den här regeringen har en helt annan inställning. Vi vet att det inte är bra att börja sitt vuxna liv i passivitet och med att gå arbetslös månad ut och månad in. Vi har i tidigare undersökningar sett att det är väldigt svårt att bli permanent etablerad på arbetsmarknaden om man inte får in en första fot på arbetsmarknaden när man är ung. Det vet vi från 1990-talskrisen, och det är inte ett misstag vi vill upprepa. Vi vill inte göra om de misstag som gjordes på 1990-talet.
Därför är det viktigt att se till att de ungdomar som inte kommer i arbete får det stöd de behöver för att komma i arbete, utbildning eller praktik. Därför genomför regeringen 90-dagarsgarantin så att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Fredrik Schulte tycker att arbetslösheten är ett obsolet mått och bryr sig uppenbarligen inte om detta. Han tycker inte att det är intressant att titta på om ungdomar går långtidsarbetslösa. Jag har en helt annan uppfattning.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.