Företag som nekats kortidsstöd
Interpellation 2020/21:622 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-01
- Överlämnad
- 2021-04-06
- Anmäld
- 2021-04-07
- Svarsdatum
- 2021-04-16
- Besvarad
- 2021-04-16
- Sista svarsdatum
- 2021-04-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Uppdrag granskning har i dagarna avslöjat att Tillväxtverket gång på gång har fattat en rad felaktiga beslut kring korttidsstöd till företag under coronapandemin.
Ett av felen rör den så kallade jämförelsemånaden – villken används för att se vilken lönenivå de anställda hos ett sökande företag har legat på. Myndigheten använder fel månad och följer inte lagen, enligt både förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm.
Förvaltningsrätten har i minst 20 domar konstaterat att Tillväxtverket inte följer lagen när det gäller jämförelsemånaden. Tillväxtverket har försökt driva mål vidare, men nekats prövningstillstånd i kammarrätten. De har nu överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.
Men flera av domarna har redan vunnit laga kraft, och i slutet av mars ligger över 5 200 överklaganden på hög och väntar på att avgöras i förvaltningsrätten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan följande:
1. Hur avser ministern säkerställa att Tillväxtverket ges förutsättningar att fatta korrekta beslut rörande korttidsstödet?
2. Hur avser ministern att säkerställa att ansvarig myndighet skyndsamt betalar ut stöd till de personer som är berättigade till det, och hur ser tidtabellen för detta ut?
3. Är det ministerns bedömning att det krävs några förtydliganden i regelverket, och vilka åtgärder vidtar ministern i så fall?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:622
Webb-tv: Företag som nekats kortidsstöd
Dokument från debatten
- Fredag den 16 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:109
- Protokoll 2020/21:109 Fredagen den 16 aprilProtokoll 2020/21:109 Svar på interpellation 2020/21:622 om företag som nekats korttidsstöd
Protokoll från debatten
Anf. 57 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Tillväxtverket ges förutsättningar att fatta korrekta beslut rörande korttidsstödet, hur jag avser att säkerställa att ansvarig myndighet skyndsamt betalar ut stöd till de personer som är berättigade till det och hur tidtabellen för detta ser ut samt om det är min bedömning att det krävs några förtydliganden i regelverket och vilka åtgärder jag i så fall vidtar.
Regeringen arbetar intensivt med att hantera konsekvenserna av den pågående pandemin och har presenterat ett flertal stöd för att mildra de ekonomiska effekterna för företag och företagare. Ett av dessa stöd är stödet vid korttidsarbete.
Stödets omfattning har överskridit alla initiala prognoser vad avser både hur länge stödet har behövts, antalet ansökningar och den sammanlagda storleken på utbetalda stödbelopp. Dessutom har det inneburit en mycket stor och ny uppgift för Tillväxtverket. Regeringen har därför vid ett flertal tillfällen tillfört Tillväxtverket medel för att det ska vara möjligt att hantera processerna kring stödet vid korttidsarbete så effektivt som möjligt.
För att bland annat korta handläggningstiderna har Tillväxtverket genom en extra ändringsbudget, som beslutades av riksdagen den 24 mars i år, fått ytterligare 265 miljoner kronor i anslag. Tillväxtverket har också rekryterat närmare 250 nya handläggare sedan början av 2021 för att skynda på handläggningen.
Det är självklart att de lagar och regelverk som finns ska följas. Det är uppenbart att Tillväxtverket har brustit när det gäller hanteringen av överklaganden. Nu är det viktigt att myndigheten vidtar kraftfulla åtgärder för att förebygga att det händer igen.
Regeringskansliet har vidare täta kontakter med Tillväxtverket, och myndigheten arbetar med en åtgärdsplan som kommer att följas upp kontinuerligt för att se till att den får önskad effekt.
Fru talman! Företag som drabbats ekonomiskt av coronapandemin har från och med den 29 mars i år kunnat ansöka om stöd vid korttidsarbete för perioden december 2020 till juni 2021. Utbetalningar av beviljat stöd till företag påbörjades under vecka 14. Företag som söker stöd för hela perioden från december 2020 till juni 2021 kommer att kunna få sex månaders stöd utbetalat efter att ansökan beviljats, det vill säga för december 2020 till maj 2021. Företagen gör sedan en avstämning i juli och söker då, vid behov, stöd även för juni månad.
Anf. 58 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Uppdrag granskning avslöjade före påsk att Tillväxtverket gång på gång fattat felaktiga beslut kring korttidsstöd till företag under coronapandemin. Ett av felen rör den så kallade jämförelsemånaden, som används för att se vilken lönenivå de anställda hos ett sökande företag har legat på. Myndigheten använder fel månad och följer inte lagen, enligt både förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förvaltningsrätten har i minst 20 domar konstaterat att Tillväxtverket inte följer lagen när det gäller jämförelsemånaden. Tillväxtverket har försökt driva mål vidare men nekats prövningstillstånd i kammarrätten. De har nu överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen. Men flera av domarna har redan vunnit laga kraft, och i slutet av mars låg över 5 200 överklaganden på hög för att avgöras i förvaltningsrätten. Det handlar alltså inte, fru talman, om något enstaka fall.
Nu har det dessutom visat sig att många av ärendena inte är kompletta. Det saknas en massa saker i de olika ärendena, varför det dröjer ännu längre tid innan det kan avgöras vad som är rätt och fel.
Ministern säger i sitt svar att Tillväxtverket har brustit när det gäller hanteringen av överklaganden och att det är viktigt att myndigheten nu vidtar kraftfulla åtgärder för att förebygga att detta händer igen.
Ministern sa också i en tidigare debatt att lösningen är mer pengar till Tillväxtverket. Jag måste ändå ställa frågan: Om Tillväxtverket tolkar lagarna på sitt eget sätt, är inte lösningen då något annat än mer pengar?
Ytterligare problem som många företagare har hört av sig med är att Tillväxtverket sägs vara en myndighet där man inte får en egen handläggare att ha kontakt med. Vid telefonkontakt med Tillväxtverket finns det ingen som kan svara på var i hanteringen ärendet befinner sig eller när man kan förvänta sig ett svar. Det är också oerhört långa svarstider.
Är ministern och regeringen okej med att vi har en myndighet vars beteende uppfattas vittna om att service helt saknas och som uppfattas motarbeta företagare och därmed också sitt eget namn, Tillväxtverket?
En del företagare har nu varit utan stöd under i stort sett hela pandemitiden. De har fortsatt betala ut löner, skatter och arbetsgivaravgifter. Men någonstans får allt ett slut. Frågan är bara vad som tar slut först - pandemin eller företagarnas ork.
När företag ska göra nya ansökningar ska de besvara frågan om företaget är på obestånd. Efter upp till 13 månader utan utbetalat stöd är det många som tvingas svara ja på den frågan. Då sållas ansökan nästan per automatik bort eftersom stöd bara ska utbetalas till livskraftiga företag. Många företag kommer alltså inte att kunna söka därför att de har hamnat på obestånd på grund av Tillväxtverkets oförmåga att handlägga deras ärenden.
Jag undrar, fru talman, hur ministern ser på detta. Vad säger ministern till dessa företagare, när stöden inte når fram? I praktiken tvingas företagare ligga ute med pengar i upp till 13 månader. När kommer stöden?
Anf. 59 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag tar den sista frågan först. När det gäller kompletta handlingar är det, precis som jag sa i den förra debatten, i den här omgången, från december och framåt, som öppnade den 29 mars, 13 461 ansökningar som inkommit fram till den 13 april. Under de två veckorna har man redan bifallit 4 319 av dessa ansökningar, och det belopp som beviljats är 699 miljoner. Och man ska jobba vidare.
Varför går det snabbare nu? Jo, därför att vi steg för steg har sett till att de kan anställa ytterligare personal. Detta är ju, som jag har sagt i tidigare debatter, fru talman, en verksamhet som inte fanns i mars förra året eftersom vi tack och lov inte drabbats av någon pandemi tidigare. Men nu gjorde vi det, och det är mot den bakgrunden de har fått resurser. Det handlar inte om pengar utan om att ha kvalificerade tjänstemän som kan ta sig an de många ansökningar som har inkommit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är naturligtvis inte så, som Alexandra Anstrell försöker säga, att inga företag fått stöd. De allra flesta har fått korttidsstöd; över 32 miljarder netto har utbetalats sedan mars förra året. Väldigt många har kunnat ta del av omställningsstöd, liksom av stöd när det gäller arbetsgivaravgifter, skatteanstånd med mera.
Under en sådan här djup kris, där många företag under alldeles för lång tid upplevt och upplever att intäkterna tryter, är det klart att vi hjälps åt och ser till att man kan övervintra. Detta innebär naturligtvis inte att vi kan lova att det inte blir några negativa konsekvenser; det tror jag att vi alla förstår.
En del av de frågor som Alexandra Anstrell lyfter är, fru talman, svåra för mig att ge mig in i. Vi har den ordningen i vårt land, enligt den grundlag vi har, att regeringen lägger fram förslag, propositioner, för riksdagen. Riksdagen stiftar lag, och lagen utfärdas sedan av regeringen.
Vi har sedan ett strikt förbud för regeringen och enskilda ministrar att påverka eller ge sig in i tillämpningen av dessa lagar. Den står myndigheterna för, särskilt gentemot enskilda. Detta är själva definitionen av ministerstyre, som det råder ett strikt förbud mot.
Dessutom har vi en åtskillnad mellan domstolsväsendet, regeringen och riksdagen, vilket jag uppfattar att vi är helt överens om. Det finns till och med ett ord för detta - det heter att man inte ska kvälja dom. Så länge det, som Alexandra Anstrell lyfter, pågår en domstolsprocess är jag förhindrad att ge mig in i den diskussionen.
Jag har dock varit väldigt tydlig, och när det visade sig att man lagt över 5 000 överklaganden på hög kallade jag upp ledningen för Tillväxtverket till Näringsdepartementet. De fick redogöra för skälen till detta men framför allt vilka åtgärder de ska vidta för att se till både att det blir fart på det och att det aldrig mer händer. De har redogjort för en åtgärdsplan som vi strikt och kontinuerligt kommer att följa upp för att se till att den genomförs, fru talman.
Därutöver har vi som sagt skjutit till resurser, och vi ser att systemet är igång igen, tillsammans med många av de andra stödsystemen.
Innebär detta att var och en som har ansökt kommer att få ersättning? Nej, det gör det förstås inte. De allra flesta kommer att få det, men för att det ska vara aktuellt måste man naturligtvis uppfylla de villkor som regering och riksdag har fastställt.
Anf. 60 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern säger å ena sidan att man inte får ha ministerstyre och å andra sidan att man följer upp en åtgärdsplan som man har beslutat om för att se om den får önskad effekt. Det går uppenbart att göra vissa saker, men bara de saker som regeringen själv vill.
Restaurangbranschen går på knäna och resebranschen likaså. I januari hade jag en liknande debatt med ministern. Ministern sa då att regeringen löpande analyserar behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet i en mycket svår tid. Jag undrar när ministern ska sluta analysera och i stället börja agera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finns det någon röd tråd i regeringens agerande? Vill inte den rödgröna regeringen ha kvar någon besöksnäring när pandemin är slut? Är det därför ministern och regeringen vägrar agera för att dessa företag, som har varit livskraftiga, ska få de stöd de behöver? De får ju uppenbart inte alla stöd som är utlovade.
Näringsministern har i dag och tidigare hänvisat till en mängd beslut som är fattade, och regeringen har också tagit fram en massa ändringsbudgetar. Ändå finns det väldigt många företagare som skriker på hjälp och inte har nåtts av de utlovade stöden. Det finns alltså företagare som exempelvis Jannica på Resebemanning, som väntar på att få pengar utbetalda sedan i somras. Det är faktiskt helt oacceptabelt! Om det ska behöva gå så lång tid måste något vara fel på riktigt. Nu är det inte bara ett företag som har det på detta sätt, utan det är ganska många. Håller inte ministern med om att det verkar väldigt konstigt?
Stöd ska betalas ut till sunda företag. Men hur ska ett företag förbli sunt och ta del av de olika stöden om man inte får de pengar man har ansökt om? Det blir lite av ett moment 22; det håller väl ändå ministern med om?
Regeringen har sedan pandemins start lovat och lovat, men det är tydligt bland Sveriges företagare att det uppfattas som mycket snack och lite verkstad. Ministern har tidigare i år uttalat att "vi måste hjälpas åt under den här perioden för att vi ska övervintra". Jag vill minnas att han sa det tidigare i dag också.
Då är frågan: Med vilken del hjälper ministern och regeringen till att övervintra när stöden inte når fram överallt? Det är lite som att titta på en buffé genom en glasruta eller att beställa en maträtt som sedan går upp i rök.
När kommer regeringen att förstå, frågade en företagare mig i går. När kommer man att förstå att besöksnäringen i Sverige är på väg att gå under? När har regeringen för avsikt att ta sitt ansvar, kavla upp ärmarna och ta beslut som faktiskt ger resultat i slutändan?
För ganska länge sedan, den 7 oktober, svarade ministern mig på en skriftlig fråga att man ska analysera och följa utvecklingen. Då undrar man hur det egentligen går med önskan att följa utvecklingen och med analysen. Egentligen spelar ju inget av detta någon som helst roll om man inte har för avsikt att agera, så att man ser att stöden når ut hela vägen.
I debatt efter debatt och i fråga efter fråga undrar vi vad som krävs för att regeringen ska agera för att säkerställa att de stöd som är utlovade också når fram till alla företagare. Många går nu inte längre på knäna, ministern. Många går på hörntänderna, om ens det. Man har belånat sig själv och sina familjer och har själv inte kunnat ta ut lön på väldigt länge.
Företagare uppmanas att hålla i och hålla ut. Men om stöden inte når fram, hur ska de hålla ut? De måste ju ändå få mat på borden.
Anf. 61 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Sedan den här krisen började drabba oss - den fanns ju i Kina innan dess - har denna regering både lagt fram förslag och fått riksdagens godkännande för ett femtontal extra ändringsbudgetar. Ett tiotal stöd har införts. Många miljarder av skattebetalarnas pengar har utbetalats till företag som behöver stöd, antingen det har varit för fasta kostnader eller för lönekostnader när intäkterna har trutit på grund av pandemin. Så är det; det är ju ett faktum.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har ju själv varit i oppositionsrollen i åtta år, och det kanske hör till oppositionsrollen att hela tiden hävda att ingenting händer. Men just när det gäller den här perioden framstår det Alexandra Anstrell säger som väldigt verklighetsfrånvänt för de många skattebetalare som tittar på den här debatten. Ta till exempel korttidsstödet. Där har det under de gångna 13 månaderna utbetalats 33-34 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar just för att rädda så många som möjligt kvar på jobbet och för att rädda våra företag. Lägg därtill omställningsstöd och många av de andra stöden. De har varit effektiva.
Hur kan jag då säga det fastän företagen drabbas? Jo, företagen drabbas för att vi är mitt i en pandemi. Tyvärr är det så. Jag kan säga detta för om vi jämför antalet konkurser kan vi se att det tack och lov var färre konkurser under pandemiåret 2020 än det var under 2019. Då är det klart att stöden har varit effektiva. Alla begriper att utan stöden hade konkurserna varit mångdubbelt fler än de är i dag.
Hur 2021 kommer att se ut får vi naturligtvis titta på när året är slut. Mot den bakgrunden fortsätter vi med stöden.
Ja, det har funnits en del fördröjningar och problem, framför allt för de ansökningar som inte har varit kompletta eller där man har haft svårt att få fram rätt uppgifter. Ja, det har funnits brister på Tillväxtverket.
Jag försöker tolka mina medmänniskor positivt, men det lät faktiskt som om Alexandra Anstrell uppmanade mig att gå in i myndighetsutövning mot enskild eller att lägga mig i en domstolsprocess som är pågående. Precis som Alexandra Anstrell säger har ju Tillväxtverket överklagat frågan om jämförelsemånad till Högsta förvaltningsdomstolen, vilket alltså innebär att det är en rättsprocess som pågår.
Jag tolkar det mer som en retorisk poäng när hon säger att ministern minsann inget gör än som en uppmaning att jag ska bryta mot grundlagen eller ge mig in i domstolsprocesser, för det är annars vad det lät som.
Fru talman! Det är ett tufft läge. Tyvärr kommer det att fortsätta att vara det tills vi får igenom vaccineringen i Sverige och i många andra länder. Vi kommer att behöva fortsätta hjälpas åt. Då är det både för företagen och för löntagarna. Vi är ju helt överens om stöden till företagen, om än inte alltid metoderna.
Däremot blev jag lite förvånad över det sista Alexandra Anstrell sa om mat på bordet, och jag skulle vilja ställa en fråga till henne om det. Jag delar hennes uppfattning, men varför är det i det läget viktigt att dra ned på stödet till löntagare? Varför vill Moderaterna ta bort det extra krisstöd som vi tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har infört när det gäller just den tillfälliga höjningen av a-kassan för att det är kris och nästan 100 000 människor har blivit av med jobbet? Är det inte viktigt för löntagarna att ha mat på bordet, Alexandra Anstrell?
Anf. 62 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Om man tar ett beslut vill man ju att det ska bli på ett visst sätt. Blir det då inte på det sättet kanske man behöver ändra sitt beslut. I mina tidigare inlägg har jag försökt säga att vi nu har haft den här debatten hur länge som helst - så känns det - men inte så länge som en del företagare har varit utan stöd. Det tycker jag är anmärkningsvärt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många människors livsverk, framtidsdrömmar och besparingar är redan borta, och många fler kommer att försvinna innan den här krisen är över. Det är förkrossande att höra deras historier, hur de har belånat sig själva och familjerna och hur de ställer om och anpassar sig och ändå straffas.
Ja, vi är fortfarande i ett tufft läge i den svåra pandemin. Det är ett läge som är tufft för väldigt många. Då är det viktigt att man tar det ansvar som man behöver ta utifrån den position som man har. Då måste man också ta fram åtgärder som fungerar, och när det gäller de åtgärder som inte fungerar kan man ändra besluten.
Det räcker inte med att regeringen följer utvecklingen noga. Företagare uppmanas att hålla i och hålla ut. Men hur länge ska de kunna hålla ut när de behöver mat på bordet? Att följa en utveckling kan varken betala räkningar eller mätta magar för våra företagare och deras familjer.
Har ministern för avsikt att på allvar ta några som helst beslut för att göra skillnad för de företagare som stöden inte når ut till? Kan man fatta några beslut eller förändra några beslut, eller är det för mycket begärt? Är det kanske lite för mycket prestige i den frågan, herr minister?
Anf. 63 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag noterar att Alexandra Anstrell inte svarade på min fråga. Vi är helt överens om att vi ska stötta våra företag och företagare. Men varför föreslår Moderaterna mitt i brinnande pandemi att man ska dra ned på stödet till de löntagare som har blivit arbetslösa, också utan egen förskyllan? Varför ska a-kassan dras ned, mitt i brinnande pandemi, som Moderaterna föreslår?
Jag hade behövt höra hur logiken är inom Moderaterna, men eftersom detta är sista inlägget får jag inte det.
När det gäller stödet till företagen och företagarna genomför vi historiskt stora satsningar på ett sätt som man till exempel inte gjorde under finanskrisen när Moderaterna ledde regeringen. Vi gör detta därför att vi tror att det är viktigt att vi hjälps åt under denna väldigt svåra kris. Det handlar om att se till att i övrigt friska företag, så många som möjligt, kan överleva och övervintra. Krisen pågår fortfarande. Vi kommer därför att fortsätta hjälpas åt.
På samma sätt fortsätter vi naturligtvis att kontinuerligt jobba med att se till att hanteringen av dessa stöd förbättras. Jag kan vara ödmjuk och säga: När vi införde dem i mars förra året var det en sak som var absolut viktig. Det var att få dem på plats hastigt eftersom stora delar av det svenska näringslivet då stod stilla. Det är klart att vi under året har sett till att jobba med att bygga upp organisationen. Det fanns ju ingen som jobbade med dessa stöd eftersom de inte fanns. I dag är det över 500 personer som jobbar med dem. Ja, det har förekommit brister, och vi tar tag i dem.
Nej, jag kommer inte att kunna lägga mig i domstolsprocesser eller myndighetsutövning mot enskild - det vore direkt olagligt - så länge dessa processer pågår.
Då säger Moderaterna: Varför ändrar ni inte regelverket? Jag tror att det verkligen vore att göra både företagen och oss själva en björntjänst att ständigt hålla på och ändra regelverk. Då skulle man behöva börja om på nytt hela tiden. Det tror jag ingen av oss är betjänt av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.