Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fördömande av Israels brott mot internationell rätt

Interpellation 2019/20:173 av Håkan Svenneling (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-11-27
Överlämnad
2019-11-28
Anmäld
2019-11-29
Sista svarsdatum
2019-12-12
Svarsdatum
2019-12-20
Besvarad
2019-12-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Fördömande av Israels brott mot internationell rätt(pdf, 94 KB)

Interpellationen

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Antalet israeliska bosättare på ockuperad palestinsk mark är i dag över 600 000. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och anses vara ett krigsbrott av Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Trots det fortsätter Israel etablera nya bosättningar och bygga ut de redan befintliga. Så sent som i oktober fattade man beslut om över 2 000 nya bostäder på ockuperad mark. Enligt organisationen Peace Now har beslut fattats för att bygga över 8 000 enheter bara i år.

Förutom att den expansiva bosättningspolitik som Israel bedriver är olaglig slår den effektivt sönder den palestinska infrastrukturen och möjligheten att bygga upp ett fungerande samhällssystem. Palestiniernas rörelsefrihet är kraftigt begränsad, och de utsätts regelbundet för ostraffat våld från bosättarna. Etableringen av nya bosättningar innebär inte sällan tvångsförflyttning av palestinier, och ofta stryps vattentillgångar och andra naturresurser för de omkringliggande samhällena.

Avvecklingen av bosättningarna är en nyckelfråga i fredsprocessen. Trots det fortsätter israeliska makthavare att godkänna byggandet av fler bosättningar. År 2017 rapporterades om de högsta kostnaderna för bosättningarna på 15 år, och sedan 2018 har antalet bygglov ökat med nästan 50 procent.

Samtidigt fortsätter lidandet på Gazaremsan. Gaza befinner sig på grund av den israeliska blockaden mitt i en akut humanitär katastrof. Bristen på bland annat elektricitet, rent vatten och sjukvårdsartiklar orsakar mycket svåra förhållanden för befolkningen. Den senaste tidens israeliska flygräder mot Gaza har genererat över 30 döda, varav flera barn.

Israel bryter återkommande mot såväl folkrätt som mänskliga rättigheter. Byggandet av bosättningarna, konfiskeringar av palestinska landområden, blockaden av Gaza, återkommande attacker mot Gaza, godtyckliga fängslanden och utomrättsliga avrättningar är bara några exempel.

Sveriges erkännande av Palestina 2014 ledde till stark kritik från den israeliske ambassadören. Utrikesminister Linde har tidigare sagt att det är väldigt viktigt att normalisera relationen med Israel. Det är svårt att se hur det ska bli möjligt utan att samtidigt mildra kritiken mot de omfattande brott Israel begår. Det vore förödande för Sveriges arbete för en fredlig lösning.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

  1.  Hur ser ministern att en normaliserad relation med Israel påverkar möjligheten att fördöma Israels brott mot folkrätten och mänskliga rättigheter? 
  2.  Avser ministern att ta några initiativ med anledning av det ökande antalet israeliska bosättningar på ockuperad mark i Palestina?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:173, Fördömande av Israels brott mot internationell rätt

Interpellationsdebatt 2019/20:173

Webb-tv: Fördömande av Israels brott mot internationell rätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann Linde (S)
Anf. 33 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig hur jag ser att en normaliserad relation med Israel påverkar möjligheterna att fördöma Israels brott mot folkrätten och mänskliga rättigheter och om jag avser att ta några initiativ med anledning av det ökande antalet israeliska bosättningar på ockuperad mark i Palestina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Relationen med både Israel och Palestina är viktig och något som regeringen värnar. Därför ämnar jag fortsätta arbetet med att stärka relationen med Israel liksom fortsätta att tydligt stå upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Det finns frågor där Sverige och den israeliska regeringen har olika positioner. Detta borde inte stå i vägen för dialog. En av grunderna i svensk utrikespolitik över tid och under olika regeringar är att söka dialog även med länder som vi inte är överens med i alla frågor. Jag avser att fortsätta att driva denna linje.

Stärkandet av folkrätten och främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör en av grunderna i svensk utrikespolitik. Denna linje har över tid kännetecknat svenskt agerande, oavsett regering. Även detta kommer jag att fortsätta att verka för. Det innebär att regeringen oförtrutet fortsätter sitt omfattande engagemang för tvåstatslösningen och ett slut på ockupationen utifrån folkrätten och FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Vi verkar utifrån en enig EU-linje i detta. Regeringen måste givetvis fortsätta att behålla FN:s och EU:s folkrättsbaserade syn på den israelisk-palestinska konflikten och samtidigt ha en god och konstruktiv relation med Israel.

Regeringen fördömer Israels bosättningspolitik på Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Vi anser alla inom EU att bosättningarna är en flagrant kränkning av folkrätten, strider mot FN:s säkerhetsrådsresolution 2334, som antogs den 23 december 2016, och utgör ett allvarligt hinder för tvåstatslösningen. FN och EU står enade i synen på att bosättningarna är olagliga. Regeringen beklagar USA:s ändrade position att bosättningar inte strider mot folkrätten. FN och EU har varit tydliga i sin kritik mot USA:s nya position.

Min och regeringens politiska ambition är att arbeta för en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet. För att detta ska bli verklighet måste ockupationen och bosättningspolitiken upphöra. Detta kommer Sverige att fortsätta vara tydligt med.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 34 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för svaret.

Jag har begärt denna interpellationsdebatt med utrikesminister Ann Linde med anledning av den oroväckande utveckling vi ser på Västbanken i Palestina med fler och fler växande bosättningar. Samtidigt ser vi en mycket oroväckande utveckling i Gaza, genom Israels blockad, som i praktiken har inneburit att Gaza förvandlats till ett utomhusfängelse. Vi kan konstatera att Israels regerings brott mot den internationella folkrätten och mot mänskliga rättigheter är omfattande i båda dessa fall.

Ett av de första budskap Ann Linde hade när hon tillträde som utrikesminister var att hon ville se förbättrade relationer med Israel. Hon har därefter fått uttala sig om saken ett antal gånger här i riksdagen. Det finns inget självändamål för Sverige att ha dåliga relationer med något land, inte heller med Israel. Å andra sidan finns det ingen anledning att sätta goda relationer med Israel över frågan att kritisera brott som Israel begår mot internationell rätt och mot mänskliga rättigheter.

Jag skulle säga att det är avgörande att Sverige som land står upp och kritiserar brott mot internationell rätt, även när det försämrar våra relationer till ett land, också när det handlar om Israel.

Den israeliska regeringen, med Benjamin Netanyahu i spetsen och hans attacker på tvåstatslösningen, är tydlig. Det är uppenbart att Netanyahus och Likuds ambitioner är att skjuta tvåstatslösningen i sank, där man annars skulle ha fått en stat för Israel och en stat för Palestina. Vi som värnar tvåstatslösningen, vilket jag vet att utrikesministern gör, vi som tror på en fredlig lösning och vi som tar frågan om expanderande bosättningar på Västbanken på största allvar måste stå upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt fortsätter lidandet på Gazaremsan, där man befinner sig i en akut situation på grund av Israels blockad. Bristen på bland annat elektricitet, rent vatten och sjukvårdsartiklar orsakar mycket svåra förhållanden för befolkningen. Den senaste tidens flygräder har inneburit att 30 personer dödats, varav flera barn. Israel gick först hårt ut och sa att man dödat en ledare för Islamska jihad, men efteråt visade det sig att man lyckats döda en fattig familj där fadern endast bar samma namn som den som var måltavlan. Efter månader av relativt lugn i Gaza utlöste Israels attack ett svar från Hamas i Gaza med över 200 raketer mot Israel. På ett ögonblick var de hårt prövade folken tillbaka i samma rädsla som tidigare.

Den utveckling som vi nu ser kan i mångt och mycket förklaras utifrån två personer: Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s president Donald Trump. Netanyahu är med all sannolikhet på väg att tappa makten. Han klamrar sig just nu med alla medel kvar vid makten för att inte förlora sin immunitet som han lär behöva. Han står nämligen åtalad för inte mindre än tre brott under sin långa tid vid makten i Israel. Det vore en välgärning för hela världen om hans tid en dag tog slut. Förhoppningsvis sker det när de som bor i Israel går till val den 3 mars 2020 - det tredje valet på ett år.

Donald Trump å sin sida är ansvarig för USA:s legitimerande av Israels aggressiva politik. I stället för att sätta press på Israel ger han grönt ljus för historiska och pågående brott mot internationell rätt och bidrar till att situationen i det ockuperade Palestina blir värre. Ibland viftar han med en fredsplan, men vi får inte glömma bort att det är en chimär för att vi ska glömma bort vad han gör med andra handen.

Fru talman! Det är mot denna bakgrund som vi behöver diskutera eventuellt förbättrade relationer från Sverige gentemot Israel. Innebär förbättrade relationer att Sverige måste vara tyst i fråga om de brott som begås mot internationell rätt och mänskliga rättigheter i Israel? Innebär förbättrade relationer att Sverige inte ska stå upp för tvåstatslösningen genom att konsekvent motsätta sig fler bosättningar? Och innebär förbättrade relationer att Sverige inte ska stödja palestinierna i att skapa en självständig stat? Är detta priset för förbättrade relationer kommer jag och Vänsterpartiet aldrig att köpa det. Sverige som land måste alltid stå upp för mänskliga rättigheter, oavsett när, av vem och med vilka motiv de kränks.

Ann Linde (S)
Anf. 35 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Svaret på Håkan Svennelings första fråga är nej. Svaret på Håkan Svennelings andra fråga är nej. Svaret på Håkan Svennelings tredje fråga är nej.

En konsekvens av den israeliska bosättningspolitiken och expansionen av bosättningarna på ockuperad mark är demoleringar av palestinska byggnader och hem liksom tvångsförflyttningar och konfiskeringar av hem och humanitärt stöd.

EU ser givetvis allvarligt på detta, liksom Sverige som EU-medlem. Sverige och EU har regelbundet uppmanat Israel att upphöra med denna typ av åtgärder och leva upp till de skyldigheter som man har som ockupationsmakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillsammans med nio andra EU-medlemsstater och EU-kommissionens organ för humanitärt bistånd ingår Sverige i West Bank Protection Consortium. Konsortiet bidrar till humanitärt skydd och vill stärka förutsättningarna för utvecklingen av det palestinska samhället i område C. Vid demolering av projekt och konfiskeringar av humanitärt stöd protesterar konsortiet gentemot de israeliska myndigheterna och begär kompensation.

EU verkar för att isoleringen av Gaza ska hävas. EU har konsekvent i rådsslutsatser, i uttalanden, i anföranden och i den löpande dialogen framfört att gränsövergångarna omedelbart och utan villkor måste öppnas och hållas öppna för humanitärt bistånd, handelsvaror och personer inklusive officiella företrädare för stater.

EU är också tydlig med att Israels säkerhetsintressen måste tas till vara och bedömer att bättre levnadsförhållanden i Gaza skulle bidra till detta.

Som en av de största givarna till Gaza bidrar Sverige inte bara med humanitärt stöd utan även till uppbyggnad av infrastruktur, vatten, elektricitet, hälsosektor och utveckling av den privata sektorn.

Sverige är sedan länge en av de största givarna av tjänster till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar Unrwa. Jag och Jordaniens utrikesminister Safadi har flera gånger under hösten, senast denna vecka, träffats för att försöka se till att stödet till Unrwa fortgår trots att det har varit problem med ledningen. Bland annat genom det stöd som Sverige ger bidrar vi till att lindra de stora humanitära behoven i Gaza.

Vi är också mycket tydliga med att Gaza måste ingå i Palestina. Gaza måste ges möjlighet att bli en framtida palestinsk stats fönster mot Medelhavet. Det kräver bland annat att förbindelserna med Västbanken både öppnas och byggs ut.

Regeringen är tydlig med att Israel har ett ansvar som ockupationsmakt för att skydda den palestinska befolkningen. Det är viktigt att all våldsanvändning följer principerna om nödvändighet och proportionalitet.

Regeringen är också tydlig i sitt fördömande av raketbeskjutningar mot civila i Israel. Raketattacker från Gaza mot civila i Israel strider mot den humanitära rätten. Även i denna fråga finns det en klar gemensam EU-hållning. Den enda hållbara och långsiktiga lösningen på det återkommande våldet är en politisk lösning, en tvåstatslösning.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 36 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag välkomnar de tre tydliga nej som utrikesministern gav på mina frågor, och jag hoppas att dessa tydliga nej också kommer att gälla framgent. Jag tror att det är mycket avgörande att man är tydlig gentemot Israels regering och dess företrädare med att Sverige kommer att fortsätta på denna linje och kritisera de brott som begås. Vi kommer inte att vilja backa på dessa punkter för att det ska bli förbättrade relationer, utan är det någon som ska jobba för att förbättra relationerna så är det Israels regering som behöver förändra den politik som man för på de ockuperade områdena i Palestina. Det är på det sättet som relationerna kommer att förbättras.

Jag tänkte gå in på tre områden som jag tycker är viktiga att beröra, och utrikesministern har varit inne på ett av dem.

De som lider mest av ockupationen från Israel är barnen. De palestinska barnen utsätts för en grym behandling av israeliska militärer när de arresteras. Handfängsel och avsaknad av förälder eller advokat vid förhör är standard. Tre fjärdedelar av dem som grips blir fysiskt misshandlade eller tvingas ha ögonbindel, och en tredjedel får för lite mat eller hotas att erkänna - allt enligt FN-organet Unicef.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Gaza känner vartannat barn ihållande rädsla, och väldigt många barn drabbas av sängvätning, mardrömmar och sömnsvårigheter. Vi kan vara överens om att detta kan drabba alla barn världen över. Men i Gaza handlar det om att barnen är rädda för nästa flyganfall eller attack. I år har 27 barn dödats av krypskyttar i Gaza. Barn får helt enkelt inte vara barn.

Egentligen vet jag faktiskt inte om bosättarnas barn har det så mycket bättre. De har det bättre men kanske inte bra. Jag såg en bosättarpojke som var på väg att bli tonåring med slitna leksaker och för små lekkamrater. På sin t-shirt hade han hårdföra budskap från bosättarrörelsen. Han sökte sig i stället till den unge soldaten som stod en bit bort vid bosättningen och vaktade. Det är ingen bra miljö att växa upp bland soldater beväpnade till tänderna. Det är inte ett ställe där det ska vara barn.

Läget i Västbankens näst största stad Hebron blir allt sämre. Bosättningarna i Hebron utgör essensen av ockupationens konsekvenser. Mitt i centrala Hebron finns det en bosättning med ett fåtal hus där de mest hårdföra ledarna för bosättarrörelsen bor. Runt omkring dem bor palestinier som dagligen får betala priset för bosättarnas våld och aggressioner. Resultatet har blivit att hela centrala Hebrons affärsliv har stängts ned. Där bland annat fruktmarknaden, kryddmarknaden, hönsmarknaden och guldmarknaden fanns är allt nu öde. På deras plats ska det nu etableras nya bosättningar. Bosättningarna kommer att göra att Hebron blir en än farligare stad och möjligheterna att skapa en tvåstatslösning allt svårare.

Jag vill därför fråga utrikesministern, även om hon delvis har gett svar på det, vad Sverige gör för att stoppa den väldiga expansionen av bosättningar som vi nu ser på Västbanken.

Utrikesministern var inne på frågan om bistånd. Det tycker jag är mycket bra. Jag välkomnar att man från regeringens sida har förlängt stödet till Unrwa. Det arbete som man har lagt ned på Unrwa har varit jättebra och mycket viktigt.

Så sent som den 9 december förstörde den israeliska armén en vattenreservoar i det palestinska samhället Einnoun på den ockuperade Västbanken. Reservoaren försåg 200 familjer med vatten och var värd över en halv miljon kronor. Den var betald med svenskt bistånd och byggd av hjälporganisationen Oxfam tillsammans med lokala partner. Israel river byggnader som har finansierats med bistånd. Det handlar om hundratals byggnader och projekt som förstörs varje år, allt från solpaneler till lekplatser och skolor. Det finns enligt FN 13 000 rivningsorder som väntar mot palestinska byggnader i området.

Utrikesministern har delvis varit inne på det, men vad kan Sverige göra för att hålla Israel ansvarigt för att svenskt och europeiskt bistånd förstörs i denna omfattning?

Ann Linde (S)
Anf. 37 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Barnen är naturligtvis de som lider allra mest. Det gäller barnen i Palestina men också barnen i Israel. Som Håkan Svenneling säkert vet har jag suttit i styrelsen för Olof Palmes Internationella Centrum i 13 år och därmed också jobbat med flera projekt i Palestina. Ett av dem handlar om psykologisk hjälp till barn i Gaza. Barnen blir så traumatiserade av att leva i en sådan situation. Det är naturligtvis helt fruktansvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag vill ändå säga att inte heller barnen i Israel mår bra av detta. Jag har själv besökt en förskola i Sderot. Några dagar tidigare hade en raket från Gaza hamnat i förskolans trädgård. Jag besökte också en skola, och under tiden som vi var där gick larmet på grund av att det kom nya raketer.

Både barnen i Palestina och barnen i Israel behöver naturligtvis en fredlig utveckling och en tvåstatslösning. Sverige är en av de allra största givarna inte bara till Unrwa utan också till Unicef.

Jag vill också nämna demoleringen av den svenskfinansierade vattenreservoaren. Så sent som i går hade Utrikesdepartementet samtal med den israeliska ambassadören om relationer och dialog. Då tog vi upp frågan om demoleringen av vattenreservoaren med ambassadören, för detta är naturligtvis inte något som är acceptabelt.

Vi utgår hela tiden från folkrätten, och det är grunden i EU:s och FN:s politik. Jag ser inte heller här att det skulle finnas någon motsättning mellan att kunna rikta kritik mot ockupationen, bosättningarna och så vidare och att ha en bra relation med Israel.

Det är min önskan att det ska bli en bättre relation med Israel. Jag tror inte heller att den polarisering som vi nu ser i Israel är positiv för utvecklingen. Det har också i valkampanjerna blivit väldigt hårda ord från till exempel Netanyahu när man har föreslagit en annexering av hela område C, vilket naturligtvis inte är i enlighet med folkrätten och absolut inte är acceptabelt.

När det gäller bosättningarna har vi en glasklar syn: De är olagliga enligt folkrätten. USA säger nu att de inte är folkrättsvidriga, och det är ingenting som Sverige och inte heller EU ställer upp på. Vi har protesterat mot expansionen av bosättningar, som bara fortsätter och fortsätter och har gjort så i flera år nu.

I FN antogs en säkerhetsresolution 2016 där man fördömde bosättningarna men också våldet mot civila, konfiskeringen av land, husdemoleringar och förflyttning av civila palestinier. Under det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet verkade Sverige för genomförandet av resolutionen och betonade vikten av att följa upp detta genom årliga återrapporteringar från FN:s generalsekreterare. Resultatet blev en skriftlig återrapportering varannan gång vid säkerhetsmötena av allt som rör fredsprocessen.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 38 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Utrikesministern tar upp relationen mellan Israel och Palestina och de brott som begås mot internationell rätt.

Det är riktigt att det sker på båda sidor och att en fredlig lösning är den bästa vägen för att komma åt detta. Men vi får inte glömma bort att Israel är den som är ockupationsmakten. Det är Israel som bär huvudansvaret för den situation som råder i dag i Israel och Palestina. Proportionerna är alltid sådana att det är palestinierna som lider mest i omfattning. Sedan finns det också israeler som lider. Vi ser dem; det begås brott mot dem också. Men om Israels militär upphörde med våldet, med utomhusfängelser i Gaza och med bosättningar på Västbanken skulle det också vara möjligt med en fredlig lösning på Israel-Palestina-konflikten. Det är viktigt att se detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns skillnader mellan regeringens och Vänsterpartiets politik kring Israel och Palestina. Vi har skrivit en motion i år om de här frågorna. Jag skulle ändå vilja säga att jag är nöjd med utrikesministerns svar på min interpellation om att vi inte tänker tumma på de här sakerna när det gäller att kritisera den israeliska regeringen för att få en förbättrad relation.

Ministern lyfter också frågan om bosättningarna. Vi har under året fått ett beslut från EU-domstolen om att märka produkter som är producerade på bosättningsmark. Jag hoppas att den svenska regeringen kan ta ledartröjan och genomföra EU-domstolens beslut. Jag tror att det är en viktig åtgärd för att människor som konsumenter ska kunna göra aktiva val och välja de produkter man vill ha. Det blir på det här sättet tydligt var någonstans de har producerats.

Det finns även andra avtal där den svenska regeringen behöver tydliggöra skillnaden mellan produkter som har producerats i Israel och produkter som har producerats i bosättningar på ockuperad mark.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag önska talmannen, riksdagskansliet i stort, mina riksdagskollegor och såklart utrikesministern och hennes tjänstemän en god jul. Jag hoppas att det blir en stund till lite vila. Jag kommer i varje fall inte att ställa några fler interpellationer och skriftliga frågor just nu, men jag kommer att fortsätta med det i januari när vi börjar riksdagens arbete på nytt.

Ann Linde (S)
Anf. 39 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag hyser inget som helst tvivel om att det kommer att komma många fler interpellationer efter nyår. Det är jag bara tacksam för, för det är viktiga frågor som debatteras.

När det gäller Israel och Palestina tror jag att vi är eniga om att en tvåstatslösning är det bästa och att vägen dit nu är väldigt komplicerad. Så länge ockupationen fortgår har Israel särskilda skyldigheter som ockupationsmakt. De här skyldigheterna kommer både EU, FN och därmed Sverige att fortsätta att påminna om så mycket som det krävs lika väl som kritik fortsatt kommer att uttalas när brott mot folkrätten, inklusive den internationella rätten och de mänskliga rättigheterna, begås av Israel.

EU:s politik tydliggör att det enda sättet att få ett slut på konflikten mellan Israel och Palestina är genom ett avtal om ett slut på ockupationen som avslutar samtliga anspråk och uppfyller båda parters förväntningar. I linje med denna proposition kommer regeringen att fortsätta att hävda att ockupationen måste upphöra för att såväl israeler som palestinier ska kunna leva i säkerhet och fred och frihet.

Därmed vill jag också önska god jul till fru talmannen, till alla som är här i dag och naturligtvis till Håkan Svenneling. Jag tackar också för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.