Fördjupat samarbete inom EU
Interpellation 2010/11:96 av Vestlund, Börje (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-26
- Anmäld
- 2010-11-29
- Besvarad
- 2010-12-10
- Sista svarsdatum
- 2010-12-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 26 november
Interpellation
2010/11:96 Fördjupat samarbete inom EU
av Börje Vestlund (S)
till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har det, förutom att enligt i fördragets fastställda beslutsordningar, gjorts möjligt att ändå genomföra lagstiftningen i vissa länder genom så kallat fördjupad samarbete. Det bör påpekas att Sverige genom hela processen som ledde till att vi fick Lissabonfördraget inte varit särskilt förtjust i detta, men i den slutliga förhandlingen valde vi att acceptera denna ordning för att nå fram till ett nytt gemensamt fördrag inom EU.
Så här långt har det på ett område skapats ett fördjupat samarbete och det är när det gäller skilsmässor. Sverige har valt att stå utanför detta samarbete då vi bland annat anser att familjerätt inte ligger inom EU:s kompetensområde.
I Sverige har såväl regering som riksdag gjort klart att om det inte blir en lösning av språkfrågan när det gäller EU-patentet så är Sverige och ett antal andra länder beredda att inleda fördjupat samarbete med ett gemensamt patent.
Jag delar helt regeringens bedömning av behovet av ett gemensamt EU-patent.
Vad som är intressant är att det i arbetet fram till Lissabonfördraget i väldigt liten utsträckning gjordes några analyser vilka konsekvenser som ett fördjupat samarbete skulle få. EU:s regelverk är knappast ett under av transparens.
Inom olika länder i EU, bland annat i Sverige, förs en ständig debatt om hur EU:s regelverk påverkar den nationella lagstiftningen och rättstillämpningen. I Sverige är ju bland annat Lavaldomen omdiskuterad huruvida EU har påverkat det vi kallar den svenska modellen eller ej. Det finns säkert fler exempel på detta.
Men om man nu inför ett så kallat fördjupat samarbete på olika områden, hur kommer då EU-domstolen att hantera detta? I verkligheten har vi ju i dag liten eller ingen kunskap hur dessa fördjupade samarbeten påverkar EU:s rättstillämpning. Det känns därför osäkert och otydligt vad fördjupat samarbete innebär för unionens länder.
Jag vill med detta fråga statsrådet:
Har statsrådet tagit reda på och övervägt eller avser hon att ta reda på och överväga hur EU:s rättstillämpningar kommer att påverkas av de fördjupade samarbetena?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:96
Webb-tv: Fördjupat samarbete inom EU
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:32 Fredagen den 10 decemberProtokoll 2010/11:32 6 § Svar på interpellation 2010/11:96 om fördjupat samarbete inom EU
Protokoll från debatten
Anf. 24 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka interpellanten Börje Vestlund för en mycket intressant fråga av ganska teknisk karaktär. Det är positivt att vi har Europaengagerade riskdagsledamöter som Börje Vestlund som håller debatten vid liv.
Börje Vestlund har frågat mig om jag har tagit reda på och övervägt eller avser att ta reda på och överväga hur EU:s rättstillämpningar kommer att påverkas av de fördjupade samarbetena.
Lissabonfördraget erbjuder de medlemsstater som önskar möjligheten att under vissa förutsättningar utöka sitt samarbete inom ett specifikt område inom fördragens behörighetsområden där unionen inte har exklusiv behörighet. Ett fördjupat samarbete ska främja unionens mål, skydda dess intressen och stärka själva integrationsprocessen.
Denna möjlighet har funnits i EG-fördragen sedan Amsterdamfördraget men preciseras ytterligare genom Lissabonfördraget. Samarbetsformen utgör dock ett undantag och ska användas som en sista utväg. Ett fördjupat samarbete kan därmed endast inledas då de mål samarbetet eftersträvar inte kan uppfyllas inom rimlig tid med tillämpning av relevanta fördragsbestämmelser. Dessutom krävs det att minst nio medlemsstater deltar i samarbetet. En medlemsstat som väljer att stå utanför ett fördjupat samarbete har fortfarande rätt att delta i rådets överläggningar i den specifika frågan även om denna medlemsstat inte deltar i omröstningar.
I det fall Sverige deltar i ett fördjupat samarbete kommer vi att vara bundna av de precisa regler som samarbetet för med sig och av EU-domstolens rättspraxis inom det specifika området.
Väljer vi att stå utanför ett samarbete är vi dock inte bundna av de specifika regler som vissa medlemsstater beslutar om inom ramen för sitt ömsesidiga samarbete. Sverige är inte heller bundet av EU-domstolens eventuella rättspraxis inom ett område vi inte deltar i.
Innehållet i de bestämmelser som antas i de fördjupade samarbeten Sverige inte deltar i ska inte påverka svensk lagstiftning. Sverige deltar inte i det fördjupade samarbetet om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad, ett område inom vilket EU har kompetens enligt artikel 81 EUF. De föreslagna lagvalsreglerna kommer därför inte att tillämpas i Sverige. I vår roll som medlemsstat som står utanför den här sortens samarbete har den svenska regeringen som sagt fortfarande rätt att delta i rådets överläggningar och lämna synpunkter på innehållet i bestämmelserna.
Regeringen har efter noggrant övervägande kommit fram till att det är nödvändigt att inleda ett fördjupat samarbete om ett enhetligt patentskydd inom EU, eftersom det visat sig omöjligt att nå enhällighet i rådet för det förslag som förelåg. Ett fördjupat samarbete om ett enhetligt patent skulle stärka integrationsprocessen på den inre marknaden. Om vi inte går vidare med ett fördjupat samarbete i denna fråga finns det en risk för att europeisk industri blir utan ett förbättrat patentsystem för en lång tid framöver.
Av Lissabonfördraget framgår med all önskvärd klarhet de villkor som ställs för att inleda och genomföra ett fördjupat samarbete. Jag är fullkomligt övertygad om att medlemsstaterna och EU:s institutioner kommer att genomföra samarbetena i en anda av ömsesidig respekt och förståelse.
Anf. 25 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att först få tacka för svaret. Det var lite överraskande. Det innehöll ungefär den kunskap jag hade om just detta. Det var inte riktigt det som interpellationen handlar om. Det hade kanske varit bättre om Birgitta Ohlsson och jag tillsammans med några experter hade samlats på ett seminarium och fått diskutera det här lite mer fördjupat och gjort ytterligare analyser.
Det här är ett av de områden där EU-samarbetet både erbjuder möjligheter och har skapat problem för Sverige. Första gången handlade det om alkoholmonopolet som vi genom en dom i EU missade. Den andra gången - där kan vi kanske ha lite olika uppfattningar - lade man sig i frågan hur vi ska tolka den svenska modellen. Vi har haft att förhålla oss till ett EU-perspektiv i en fråga där vi trodde att vi hade den yttersta tolkningsrätten.
Det är två exempel som har lett till debatt. Det finns säkert fler exempel på andra områden.
När det då kommer till det fördjupade samarbetet kompliceras rättstillämpningen lite grann, delvis därför att vi är med i en del och inte med i andra samarbeten. Jag tycker att vi till och med kan säga att inte bara regeringen utan Sverige har valt att stå utanför när det gäller äktenskapsskillnad, och Sverige har för avsikt att delta i det fördjupade EU-samarbetet när det gäller patenträtt. Där är vi helt överens i Sveriges riksdag. Det är väldigt skönt att ibland ha områden där vi faktiskt kan säga att det finns en total enighet i svensk ståndpunkt.
Inte minst vi som har varit med i EU-arbetet ett tag och sett hur det har gått fram och tillbaka med just patentfrågan tycker att det är bra om den någon gång får någon form av lösning. Men det är just då vi kommer till de stora och svåra problemen. Vad händer till exempel med två EU-medborgare från var sitt land som ingått äktenskap, bor i Sverige och sedan ska skilja sig? Jag vet vad statsrådet kommer att svara, att det är svensk lagstiftning som gäller om de väljer att ta ut skilsmässa i Sverige. Så är det. Men om man då vänder sig till EU-domstolen och frågar vad de tycker, vad kommer att hända då? Jag förstår att inte dessa frågor går att svara på. Det är därför jag tycker att den här debatten måste väckas. Vi vet för lite om detta. Jag har inte sett några analyser av det här när man anslöt sig till fördraget. Därför tycker jag att det är viktigt att få veta: Var är de analyserna?
Vad händer med patentet som har tagits? Nu säger man att man är tveksam om man kommer att få de här nio länderna att inleda ett fördjupat samarbete. Men säg att det blir tio elva länder som fördjupar samarbetet på patentområdet. Om patentet då gäller i dessa länder - det står väl utom allt tvivel - och man sedan prövar om det ska gälla i något annat EU-land eller om det inte ska göra det, vet vi då hur domstolen kommer att hantera detta?
Jag erkänner att detta är tekniska frågor. Jag erkänner att det är ett område som domstolarna ska ha hand om. Men vi måste ändå veta vad vi gör när vi går in i ett sådant samarbete, och jag uppfattar inte att vi har gjort det.
Anf. 26 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! Jag vill först och främst betona att Börje Vestlund frågade om det fördjupade samarbetet och inte om den svenska modellen. Exempelvis frågor som rör arbetsrätt berörs inte av något fördjupat samarbete.
Inte någon av de frågor som har diskuterats och som Börje Vestlund nämner i sin interpellation, nämligen patentfrågan och förstås frågan om äktenskapsskillnad med mera, har varit uppe för prövning i EU-domstolen. Jag kan därför inte som statsråd stå här och spekulera i vad som skulle kunna hända. Det är alldeles för tidigt i processen. De frågorna är dock väldigt intressanta. Den ena av dem är dessutom högaktuell.
Frågan om patentet kommer med all sannolikhet att komma upp på det nästkommande mötet i Europeiska rådet nästa vecka. Från svensk sida har vi beklagat att vi inte kan nå enighet i frågan om EU-patentets översättningsregim. Vi tycker att fördjupat samarbete är den enda vägen som leder framåt för tillfället. Det är ett stort framsteg kopplat till kontexten att den svenska regeringen tillsammans med tio andra medlemsstater har riktat en begäran till kommissionen om just fördjupat samarbete. Vi hoppas att kommissionen snabbt kan presentera ett förslag. Det är ett exempel som visar på just den problematik som Börje Vestlund har lyft fram i sin interpellation.
Frågan om fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad kan jag som sagt inte spekulera i, i och med att den inte har varit uppe för prövning i EU-domstolen, om det skulle vara EU-medborgare med olika nationaliteter från olika EU-länder och medborgare i olika länder. Men där vill jag återigen bara betona att Sverige inte deltar i detta första fördjupade samarbete.
Sveriges inställning till förordningsförslaget lades fram i en deklaration till Coreper. Där var vi väldigt tydliga med:
1. Vi kan inte godta lösningar som inskränker exempelvis möjligheten till skilsmässa i vissa situationer.
2. Rätten att skilja sig liksom rätten att välja vem man vill gifta sig med är enligt svensk mening oerhört fundamental.
3. Vi har dock inte velat blockera möjligheten för de medlemsstater som önskar samarbeta fördjupat i den här frågan.
Sist men inte minst tycker vi att det är beklagligt att genomförandeförordningen innehåller lösningar som i praktiken har karaktären av undantag som faktiskt begränsar rätten till skilsmässa för vissa grupper, vilket förstås är väldigt sårbart för kvinnor som lever i patriarkala miljöer.
De frågor som framför allt är uppe när vi diskuterar fördjupat samarbete är både patentfrågan och frågan om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad.
Anf. 27 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Nej, vare sig Lavaldomen eller alkoholmonopolet har ett dugg med fördjupat samarbete att göra. Jag ville bara ta det som exempel på att ibland har inte dåvarande EG-domstolen, nuvarande EU-domstolen, gått den väg som stämmer med hur vi har tolkat det här. Problemet här är att parallella rättssystem råder vid en och samma tidpunkt. Det som jag är lite frågande inför är hur detta kommer att bli. Ja, det är klart att vi kan hantera de här två sakerna som vi har nämnt här i debatten i dag. Det är jag ganska säker på. Men vad kommer att ske när det blir ett fördjupat samarbete på nästa område och nästa? Där tycker jag att vi borde få en bättre analys av hur vi ska göra. Kanske borde vi fundera över någon form av kommission med viktiga jurister på EU-rätt som ska titta på hur man ska agera i det här sammanhanget.
Jag vill inte avkräva statsrådet något svar på hur rättstillämpningen kommer att ske vare sig nästa månad eller om tio år. Här handlar det snarare om att vi inte ska få sådana saker som vi inte har räknat med. Jag vet att på varje departement är den största skräcken att man genomför regelverk av den ena eller andra formen och första gången man får en prejudicerande dom gäller i praktiken inte regelverket. Det finns ett antal exempel i den svenska historien som har visat detta. Det brukar vara den största skräcken hos de olika departementen och de jurister som arbetar där.
Fortfarande kvarstår frågan: När man får det ena systemet efter det andra, förutom de två aktuella som vi talar om nu och som vi också är eniga om, vad kommer då att hända? Under den korta tid som EU-fördraget har gällt är i praktiken två fördjupade samarbeten på väg fram. Jag tror inte att detta kommer att bli särskilt ovanligt i framtiden, för det finns ett antal sådana här surdegar som ligger på EU:s bord i dag, och jag tror att det finns en risk för att vi får se det i flera fall. Det här två sakerna är jag ganska säker på att man kan reda ut, men det börjar bli intressant när man ska hantera flera olika rättssystem samtidigt.
Anf. 28 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! Det är viktigt att betona att om vi väljer att stå utanför ett samarbete är vi inte bundna av de specifika regler som vissa medlemsstater beslutar om inom ramen för sitt ömsesidiga samarbete. Sverige är inte heller bundet av EU-domstolens eventuella rättspraxis inom ett område som vi inte deltar i. Så jag tror inte att man ska överdriva oron alltför mycket på denna front. Sedan får vi som sagt vänta och se vad som kommer att hända.
När det gäller EU-rättens tillämpning, i ljuset av hur fördjupat samarbete som samarbetsform kommer att användas, kan vi konstatera att de allra första fördjupade samarbetena precis har påbörjats. Det finns inte heller mängder av lagstiftningar som på något sätt skulle kunna påverka de svenska reglerna i dagsläget.
De enda samarbetsformer som man kan säga liknar ett fördjupat samarbete är förstås Schengen och EMU. De har dock varken påverkat EU-rättens allmänna eller specifika tillämpning på Sverige, som ju står utanför EMU. Detta är viktigt att betona i diskussionen.
EU-domstolen har också behörighet att tolka EU:s rättsakter och att uttala sig om giltigheten hos dessa rättsakter. EU-domstolen har, tvärtemot den bild vi ofta får i medierna, vid ett flertal tillfällen valt att inte uttala sig om områden som kan vara politiskt känsliga för en del länder.
Det är en intressant om än ganska teknisk diskussion som vi förstås kommer att följa noggrant, inte minst för att försvara svenska intressen och lagar inom Europeiska unionen.
Anf. 29 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag medger att frågan är lite teknisk. Det är synd att det nästan alltid blir så när man ska diskutera EU-frågor. Det har en förmåga att bli mycket teknikaliteter. Det är kanske den största nackdelen med EU-samarbetet, men det finns mycket som är bra också.
Man har respekterat de länder som valt att stå utanför Schengen och EMU. Våra kompisar i riksdagen som är emot EMU brukar hävda att vi borde ha ett undantag, och det har också varit uppe till debatt. Så här långt har dock domstolen inte tvingat något land att gå in i samarbetet, så i den meningen kan man väl vara lugn.
Jag tror dock att det finns anledning att göra en ordentlig analys av vad detta kommer att innebära. Om det fortsätter som förut kommer vi att få parallella system i samma rättssystem, och det kan i förlängningen bli svårövergripbart och svårtolkat. I det sammanhanget borde vi därför på politisk nivå ha en idé om hur vi ska lösa det den dagen det kommer upp. Vi bör ha en beredskap och fundera över vad vi ska göra om detta mot all förmodan skulle ske.
Anf. 30 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! Jag tackar Börje Vestlund för interpellationen. Det är viktigt att vi har en vital diskussion om Europeiska unionen och Sverige och relationerna dem emellan och om hur vi kan driva en politik som är klar och tydlig på detta område.
Det är viktigt att betona att man ska undvika fördjupade samarbeten så mycket man kan. Det är ofta en sista utväg när det inte går att finna en lösning där samtliga EU-medlemsstater kan komma överens.
Det här är som sagt en ganska teknisk diskussion som säkert kan bli föremål för ett riksdagsseminarium där jag gärna deltar som statsråd. Vi får alltså sannolikt chans att återkomma till denna fråga längre fram.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.