Fördelningen av yrkeshögskoleutbildningar

Interpellation 2014/15:229 av Sara Karlsson (S)

till Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Tanken med yrkeshögskoleutbildningar är att de ska finnas där behoven är stora. Det är arbetsmarknadens behov som ska avgöra var och vilka YH-utbildningar som startar. I Regleringsbrevet för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan kan man läsa att målet för utbildningarna är följande: ”Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska svara mot behov av kvalificerad arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning i arbetslivet eller medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden som är av betydelse för individen och samhället. Andelen examinerade i yrkeshögskolan som arbetar inom det område som deras yrkeshögskoleutbildning avser ska öka.”

Arbetslösheten är en av politikens främsta utmaningar, och att skapa förutsättningar för människor att få yrkeskompetens är en del av lösningen. Hur hög arbetslösheten är skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner och olika län.

Min egen hemkommun, Eskilstuna, har hög arbetslöshet och invånarna har relativt låg utbildningsnivå. Behovet av yrkeshögskoleutbildningar i Eskilstuna är således stort. Utbildningarna skulle göra stor samhällsnytta för kommunen. Södermanlands län har inte heller traditionellt haft så många YH-utbildningar trots den höga arbetslösheten. Eskilstuna fick i år ingen av de sju utbildningarna man ansökte om. Kommunen fick inte heller medel till att fortsätta den pågående utbildningen om industriell mätteknik som man ansökte om. Många kommuner med lägre arbetslöshet erhöll istället utbildningar.

Med det som bakgrund vill jag fråga statsrådet:

Finner statsrådet det nödvändigt att förtydliga instruktionerna till Myndigheten för yrkeshögskolan så att kommuner med hög arbetslöshet och störst behov får företräde då myndigheten väljer vilka utbildningar som skall genomföras?