Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förbud mot omvändelseförsök

Interpellation 2024/25:110 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-10-16
Överlämnad
2024-10-17
Anmäld
2024-10-18
Sista svarsdatum
2024-11-07
Svarsdatum
2024-11-15
Besvarad
2024-11-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Förbud mot omvändelseförsök(pdf, 91 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som skulle se över möjliga vägar för att kriminalisera omvändelseförsök i Sverige. Utredaren presenterade sitt förslag i juli 2023 och förordade inte ett förbud mot omvändelseförsök.

I MUCF:s rapport ”Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige” framkommer det att unga hbtqi-personer utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Rapporten har fått fram sina resultat genom enkäter och enskilda intervjuer med hbtqi-personer. Myndigheten föreslog i rapporten att regeringen går vidare med en utredning för att hitta vägar att lagstifta om ett förbud mot omvändelseförsök. S-regeringen gjorde detta, men utredningen föreslog inte några lagändringar vad gäller omvändelseförsök.  

I debatter, frågor och möten har frågan ställts till såväl statsrådet Brandberg som departementschef Strömmer om huruvida ett förbud mot omvändelseförsök kommer att presenteras av regeringen. Det verkar råda delade meningar om frågans utveckling, och det saknas konkretion om vad regeringens ståndpunkt i frågan är.

Tidöregeringen har som enda löfte till hbtqi-rörelsen ett förbud mot omvändelseförsök, men ingenting har kommunicerats från Regeringskansliet angående detta. Vi socialdemokrater har motionerat om att tillsätta en ny utredning som har direktivet att finna vägar för att förbjuda omvändelseförsök i Sverige, en ståndpunkt som vi delar med en bred majoritet i Sveriges riksdag. Det är oroande att arbetet med en ny lag som riktar in sig på ett förbud mot omvändelseförsök tar sådan tid. Statsrådet Paulina Brandberg kommenterade uppgifterna om en ny utredning i SVT i samband med Stockholm Pride-veckan och hävdade att arbetet är igång med ett förbud mot omvändelseförsök. Trots det har ingen ny information om frågan kommit från Regeringskansliet. 

I Tidöavtalet går det att läsa följande om omvändelseterapi: ”Vidare utreds behov av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet”. Nu har den frågan utretts och någon ändring av lagen har inte föreslagits.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

 

  1. Kommer statsrådet och regeringen att tillsätta en ny utredning med kommittédirektiv om att förbjuda omvändelseförsök i Sverige?
  2. När kan riksdagen förvänta sig att få information om regeringens arbete i frågan om förbud mot omvändelseförsök?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:110, Förbud mot omvändelseförsök

Interpellationsdebatt 2024/25:110

Webb-tv: Förbud mot omvändelseförsök

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 22 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat jämställdhets och arbetslivsministern om statsrådet och regeringen kommer att tillsätta en ny utredning med kommittédirektiv om att förbjuda omvändelseförsök i Sverige och när riksdagen kan förvänta sig att få information om regeringens arbete i frågan om förbud mot omvändelseförsök. Arbetet inom regeringen är fördelat på det viset att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellanten ställde tidigare i år en liknande fråga. Mitt svar är nu som då att min och regeringens ståndpunkt är glasklar: Sverige ska vara ett land där alla kan leva sitt liv i frihet och trygghet oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck - och detta utan att riskera att utsättas för hat, hot, våld, trakasserier eller diskriminering. Men det är också en realitet att verkligheten för alltför många inte ser ut på det sättet i dag.

Vi kommer aldrig att acceptera att hbtqi-personer tvingas förändra, dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Sådana påverkansförsök kan i dag träffas av flera olika brottsrubriceringar, som misshandel, olaga tvång eller ofredande.

Vi arbetar på bred front för att hbtqi-personer ska få det stöd och det skydd de behöver. Jämställdhetsmyndigheten har bland annat fått i uppdrag att kartlägga hbtqi-personers utsatthet och risk för våld i nära relationer samt att föreslå konkreta insatser. Regeringen har också gett Nationellt centrum för kvinnofrid ett särskilt uppdrag att driva en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer som utsätts för våld. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av behovet av stödinsatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för omvändelseförsök mot unga hbtqi-personer. Vid sidan av detta pågår även ett arbete med att ta fram en ny och uppdaterad handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Vi vet att hbtqi-personer kan vara särskilt utsatta i hederssammanhang. När det gäller att skärpa samhällets reaktioner mot dem som utövar hedersrelaterat våld och förtryck har regeringen vidtagit flera åtgärder. I januari gav vi en särskild utredare i uppdrag att se över ett antal straff- och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat genom att ta ställning till om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Regeringen har också förstärkt det våldsförebyggande arbetet genom en permanent förstärkning på 50 miljoner kronor årligen för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Utöver detta analyserar vi nu på Justitiedepartementet ett förstärkt straffrättsligt skydd för det som ofta kallas för psykiskt våld, mot bakgrund av en utredning som lämnades för en tid sedan (Ds 2022:18 Straffansvar för psykiskt våld). Vi ser att olika studier visar att psykiskt våld kan förekomma bland annat inom en hederskontext och omfatta såväl verbala kränkningar som olika former av kontrollerande eller tvångsmässiga beteenden.

Den utredning som Daniel Vencu Velasquez Castro hänvisar till hade i uppdrag att analysera vilket straffansvar som i dag finns när det gäller omvändelseförsök och ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör förstärkas. Som vi nu känner till gjorde utredningen utifrån sina iakttagelser bedömningen att det inte bör införas en särskild reglering som kriminaliserar omvändelseförsök, och utredningen lämnar inte heller något sådant förslag. Detta var det underlag som jag ärvde - om jag får uttrycka mig så - från den tidigare regeringen.

Frågan om hur vi på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kan motverka omvändelseförsök är föremål för fortsatt analys på Justitiedepartementet men också i andra delar av Regeringskansliet. Jag delar verkligen interpellantens engagemang i dessa frågor och ser fram emot att diskutera hur vi kan säkerställa att Sverige är och förblir ett land där alla har rätt att vara den man är och älska vem man vill.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 23 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att beskriva svaret från statsrådet. Jag gjorde en liten övning där jag jämförde svaret jag fick för tio månader sedan med det svar jag nu har fått. De är nästan identiska. Det har gått tio månader sedan vi hade denna debatt senast, och vad jag kan se har regeringen ingen annan analysbild av läget gällande omvändelseförsök - trots att MUCF har kommit med en ny rapport, som är en mycket större rapport än den som kom för två år sedan, där man beskriver att situationen för unga hbtqi-personer fortsatt är extremt allvarlig. Det gäller inte minst de hbtqi-personer som befinner sig i en hederskontext. Man beskriver att omvändelseförsök är en utbredd företeelse.

Den kartläggning och den rapport som Strömmer hänvisar till, fru talman, som kom 2022, visar att 18 procent av unga hbtqi-personer har blivit utsatta för omvändelseförsök i någon form. Av dessa har 5 procent blivit utsatta för tortyrliknande omvändelseförsök.

Utredningen presenterades i juli 2023. Jag är väl medveten om att de tilläggsdirektiv som den socialdemokratiska regeringen gav efter MUCF:s kartläggning inte ledde till att utredningen gick vidare till att föreslå ett förbud mot omvändelseförsök. Först kom alltså tilläggsdirektiv, och sedan meddelade man att man inte skulle gå vidare. Gunnar Strömmer och Paulina Brandberg sa då att frågan skulle fortsätta analyseras och beredas på Regeringskansliet.

Vi ska också komma ihåg att det enda löftet till hbtqi-personer i Tidöavtalet var att man skulle kriminalisera omvändelseförsök.

Efter detta kom MUCF med en ny rapport. Jag och statsrådet har haft en debatt om detta. Jag och Paulina Brandberg diskuterade frågan i SVT under årets Pride i Stockholm. Min fråga till Gunnar Strömmer är därför: Hur mycket mer behöver Regeringskansliet analysera detta? Vad är det som är otydligt när det gäller omvändelseförsök i Sverige? Jag har lite svårt att förstå det.

Vi kan också titta på de rapporter och granskningar som har gjorts av medierna. DN har mer än tio artiklar där de har granskat detta fenomen. År 2022 visade de imamer som jämför homosexualitet med ett alkoholmissbruk, som går att bota. De visade pastorer som erbjuder föräldrar att skicka deras barn på omvändelseresor. I samband med detta sa Ebba Busch under Almedalsveckan 2022 att detta var vedervärdigt och att det måste förbjudas.

DN visade också att det finns ett globalt nätverk som jobbar systematiskt med omvändelseterapi som kopplas till Sverige och Norden. Detta tror och hoppas jag att Gunnar Strömmer vet om.

Min fråga tål ändå att upprepas: Vad är det som är otydligt för regeringen när det kommer till omvändelseförsök av framför allt unga hbtqi-personer?

Man kan bara anta att mörkertalet är väldigt stort. Man kan ju föreställa sig själv hur det skulle vara om man hela sitt liv och av alla vuxna förebilder och vänner fått höra att det är djävulens påfund som spökar i ens hjärna. Om man då får frågan om man utsätts för ett omvändelseförsök är det väldigt förståeligt att man inte svarar ja. Mörkertalet är nog mycket större än de 18 procent som vi vet utsätts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja ha lite konkretion från statsrådet: Vad mer behöver bli tydligt?

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 24 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Ingenting behöver bli tydligare när det gäller problemet som sådant. När vi säger att det krävs mer analys handlar det alltså inte om allvaret i den situation alltför många unga människor befinner sig i, som Daniel Vencu Velasquez Castro refererar till. Jag håller helt med om att i den mån det har tillförts nytt underlag när det gäller problembeskrivningen har det bara understrukit omfattningen av problemet och allvaret i konsekvenserna för enskilda. I den delen finns det inget behov alls av ytterligare analys.

Vi har från första början sagt att detta är ett så stort och allvarligt problem att dagens rättsliga reglering inte räcker till för att komma åt problemet. Men utgångspunkten är problemets allvar, och det är inte det som är föremål för ytterligare analys.

Det som däremot är föremål för ytterligare analys är hur man ska angripa problemet rättsligt. Det är detta som är frågeställningen.

Vår utgångspunkt har hela tiden varit att omvändelseförsök bör kriminaliseras. Det är fler som har haft den utgångspunkten. Det fanns en utredning som var tillsatt av den förra regeringen som hade till uppgift att se på den frågan och lämna förslag i den delen. Men jag kan konstatera att det inte kom några förslag från den utredningen. Det var där vi påbörjade vårt arbete.

När vi säger att detta behöver analyseras är det alltså inte ett uttryck för att det skulle finnas oklarheter när det gäller problemets djup eller vidd, dess konsekvenser för enskilda eller för den delen konsekvenserna för vårt fria, öppna samhälle. Det som frågan gäller är hur vi på ett så effektivt sätt som möjligt ska se till att den här typen av övergrepp förhindras och motverkas och att, när övergrepp ändå sker, de som är ansvariga för dem träffas av träffsäker och effektiv sanktion.

Utredaren pekar, i och för sig inte utan grund, på att det finns andra straffrättsliga bestämmelser som träffar också den här situationen. En fråga är då om de på något sätt kan spetsas till så att de blir mer verkningsfulla mot just den här situationen.

Jag nämnde även den utredning rörande psykiskt våld som också tillsattes under förra mandatperioden. Där fick utredarens förslag dessvärre rätt omfattande och nog rätt berättigad kritik för att vara svårtillämpade i praktiken. Jag vill dock verkligen understryka att det problem som utredningen riktade sig mot, alltså förekomsten av psykiskt våld, är reellt.

När jag säger att vi analyserar innebär det också att vi i det fallet arbetar med att arbeta om dessa förslag, så att vi kan återkomma till riksdagen med ett väl genomarbetat lagförslag som tar sikte på psykiskt våld och också kommer att kunna användas för att hantera den situation och de problem som vi nu talar om vad gäller olika försök till omvändelse, inte minst av utsatta unga människor.

Med detta sagt har jag inte uteslutit att vi behöver göra mer, i linje med vad som uttrycktes i tilläggsdirektiven till den utredning som sedan inte kom med några förslag, det vill säga en kriminalisering som riktar in sig just på omvändelseförsöken. Men hur detta i så fall ska utformas, avgränsas och samspela med andra straffskärpningar liksom med nya straffbestämmelser som inte har funnits tidigare, exempelvis rörande psykiskt våld, och hur en sådan reglering ska fungera på ett praktiskt och effektivt sätt och göra den nytta vi vill att den ska göra är fortfarande föremål för analys. Det betyder inte att ingenting sker. Tvärtom är det ett mycket seriöst arbete, och jag hoppas kunna återkomma med mer konkreta svar om inte alltför lång tid.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 25 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har ju diskuterat exakt den här frågan tidigare, alltså processen när det gäller lagstiftning om ett förbud mot omvändelseförsök. Jag har väldigt stor respekt för lagstiftningsprocessen i Sverige. Jag har förståelse för att man behöver utreda frågor. Vi behöver ha ett grundligt underlag för att inte snabbt och ogenomtänkt genomföra lagstiftning i Sverige. Detta har vi redan diskuterat för tio månader sedan.

Min fråga var inte varför regeringen inte går fram med lagstiftning om att förbjuda omvändelseförsök. Min fråga var: Varför tillsätter man inte en ny utredning?

Det Gunnar Strömmer säger är att analysen av lägesbilden inte behöver bli klarare men att det måste bli tydligare hur man ska genomföra det hela, och det är detta man måste arbeta med. Då kan ju regeringen tillsätta en utredning som tittar på det. Det är skillnad mellan att tillsätta en utredning som har kommittédirektiv som enkom syftar till hur vi kan förbjuda omvändelseförsök i Sverige och att ge tilläggsdirektiv till en redan pågående utredning.

Fru talman! Jag har full förståelse för att Justitiedepartementet har ett högt tryck just nu, av goda skäl. I många avseenden är vi socialdemokrater eniga med regeringen om de krafttag som måste tas på olika områden som Justitiedepartementet ansvarar för.

En sådan fråga är just förbudet mot omvändelseförsök, och här måste jag ändå säga att regeringen uppvisar en sällan skådad senfärdighet. Man har en riksdagsmajoritet bakom sig när det gäller att förbjuda omvändelseförsök. Inför valet 2022 var det bara ett parti, Sverigedemokraterna, som inte uttryckte stöd för ett förbud mot omvändelseförsök.

Gunnar Strömmers egen statsminister stod i Pride Park och sa - jag hörde honom själv - att omvändelseförsök inte ska få förekomma i Sverige. Men det är regeringen som har makten att förbjuda omvändelseförsök.

Det har gått ett år och fyra månader sedan utredningen kom med sina förslag. Varför har regeringen inte tillsatt en ny utredning? Det är för mig obegripligt.

Man får lite olika svar beroende på vilket statsråd man pratar med. Jag ställde den här frågan till Paulina Brandberg, även om jag har full förståelse för att det är statsrådet Strömmer som svarar på den. Men Paulina Brandberg har ju sagt att detta bereds med utgångspunkten att man ska förbjuda omvändelseförsök. Det är dock inte vad statsrådet Gunnar Strömmer säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja ha lite konkretion: Vad är det som gäller? Ska regeringen tillsätta en utredning som ser hur man kan gå vidare med ett förbud mot omvändelseförsök, eller är det en fråga som fortfarande är öppen för debatt och tolkning? Är det en fråga som man fortfarande kan säga ja eller nej till? Eller är det ett ja som gäller, och frågan handlar bara om vägen dit?

Jag skulle också vilja säga att detta är lite symtomatiskt när det kommer till hbtqi-frågor och den här regeringen. Vi kommer alla ihåg hur det var med könstillhörighetslagen i våras. Jag hoppas verkligen att detta inte blir en fråga där hbtqi-personer igen ska användas som slagträn.

Det blir ju otydligt när det står i Tidöavtalet att man vill kriminalisera detta. Jag utgår från att Jimmie Åkesson var med när Tidöavtalet slöts.

Var är det skon klämmer? Det är detta jag inte förstår. Jag vill gärna ha konkretion. Det har gått ett år och fyra månader. Tillsätt en utredning som tittar på detta - det stöttar vi - eller gå vidare!

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 26 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag har utomordentligt stor respekt för alla som ser det här problemets djup, vidd och allvar - vi är väldigt många som gör det. Om man ska komma åt detta problem är det också väldigt viktigt att man gör detta effektivt och med stor precision.

Det hade varit mycket enklare att agera snabbt om det underlag som den förra regeringen lämnade efter sig på Regeringskansliet hade varit tillräckligt. Nu var det inte det. Dessvärre gäller det inte bara denna lagstiftningsprodukt. Det gäller även andra lagstiftningsprodukter som skulle kunna vara verkningsfulla mot denna problematik, exempelvis när det gäller det psykiska våldet.

Efter att ha remitterat utredningen och tagit del av remissvaren arbetar vi på bred front med alla de verktyg som på olika sätt kan komma åt dem som ägnar sig åt denna typ av väldigt allvarliga övergrepp i form av omvändelseförsök.

Vi analyserar frågan vidare för att, förstås, få precision. Det är en precision som hittills alltså inte har funnits i någon lagstiftningsprodukt ägnad att ta itu med detta problem. Det handlar om att få en sådan precision i alla frågor, så att vi vet att en kriminalisering, om vi nu ska ta ytterligare steg på detta område genom en kriminalisering, verkligen gör jobbet.

Jag har en väldig respekt för otåligheten. Viktiga frågor borde helst ha varit lösta för länge sedan. Jag tar gärna emot detta som, så att säga, en blåslampa för att vi ska föra processerna framåt. Men det är inte berättigat att misstänkliggöra vare sig syftet med processen eller processen som sådan - tvärtom. I ljuset av tidigare processer som inte har gjort jobbet vill vi ha en process som kommer att göra jobbet. Det är det vi arbetar med. Jag lovar att återkomma med ytterligare besked när den processen är klar och tydlig, inklusive frågan om en utredning som tar dessa frågor vidare.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 27 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det är inte obefogat att ha en viss misstänksamhet kring regeringsunderlagets syn på hbtqi-frågor, Gunnar Strömmer. Detta tror jag att hbtqi-personer kände av rätt tydligt i våras under hela debatten kring könstillhörighetslagen. Det är alltså inte ogrundat.

Jag tycker faktiskt att det luktar löftessvek om regeringen. Det är mindre än halva mandatperioden kvar, och man har inte levererat på detta, fru talman. Jag tycker att man säljer ut hbtqi-personer. Till förmån för vad är dock oklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att jag undrar hur det går i samordningen kring denna fråga när det inte gick så bra förra gången vi hade en hbtqi-fråga i kammaren. Det är inte konstigt, Strömmer, att jag har denna fråga och fundering.

Det börjar bli ganska klart: Under denna mandatperiod kommer omvändelseförsök förmodligen inte att förbjudas i Sverige. Det är ett löftessvek. Jag kan citera vad Ulf Kristersson sa under Pride: Det bör inte vara tillåtet att försöka påverka människors mest privata liv. Det är en viktig signal att Sverige är ett tolerant land, att vi sätter ned foten och säger att det finns saker som vi inte tänker kompromissa med.

Uppenbarligen har man kompromissat, för man kunde ha gått vidare. Man kunde ha tillsatt en utredning så fort den förra utredningens förslag kom.

Jag måste faktiskt säga att hbtqi-personer utsätts för omvändelseförsök medan vi väntar. Det är tio månader sedan vi hade den förra debatten. Under denna tid har hbtqi-personer blivit utsatta för omvändelseförsök, helt lagligt. Det tycker jag är vedervärdigt. Jag tycker att det är ett bottenbetyg för ett fritt land som Sverige att hbtqi-personer inte är lika fria som alla andra. Det är här regeringen måste leverera och göra Sverige till ett fritt land för alla.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 28 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Vad som är kännetecknande för denna regering är att vi får saker och ting gjorda. Det gäller även den lagstiftning som Daniel Vencu Velasquez Castro refererar till och som, om vi nu ska ge en rättvisande beskrivning av hanteringen av den frågan, uppenbarligen också skapade rätt stora konvulsioner i socialdemokratin. Vi hittade en väg att föra den frågan genom riksdagen. Det är ett uttryck för ett pragmatiskt förhållningssätt i parlamentariska realiteter, där vi ser till att få saker och ting gjorda. Detta är inte ett undantag.

Som sagt: Hade vi fått ett underlag som hade gett oss möjlighet att gå vidare med lagstiftning hade detta varit på plats redan i dag. Nu fick vi inte ett sådant underlag, utan vi fick ett ofullständigt underlag i dessa delar. Det kan inte gärna den här regeringen lastas för. Vi varken tillsatte utredningen eller formulerade tilläggsdirektiven. Vi tog däremot fram, så att säga, förslag som saknades på just detta område. Det är den realitet som jag har att hantera också på det här området, om vi nu ska tala om arvegodset.

Nu hittar vi en väg för att komma åt det problem som bland annat statsministern upprepade gånger har beskrivit. Vi har understrukit allvaret i problematiken. Vår lojalitet gentemot processen är ägnad att komma åt problemen. Däremot tänker jag inte ta på mitt ansvar att ta fram hastverk, när det gäller en reglering, som inte kommer att göra jobbet.

Vi tittar nu på den specifika frågan om omvändelseförsöken. Vi ser på detta också ur andra synvinklar. Exempelvis tar vi nu itu med den halvfärdiga produkten rörande psykiskt våld, som också låg och väntade på oss när vi kom in.

När det gäller frågan om huruvida saker och ting blir levererade eller inte säger jag: Låt oss se tiden an! Jag kan försäkra Daniel Vencu Velasquez Castro om att engagemanget i denna fråga är genuint. Just därför är det väldigt viktigt att de lösningar som kommer fram kommer att göra jobbet. Det ansvaret tänker jag ta i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.