Förbud mot industriellt framställda transfetter

Interpellation 2007/08:390 av Lindholm, Jan (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-02-12
Inlämnad
2008-02-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-02-20
Sista svarsdatum
2008-03-04
Besvarad
2008-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 februari

Interpellation

2007/08:390 Förbud mot industriellt framställda transfetter

av Jan Lindholm (mp)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Jag har motionerat om förbud mot industriellt framställda transfetter i livsmedel alltsedan jag hösten 2004 blev riksdagsledamot. Forskningsläget har enligt min uppfattning varit ganska klart. Det har funnits tillräckligt med kunskap för att med hänvisning till försiktighetsprincipen välja bort en trolig och allvarlig risk.

Danmark har under dessa år steg för steg skärpt sina restriktioner inom ramen för vad som är möjligt för ett EU-land. I USA har förbud mot industriellt framställda transfetter introducerats på lokal nivå för att sedan bli en fråga på delstatsnivå.

I Sverige har dock Livsmedelsverket hänvisat till det positiva samarbete man har med livsmedelsindustrin och det faktum att användningen av transfetter i livsmedel har sjunkit i Sverige.

Nu har forskning i USA visat på nya anledningar att förbjuda dessa produkter. Det är inte längre bara ett hot mot folkhälsan att stoppa in industriellt framställda transfetter i våra livsmedel; produkterna bidrar numera även till ökad risk för cancer. Mot bakgrund av detta känns det naturligt att med en interpellationsdebatt åter aktualisera problematiken.

Min fråga till ministern är därför om ministern har för avsikt att mot bakgrund av ny kunskap kring industriellt framställda transfetter i livsmedel vidta någon åtgärd antingen konkret för att minska riskerna för vår befolkning eller för att förbättra vårt svenska beslutsunderlag för diskussion av den linje ansvarig myndighet intar.

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:390, Förbud mot industriellt framställda transfetter

Interpellationsdebatt 2007/08:390

Webb-tv: Förbud mot industriellt framställda transfetter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 62 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jan Lindholm har frågat integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om vilka åtgärder ministern har för avsikt att vidta för att minska riskerna för befolkningen mot bakgrund av ny kunskap kring industriellt framställda transfetter i livsmedel alternativt för att förbättra vårt svenska beslutsunderlag för diskussion av den linje ansvarig myndighet intar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Det är viktigt med nyttiga livsmedel, goda matvanor och en varierad kost. Sedan flera år tillbaka har Livsmedelsverket fört en kontinuerlig dialog med livsmedelsbranschen om att ta bort transfetter i livsmedel. De marknadsledande företagen i Sverige inom snacks-, snabbmats-, bakverks- och konfektyrbranschen uppger att de tagit bort transfetterna ur sina produkter eller är på väg att göra det. Livsmedelsverkets projekt tillsammans med kommunerna, Riksprojekt 2008 om transfett, inbegriper analyser av olika produkter för att se om branschen håller vad den lovar. En undersökning görs av den totala fettsammansättningen i ett stort antal livsmedel, bland annat för att se vilken typ av fett som har använts för att ersätta transfettet. Den så kallade matkorgsstudie som Livsmedelsverket har genomfört visar att maten i dag innehåller endast små mängder transfetter. Den största delen kommer från mejeriprodukter. Transfetter finns främst i de livsmedel som innehåller mycket mättat fett. Det finns inget underlag som stöder att industriellt framställda transfettsyror är skadligare än naturliga transfettsyror. Även om transfetter är skadligare än mättat fett äter vi betydligt mer mättat fett än transfett, och därför utgör det mättade fettet det verkliga problemet. I dagsläget bör svenskarna i första hand dra ned på konsumtionen av mättat fett. Intaget av transfettsyror i Sverige är i nivå med vad som konsumeras i Danmark, Norge och Finland. Detta är under den högsta nivå som WHO rekommenderar. Detta ska ställas i relation till intaget av mättat fett som är tre gånger högre än WHO:s rekommenderade högsta intag. Danmark införde den 1 januari 2004 strikta regler för högsta tillåtna mängd industriellt tillsatta transfettsyror i matvaror. Danmark har inget totalförbud mot transfetter. Av reglerna följer att oljor, fetter och färdigberedda livsmedel inte får säljas på den danska marknaden eller importeras om de innehåller över 2 gram per 100 gram transfettsyror, av den totala mängden fettsyror, av icke-animaliskt ursprung. Regeln gäller alltså inte ost och andra mjölkprodukter. Härdade fetter med lägre andel transfettsyror får däremot användas. Dansk provtagning visar att flera livsmedel har halter som överstiger 2 gram per 100 gram. Den studie från Harvard School of Public Health om transfett och prostatacancer som det skrevs om i massmedier för några veckor sedan gjordes på 80-talet i USA. Intaget av transfetter var betydligt högre då, och är fortfarande högre i USA än i Sverige. I studien fann man en riskökning för 20 procent av männen med det högsta transfettintaget, men studien gav ingen uppgift om intag eller källor från vilken kost eftersom man inte kan skilja på industriellt bildat transfett och transfett från mejeriprodukter. Den ökade risken för prostatacancer sågs i huvudsak bland överviktiga och feta. Mekanismerna för hur transfett skulle kunna orsaka prostatacancer ger inte studien svar på. Riskerna med transfettsyror är angelägna att bevaka, och intentionen att minska intaget av transfettsyror bör fortsätta. En fortsatt frivillig minskad användning av härdade fetter och delvis härdade fetter i olika produkter är önskvärd. Den svenska livsmedelsindustrin bör fortsättningsvis uppmuntras att ta bort de härdade fetterna i möjligaste mån och ersätta dem med i första hand omättade fetter. Att genom lagstiftning begränsa användning av transfettsyror från delvis härdade fetter har hittills inte bedömts vara en nödvändig åtgärd för att uppnå önskad hälsoeffekt. Livsmedelsverkets projekt om transfetter kommer jag att ingående följa, och det kommer att ha en stor betydelse för det svenska beslutsunderlaget. I mitt arbete som jordbruksminister måste jag utgå ifrån nationell och internationell forskning och gällande vetenskapliga bedömningar och ha människors hälsa i åtanke. En mycket viktig politisk fråga för mig just nu handlar om hur vi på olika sätt kan förbättra våra matvanor i Sverige. Rekommendationer att minska intaget av godis, bakverk, friterad potatis samt feta mejeriprodukter och fett i kött är en åtgärd. Sådana matvaneförändringar leder till många hälsomässiga vinster såsom minskat intag av mättat fett, socker och salt. Från den svenska regeringens sida anser vi inte att ett ensidigt förbud mot användning av till exempel transfettsyror kan uppnå den önskade hälsoeffekten. Det skulle kunna invagga konsumenter i tron att om myndigheterna har förbjudit en typ av fett så skulle andra fetter vara nyttiga. Vad vi i stället eftersträvar är en generell förbättring av kosthållningen hos den svenska befolkningen.

Anf. 63 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för ett långt och spännande svar som innehåller massor av intressant information och många detaljer som man verkligen kan fundera över. Samtidigt är det, som det brukar vara med svaren, fru talman, så att man får leta i texten för att försöka förstå vad det egentligen är som ministern säger. Min fråga till ministern var om regeringen anser att det finns anledning att vidta några åtgärder för att minska de risker som industriellt framställda transfetter innebär för vår befolkning eller om det inte finns någon anledning att vidta åtgärder. Jag frågar också om det finns anledning att förbättra beslutsunderlaget för att vi ska kunna ha en högre vetenskaplig grund för våra diskussioner om riskerna med de industriellt framställda transfetterna. Fru talman! När jag läser svaret gör jag den tolkningen att ministern inte anser att det finns någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder än dem man redan vidtagit för att minska riskerna för befolkningen. Jag gör också den tolkningen att ministern inte heller anser att det finns någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder än de redan vidtagna för att öka kunskapen om riskerna med industriellt framställda transfetter. Det är vad jag läser ut av svaret. Det tunga argumentet tycks vara att regeringen anser att man inte kan göra mer än en sak åt gången, vilket jag i och för sig tycker är rätt anmärkningsvärt. Om det vore så att regeringen verkligen vill förbättra folkhälsan tycker jag inte att det finns några hinder för att arbeta med flera frågor samtidigt. Jag menar att det är fullt möjligt att driva frågan om att minimera de industriellt framställda transfetterna i våra livsmedel och samtidigt även driva frågan om att förändra konsumtionsmönstren mot en sundare och varför inte även en klimatvänligare kost. Fru talman! Vad är det då vi får veta i svaret från ministern? Först är det den gamla vanliga visan om att Livsmedelsverket har varit så framgångsrikt i sitt arbete med att påverka näringen att nästan alla industriellt framställda transfetter numera är borttagna. Så har det låtit i svaren på mina motioner sedan 2005. Om nu företagen har varit så bra på att gå myndigheten till mötes och svarat upp mot de krav som politiken faktiskt har ställt, även om det inte har fattats beslut, tycker jag att de här företagen borde få någon sorts uppskattning för att de har svarat upp mot önskemålen. Jag har förstått att företagen faktiskt vill se en lagstiftning. Det blir någon sorts illojal konkurrens som de bra företagen utsätts för i dag från de mindre bra som inte har hörsammat uppmaningen. Fru talman! Man kan undra hur länge samhället kan blunda och låta de få som förstör fortsätta på det sättet. Borde inte den goda viljan från de företag som har hörsammat synpunkterna få ett lagligt stöd, ett erkännande, i slutändan? Vore inte det en ganska rimlig reaktion om vi förväntar oss ett liknande gott samarbete med företagen framöver? Om ministern verkligen menar allvar med formuleringen i svaret där det står att intentionen att minska intaget av transfettsyror bör fortsätta, är det då inte rimligt att man visar att man uppskattar det som har skett och ger en belöning genom att dra undan den möjlighet som finns för det jag tycker är illojal konkurrens? Det är trots allt billigare att använda de här industriellt framställda transfettsyrorna för de företag som fortsätter att göra det.

Anf. 64 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Jag tackar jordbruksminister Eskil Erlandsson för ett intressant svar. Ytterligare ett land har nu beslutat om att införa samma regler om en minimering av industriellt framställt transfett: Schweiz har beslutat att införa detta från och med den 1 april 2008. I svaret står det: "Det finns inget underlag som stöder att industriellt framställda transfettsyror är skadligare än naturliga transfettsyror." Det betyder inte att vetenskapen säger att det inte är så. Det betyder att det finns tecken på att det skulle kunna vara så, men att vi inte vet säkert. Alltså kanske det skulle kunna vara intressant med mer forskning. Vad vi vet är dock att industriellt framställt transfett är en tillsats i mat. Därmed kan det lätt tas bort, till skillnad från det naturligt förekommande transfettet. På flera ställen i svaret hänvisas till undersökningar utan att källa anges. Ett exempel: "Intaget av transfettsyror i Sverige är i nivå med vad som konsumeras i Danmark, Norge och Finland." Livsmedelsverket säger självt att man nu startar ett projekt för att ta reda på fakta. Det är inte klart än. Då kan man undra vad svarets påstående byggs på. Det finns också en hänvisning till matkorgsstudien. Men hur ser det då ut på gatukök, på kondis, på snabbmatsställen och på macken? Det redovisas inte i matkorgsstudien. Det är en anmärkningsvärd attityd i svaret. Det är inte folkhälsoaspekter som sätts främst i ministerns prioriteringar; det är uppenbart. Men centerpartister brukar vilja minska regelbördan för företag. Om nu inte folkhälsoaspekten duger som skäl till att inta försiktighet borde väl skäl som lika spelregler för näringen duga? Företag som jag har varit i kontakt med, till exempel Delicato, skulle välkomna att Sverige hade samma regler som Danmark. När vi förra året hade uppe en motion i frågan var en av hänvisningarna att det inte var lagligt att göra som Danmark. Nu har ändå EU sagt att det är möjligt att ha en sådan reglering och att det inte är ett handelshinder. Det skulle vara intressant att höra om ministern inte också tycker att det är viktigt att ha lika spelregler för Sverige och Danmark.

Anf. 65 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det industriellt framställda transfettet kunde lika bra ersättas med naturligt fett. Det finns bara en enda anledning till att branschen inte gör det, nämligen att detta fett är lite billigare. Det tycker jag inte är ett nog tungt argument för att riskera folkhälsan. Det finns studier som tyder på att det här är det mest onyttiga fett man kan äta. Visst är det så att mättat fett i överdriven konsumtion också är skadligt, men transfett är ännu skadligare. Dessutom är det en myt att man inte bör få i sig något mättat fett över huvud taget. Det är naturligtvis mest fleromättat fett man ska få i sig, men det är absolut inte skadligt att få i sig lite mättat fett. Transfettet fyller däremot ingen som helst funktion. Det som är rätt intressant är att vårt grannland Danmark har tagit frågan på allvar och satt den här gränsen för hur mycket industriellt framställt transfett en produkt får innehålla. USA, som ofta anses stå för total frihet och spelrum för marknaden, har till och med infört ett totalförbud mot industriellt framställt transfett med hänvisning till den fetmaexplosion som de har. Det är det absolut största folkhälsohotet där, och håller även på att bli det i Europa, inte minst i Sverige. De studier som har gjorts har visat att transfettet leder till att man lägger på sig fett, inte muskler, och inte minst det farliga bukfettet för män, som ökar risken för hjärtinfarkt. Man kan alltså se en direkt koppling mellan hur mycket industriellt framställt transfett en person äter och ökningen av risken för både ohälsosam fetma och hjärtinfarkt. Därför kan jag inte riktigt förstå regeringens inställning. Andra länder vågar ta krafttag mot detta, och det är inte heller länder som avvisar marknadens frihet. Tvärtom råder en fri marknad där. Men man har ändå gått in politiskt och sagt ifrån. Detta är också en väldigt viktig konsumentfråga. Som konsument ska man om man vill kunna välja bort det här fettet. I dag är det så att det på de produkter som kan innehålla detta farliga fett står att det är "härdat fett" eller "delvis härdat fett". Det är tydligen så att det till och med är större risk att produkten innehåller det här farliga fettet när det står "delvis härdat fett". Men det finns även en risk när det står "härdat fett". Det här är ingen vidare konsumentupplysning. Man har ingen aning om hur mycket av detta produkten i så fall innehåller och om den över huvud taget innehåller det. Man kan befara att den gör det. Därför tycker jag att minimum vore att man som konsument skulle kunna se om produkten innehåller det här fettet, och i så fall hur mycket. Sedan får man själv göra valet om man vill äta det eller avstå. Jag kan egentligen inte se något skäl till att det här över huvud taget ska finnas i produkterna. Jag tycker till och med att vi kan gå USA:s väg och förbjuda det helt och hållet, men en medelväg skulle vara att göra som Finland och sätta en maxgräns. Även om genomsnittet av befolkningen inte får i sig jättemycket av det här har vi enskilda individer som är i fara. Om man vräker i sig de här fetterna i gigantisk mängd är det ett enormt hot mot hälsan.

Anf. 66 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag har några kommentarer till framställda frågor. Vad säger jag i mitt svar? Jo, jag säger att vi måste minska vårt fettintag. Jag säger att vi i Sverige måste se till att skaffa oss bättre matvanor. Och jag säger att vi ska fortsätta att uppmuntra industrin att byta ut skadligt fett. Är detta då någon ny politik? Nej, Hillevi Larsson. Detta är ett fullföljande av den inställning som min företrädare i den tidigare regeringen har gett sig in på. Låt oss kalla det frivillighetsvägen. Har den då lyckats, den här vägen, eller har den misslyckats? Vi kan jämföra oss med Danmark, som ligger på ungefär samma breddgrader som vi gör och har samma kulturella bakgrund. Har de ett mindre intag av detta eller inte? Nej, det har de inte. Trots sin lagstiftning har de inte lyckats bättre i det här arbetet än vi med den frivillighetsväg som vi har slagit in på. Jag gör alltså bedömningen att den svenska vägen har lyckats och att vi ska fortsätta att använda oss av den. Varför är det så svårt att införa den lagstiftning som man har infört i Danmark? Ett av skälen är att det är svårt att med billiga metoder - apropå att vi vill göra det möjligt för företag att växa upp och växa till sig - avgöra om det fett som finns i en hel del produkter är industriellt framställt eller naturligt. Väljer vi att lagstifta påför vi företagen ytterligare en administrativ börda och kostnad. Detta är, vid sidan om att vi har lyckats med frivillighetsvägen i Sverige, mitt andra skäl till att inte göra det Danmark har gjort. Är vi då ensamma om att ha valt den här vägen? Nej. Det gäller även till exempel England, ett land som lever ungefär som vi i Sverige. De har också slagit in på den här vägen eftersom de har gjort samma bedömning som vi, detta sagt apropå att något land har följt den danska vägen, nämligen Schweiz. Vad bygger de studier som jag redovisade i mitt svar på? Ja, de bygger på de kontinuerliga matkorgsstudier som vi gör, och det framgår av svaret. Slutligen ska jag säga något om märkning. Den förordning om närings- och hälsopåståenden som vi har och som är betydelsefull ur hälso- och informationssynpunkt har tydligt pekat ut mättat fett och transfettsyror. Vid den pågående översynen av denna förordning om märkning och näringsvärdesdeklaration är det viktigt att vi fortsätter arbeta för att de berörda regelverken kompletterar varandra. Regeringen anser att om en näringsvärdesdeklaration ska anges på en produkt ska det under fettbeteckningen anges detaljerade uppgifter. Det ska finnas en möjlighet att frivilligt deklarera innehållet av mättat fett, härdat fett, delvis härdat fett och fullt härdat fett.

Anf. 67 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Nu har vi fått ett motiv till att man inte vill följa den danska modellen. Det skulle då vara svårt för företagen att klara det. Jag undrar vilket underlag som finns för det. Jag har inte någon information om att den danska modellen på något sätt skulle ha hämmat industrin i Danmark. Om det vore ett korrekt argument tror jag inte att de företag som har valt att följa dessa uppmaningar skulle vara så positiva till en lagstiftning enligt den danska modellen som de är. Jag tycker att det verkar vara ett svagt argument för detta. Ministern säger också att man ska fortsätta denna linje - att uppmuntra industrin - därför att den har varit så framgångsrik. Då undrar jag hur man ska göra det. Jag menar att när vi har ett bra samarbete med näringslivet från politikens sida är det viktigt att svara upp mot det. Jag har här presenterat en väg, och det är att svara upp mot det intresse som finns från näringslivet genom att från politiken gå vidare. Det finns ett intresse för lagstiftning. Man upplever det som en möjlighet till illojal konkurrens enligt de signaler som man får från Livsmedelsverket, även om jag inte delar Livsmedelsverkets uppfattning i denna fråga, och det gör inte näringslivet och forskning i andra länder heller. Livsmedelsverket i Sverige har en väldigt märklig syn på detta jämfört med vad andra har. Men det får vi leva med. Men när näringslivet nu har tagit till sig detta, då tycker jag att vi ska försöka se till att dessa villkor gäller för alla. Jag fick ingen kommentar om det från ministern, och jag skulle vilja ha det. Sedan har ministern ett annat argument, och det är att konsumenterna skulle invaggas i någon sorts falsk trygghet om man lagstiftade mot en speciell produkt - ett särskilt fett. Det tycker jag också är ett märkligt argument. Vi har faktiskt lagstiftning på en massa områden där vi pekar ut saker som vi inte anser vara lämpliga av olika skäl. Även på livsmedelsområdet har vi en sådan lagstiftning. Jag kan inte se att det har använts som argument tidigare. Det är väl i så fall en informationsfråga? I konsumentrörelsen är detta dessutom en fråga som man har debatterat under många år och är väldigt medveten om. Jag tror att detta är en av de frågor av alla frågor om tillsatser i våra livsmedel där man bland aktiva konsumenter är kanske mest på alerten och tveksam till. Man har från konsumentrörelsens sida säkert jobbat med denna fråga i 30 år. Jag har svårt att se att det skulle vara ett så starkt argument. Om man går igenom argumenten här har man på något sätt en känsla av att oavsett vilken regering som vi har så har Livsmedelsverket väldigt svårt att byta fot, och det är det som slår igenom. Det finns ingen politisk vilja i denna fråga, utan man följer Livsmedelsverkets linje, och av någon anledning vill man inte lyssna på omvärlden och ändra på den.

Anf. 68 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Jag tyckte inte att jag fick något svar på frågan om vilken källa det hänvisas till i svaret. Det gäller till exempel påståendet att det svenska intaget är i nivå med det danska. Lite ihåligt klingar även påståendet om att Sverige har lyckats i sin frivillighetspolitik eftersom vi faktiskt inte vet hur det är förrän Livsmedelsverket har gjort denna studie och kan redovisa det. Bara för att genomsnittssvensken ligger på en nivå under betyder det inte att alla gör det. När det gäller den som mår bra och har det ena benet i den iskalla hinken och det andra benet i den kokheta hinken kan man säga att det i genomsnitt är en normal temperatur. Alla människor följer inte kostrekommendationerna heller. Det verkar som att ministern inte vill se vinsten med att lagreglera som Danmark har gjort och som Schweiz är på väg att göra. Även USA har redan gjort det. Det innebär i praktiken att den centerpartistiske jordbruksministern värnar de industriellt framställda transfetternas plats i livsmedelsproduktionen. När det gäller att frivilligt deklarera detta kan man göra det för de goda företagen. Men det innebär också att det inte blir samma spelregler för alla, inte heller för de människor som inte har ork eller möjlighet att följa kostrekommendationer eller har svårt att läsa innehållsförteckningar. Gör inte det bästa till det godas fiende. Hitta en lösning, och då är en bra lösning att göra som Schweiz och besluta om samma regler som Danmark. Det är dags att ta det steget. Det finns ingen motsättning mellan att arbeta för bättre kostvanor generellt sett och att ta bort onödiga tillsatser i maten som dessutom medför hälsorisker.

Anf. 69 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det är tyvärr en myt som florerar att det handlar om att sänka fettintaget totalt, vilket är fullständigt felaktigt. I själva verket skulle många behöva öka sitt fettintag av inte minst fleromättade fetter. Fet fisk till exempel har visat sig inte bara fylla näringsbehovet väldigt väl utan faktiskt till och med kunna leda till att man blir slankare och att man får bättre resultat när man motionerar. Det är därför som det är så skadligt när man nu talar om att om vi bara minskar fettintaget totalt ska det nog lösa sig. Det gör att man också tonar ned riskerna med det industriellt framställda transfettet jämfört med andra fetter. Det är inte heller skadligt med mättat fett i rimliga mängder. Däremot har man kunnat se att redan ett litet intag av industriellt framställt transfett direkt ökar risken för hjärtinfarkt och fetmarelaterade sjukdomar. Det finns till och med vissa indikationer om ökad risk för cancer, fosterskador och så vidare. Det är väldigt allvarligt, tycker jag. Man kan också se vilka de vanligaste dödsorsakerna i Sverige är. Det är hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar. Vi ser också att diabetes breder ut sig mer och mer. Att i det läget inte göra vad vi kan känns väldigt märkligt. Det som vi kan göra är att ta bort det fett som dessutom är en tillsats. Det gäller bara för dessa företag att sluta göra denna tillsats. Denna tillsats smakar inte på något sätt bättre än vanligt fett. Den enda skillnaden är att det är lite billigare för branschen. Det blir, precis som tidigare talare har sagt, en illojal konkurrens. Jag tycker att vi måste våga vara lite modiga i den här frågan och åtminstone göra som Danmark. Vi kanske till och med ska gå USA:s väg. Där har man verkligen insett sina problem på området.

Anf. 70 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Vi får med varje ny regel som införs en ökad administrativ börda för såväl stora som för små företag. Men mest betungande är en ny regel för det lilla företaget. Det är ett av våra skäl till att vi inte väljer att genom förordning eller rentav lagstiftning på det sätt som Danmark har gjort förbjuda det transfett som vi diskuterar här. Man frågar återigen om vi är ensamma om att följa frivillighetsvägen. Nej, det är vi inte. Det finns många runt omkring oss. Det stora exemplet där den här frågan också är stor i den allmänna debatten är England, som har valt att gå in på precis samma väg som vi har gjort. Vad hjälper oss då på frivilliglinjen? Precis som i många andra sammanhang är konsumenttrycket stort i den här frågan. Jag är övertygad om att konsumenttrycket har hjälpt oss på det sätt som har inneburit att vi nu har nivåer som kanske till och med är under dem i Danmark, där man har en lagstiftning på området. Följer vi då upp det här vidare? Ja, det gör vi. Vi har ett projekt i gång som ska redovisas mot slutet av 2008 - Riksprojektet 2008. Självfallet kommer jag att använda mig av det resultat som detta projekt, i vilket många är inblandade, kommer fram till. Vad riskerar vi att göra om vi då bara fokuserar på det här och ändå tänker oss tanken att vi skulle förbjuda industriella transfetter? Det blir lite grann som att sila mygg och svälja kameler. Det är det mättade fettet som vi enligt alla rekommendationer som finns i världen tar in för mycket av i genomsnitt i befolkningen. Det är det mättade fettet som är problematiken, och det är en stor problematik. Vi måste hjälpas åt med att sprida kunskap om goda matvanor där vi totalt minskar intaget av mättade fetter. Är det då möjligt för den aktiva konsumenten att välja bort det man tror är mindre bra - alltså det industriellt framställda transfettet? Ja, det är det. Nyckelhålsmärkta produkter får till exempel inte innehålla något transfett alls enligt den definition som finns. Kan vi göra ytterligare på märkningsområdet? Ja, det kan vi. Som jag nämnde i min tidigare kommentar i debatten kan vi följa det arbete som nu pågår vad gäller de direktiv som är under omarbetande, alltså förordningen om märkning och näringsvärdesdeklaration. Slutligen: Vad har vi för källor? En av de källor som vi har och som vi har möjlighet att följa år efter år är matkorgsstudien. Jag är mycket väl medveten om att alla i Sverige inte lever efter matkorgen, men den speglar ändå vad genomsnittssvensken i Sverige äter och tar in dagligen.

Anf. 71 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Till skillnad från Centerpartiet bryr vi miljöpartister oss om alla konsumenter, och inte bara om de duktigaste konsumenterna som klarar av att ta in informationen på förpackningarna och begripa vad den faktiskt säger. Fru talman! Jag blir mycket oroad när ministern talar om konsumenterna och så tydligt betonar formuleringen "det man tror är mindre bra". Jag tycker att det är olyckligt att en minister så tydligt formulerar sig på det sättet. Visst finns det alltid en viss osäkerhet i det vetenskapliga läget på alla områden. En sak kan vi säkert veta, och det är att i morgon kommer vi att veta mer än vi vet i dag. Vi har hört till exempel Hillevi Larsson berätta om förhöjda cancerrisker och så vidare. Den industriellt framställda transfettmolekylen ser inte alls likadan ut som den naturliga. Den kolatom som förmår göra transformeringen och räta ut det hela sitter företrädesvis på samma ställe på de industriellt framställda molekylerna och inte som på de naturliga, jämnt fördelade över molekylens längd. Man kan inte jämföra dem på det sättet. Det här är ett av de försök man gör från Livsmedelsverket att negligera den kunskap som finns. Man slätar liksom över den genom att säga: Ja, men det är inte farligt på samma sätt. Vi jobbar ju inte med att försöka minska användningen av de naturliga transfetterna från till exempel mjölkprodukter. Jag tycker att det är olyckligt att man underblåser de myter som finns i stället för att ta fasta på de kunskaper som finns. Man borde försöka ta dem till vara. De industriellt framställda transfetterna finns i det mättade fettet. Det finns alltså ingen motsättning i att arbeta med båda frågorna, fru talman.

Anf. 72 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig tacka för att jag har fått den frågeställning och den interpellation jag har fått. Det är viktiga frågor eftersom de handlar om mat. Vi äter ju alla ett par tre gånger varje dag, och därför är det viktigt att vi diskuterar detta som vi allesammans gör varje dag. Låt mig avslutningsvis säga att transfetter finns främst i de livsmedel som innehåller mycket mättat fett. Ju mer vi minskar konsumtionen av mättat fett, desto mindre mängd transfetter får vi därmed i oss. Låt mig också säga, apropå vad jag bygger mina påståenden på, att det inte finns något underlag som stöder att industriellt framställda transfetter är mer skadliga än naturligtvis transfettsyror. Därför kan jag inte påstå något annat, Jan Lindholm. Jag har ju inget underlag att ställa bakom mig som minister. Allra sist konstaterar jag att transfettsyror har satts i samband med hjärt-kärlsjukdomar men även med andra hälsoeffekter. Det gäller bland annat prostatacancer, som jag nämnde i mitt interpellationssvar, typ 2-diabetes och allergier. Men den europeiska livsmedelsmyndigheten har inte funnit något klart belägg för att det är så. Den forskning som finns är motstridig. Man kan i dagsläget inte säga om det finns något sådant här samband eller inte - därav också mina något vaga svar i sammanhanget. Jag måste ju vara säker på saker och ting.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.