Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Förändringar i arbetstidslagen
Interpellation 2010/11:278 av Andersson, Johan (S)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2011-03-17
- Inlämnad:
- 2011-03-17
- Besvarad:
- 2011-04-01
- Sista svarsdatum:
- 2011-04-07
Interpellationen
Interpellation
2010/11:278 Förändringar i arbetstidslagen
av Johan Andersson (S)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Den 3 februari i år överlämnade regeringen en lagrådsremiss till riksdagen om förändringar i arbetstidslagen. Regeringen vill ändra reglerna kring övertidsuttag.
I bakgrundsbeskrivningarna hänvisas till regelförändringar som ett tungt vägande skäl till varför regeringen lägger fram förslaget.
Arbetstidslagen är en skyddslag, som kommit till för att skydda arbetstagarna från att vara i tjänst alltför länge utan dygns- och veckovila. Men den har också en säkerhetsaspekt. Verksamheten kan bli lidande om de anställda har alltför långa arbetspass. Förändringar i arbetstidslagen medför därför stora konsekvenser för arbetslivet.
Jag vill därför ställa följande frågor:
På vilket sätt avser arbetsmarknadsministern att säkerställa att arbetstidslagen också fortsättningsvis fungerar som en skyddslag?
Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ till att nuvarande dispenskrav för övertidsuttag mildras genom ändringar i arbetstidslagen och i så fall hur?
På vilket sätt avser arbetsmarknadsministern att garantera de fackliga organisationerna fortsatt inflytande över reglerna kring övertidsuttag?
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att förhindra att skyddet för den enskilde arbetstagaren urholkas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:278
Webb-tv: Förändringar i arbetstidslagen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 53 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Johan Andersson har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att arbetstidslagen också fortsättningsvis fungerar som en skyddslag och om jag avser att ta initiativ till att nuvarande dispenskrav för övertidsuttag mildras genom ändringar i arbetstidslagen och i så fall hur. Han har vidare frågat på vilket sätt jag avser att garantera de fackliga organisationerna fortsatt inflytande över reglerna kring övertidsuttag och vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att skyddet för den enskilde arbetstagaren urholkas.
Arbetstidslagen innehåller bestämmelser om bland annat maximal veckoarbetstid, övertid och rätten till vila per dygn och vecka. Avvikelser från lagen får endast göras genom kollektivavtal. Dessa avtal måste hållas inom ramen för EU:s arbetstidsdirektiv. För större delen av arbetsmarknaden träffas kollektivavtal om arbetstid. De ändringar av bestämmelserna för övertid som nu föreslås omfattar endast arbetsgivare som inte är bundna av sådana kollektivavtal.
Den 10 mars 2011 beslutade regeringen om en proposition om förändringar i arbetstidslagen där bland annat föreslås att dispensförfarandet för uttag av extra övertid ska upphävas. Syftet med att upphäva dispensförfarandet är att göra reglerna för övertidsuttag enklare att tillämpa. De nuvarande reglerna har inneburit en del administration för de arbetsgivare som har behövt söka dispens. Den föreslagna lagregleringen av övertidsuttag innebär inte någon ändring i sak för övertidsuttaget jämfört med dispensförfarandet. Enligt förslaget ska arbetsgivare få ta ut extra övertid upp till 150 timmar per år om det finns särskilda omständigheter och under förutsättning att situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Detta speglar den praxis som Arbetsmiljöverket har haft när det gäller beviljande av dispens för uttag av extra övertid.
Som jag tidigare nämnt får avvikelser från bestämmelserna om uttag av extra övertid göras genom kollektivavtal förutsatt att kollektivavtalet håller sig inom ramen för arbetstidsdirektivet. Eftersom merparten av arbetsmarknaden har träffat kollektivavtal om övertid har de fackliga organisationerna även fortsatt ett stort inflytande över reglerna kring övertidsuttag. Och genom att träffa kollektivavtal har parterna dessutom möjlighet att anpassa villkoren för övertidsuttaget till den specifika verksamhet som avtalet omfattar.
Liksom tidigare utövar Arbetsmiljöverket tillsyn över att arbetstidslagens bestämmelser följs. Eftersom Arbetsmiljöverkets möjlighet att kontrollera uttaget av extra övertid genom att dispensförfarandet nu tas bort anser regeringen att det är lämpligt att det ändå finns en ytterligare möjlighet att kontrollera att övertidsuttaget inte missbrukas. Skyddsombuden kommer därför genom de nu föreslagna lagändringarna att få en stärkt roll att ingripa gentemot arbetsgivare som missbrukar reglerna om extra övertid, mertid och nödfallsövertid.
Anf. 54 Johan Andersson (S)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
Jag har några följdfrågor utifrån det som ministern har svarat. Det handlar om efterlevnad av dagens lagstiftning. Man kan ändå anta när man läser propositionen och det förslag som nu ligger här i kammaren för beslut framgent att efterlevnaden av dagens lagregler är dålig i den här delen. Det kanske är regeringens tro kring detta eftersom man för över den här delen när det gäller lagbrotten till att prövas av Arbetsmiljöverket, medan regeringen i stället menar att kravet på dispens innebär onödig administration för arbetsgivare. Jag vill få ett klarläggande där: Hur ser regeringen och framför allt ministern på efterlevnaden av dagens lagstiftning?
Vi tycker från vårt håll, också i den motion som vi har väckt i utskottet och som kommer att behandlas framgent, att risken är väldigt stor att man kommer att blanda samman begreppen när det gäller extra övertid och extra mertid, alltså det som får tas ut utöver de 200 timmar som i dag finns i lagstiftningen.
Risken är uppenbar att man som arbetsgivare kommer att kunna ta ut 350 timmar rakt av. Det är välkänt att övertidsarbete medför hälsorisker. Det finns forskning på det.
Med de föreslagna reglerna befarar i vart fall vi att allmän övertid och extra övertid kommer att blandas samman och att det totala övertidsuttaget kommer att öka. Det innebär i praktiken att det blir ett allmänt tak för övertidsuttag på 350 timmar per arbetstagare och kalenderår.
Då är min fråga till ministern: Delar ministern den uppfattningen?
Kollektivavtalsmodellen hänvisar man till i propositionen. Det tycker jag är bra. Ministern vet sedan tidigare att vi har samma uppfattning när det gäller den svenska modellen, att det är viktigt att värna den.
Det är en lagstiftning för de företag som inte har kollektivavtal. Men risken är ändå att det blir normgivande, så att man kanske inte har samma vilja som tidigare att teckna kollektivavtal, om man ser att det går att hantera lagstiftningen på det sättet att den här grundtryggheten finns i den aktuella modellen.
Jag har ytterligare en fråga till ministern. Det handlar om Arbetsmiljöverket och deras hantering enligt propositionen av dispensärenden. Hittills har Arbetsmiljöverket i sin hantering av dispensärenden begärt att arbetsgivaren visar att kollektivavtal inte har kunnat träffas genom att förhandlingsprotokoll biläggs ansökan. Det kommer nu inte att vara möjligt. Hur kommer kontrollen och efterlevnaden av detta att se ut framöver?
Risken är uppenbar, som vi ser det och som vi tolkar den nya propositionen, att man kanske kommer att försöka utnyttja möjligheten att inte teckna kollektivavtal. Det är ganska oroväckande. Jag vill gärna ha svar på det.
I mitt nästa inlägg tänkte jag återkomma lite till nödfallsövertiden.
Anf. 55 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Jag vill först understryka att reglerna är ett led i regelförenklingsarbetet. De är inte bara, som jag kanske nämnde i mitt svar, till för arbetsgivaren utan är också till för Arbetsmiljöverket, för att verket ska kunna frigöra resurser för sina kärnuppgifter.
I dag är det bara mellan 50 och 100 ansökningar per år. Själva förslaget härstammar också från en egen utredning som Arbetsmiljöverket har gjort, där de har fått föreslå vad som skulle kunna förenklas utan att det får negativa effekter. Förslaget härstammar från den utredningen, som också har varit remitterad.
Remissvaren är lite blandade. Min uppgift har varit att försöka hitta en rimlig balans mellan kraven från arbetsgivare och arbetstagare.
Vår uppfattning är inte att detta kommer att leda till ett ökat övertidsuttag. Det finns också en skrivning beträffande särskild övertid om att situationen inte har gått att lösa på annat sätt. Ytterst kan facken begära prövning i Arbetsdomstolen. Hade man kunnat lösa det på annat sätt var det inte okej att ta ut extra övertid på ytterligare 150 timmar.
Förslagen i sak innebär alltså inte någon förändring i sak mot hur det är i dag.
Vi har också gjort en skärpning av skyddsombudens roll, för att balansera upp detta med kontrollmekanismen.
I fråga om olika begrepp inom arbetsrätten är min uppfattning att det ska vara lätt att göra rätt och att det ska vara dyrt och svårt att göra fel. Det ligger på arbetsgivaren att ta reda på vilka arbetsrättsliga regler som gäller.
Det är kanske inte alla som kan alla regler, men om man gör dem mer transparenta och enklare tror jag att det ökar möjligheten för arbetsgivaren att göra rätt - de allra flesta vill göra det.
Arbetsmiljöverkets praxis har varit att bevilja den extra övertiden i de fall som verket får ansökningar. Det innebär alltså inte någon större förändring.
Johan Andersson frågade hur tillsynen ska se ut. Det är en fråga för Arbetsmiljöverket att bestämma hur tillsynen ska se ut i praktiken. För mig är det viktigt att verket utövar tillsyn, framför allt för de företag som inte har kollektivavtal när det gäller arbetstidslagens regler.
Positivt vill jag avslutningsvis säga att det förra året var 8 000 fler företag i Sverige som tecknade kollektivavtal enligt Medlingsinstitutet. På det sättet går det åt rätt håll. Vi ser ingen minskning av viljan eller möjligheterna att teckna kollektivavtal, som i grunden är det starkaste skyddet för de anställda.
Anf. 56 Johan Andersson (S)
Fru talman! Tack så mycket för det svaret!
Jag har en fråga när det gäller nödfallsövertiden. Där är förslaget att man ska ta bort kravet på att söka tillstånd hos Arbetsmiljöverket för nödfallsövertid som ska tas ut för längre tid än två dygn. På samma sätt ska man ta bort kravet på dispens för extra över- och mertid. Vi ser naturligtvis faran att detta kommer att öka av det totala uttaget.
Då är min fråga när det gäller nödfallsövertiden och tillsynen i det fallet: Hur ser ministern på det? Hur ska den delen hanteras?
Vad jag tycker kan vara positivt med propositionen - man ska även kunna ge beröm när det finns något som är bra - är att skyddsombudens ställning på arbetsplatsen stärks. Det tycker jag är positivt.
Men där finns det också ett stort bekymmer i dag. På väldigt många arbetsplatser saknas det skyddsombud, framför allt de arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal. Oftast är det låg facklig aktivitet på de arbetsplatserna också. Det kan vara dålig arbetsmiljö och annat. Men framför allt saknas det ofta förtroendevalda i form av lokala skyddsombud.
Det innebär per automatik att ansvaret i stället hamnar hos de regionala skyddsombuden. Där finns det bekymmer. Oftast har det lokala skyddsombudet bäst kännedom om den lokala arbetsplatsens villkor, förhållanden och annat. Det regionala skyddsombud kanske inte har kännedom om all förekomst när det gäller övertid och mertidsuttag. Risken är att det innebär att man inte har särskilt stora möjligheter att ingripa.
Jag skulle gärna vilja höra ministerns kommentar just när det gäller den frågeställningen.
Anf. 57 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Jag delar uppfattningen om vikten av att det finns människor som vill och kan åta sig uppdraget att företräda sina kolleger på arbetsplatsen och ta uppdrag som både skyddsombud och fackliga förtroendemän.
Något som regeringen genomför redan i år är att det i ämnet samhällskunskap på grundskolan och gymnasiet kommer att ingå kunskaper om arbetsmarknadens funktionssätt, parternas roll samt rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden, liksom arbetsmiljö. Jag tror nämligen att ungdomar tidigt behöver få insikter i vad som gäller. Arbetsmiljölagen gäller dessutom i skolan.
Om man får insyn i vad det innebär att vara anställd och vilka skyldigheter man har, då kanske det på sikt, om parterna också kommer in mer i skolan, kan väcka ett intresse.
Jag är lite förvånad över hur det är i de branscher som utpekas för att det i vissa fall förekommer bristande arbetsvillkor - vi har haft flera interpellationer om det. Där tycker jag att parterna och inte minst facket borde kunna ta ansvar för att försöka rekrytera fler medlemmar. Det måste ju vara den bästa drivkraften.
Det är när man inte är nöjd med hur man ser samhället eller arbetsplatsen utvecklas som man verkligen vill engagera sig. Mycket av vårt politiska engagemang har ju fötts utifrån att man vill förändra och tillgodose sina rättigheter.
Min uppfattning om nödfallsövertid är att det är oerhört sällsynt. I de fallen råder det oftast ingen tvekan om att man måste jobba. Då finns det nöd som innebär att man kanske ska rädda människoliv, att det är en katastrof eller något annat. Jag är inte så orolig för att det ska missbrukas. Däremot är det viktigt att man följer detta löpande och ser hur det utvecklas.
Min förhoppning är att reglerna ska innebära att fler kan följa dem. Det ska bli enklare att tillämpa dem. Det ska inte bli så att fler människor är ute mer i övertid. Det är också en mycket dyr form av arbetskraft att ha människor på kvalificerad övertid. Min förhoppning är att man i stället anställer personer på riktiga jobb.
Anf. 58 Johan Andersson (S)
Fru talman! Avslutningsvis vill jag fråga ministern om skyddsombuden. Ministern nämnde lite kort om satsningen på utbildning i skolan och annat. Vilka ambitioner har regeringen när det gäller skyddsombudens ställning framgent? Nu blir det en ny roll för dem, när de kommer att hantera även de här frågorna.
Som jag sade inledningsvis: På de arbetsplatser där man inte har kollektivavtal har man oftast inte några lokala skyddsombud. Man har det inte kopplat på det sättet. Det finns helt enkelt inte. Då lyfter man upp frågan till en annan nivå där det inte finns samma kunskap.
Då är min fråga till ministern: Har ministern för avsikt att ta något initiativ för att kunna jobba med att rekrytera fler skyddsombud? Det handlar inte om att rekrytera rent fysiskt, för det är väl inte ministerns uppgift, men jag undrar om det går att stärka deras roll ytterligare. Kan vi göra något ytterligare i fråga om utbildningssatsningar och annat, exempelvis anvisa mer medel till Arbetsmiljöverket eller vad det kan vara, för att stärka upp rollen för skyddsombuden?
Det är en följdfråga dels kopplad till den här interpellationen, dels rent allmänt utifrån det svar som ministern har givit.
Anf. 59 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Ett av framgångsrecepten i Sverige för vår relativt goda arbetsmiljösituation med få olycksfall och sjukdomsfall är att vi har en bra samverkan. Det är grundlagt i arbetsmiljölagen att man arbetar tillsammans, även om arbetsgivaren alltid är ytterst ansvarig.
En del i vårt arbete handlar om att ha mer information och opinionsarbete riktat till arbetsgivare och att lyfta fram det positiva med en bra arbetsmiljö ur konkurrenssynpunkt. Det är inte minst viktigt när det gäller att kunna rekrytera människor framöver. Det kommer att bli en stor arbetskraftsbrist, och jag vet att det är viktigt för våra ungdomar med bra arbetsmiljö och inflytande på arbetsplatsen. Många gånger räknas det som viktigare än att lönen är hög.
Fler måste sprida både opinion och information om vikten av samverkan för en bra arbetsmiljö. Här är Arbetsmiljöverkets informationsstrategi en viktig del, även om tonvikten ska ligga på inspektion och tillsyn. Men den nya delen väcker ett intresse hos arbetsgivarna.
Det arbete som parterna gör, till exempel inom Prevent, är mycket positivt. Arbetsgivarna ser att om de satsar pengar på en bra arbetsmiljö så lönar det sig rent ekonomiskt - utöver att de anställda får en bra arbetssituation.
Vi får se vad vi kan göra i framtiden vad gäller rena budgetfrågor. Jag kan i dag inte utlova några ytterligare medel.
Övrigt om interpellationen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.