Förändringar av det statliga bolaget Samhall
Interpellation 2025/26:280 av Jonathan Svensson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-01-15
- Överlämnad
- 2026-01-16
- Anmäld
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-29
- Besvarad
- 2026-01-29
- Sista svarsdatum
- 2026-01-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Människor med funktionsnedsättning har under lång tid varit överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken och i andelen människor som befinner sig i utanförskap. Under den här mandatperioden och de tre senaste liberala arbetsmarknadsministrarna har arbetslösheten fortsatt att öka inom denna grupp. Det är en utveckling som är farlig och som för med sig stora konsekvenser för många människor. Ett verktyg för att ge människor med funktionsnedsättning en sysselsättning är det statliga bolaget Samhall.
Under mars 2025 överlämnades utredningsbetänkandet Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete (SOU 2025:29) till regeringen och arbetsmarknadsministerns företrädare. Utredningen föreslår ett antal förändringar inom Samhall med avsikt att stärka bolagets förutsättningar att stärka sina medarbetare. Vissa av förändringarna föreslogs av utredaren träda i kraft redan under nästföljande år. Trots detta gick det inte i budgetpropositionen för 2026 att utläsa om några förändringar är förestående kring exempelvis bolagets merkostnadsersättning.
Utredningen gick ut på remiss under våren, och sista svarsdatum på remissen passerades under sommaren. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för att frågan är under beredning, men jag har ännu inte kunnat notera någon förändring i exempelvis förordningen.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
- Är det nära förestående att ministern och regeringen kommer att gå fram med förändringar i Samhall utifrån den utredning som presenterats?
- Vad anser ministern om de åtgärder som presenterats i utredningen?
- Vilka åtgärder kommer att vidtas för att fler människor med funktionsnedsättning ska få ett arbete?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:280
Webb-tv: Förändringar av det statliga bolaget Samhall
Dokument från debatten
- Torsdag den 29 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:66
- Protokoll 2025/26:66 Torsdagen den 29 januariProtokoll 2025/26:66 Svar på interpellation 2025/26:280 om förändringar av det statliga bolaget Samhall
Protokoll från debatten
Anf. 8 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jonathan Svensson har frågat mig om det är nära förestående att jag och regeringen kommer att gå fram med förändringar i Samhall utifrån den utredning som nyligen presenterats. Han har vidare frågat vad jag anser om de åtgärder som presenteras i utredningen. Slutligen har han frågat vilka åtgärder som kommer att vidtas för att fler människor med funktionsnedsättning ska få ett arbete.
Jag vill börja med att tacka ledamoten för interpellationen och för dessa viktiga frågor. Regeringen anser att effektiva och individanpassade stöd är avgörande för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
Utredningsbetänkandet Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete (SOU 2025:29) bereds fortfarande. Jag har därför inte möjlighet att uttala mig generellt om vad jag anser om utredningens förslag. Jag vill däremot nämna att regeringen redan har vidtagit åtgärder utifrån förslag som har lämnats av utredningen.
Just nu pågår en genomgripande översyn av målen för Samhalls verksamhet. Vidare har regeringen gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att följa upp att de utvecklingsåtgärder som myndigheten har vidtagit i fråga om anvisningar till skyddat arbete hos Samhall har omhändertagit tidigare identifierade brister. Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att utveckla enhetliga arbetssätt för prioritering och urval, när det finns flera kandidater till en ledig plats hos Samhall.
Anf. 9 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för det svar han precis gav här i kammaren.
Bakgrunden till att jag skickade in denna interpellation är att jag tycker att det är väldigt angeläget att människor med funktionsnedsättning har en dräglig sysselsättning och ett vettigt arbete att gå till. Samhall är ett statligt bolag som har extra ansvar för just den grupp som nämns i interpellationen. Det är därför jag tycker att det är så viktigt att detta statliga bolag fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det är viktigt för den enskilde individen, och det är också rationellt rent samhällsekonomiskt.
Jag ställde därför den konkreta frågan till regeringen och statsrådet om huruvida man snart kommer att genomföra några förändringar inom bolaget för att stärka möjligheterna för den aktuella gruppen att få meningsfulla och utvecklande arbeten. Det är i min mening en ganska simpel och öppen fråga. Jag tycker därför att det är tråkigt att statsrådet inte kan kommentera om det är förändringar på gång inom bolaget. Han kan bara konstatera att frågan är under beredning på Regeringskansliet.
Regeringen har faktiskt haft rätt lång tid på sig att fundera på om man ens tänker vidta några åtgärder och om man har för avsikt att gå vidare med några förslag. Jag tycker att det vore på sin plats att i alla fall kunna säga om någonting är på gång och inte bara att detta bereds.
Den utredning som jag nämner i min inskickade interpellation och som statsrådet nämner i sitt svar är resultatet av en riksrevisionsgranskning som genomfördes och blev färdig så tidigt som våren 2023. Efter granskningen hos Riksrevisionen tog det sju åtta månader innan statsrådets företrädare skrev ett utredningsdirektiv och tillsatte en utredning.
Utredaren fick mer än ett år på sig att titta på bolaget, och för lite drygt ett år sedan kom utredaren tillbaka till statsrådets företrädare med en färdig utredning som innehöll olika förslag för att förändra bolaget.
När dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson tog emot utredningen uttryckte han sig bland annat på följande vis: Samhall spelar en viktig roll vad gäller att tillvarata potentialen hos personer med funktionsnedsättning. Det är därför avgörande att deras verksamhet fungerar på ett bra sätt. Jag ser fram emot att sätta mig in i utredningens förslag.
Fru talman! Jag håller faktiskt med arbetsmarknadsministerns företrädare Mats Persson. Det här är helt avgörande för att kunna ta vara på potentialen hos de människor som arbetar på Samhall eller kan tänkas arbeta på bolaget. Jag undrar därför varför det tar sådan tid att bereda de här frågorna. Det har gått nästan ett år sedan arbetsmarknadsministerns företrädare sa att han skulle sätta sig in i frågorna.
Det har gått tre år sedan Riksrevisionen riktade skarp kritik mot både regeringen och det statliga bolaget. Man menade att regeringen inte hade styrt bolaget i tillräcklig mening mot det tilltänkta samhällsuppdraget. Man kritiserade också bolagets sätt att organisera sitt arbete. Bland annat var personalgrupperna för stora och innehöll så många som 30 medarbetare per chef. Man erbjöd inte tillräckligt varierande arbetsuppgifter, och man följde inte heller sina medarbetares karriärutveckling på ett tillfredsställande sätt.
Jag tycker verkligen att Riksrevisionens iakttagelser och observationer pekar på problemen i bolaget, men de pekar också på den stora potential som finns om Samhall får rätt förutsättningar.
Jag ställer mig därför återigen frågan varför det tar sådan tid att komma till skott och prestera de nödvändiga förändringar som kan behövas inom bolaget. Jag undrar också hur det kan komma sig att statsrådet inte kan kommentera om det ens är förändringar på gång. Detta vill jag ha svar på av statsrådet.
Anf. 10 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Samhallutredningen överlämnade betänkandet Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete den 26 mars 2025. Utredningen visade bland annat att målgruppen för skyddat arbete hos Samhall blir allt större och att stödbehovet hos målgruppen har ökat de senaste åren. Sammansättningen av de individer som har anvisats till skyddat arbete är enligt utredningen i huvudsak oförändrat jämfört med för tio år sedan, men de som anvisas i dag har bland annat längre tid i arbetslöshet. En större andel är också utomeuropeiskt födda.
Utredningen bedömer att behovet av skyddat arbete är stort och sannolikt kommer att växa framöver men att statens styrning av bolaget har haft en för svag tyngdpunkt på kvalitet. Det är enligt utredningen ett problem både för de individer som anvisats till en anställning hos Samhall och för att det begränsar vilka individer som kan anvisas.
Utredningen bedömer att kvaliteten i Samhalls verksamhet behöver öka och bestå över tid. Enligt utredningen behöver Samhall ges varaktiga möjligheter att anställa fler chefer, utveckla utbudet av arbetsuppgifter lokalt och erbjuda en introduktion i arbetet, med lägre förväntan på produktivitet, större utrymme för utvecklingsinsatser och bättre möjligheter att prova och tillgodogöra sig olika typer av arbetsuppgifter.
Därutöver föreslår utredningen bland annat att regeringen ska ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att följa upp handläggningsprocessen och arbetet med arbetsplatsförlagda insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning samt att tillgången till andra former av skyddat arbete ska utökas.
Betänkandet har remissbehandlats.
Regeringen stärker styrningen av och kvaliteten i Samhall. Som jag nämnde pågår en genomgripande översyn av Samhalls mål, och som jag nämnde i det tidigare svaret har flera åtgärder redan vidtagits som ligger i linje med Samhallutredningens förslag.
Anf. 11 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Statsrådets anförande var till stor del en redogörelse för utredningens slutsatser och rekommendationer, även om han mot slutet kom tillbaka lite till vad regeringen tycker. Jag ställer mig därför fortfarande frågande till hur det kan ta så lång tid att bereda de här frågorna.
Om man tittar på de resurser som har tillförts Regeringskansliet de senaste åren ser man att det är rätt stora budgettillskott som har gjorts, och från andra departement levereras det förhållandevis många propositioner till riksdagens bord. Jag vågar inte svära på att Arbetsmarknadsdepartementet levererar minst av alla, men man ligger i det absoluta bottenskiktet när det gäller lämnade förslag till riksdagen och påbörjade initiativ på det egna politikområdet. Det tycker jag ändå är viktigt att få fört till protokollet.
Om statsrådet inte vill kommentera de förslag som finns i utredningen utan i stället fortsatt hänvisar till att de är under beredning kan jag dock gå vidare till en annan del av min interpellation som jag inte upplever att jag fullt ut fick svar på i statsrådets inledande inlägg.
Jag frågade vilka åtgärder som kommer att vidtas så att fler människor med funktionsnedsättning ska få ett arbete att gå till. I det svar som statsrådet hade förberett och sedan gav här i kammaren redogjorde han för initiativ som redan har genomförts eller redan är initierade. Det är säkert vällovliga initiativ som kan förbättra situationen för många människor i den grupp som vi diskuterar här i dag, men det är, återigen, initiativ som redan har påbörjats. Det är dessutom initiativ av förhållandevis liten omfattning om man ser till den problematik som finns på arbetsmarknaden för den här gruppen.
Jag har debatterat denna fråga med tidigare liberala arbetsmarknadsministrar flera gånger under mandatperioden, och det här är första gången jag har fått så pass lite svar i det inledande inlägget. Det tycker jag är tråkigt, för det här är en viktig fråga för väldigt många människor i det här landet och för den stora grupp som faktiskt är i behov av samhällets stöd på den här punkten.
Fru talman! Människor med funktionsnedsättning har särskilda utmaningar på arbetsmarknaden jämfört med övriga befolkningen. Enligt Statistiska centralbyrån har den här gruppen sysselsättning i betydligt mindre utsträckning än befolkningen i övrigt. Arbetslösheten är betydligt högre än i befolkningen i övrigt, och de som faktiskt arbetar gör det i betydligt större utsträckning på deltid än bland befolkningen i övrigt.
Här borde det ringa varningsklockor, och man borde komma med konkreta åtgärder för att lösa problematiken. Man gör dock för lite. Med en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik, fru talman, hade det funnits en reformagenda på det här området som faktiskt tog itu med den problematik som många människor med funktionsnedsättningar möter i arbetslivet och på arbetsmarknaden.
Vi hade exempelvis kunnat se till att Arbetsförmedlingen och andra relevanta aktörer hade en tillfredsställande resurssättning för att kunna arbeta med den här gruppen. Vi hade försökt städa upp i träsket kring exempelvis arbetshjälpmedel, där olika offentliga aktörer gör olika bedömningar gällande rätten till arbetshjälpmedel. Vi hade också sett till att de på tok för långa handläggningstiderna för exempelvis lönebidrag, liksom tiden det tar att få en funktionshinderkod hos Arbetsförmedlingen, hade kortats avsevärt.
Det här är tyvärr inte åtgärder som jag upplever att regeringen klarar av att leverera vare sig i budgetpropositioner, i propositionslistor över propositioner till riksdagen eller i styrningen av de statliga myndigheterna. Därför vill jag återigen fråga statsrådet, precis som jag gjorde i min interpellation, vad regeringen tänker göra åt det här problemet.
Anf. 12 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag vill återigen tacka interpellanten för det engagemang i de här frågorna som jag upplever att vi helt och hållet delar.
Regeringen prioriterar individanpassat stöd för personer med funktionsnedsättning, och ett effektivt och behovsanpassat stöd ses som en avgörande del för att fler ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är ingången till den reformagenda, om man vill kalla det så, som regeringen har på detta område.
Som interpellanten är inne på handlar inte allt om Samhall. Jag repeterar det igen: Vi har fått utredningen, och en del har vi påbörjat arbetet med. Övriga delar är under beredning, och dem får vi återkomma om.
En annan del i detta är dock Arbetsförmedlingen. Regeringen anser att ett effektivt och individanpassat stöd från Arbetsförmedlingen är avgörande för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Låt mig där nämna exempelvis att flera insatser för att stärka stödet till den här målgruppen har genomförts under mandatperioden.
Arbetsförmedlingen har sedan 2024 i uppdrag att med egen personal ge förstärkt stöd till långtidsarbetslösa, däribland personer med funktionsnedsättning. Vidare fick myndigheten 2025 i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskap om tillgängliga stöd för den här målgruppen.
Under 2025 har regeringen också infört ett nytt bidrag för vuxna med funktionsnedsättning som studerar inom regionalt yrkesvux. Bidraget ges till den kommun eller region som ansvarar för utbildningen och ska användas till personal som ger elever med funktionsnedsättning bättre stöd, antingen individuellt eller i grupp.
I budgetpropositionen för 2026, som riksdagen ganska nyligen fattade beslut om, har regeringen även föreslagit en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att studera. Därutöver föreslås ett nytt riktat bidrag till folkhögskoleutbildningar för denna målgrupp. Syftet är att stärka folkhögskolornas förmåga att möta behoven hos deltagare med varierande stödbehov och att motverka att utbildningar läggs ned.
Regeringen följer förstås fortsatt Arbetsförmedlingens och Samhalls arbete med att ge ändamålsenligt stöd till personer med funktionsnedsättning, men jag kan gärna påpeka igen att regeringen prioriterar ett individanpassat stöd för personer med funktionsnedsättning.
Anf. 13 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Statsrådet säger att regeringen prioriterar individanpassat stöd. Det är givetvis väldigt välkommet, men jag upplever ändå att det är tydligt att det så kallade individanpassade stödet inte räcker till. Vi ser nämligen gång på gång hur långtidsarbetslösheten i den grupp vi diskuterar här i dag fortsätter att öka.
Jag tycker alltså att det är uppenbart att åtgärderna inte är tillräckliga, och det är därför jag har den här interpellationsdebatten med arbetsmarknadsministern just i dag. Det är för att få till fler åtgärder, för det här räcker uppenbarligen inte.
Jag tycker att detta är ett klart underkänt betyg för regeringen. I en situation med rekordhög arbetslöshet, stora kompetensbehov inom både offentlig och privat sektor och en ständigt stigande långtidsarbetslöshet bland människor med funktionsnedsättningar görs väldigt lite från regeringens sida för att lösa krisen.
Man klarar inte av att se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken resurssätts på ett tillfredsställande sätt. Man har inte klarat av att prestera någon nämnvärd mängd politiska förslag eller propositioner från Arbetsmarknadsdepartementet under mandatperioden för att lösa den här krisen – det har ekat väldigt tomt på propositionslistan från statsrådets departement. Man kan heller inte, tre år efter att Riksrevisionen granskat ett statligt bolag, uttala sig om några av de åtgärdsförslag som nu bereds.
Fru talman! Regeringen lämnar walkover på arbetsmarknadspolitikens område gentemot alla de människor som står och väntar på att få ta ett jobb, göra rätt för sig och bidra till samhället genom att arbeta. Det tycker jag är ganska dåligt.
Jag vill därför fråga statsrådet om han verkligen inte kan kommentera ifall det är några förändringar på gång inom det statliga bolaget Samhall och vad man tänker göra för att förbättra situationen för människor med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden.
Anf. 14 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Låt mig vara lite mer konkret, om jag nu inte lyckades med det tidigare.
Det pågår en process för att hantera den utredning som har inkommit och remitterats. Där gör vi redan i dag några olika saker. Andra saker bereds fortsatt i Regeringskansliet. Jag tror att det är bra att man behandlar den här typen av frågor med viss eftertänksamhet.
Låt mig nämna två saker som hänger ihop med det som Samhallutredningen har föreslagit.
Jag nämnde att vi ser över målen för Samhalls verksamhet. Samhallutredningen ansåg att flera olika mål för verksamheten bör förändras, däribland målet för övergångar till den reguljära arbetsmarknaden, för att sätta tydligare fokus på kvaliteten i verksamheten och i övergångsarbetet. Finansdepartementet har, tillsammans med Arbetsmarknadsdepartementet och i dialog med Samhall, påbörjat en översyn av Samhalls mål. I den översynen beaktas förstås Samhallutredningens förslag. Detta är ett exempel på en sak som vi arbetar med.
Utredningen föreslog också att se över processen för hur Arbetsförmedlingen anvisar personer till Samhall, vilket är en ganska delikat uppgift. I 2026 års regleringsbrev gav vi ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att följa upp att myndigheten vidtagit utvecklingsåtgärder i fråga om anvisningar till skyddat arbete hos Samhall. I uppdraget ingår även att utveckla enhetliga arbetssätt i myndigheten för prioritering och urval när det finns flera kandidater till en ledig plats hos Samhall.
Med dessa exempel hoppas jag att interpellanten i alla fall har fått med sig någonting som svar på de frågor som har väckts på detta väldigt viktiga område. Vi är helt överens om att funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden behöver förbättras successivt. Det gäller dock att göra rätt saker.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.