IP450
Interpellation 2001/02:450 av
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-26
- Anmäld
- 2002-05-14
- Besvarad
- 2002-05-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
IP450
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2001/02:450
Webb-tv: IP450
Protokoll från debatten
Anf. 56 Socialminister Lars Engq (S)
Fru talman! Margareta Viklund har frågat mig om
jag avser att utarbeta kortsiktiga och långsiktiga
handlingsplaner för att komma till rätta med välfärds-
sjukdomar som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar
samt högt blodtryck. Vidare har Margareta Viklund
frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett folkhäl-
soprogram som bl.a. innefattar allmän folkhälsoscan-
ning och därmed sammanhängande rådgivning för
samtliga 18-åringar i t.ex. Pliktverkets regi.
Jag tror att Margareta Viklund snarare avser scre-
ening än folkhälsoscanning, dvs. att genom test eller
undersökningar kunna upptäcka individer som tro-
ligtvis är sjuka eller hos till synes friska människor
kunna påvisa riskindikatorer som individen inte kän-
ner till.
För att en sjukdom ska vara lämpad för scre-
eningverksamhet bör enligt WHO tio kriterier vara
uppfyllda. Bl.a. ska det finnas en accepterad behand-
ling för patienter med sjukdomen i fråga, och det ska
finnas möjlighet att diagnostisera och behandla pati-
enter med positiva fynd från screeningverksamheten.
Vidare ska kostnaderna vara rimliga i förhållande till
utgifterna för vården som helhet, och proceduren ska
vara en kontinuerlig process och inte en engångsfö-
reteelse.
Medicinsk expertis är i dag inte överens om att
dessa kriterier är uppfyllda vad avser 18-åringar, och
därför har vi inget vetenskapligt stöd för att ta initia-
tiv till en sådan verksamhet som Margareta Viklund
efterfrågar. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är
18-åriga män således en alltför frisk grupp för att
screening ska vara motiverad. I den hälsoundersök-
ning som redan i dag genomförs i samband med
mönstring ingår bl.a. blodtrycksmätning.
SBU (Statens beredning för utvärdering av medi-
cinsk metodik) kommer inom kort att överlämna en
rapport till mig om fetma, och vi ser med spänning
fram emot den. Det finns en omfattande kunskap om
matens betydelse för hälsan. Kostrådgivning före-
kommer inom bl.a. mödravårdscentraler, barna-
vårdscentraler, primärvård och inom skolans Hem-
och konsumentkunskap, som främst syftar till att
förebygga att kostrelaterade sjukdomar uppstår.
På världshälsodagen den 7 april 2002 var general-
sekreterare Kofi Annans budskap "Motion för hälsans
skull" bokstavligen en uppmaning. Han skriver vida-
re: "Sjukdomar som inte är smittsamma, som t.ex.
diabetes, sjuklig fetma och hjärt- och kärlsjukdomar,
har blivit en stor epidemi i alla samhällen, både rika
och fattiga. Detta beror till stor del på en motsvarande
epidemi av stillasittande, ohälsosamma livsstilar,
kostförändringar och en ökad tobaksanvändning."
Även i Sverige är trenden tydlig, och enligt Na-
tionella Folkhälsokommitténs betänkande, SOU
2000:91, är 45 % av befolkningen överviktig i vårt
land. Problemet består av ett för högt energiintag i
kombination med ett alltför stillasittande liv. Särskilt
alarmerande är att barn och ungdomar är drabbade.
Åtskilligt görs för att bromsa och motverka denna
utveckling. Skola och förskola är här viktiga arenor.
Ämnet idrott och hälsa syftar till att ge barn och ung-
domar sunda levnadsvanor. Stöd till ungdomsidrot-
ten, simundervisning och skolans hemkunskapsun-
dervisning är också motkrafter.
Regeringen gav Statens folkhälsoinstitut i uppdrag
att under år 2001 driva kampanjen Sätt Sverige i
rörelse. Regeringen avser att uppdra åt Statens folk-
hälsoinstitut att följa upp kampanjen genom att fort-
satt ta initiativ till verksamhet som syftar till att öka
den fysiska aktiviteten hos människor samt öka an-
delen människor som är fysiskt aktiva. Det fortsatta
arbetet benämns Håll Sverige i rörelse.
Regeringen avser att lägga fram en folk-
hälsomålsproposition för riksdagen hösten 2002. I
propositionen avser regeringen att presentera tio mål-
och uppföljningsområden varav ett omfattar fysisk
aktivitet och ett annat matvanor och säkra livsmedel.
Anf. 57 Margareta Viklund (Kd)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret, där jag
tycker mig mellan raderna kunna märka en respekt
för den fråga som har stor betydelse för våra liv och
vår levnad, nämligen hälsan.
Jag vill påstå att förebyggande verksamhet i alla
tider har varit mer eller mindre ifrågasatt. Det är
nämligen svårt att mäta hälsovårdens och friskvår-
dens direkta effekter eftersom resultaten av deras
verksamhet innebär att exempelvis det svenska folket
får en bättre hälsa generellt sett. Att säga att t.ex.
medellivslängden blivit högre på grund av en viss typ
av friskvård går inte. Det är så många olika variabler
som har stor betydelse för människors hälsa och livs-
villkor.
Det är därför ganska lätt att ifrågasätta friskvården
och hälsovården och dra ned på de verksamheter som
ingår där när statsfinanserna kräver nedskärningar i
budgeten. Två områden som har varit och som jag
hoppas fortfarande är flaggskepp i den förebyggande
verksamheten är mödra- och barnhälsovården. Vad de
verksamheterna har betytt för folkhälsan går inte att
värdera. Skolhälsovården är också mycket viktig.
Hälsovården och sjukvården är som kommunice-
rande kärl. När man drar ned på den ena sidan får det
konsekvenser för den andra. Ett exempel är skolhäl-
sovårdens och skolans förebyggande verksamhet. Där
har under de senaste åren gjorts drastiska nedskär-
ningar, även om man nu med all rätt försöker att
besinna sig lite och t.o.m. gör nysatsningar.
Köerna till den psykiska barn- och ungdomsvår-
den har väl aldrig varit så långa som under de senaste
åren på grund av bl.a. skolans neddragningar av skol-
hälsovård, inklusive psykologer och kuratorer. Krist-
demokraterna var tidigt ute och varnade för de kon-
sekvenser som vi nu kan se.
Många barn har det jobbigt i skolan i dag. De har
ofta ingen som de med förtroende kan vända sig till.
Huvudmannaskapet för skolhälsovården har många
gånger ifrågasatts. Det kanske finns anledning att titta
på den frågan igen.
En annan brist på förebyggande aktiviteter som nu
börjar visa sig ganska tydligt är den bristfälliga sats-
ningen på våra invandrarbarn och invandrarungdo-
mar. Här vill jag påstå att vi har missat generationer.
Fru talman! Hälsovård och friskvård handlar inte
enbart om kroppens fysik och hälsa utan också om
den mentala hälsan, själens hälsa. Genom att exem-
pelvis visa barn och ungdomar att de är betydelsefulla
och att vi vuxna vill dem väl oavsett om de är infödda
svenskar eller inte är en satsning på välbefinnande
och framtid.
Det gäller att se till att det finns en fungerande
skolhälsovård, ett fungerande och tillräckligt utbud av
fritidsaktiviteter och möjligheter att delta i sådana,
möjlighet till olika kulturella aktiviteter som musik-
undervisning, teaterspel osv. På så sätt kan vi öppna
olika vägar till ett rikt och sunt liv i det framtida sam-
hället.
Här anser jag att vi har ett stort folkhälsoansvar
som tyvärr har försummats på vissa håll under en
lång följd av år bl.a. på grund av att neddragningarna
till stor del så ofta drabbade de svagaste i samhället.
Vad jag vill säga med det är att vi har ett speciellt
ansvar för de kommande generationernas både fysis-
ka och psykiska hälsa.
Av bl.a. den anledningen ser jag det som otroligt
orättvist och ojämlikt att enbart den manliga delen av
tonårsgruppen ska ha skyldighet att genomgå en full-
ständig medicinsk och mental undersökning samt få
diverse råd inför framtiden. Min fråga är: Har inte
flickorna samma rätt och skyldighet att gå genomgå
en fullständig hälsoundersökning i de övre tonåren?
Jag tänker förstås på den undersökning som pojkarna
genomgår vid mönstringen.
De undersökningstillfällena skulle kunna använ-
das mycket effektivt genom exempelvis en riktad
hälso- och friskvårdsundervisning och information
och vara en del i en heltäckande handlingsplan för att
komma till rätta med våra välfärdssjukdomar.
Anf. 58 Socialminister Lars Engq (S)
Fru talman! Jag är alldeles övertygad om att Mar-
gareta Viklund och jag i långa stycken är helt överens
när det gäller att beskriva de stora utmaningar vi står
inför.
Det är något tragiskt att alla utvecklade länder i
hela Västvärlden kan konstatera två saker parallellt.
Den ena är att ingen generation är så kunnig om de
risker vi lever med som den unga generationen i dag.
Utbildningssystemen har utvecklats, och alltfler unga
människor går i skolan under en längre tid. Kunska-
pen totalt sett om risker är högre än hos kanske någon
tidigare generation. Samtidigt kan vi konstatera att
man tenderar att trots denna kunskap leva med allt
större risker.
Vi har nu i Sverige en ökad alkoholkonsumtion
bland unga människor - vi ska diskutera det alldeles
strax. Vi kan se att också tobaksrökningen börjar öka
igen, och vi kan framför allt se ett växande problem
med övervikt, som i många fall också är en sjuklig
övervikt.
Det finns bara ett svar på de här frågorna, och det
är att samhället tar på sig uppgiften att via alla de
instrument som man förfogar över för att nå ungdo-
men, från dagis över till skolan och sjukvården, upp-
lysa om riskerna och ge tips och råd om hur man kan
leva ett sundare liv för att förhindra framtida hälso-
risker eller för att undvika att bli sjuk. Detta bör man
arbeta med.
Nu handlar frågan om huruvida man just vid 18
års ålder, beroende på att vi sedan urminnes tider har
haft ett system med mönstring för de pojkar som ska
göra värnplikt, ska gå in med en stor skanning av alla
ungdomar i den åldern.
Jag tror inte att det egentligen är särskilt verk-
ningsfullt, för nu handlar det om att komma in myck-
et tidigare och se till att vi har en väl fungerande
skolhälsovård, vilket är en uppgift som vi nu tar på
oss. Vi ska se till att skolan i ett tidigare skede kan
följa upp ungdomarna och att vi har ett föreningsliv i
skolan som ger skolungarna en möjlighet att engagera
sig. Vi ska under uppväxten ge bättre villkor och en
bättre information till ungdomarna.
Jag är alltså inte säker på att just den idé som
Margareta Viklund slåss för är den effektivaste - ifall
vi nu har resurserna. Jag tror att man bör komma in
långt tidigare. Vi ska se till så att vi börjar tidigare för
att förhindra problemen. Det är ju redan i tonåren som
vi ser problemen i dag, och vi måste förbereda detta
arbete innan det är för sent för våra ungdomars del.
Anf. 59 Margareta Viklund (Kd)
Fru talman! Jag tror inte att vi har några större av-
vikande uppfattningar om behovet av en hälsounder-
visning och att den ska börja tidigt. Det var vad jag
också försökte peka på i mitt förra inlägg. Det är
oerhört viktigt att exempelvis skohälsovården får de
resurser som den behöver ha.
Man bör också satsa på våra invandrarungdomar
och på andra ungdomar så att det finns ett utbud av
både det ena och det andra när det gäller fritidsverk-
samhet och annat. Här har vi varit dåliga. Visserligen
finns det mycket kunskap, precis som socialministern
säger, men det finns också en stor påverkan av ung-
domar i dag och ett oerhört utbud av allt möjligt. Det
gäller alltså att ge alternativ, och jag tycker inte att vi
har lyckats särskilt väl där heller.
Det kanske kan låta ambitiöst och provocerande
och i vissa öron kanske också alltför visionärt, men
om Sverige vill vara den lysande stjärnan uppe i höga
nord - i nordligaste Europa - som Sverige kanske
måste vara för att över huvud taget märkas och kunna
överleva så måste vi satsa på frågor och aktiviteter
som ger genklang både hos den enskilda människan
och i internationella sammanhang. Sverige måste helt
enkelt vara bäst på olika områden. Ett sådant område
är förebyggande verksamhet. På det området har
Sverige tidigare legat före under en lång följd av år.
Vi som talar om jämställdhet och berömmer oss av att
bo i världens mest jämställda land måste ju också
leva upp till det.
Här tänker jag återigen på hälsoundersökningen
vid mönstringen, men en allmän hälsoundersökning
vid 18 års ålder kan bara ses som ett första steg mot
en markant förbättrad förebyggande sjukvård och
friskvård. I följande etapp bör också resurser för
kontinuerligt förebyggande sjukvård byggas upp med
exempelvis tioårsintervall, där möjligheter att besöka
läkare för undersökning, provtagning och rådgivning
återkommer. Därmed inte sagt att det ska vara helt
gratis för den enskilde.
Prissättningen för hälsovård och friskvård respek-
tive sjukvård måste väl anses förlegad, och den rim-
mar dessutom illa med regeringens intentioner när det
gäller att få svenska folket att röra på sig lite mer.
Medan hälsoundersökning är friskvård och således
något som personen själv får betala är en hjärtinfarkt
sjukvård och således något som samhället bekostar så
gott som helt. Man kan fråga sig hur många onödiga
hjärtinfarkter som hälsokontroller till sjukvårdspriser
skulle kunna förhindra.
Hur ser socialministern på det? Är det inte dags
att se hälsovård och friskvård som en samhällets
uppgift på samma sätt som sjukvården?
Anf. 60 Socialminister Lars Engq (S)
Fru talman! Jag berättade i mitt interpellationssvar
att regeringen nu arbetar med en särskild proposition
om folkhälsan. Vi kommer att redovisa och precisera
de mål som bör gälla för folkhälsopolitiken.
I det sammanhanget ska det bli intressant att dis-
kutera hur vi ska arbeta med strategier för att förbätt-
ra folkhälsan. Jag tror att det handlar om att föra
samman en rad olika institutioner och en rad olika
verksamheter kring ett gemensamt mål. Budskapet
ska vara detsamma i förskolan och i skolan. Man ska
inte bara engagera ungdomsskolan utan också hög-
skolorna i detta arbete. Man ska se till att hela utbild-
ningssystemet tar ett ansvar också för att förmedla
information och kunskap till eleverna och till barnen
om folkhälsoproblematiken.
Men jag tror dessutom att det handlar om att ut-
bilda och ge kunskap till föräldrarna och att inse att
familjen spelar en stor roll när det gäller att ge barnen
möjlighet till ökad kunskap om de risker vi lever med
och hur man ska undvika hälsoriskerna.
Det handlar alltså inte om enbart sjukvård, enbart
skolan eller enbart förskolan utan det handlar om att
få ett samspel mellan alla dessa olika samhälleliga
institutioner. Det är det vi kommer att diskutera när
det gäller att formulera en folkhälsostrategi.
Redan att sätta upp och precisera tio mål för folk-
hälsan är svårt, och det är det vi håller på att arbeta
med nu. Men att sedan se till så att vi får en strategi
för alla delar av samhället för att arbeta i riktning mot
målen är den stora uppgiften. Att utvidga de hälsoun-
dersökningar som görs för ett mycket speciellt ända-
mål, nämligen för dem som ska in och göra värnplikt,
till en allmän hälsoundersökningar kanske inte är det
bästa sättet att använda resurserna. De resurserna
behöver vi använda för att ge stöd i mycket tidiga
åldrar och ge stöd till en uppväxt som är bättre än den
som vi uppenbarligen kan erbjuda unga människor i
dag.
Anf. 61 Margareta Viklund (Kd)
Fru talman! Jag skulle kunna diskutera mönst-
ringens hälsoundersökningar och den orättvisa som
jag finner där ganska länge. Jag tänker inte ta tiden
till det, men jag tycker ändå inte att det är rättvist. Det
är klart att detta behövs för de ansträngningar som
framför allt pojkarna utsätts för i de militära. Man
plockar ut dem som har den bästa fysiken osv. Men
de får också, genom den hälsoundersökning som man
erbjuder dem, med sig någonting ut i livet som flick-
orna inte får. De får reda på var de står hälsomässigt,
vilken hälsostatus de har osv. Den möjligheten har
inte flickorna på samma sätt.
Jag tror inte att de problem som både pojkar och
flickor har i dag när det gäller hälsofrågorna skiljer
sig så mycket åt. Flickor väger för mycket, och pojkar
gör det också. Pojkar kanske röker mer, använder mer
tobak osv., men gränserna håller även där på att sud-
das ut. Det ska ni ju diskutera här sedan, vad jag kan
förstå.
Det finns oerhört mycket att ta upp i olika sam-
manhang. Vi har också det heta debattämne som
handlar om sjukskrivningar. Det är en fråga som har
uppmärksammats mycket, och även i regeringens
finansplan. De ökade kostnaderna för sjukskrivning-
arna är en utveckling som åtminstone indirekt sanno-
likt i vissa fall också kan kopplas till det ökande an-
talet välfärdssjukdomar.
En lämplig uppgift för regeringen vore att till-
sammans med andra berörda instanser snarast utreda
kostnaderna för förebyggande och friskvårdande
insatser kontra sjukvårdande och behandlande insat-
ser. I arbetet bör också ingå att ta fram en långsiktig
plan för ett framgångsrikt hälsoarbete. Men det kom-
mer kanske den här utredningen att göra - vad vet
jag?
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.