Flygförbindelsen Mora-Arlanda
Interpellation 2025/26:398 av Marie Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-03-19
- Överlämnad
- 2026-03-20
- Anmäld
- 2026-03-23
- Svarsdatum
- 2026-03-30
- Besvarad
- 2026-03-30
- Sista svarsdatum
- 2026-04-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Regeringen har uttalat att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas. Samtidigt föreslår Trafikverket att den allmänna trafikplikten för flyglinjen mellan Mora Airport och Stockholm Arlanda Airport inte ska förnyas.
Förslaget riskerar att kraftigt försämra tillgängligheten för invånare och företag i norra och västra Dalarna. Mora flygplats fungerar i dag som ett regionalt nav för flera kommuner, däribland Älvdalen, Orsa, Malung-Sälen och Vansbro. Nästan hälften av resenärerna till flygplatsen kommer från andra kommuner än Mora.
Trafikverkets analys fokuserar i hög grad på Mora som ort och riskerar därmed att underskatta flygplatsens betydelse för ett större regionalt omland. I kommuner som Älvdalen och Orsa är tillgängligheten till Stockholm redan i dag mycket begränsad. Utan flygförbindelsen ökar restiderna kraftigt, och möjligheterna att resa över dagen för arbete, myndighetskontakter och näringslivsverksamhet försämras betydligt.
Flygförbindelsen har också en relativt hög kostnadstäckningsgrad i jämförelse med flera andra linjer som ändå föreslås få fortsatt statligt stöd. Den allmänna trafikplikten återinfördes dessutom så sent som 2023, vilket innebär att förutsättningarna för linjen ännu inte hunnit stabiliseras fullt ut.
Utöver den regionala utvecklingen finns också ett säkerhetspolitiskt perspektiv. I ett läge där Sverige åter bygger upp sitt totalförsvar spelar den civila infrastrukturen en viktig roll. Regionala flygplatser kan vara avgörande för beredskap, krishantering och militär rörlighet. Att då riskera att försvaga verksamheten vid en regional flygplats väcker frågor om hur regeringen väger samman transportpolitik, regionalpolitik och totalförsvar.
Mot denna bakgrund vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
- Hur avser ministern att säkerställa att tillgängligheten till Stockholm för invånare och företag i norra och västra Dalarna inte försämras om flyglinjen Mora–Arlanda avvecklas?
- Avser ministern att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten för flyglinjen Mora–Arlanda ska kunna fortsätta?
- Hur beaktar regeringen regionala flygplatsers betydelse för Sveriges beredskap och totalförsvar i arbetet med statligt stöd till flygtrafik?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:398
Webb-tv: Flygförbindelsen Mora-Arlanda
Dokument från debatten
- Måndag den 30 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:100
Protokoll från debatten
Anf. 17 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Marie Olsson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att tillgängligheten till Stockholm för invånare och företag i norra och västra Dalarna inte försämras om flyglinjen Mora–Arlanda avvecklas, om jag avser att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten för flyglinjen Mora–Arlanda ska kunna fortsätta och hur jag och regeringen beaktar regionala flygplatsers betydelse för Sveriges beredskap och totalförsvar i arbetet med statligt stöd till flygtrafik.
Kalle Olsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten på flyglinjen Östersund–Umeå ska fortsätta efter 2027.
Peter Hedberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten för flyglinjen Kramfors–Arlanda ska kunna fortsätta samt hur jag avser att säkerställa att tillgängligheten till Stockholm för invånare, företag och offentliga aktörer i Kramfors respektive Sollefteå kommun inte försämras om flyglinjen Kramfors–Arlanda avvecklas.
Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.
Luftfarten är en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige med långa avstånd och många glest befolkade områden är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.
Regeringen har därför vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens och flygplatsernas konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg.
För att ta några exempel: Flygskatten är avskaffad från den 1 juli 2025. Regeringen har också beslutat att cirka 60 myndigheter ska redovisa hur de säkerställer färdmedelsneutrala tjänsteresor. På regeringens förslag har riksdagen vid två tillfällen beslutat att sammanlagt öka det statliga bidraget till kommuner för driftsstöd till icke-statliga flygplatser med över 400 procent.
Därutöver har riksdagen på regeringens förslag ökat den statliga ersättningen till beredskapsflygplatserna från och med i år.
För Mora flygplats, som ju också är en beredskapsflygplats, har driftsstödet ökat från cirka 2 miljoner kronor 2023 till cirka 8 miljoner kronor 2025. För Kramfors-Sollefteå Höga Kusten flygplats har driftsstödet ökat från cirka 7,5 miljoner kronor 2023 till cirka 8 miljoner kronor 2025.
En utgångspunkt för regeringen är att den regelbundna linjetrafiken inom flyget ska bedrivas på kommersiella villkor. I vissa fall är det dock inte möjligt att bedriva kommersiellt bärkraftig och regelbunden flygtrafik. Det kan i dessa situationer finnas behov av att inrätta flyglinjer med allmän trafikplikt för att säkerställa olika regioners tillgänglighet till Sveriges huvudstad. För det arbetet är Trafikverket ansvarig myndighet.
Trafikverket har nyligen genomfört en utredning för att ge underlag för myndighetens kommande beslut om vilka flyglinjer som bör ha allmän trafikplikt och vid behov upphandlas inför att nuvarande operatörsavtal löper ut i oktober 2027. Trafikverket remitterar i sedvanlig ordning sin utredning för att inhämta synpunkter på förslaget. Jag följer frågan noga.
Jag kan konstatera att förutsättningarna för den upphandlade trafiken på flyglinjen Östersund–Umeå skiljer sig från övriga upphandlade linjer. I proposition 1992/93:150 lämnades förslag om flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Riksdagen biföll regeringens förslag. I instruktionen för Trafikverket ingår därför att myndigheten ska se till att det finns regelbunden flygtrafik på linjen Östersund–Umeå.
För att ta bort den allmänna trafikplikten på linjen krävs därför ett godkännande från riksdagen samt en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket. Det pågår inget arbete med att ändra förordningen inom Regeringskansliet.
Frågan om medel för den upphandlade trafiken är något som regeringen bedömer i det årliga arbetet med statens budget.
Avslutningsvis: När det gäller frågan om regionala flygplatsers betydelse för Sveriges beredskap och totalförsvar vill jag peka på att sådana frågor även omfattas av det pågående uppdrag som regeringens särskilda utredare på flygplatsområdet har.
Anf. 18 Marie Olsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret på interpellationen.
Mora flygplats invigdes redan 1980, och den byggdes både utifrån behovet av den civila beredskapen och för att kunna användas för militära ändamål. Flygplatsen har alltså funnits i 46 år. Den fick trafikplikt först 2023, och nu finns det ett förslag om att dra bort trafikplikten.
Regeringen har uttalat att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas. Samtidigt föreslår Trafikverket nu att den allmänna trafikplikten för flyglinjen mellan Mora Airport och Stockholm Arlanda Airport inte ska förnyas. Förslaget riskerar att kraftigt försämra tillgängligheten för invånare och företag i norra och västra Dalarna.
Mora flygplats fungerar i dag som ett regionalt nav för flera kommuner, som Älvdalen, Orsa, Malung-Sälen och Vansbro. Nästan hälften av resenärerna till flygplatsen kommer från andra kommuner än Mora. Trafikverkets analys fokuserar i alldeles för hög grad på Mora som ort och underskattar därför flygplatsens betydelse för det större regionala omlandet.
I kommuner som Mora, Älvdalen och Orsa, där jag själv bor, är tillgängligheten till Stockholm redan i dag mycket begränsad. Utan flygförbindelsen ökar restiderna kraftigt, och möjligheten att resa över dagen för arbete, myndighetsetskontakter och näringsverksamhet försämras betydligt. Det kommer i stort sett inte att gå att ta sig till Stockholm över dagen. Just denna flygförbindelse har en relativt hög kostnadstäckningsgrad i jämförelse med flera andra linjer, som Trafikverket ändå föreslår ska få fortsatt stöd.
Den allmänna trafikplikten infördes dessutom, som jag sa tidigare, först 2023. Det innebär att förutsättningarna för denna linje över huvud taget inte har hunnit stabiliseras fullt ut.
Utöver den regionala utvecklingen finns också det säkerhetspolitiska perspektivet. I ett läge där Sverige åter bygger upp sitt totalförsvar spelar den civila infrastrukturen en viktig roll.
Regionala flygplatser kan vara avgörande för beredskap, krishantering och militär rörlighet. Mora flygplats är byggd för att kunna ha kapacitet för att vara en viktig militär flygplats. Verksamheten vid denna regionala flygplats riskerar nu att försvagas, och det väcker frågor om hur regeringen väger samman transportpolitik, regionalpolitik och totalförsvar till en helhet.
Nu har ministern svarat, och svaren är till intet förpliktande: att flyget är viktigt, att flygskatten avskaffats, att det statliga stödet till beredskapsflygplatser har ökat och att ministern följer frågan noga.
Inget av de här svaren hjälper oss att behålla trafikplikten på Mora flygplats, och inget av dem är egentligen svar på de frågor jag ställt i interpellationen. Utifrån det vill jag ge ministern möjlighet att vara lite mer konkret än i det inledande svaret.
Jag frågar därför igen: Avser ministern att vidta några som helst konkreta åtgärder, som innebär mer än att följa frågan noga, för att den allmänna trafikplikten för flyglinjen Mora–Arlanda ska kunna fortsätta?
Anf. 19 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!
Det är en lite speciell konstruktion att det ingår i instruktionen till Trafikverket att säkerställa trafik mellan Östersund och Umeå. Det är inte heller första gången Trafikverket inkommer till regeringen med en begäran om att slippa detta uppdrag.
Jag noterar och välkomnar statsrådets svar i den här delen, och jag hoppas och tror att det kan skingra en del oro. Samtidigt är det ju så att djävulen sitter i detaljerna, så när statsrådet kommer tillbaka till talarstolen får han gärna förtydliga exakt vad detta innebär.
Det pågår för närvarande inget arbete i regeringen med att ta bort den allmänna trafikplikten, säger statsrådet. Betyder det också att det inte heller i morgon kommer att påbörjas något sådant arbete? Vi får ändå ha med oss att underlaget inkom till Trafikverket alldeles nyligen.
När det gäller det här underlaget tycker jag personligen att det lämnar en hel del övrigt att önska. Det påpekas bland annat att det finns alternativ till det upphandlade flyget mellan Östersund och Umeå. Man kan åka såväl tåg som buss som en kombination av de här transportslagen, och så är det ju.
Problemet är att det inte blir någon attraktiv resa. Vi talar om en resväg på bara 36 mil, och man ska betänka vilka målgrupper det är som vanligen reser med flyget i dag. Det är vårdpersonal, patienter, patienters anhöriga, myndighetsanställda och näringslivets aktörer.
Med kollektivtrafik tar resan lång tid, fem sex timmar. Man kan inte starta resan från Östersund på morgonen och få en full arbetsdag i Umeå, utan det kräver att man åker dagen innan och tar en hotellnatt. Det adderar såklart till kostnaden.
Jag ska nämna en annan sak när vi ändå är inne på transportslag, tidtabeller och kostnader. Trafikverket påpekar också att man kan flyga kommersiellt mellan Östersund och Umeå via Stockholm. Så är det, och det är en ganska snabb resa. Man kan komma ned på tre fyra timmar. Men Trafikverket undviker nogsamt att berätta vad det kostar. Om man vill resa i dag från Östersund till Umeå och tillbaka i morgon kostar det, fru talman, 11 195 kronor tur och retur utan incheckat bagage. Man undrar nästan varför inte Trafikverket lyfte fram möjligheten att hyra en privatjet, om nu pengar inte är en faktor i sammanhanget.
Myndigheten ställer också frågan: Varför ska just Östersund, en relativt välmående kommun, ha en flyglinje till Umeå, en annan relativt välmående kommun? Kiruna har ingen flyglinje till Umeå, och Gällivare har ingen flyglinje till Umeå.
Jag skulle aldrig, fru talman, drömma om att skapa en sådan motsättning och ställa städer i Norrlands inland mot varandra på det sättet, särskilt inte när vi pratar om transportmöjligheter, och jag tycker att det är tråkigt att en statlig myndighet gör just det. Varför ska det alltid vara de orter som har längst avstånd, sämst vägar och minst kollektivtrafik som ställs mot varandra?
När man talar om Jämtlands län måste man förstå att Östersund, den enda staden, samlar upp behoven av omkringliggande kommuner. Är man Årebo, Bräckebo eller Krokomsbo och ska resa till Umeå gör man det via Östersund.
Låt mig återgå till min initiala fråga, fru talman. Kan vi helt enkelt utgå från att det inte heller i morgon påbörjas ett arbete i Regeringskansliet med att förändra eller stryka flyglinjen Östersund–Umeå?
Anf. 20 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Jag hade för min del kunnat inleda den här debatten med att parafrasera Selma Lagerlöf och säga ”Äntligen stod statsrådet i talarstolen”. Men ärligt talat hade jag helst sluppit debatten, detta med anledning av att jag trodde att frågan gällande Höga Kusten Airport var avgjord.
År 2024 meddelade regeringen att man inte avsåg att gå vidare med Flygplatsutredningen, som då hade presenterat förslag om att avveckla trafikplikten vid Höga Kusten Airport. Senare under 2024 var jag på 50-årsfirandet av Höga Kusten Airport. Jag hade till och med äran att få invigningstala, inte så mycket för att jag ansågs ha räddat flygplatsen utan för att jag var fullmäktiges ordförande. Jag kunde konstatera att det var betydligt fler som tittade på alla olika typer av coola flygplan än som lyssnade på talet. Men det jag kände den dagen och det jag mötte från så otroligt många besökare var den otroliga framtidstro som regeringens dåvarande besked hade gett.
Nu har Trafikverket meddelat att man återigen tycker att den här flyglinjen bör avvecklas. Jag ställde en skriftlig fråga till statsrådet tidigare, och statsrådet återkommer i svaret på interpellationen till att medel till upphandlad trafik bereds inom ramen för budgetarbetet. Jag återkommer till det senare.
I Kramfors och Sollefteå pågår det just nu en tillväxt inom både det militära och civila försvaret. Västernorrlands regemente I 21 har ökat antalet värnpliktiga soldater från 40 första utbildningsåret till 150 under innevarande år. Detta kommer att öka ytterligare under nästkommande år, och om två år är planen cirka 400 värnpliktiga.
För Försvarsmakten är flyglinjen Kramfors–Arlanda mycket viktig. Många värnpliktiga är hemmahörande i Mälardalsregionen och åker därför hem flera helger per månad. Personalen vid regementet nyttjar också flygplatsen för tjänsteresor till Stockholm. Flygplatsen är också viktig ur en militärstrategisk betydelse, eftersom Försvarsmakten har stora övnings- och skjutfält i Sollefteå som används i både nationell och internationell kontext. Närheten till djuphamnar, flygplatser och järnvägsspår är då av stor betydelse. Därutöver har Myndigheten för civilt försvar civilpliktsutbildning på Sandö i Kramfors och är därför i behov av flyglinjen för att möjliggöra ett effektivt resande.
Den här flygplatsen ägs gemensamt av Kramfors och Sollefteå kommuner, men Försvarsmakten och MCF är statliga myndigheter som är i behov av flygplatsen och uttrycker detta mycket tydligt. Men det är så, och det har företrädarna för ägarna liksom jag själv uttryckt många gånger tidigare, att utan allmän trafikplikt på den här flyglinjen kommer det inte att gå att upprätthålla den med kommunala medel. Det är heller inte rimligt med tanke på de stora statliga intressen som finns i regionen.
Fru talman! Jag har ställt frågan om statsrådet är beredd att vidta åtgärder för att allmän trafikplikt ska kunna fortsätta på den här flyglinjen. I interpellationssvaret har statsrådet inte uttryckligen svarat på den frågan, utan det enda jag kan se som är kopplat till frågan är just att medel bereds inom ramen för budgetarbetet.
Det är inte något riktigt tydligt besked, och jag vill återkomma till statsrådets svar på min skriftliga fråga där jag tycker att han var något mer tydlig. Där svarade han så här: ”Regeringen har inte fattat något annat beslut i frågan än det som Peter Hedberg hänvisar till, nämligen att inte gå vidare med flygplatsutredningens förslag i den del som berör Höga Kusten Airport.”
Jag tror inte, fru talman, att statsrådet vill att jag gör mig till ensam uttolkare av regeringens vilja. Därför vill jag gärna att statsrådet förklarar lite tydligare om det här innebär att trafikplikten vid Höga Kusten Airport blir kvar som regeringen tidigare har lovat.
Anf. 21 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Först vill jag tacka ledamöterna för engagemanget! Jag noterar en omläggning av flygpolitiken från Socialdemokraterna, där man nu verkligen understryker omsorgen om den upphandlade inrikesflygtrafiken. Jag hoppas vi kan se dagens besked som en omställning för hela partiet. Det vore en stor nyhet att Socialdemokraterna skulle göra upp med den tidigare förda politiken, vilken möjligtvis påverkades av samarbetspartiet Miljöpartiets olika invändningar mot flyget. Miljöpartiet vill ju återgå till den gamla ordningen som höll på att ta kål på det svenska flyget och inte bara återinföra flygskatten utan också dubblera den.
Därför, fru talman, tyckte jag att det var viktigt att ge ett bredare svar än endast gällande de enskilda flyglinjer som ledamöterna lyfter fram. Svaret på frågorna kopplat till de linjer i den upphandlade trafiken som ledamöterna tar upp ska uttydas med vad regeringen har gjort för att stärka inrikesflyget. Det är det jag menar: Om det engagemang som vi möter i dag från Socialdemokraterna skulle återspeglas på fler områden skulle det vara bra för svenskt inrikesflyg och för tillgängligheten i vårt avlånga land.
Så till de ganska konkreta uppföljningsfrågorna. Marie Olsson frågar om jag avser att vidta konkreta åtgärder. Ja, det är det vår track record visar att vi har gjort. Vi har agerat för att stärka flyget, inte bara för att det är viktigt för svensk industri, svensk arbetsmarknad och svenskt näringslivs möjligheter att teckna affärer globalt utan också för den samhällsviktiga delen av flyget, där inte minst de aspekter som ledamöterna tar upp är väldigt angelägna för regeringen.
Avser jag att vidta konkreta åtgärder? Ja, men jag kan inte föregripa budgetprocessen. Att inga beslut är fattade tror jag är ett viktigt besked i den här debatten, som också Peter Hedberg är inne på. Regeringen har inte fattat något annat beslut. Vi fattade ett beslut 2024 att inte gå vidare med de förslag som då fanns om att ta bort trafikplikten till Höga Kusten Airport, och vi har inte fattat något annat beslut.
Vi har tagit del av Trafikverkets förslag, men Trafikverkets förslag är nu ute på remiss, och när jag säger att vi följer det här noga innebär det också att vi inte har fattat några beslut än. Det här är beslut som Trafikverket förfogar över, men det är förstås en budgetfråga och därför kommer det att vara en viktig fråga för Kristdemokraterna i budgetförhandlingar framöver.
Kalle Olsson ställer en motfråga till mitt svar att det inte pågår något arbete: Kommer det att påbörjas ett arbete i morgon för att ändra förordningen som skulle leda till att den upphandlade flygtrafiken mellan Östersund och Umeå avvecklas? Nej, det kommer inte att påbörjas något sådant arbete i morgon. Vi ställer inte olika delar emot varandra. Jag tycker att det är en viktig poäng som Kalle Olsson gör i sitt resonemang. Mot bakgrund av den utveckling som nu sker i flyget ser vi snarare att det skulle kunna bli fler sådana här typer av point-to-point-lösningar. Vi varken har eller kommer att påbörja något arbete för att ändra förordningen som rör den specifika sträckan. Däremot har vi sett att det upplägg som vi har i Sverige med att staten upphandlar trafik skulle kunna kompletteras med att även regioner kan upphandla trafik så att fler linjer kan bindas ihop i vårt avlånga land, inte minst med elflygets utveckling som lämpar sig särskilt för point-to-point-lösningar. Det finns alltså stora möjligheter framöver.
Anf. 22 Marie Olsson (S)
Fru talman! Jag kan trygga ministern med att vi socialdemokrater i norra Dalarna länge har drivit att det ska vara trafikplikt på Mora flygplats. Men om Trafikverkets förslag om indragen trafikplikt blir verklighet riskerar nu norra och västra Dalarna att isoleras ytterligare. Det är ett vägval som regeringen måste ta ansvar för om man inte tillskjuter mer pengar.
Flygtrafiken mellan Mora och Arlanda är ingen lyx utan en grundläggande förutsättning för tillgänglighet, näringsliv och samhällsservice i ett ganska stort geografiskt omland. Som jag sa tidigare fokuserar Trafikverkets utredning alltför mycket på Mora som ort. Mora flygplats är en regional knutpunkt för kommuner som har stora tillgänglighetsbrister. Det gäller till exempel Älvdalen och Orsa, kommuner som helt saknar snabba kommunikationer till Stockholm.
I Älvdalen uppfylls utan flyget sju av åtta tillgänglighetskriterier på mörkröd nivå. Mora flygplats förbättrar fem av dem och minskar den samlade bristen med hela tretton steg. Restiden till Stockholm ökar annars från tre timmar med flyg till närmare fem timmar med tåg och buss. Detsamma gäller för Orsa.
Nästan hälften av resenärerna har alltså sin startpunkt i en annan kommun. Malungsfären, Orsa, Älvdalen och Vansbro är tydliga delar av upptagningsområdet. Att döma den här flyglinjen utifrån kommungränser missar därför helt hur det ser ut på vår landsbygd ute i norra och västra Dalarna.
Trafikverkets förslag var som sagt också svårt att förstå ekonomiskt. Mora–Arlanda har en kostnadstäckningsgrad på 22 procent. Det är högre än flera andra flyglinjer som föreslås få fortsatt stöd.
Den allmänna trafikplikten fick Mora flygplats först 2023. Det är för tidigt att dra slutsatsen att sträckan inte är bärkraftig. Historiskt sett har sträckan haft ungefär 4 000 resenärer per år. Trafikverkets siffror som visar att det tidigare var 7 000 resenärer per år gäller en period då det fanns turistflyg från Ängelholm. Det ska över huvud taget inte räknas in. Det blir direkt missvisande som jämförelse.
Dagens resande visar tydligt att linjen Mora–Arlanda används för arbets- och tjänsteresor, och kundnöjdheten är faktiskt mycket hög. En nedläggning av reguljärflyget riskerar dessutom att få konsekvenser långt bortom själva flyglinjen. Om trafiken försvinner minskar också möjligheten att upprätthålla den dagliga driften och kompetensen vid flygplatsen. På sikt kan det hota hela verksamheten.
Att avveckla fungerande flyginfrastruktur är enkelt, men att bygga upp den igen tar lång tid och är krångligt. Om regeringen menar allvar med ambitionen att hela Sverige ska leva kan man inte acceptera beslut som ytterligare försämrar tillgängligheten i redan utsatta delar av landet. Om man samtidigt vill stärka Sveriges beredskap och totalförsvar är det ännu dummare att försvaga en regional flygplats med strategisk betydelse.
Upphandlade flyglinjer finns där det inte är möjligt för flygbolag att bedriva kommersiell trafik. Skulle flyglinjen Mora–Arlanda försvinna blir det oerhört svårt för kommunen som ansvarar för flygplatsen att driva verksamheten vidare. Därför måste staten skjuta till medel och säkerställa att flygtrafiken mellan Mora och Arlanda får finnas kvar. Ministern har svarat att det ska ingå i budgetarbetet, och det är ett lite svävande svar. Jag skulle vilja ha ett mer konkret svar på om ministern är beredd att göra allt som går för att se till att de medel som behövs för att behålla trafiken på Mora flygplats tillskjuts i budgeten.
Anf. 23 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Linjen Östersund–Umeå är viktig. Jag tackar återigen för statsrådets ännu lite tydligare svar. Det är viktigt att ha med sig. Det handlar om interaktionen mellan Jämtlands län och Västerbotten. Jämtland Härjedalen ingår i norra sjukvårdsregionen, och vi har vårt regionsjukhus i Umeå. Det är därför av stor vikt att vi har goda kommunikationer dit. Men även för universiteten och arbetsmarknaden är utbytet med Västerbotten och Umeå betydelsefullt. Umeå är ju något av ett administrativt nav för norra och mellersta Sverige.
Som förhoppningsvis framgick av mitt första inlägg är jag delvis kritisk mot det underlag som Trafikverket har tagit fram. Jag tror att det är nödvändigt med ett bredare perspektiv när man analyserar den upphandlade trafiken. Jag skulle verkligen önska att regeringen gjorde det och lät fler kriterier inrymmas i underlaget inför kommande beslut.
Fru talman! I slutändan är alla de olika transportbehoven i norra Sverige beroende av att regeringen tar ansvar för att finansiera de statliga trafikavtalen, alltså den trafik som är viktig men inte kommersiellt bärkraftig. Efter de senaste årens kostnadsökningar är den frågan än mer akut. Regeringen har inte kompenserat Trafikverket för kostnadsökningarna i trafikavtalen.
Riksrevisionen kom häromdagen med en granskning av trafikavtalen. Där skriver man att sedan 2011 har anslaget för trafikavtal varit relativt oförändrat i nominella termer, bortsett från enstaka år med tillfälliga ökningar, vilket innebär att anslagets reala värde har minskat över tid. Det är klart att med en sådan kontinuerlig neddragning år efter år återstår till slut ingenting annat för Trafikverket än att komma till regeringen med förslag på neddragningar.
Man kan nästan ta på den frustration som Trafikverket känner inför de ekonomiska realiteterna. De skriver i sitt underlag: ”Trafikverkets anslag för trafikavtal är mycket ansträngt. De senaste åren har kostnaderna ökat i stort sett i samtliga avtal, samtidigt som anslaget inte höjts i tillräcklig grad. Trafikverket har därför tvingats till nedskärningar i samverkansavtal om tåg och buss och i nattågstrafiken till övre Norrland.” Trafikverket fortsätter på samma tema: ”Nuvarande anslag gör att det redan idag är svårt att upprätthålla den trafik som bedöms motiverad utifrån uppdraget.”
Regeringen har satt det här anslaget på svältdiet. Trafikverket har återkommande äskat medel för att upprätthålla grundläggande tillgänglighet. Ytterst ankommer det faktiskt på regeringen att välja väg. Det här är ju inte första gången som infrastrukturministern är i kammaren för att debattera upphandlad trafik i norra Sverige. Vi har tidigare debatterat nattågstrafiken. Även då var ingången från Trafikverkets sida att utan mer pengar måste någonting tas bort.
Regeringen och statsrådet slår sig gärna för bröstet och säger att man skjuter till stora belopp i den nationella planen för att få bort underhållsskulden och förbättra vägstandarden. Det är välkommet, och förhoppningsvis kommer det att innebära förbättringar i vår del av landet. Men den trafik vi talar om här i dag är också en del i att hålla ihop hela landet. Det är dessutom relativt små pengar som vi talar om, sett till den stora infrastrukturbudgeten. Det borde inte vara så att den redan begränsade tillgängligheten i vår del av landet ska behöva bli ännu sämre bara för att regeringen prioriterar annat före trafiken i norra Sverige.
Anf. 24 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Oavsett hur det går i höstens val är Andreas Carlson innehavare av uppdraget som infrastrukturminister i åtminstone sex månader till. Det är under den perioden den fråga vi nu debatterar är aktuell.
Jag uppehöll mig en hel del i mitt förra anförande vid Försvarsmaktens och MCF:s intressen gällande just Höga Kusten Airport. Men behovet av flygplatsen och flyglinjen Kramfors–Arlanda är naturligtvis större än så.
Kramfors är en kommun med drygt 17 300 invånare. Trots att vi är ganska få invånare är vi en geografiskt stor kommun. Vi har ett näringsliv med företag som verkar på en global marknad. De är beroende av flyget både för kompetensförsörjning och för möjlighet till tillväxt. Detta gäller inte minst eftersom tågtrafiken på Ostkustbanan också brottas med väldigt stora utmaningar och svårigheter.
Flyglinjen Kramfors–Arlanda är helt nödvändig eftersom tillgängligheten är så dålig generellt, även vad gäller tågtrafiken. Vi fick ett löfte i valrörelsen 2022 av Ulf Kristersson att dubbelspår på Ostkustbanan skulle vara fullt utbyggt till 2035, men det har han svikit. Då måste regeringen åtminstone kunna leverera samma besked som tidigare om att trafikplikten på Höga Kusten Airport blir kvar.
Fru talman! Jag nämnde förut den glädje som många upplevde 2024 när flygplatsen firade 50 år. Men det jag har mött i mina samtal efter det att Trafikverkets förslag blev känt är inte bara oro utan också en väldigt stor irritation över ryckigheten i den här frågan. För ett par år sedan föreslog en utredare att avveckla flyglinjen Kramfors–Arlanda. Då sa regeringen, mycket klokt, att flyglinjen ska vara kvar. Det vet Andreas Carlson att jag har berömt regeringen för tidigare. Men helt plötsligt, två år senare, dök ett annat besked från Trafikverket upp med förslag om avveckling. Det är därför jag vill att regeringen ger ett tydligt svar: Står beslutet från 2024 fast eller inte?
Jag vet inte om beskedet att inget annat beslut har fattats är så tydligt som statsrådet vill ge sken av. Jag kan konstatera att i stället för att fokusera på att långsiktigt utveckla både näringslivet och flygplatsen tvingas nu kommunledningarna, tjänstemännen, näringslivet, Försvarsmakten och en inte obetydlig andel privatpersoner lägga ansenlig tid på att hantera en fråga som man faktiskt trodde redan var avgjord.
Det statsrådet säger nu är att inget definitivt besked kan komma innan höstbudgeten presenteras. Det är alltså i oktober. Om jag räknar rätt är det också efter valet. Jag tänker att statsrådet gärna skulle kunna få ge lite råd till Sollefteå och Kramfors kommuner, som äger flygplatsen. Hur ska man agera under de sju månaderna? Vad ska man göra medan man väntar på besked? Om man ska planera för framtiden behöver det ju finnas tydliga besked.
Fru talman! En del hemmavid har frågat mig vad jag tror. Det händer alltifrån i taxin på väg till flygplatsen till när jag träffar människor på Coop. De frågar vad jag tror ska hända och vad regeringen kommer att göra. Jag får väl erkänna att jag har haft en ganska hög tilltro till regeringens beslut från 2024, men jag börjar bli lite orolig nu när jag hör hur defensiv statsrådet är.
Med tanke på vilken positiv utveckling flygplatsen har haft och med tanke på Försvarsmaktens, MCF:s och näringslivets behov och det faktum att man redan har pekat ut Höga Kusten Airport som en av två flygplatser där trafikplikten ska vara kvar talar, har jag sagt, för att lagt kort ligger. Nu vill jag gärna veta om statsrådet kan ge det beskedet.
Anf. 25 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar så mycket för engagemanget.
De besked som regeringen har gett står fast. Vi har inte fattat något annat beslut, och det innebär att vi inte har något annat besked. Det som Peter Hedberg nu beskriver som ett besked från Trafikverket är fortfarande bara ett förslag, och detta förslag är ute på remiss. De som har synpunkter på förslaget kan lämna dem genom ett remissförfarande, som förstås kommer att ligga till grund för det beslut som ska fattas. Det är ett konkret råd. I övrigt avhåller jag mig från att ge råd.
Det vi diskuterar här i kammaren är situationen efter oktober 2027, när avtalen löper ut. Det finns gott om tid för tillskott i en budget. Jag har redan i debatten beskrivit vad som kommer att vara en viktig ingång för Kristdemokraterna och för mig som infrastrukturminister om jag får förnyat förtroende efter valet. Anledningen till att jag inte kan ge mer precisa svar än så i dag är att jag inte kan föregripa budgetprocessen och att det dessförinnan kommer att vara ett val.
Marie Olsson får gärna beskriva det som ett svävande svar, men man kan lika gärna rikta frågan till Socialdemokraterna. Kommer Socialdemokraterna att i en budgetförhandling orka hålla fast vid den prioritering som vi hör om här i kammaren? Det skulle kunna bli en budgetförhandling med exempelvis Miljöpartiet, om olyckan är framme och vi inte får fortsätta med den flygvänliga politik som binder ihop vårt avlånga land snarare än att slå sönder en fungerande inrikesmarknad, som redan har det väldigt tufft. Det skulle kunna hända om man till exempel inför och dubblerar flygskatten.
Med respekt för den demokratiska ordning vi har i Sverige och att vi kommer att ha ett val kan jag inte säga exakt hur en regering kommer att agera i oktober 2026 inför att avtalet löper ut i oktober 2027. En viktig prioritering för mig kommer dock att vara att den linje som vi har slagit fast under de här åren ligger kvar och fördjupas.
Jag har redan gett besked i fråga om Höga Kusten Airport, och jag säger också i dag att regeringen inte har gett något annat besked sedan dess.
Det finns goda poänger i både Marie Olssons och Kalle Olssons resonemang. Riktningen framåt ska bedömas utifrån vad regeringen har gjort för att stärka svenskt inrikesflyg under de år som jag har varit infrastrukturminister. Men jag kan såklart inte teckna firma för andra partier i ett eventuellt annat regeringsunderlag. Därför vore det förmätet av mig att i dag säga exakt hur budgetprocessen kommer att falla ut.
Det som har gjort att kostnaderna har skenat i budgeten för den upphandlade trafiken är framför allt det nödavtal som Trafikverket har tecknat med SJ för nattågstrafiken. Det har trängt undan andra stora delar i budgeten. Regeringen har agerat för att det inte ska få ännu större konsekvenser än vad det har fått. Det kommer förstås att vara en viktig fråga i budgetförhandlingarna framöver.
Beträffande underhållsskulden, som Kalle Olsson nämner, är jag glad för stödet och att vi nu äntligen kan ta tag i den underhållsskuld som finns på vägsidan. Vi avsätter 354 miljarder de kommande tolv åren.
Däremot blir jag lite oroad över Socialdemokraternas skuggmotion på vår budget. Socialdemokraterna vill dra ned posten med hela 45 miljarder kronor. Jag vädjar till ledamöterna att gå hem och diskutera detta internt. Varför vill man banta den underhållsbudget som nu gör att vi kan bygga bort underhållsskulden i Sverige? Man vill ta bort så mycket som 45 miljarder, vilket skulle få direkta konsekvenser i de delar av landet som ledamöterna representerar om socialdemokratisk politik går igenom.
Anf. 26 Marie Olsson (S)
Fru talman! Vi får höra mycket skrämselpropaganda från regeringsföreträdare här i kammaren om ett eventuellt regeringsskifte. Jag ser fram emot ett regeringsskifte så att det blir ordning på saker och ting. Ministerns uttryck var ”om olyckan är framme”, men olyckan är redan framme med tanke på Trafikverkets förslag.
Jag instämmer i ledamoten Hedbergs tal om ryckighet. Mora flygplats fick trafikplikt 2023, och nu kommer ett förslag om att dra in den.
Om trafikplikten dras in kommer det att drabba möjligheterna att bedriva akut ambulanstransport och skogsbrandsbekämpning. Det kommer också att drabba möjligheterna att använda flygplatsen för beredskap, något att ha i åtanke utifrån det säkerhetsläge vi befinner oss i nu. Det riskerar att drabba möjligheterna för näringslivsetableringar i hela detta stora geografiska område. En avgörande del är ju att kunna ta sig till Stockholm och tillbaka över dagen eller att snabbt kunna ta sig till Arlanda.
Just linjen Mora–Arlanda har man dessutom effektiviserat. Flyget startar i Sveg, som får behålla trafikplikten, mellanlandar i Mora för att sedan ta sig vidare till Arlanda. Man flyger alltså redan över Mora på vägen till Arlanda. I och med Trafikverkets förslag ska man inte längre få mellanlanda i Mora.
Kommunerna, framför allt Mora kommun, har lagt mycket pengar men också mycket arbete på att få en fungerande flygplats. Om trafikplikten dras in hotas hela verksamheten. Dessutom får kommuner inte gå in och stötta enskilda flyglinjer. Det finns domstolsbeslut på det. Det är alltså en omöjlighet. Det är bara staten som kan göra det.
Utifrån det hoppas jag för invånarna i hela norra och västra Dalarnas del och för näringslivets, akutsjukvårdens, beredskapens och både det civila och det militära försvarets del att ministern och regeringen hjälper, i stället för att bara följa frågan och därigenom kanske stjälper Mora flygplats.
Anf. 27 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Jag ser i likhet med Marie Olsson också mycket fram emot ett maktskifte i höst så att vi får ett socialdemokratiskt finansierat trafikavtal. Vi har i flera år visat att vi är beredda att skjuta till de pengar som behövs för att hålla igång trafiken.
Sedan tidigt 90-tal, ända sedan 1993, har det gått flyg mellan Östersund och Umeå baserat på regerings- och riksdagsbeslut. Det faktum att linjen har överlevt så länge, trots visst motstånd från ansvarig myndighet, stämmer till viss eftertanke.
Statsrådet har i olika sammanhang tryckt på att Sverige är ett land som behöver flyget, och jag håller med om det. I min hemkommun Östersund har vi till exempel reviderat vår resepolicy nu för att man ska kunna använda också flyget vid tjänsteresor, vilket jag tycker är bra. Det är olyckligt att ställa trafikslag mot varandra. Vi behöver tvärtom fler möjligheter till resande. Framför allt behöver vi det i norra Sverige för att få ekvationen att gå ihop.
Jag hörde statsrådet nämna elflyg, och jag vill avsluta på den bogen. Jag tror att det är där framtiden finns. Vi befinner oss på tröskeln till elflygets inträde på den transportpolitiska scenen. Det här är väldigt spännande, och det är exakt på linjer som denna som vi skulle kunna få till ett skifte.
Min enkla uppmaning och mitt medskick är att jag hoppas att regeringen är offensiv i de här frågorna och när vi kommer till upphandling och kravställan. Vi kan naturligtvis få ned kostnaderna för bensin och underhåll, men vi kan också placera Sverige i framkant. Tänk vilken härlig vision att se norra Sverige gå i bräschen för att ställa om flyget!
Anf. 28 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Jag ska väl för säkerhets skull, eftersom mina två partikamrater har gjort det, också säga att jag naturligtvis ser fram emot ett maktskifte – så att det inte råder någon tvekan om det.
Jag vill uppehålla mig lite vid det statsrådet sa om att det bara är ett förslag. Naturligtvis har statsrådet rätt i att det finns en viss tågordning. Problemet med den tågordningen är att den framstår som obegriplig för många, när man redan har fått besked om vad som ska gälla.
Detta är egentligen inte unikt för den flygplats som jag främst debatterar i dag, Höga Kusten Airport, utan det gäller också den tågsträcka som jag nämnde tidigare, Ostkustbanan. Både högerledda och socialdemokratiska regeringar har lämnat besked om vad som ska gälla för vissa etapper, och sedan får man börja om på ruta ett igen när Trafikverket drar tillbaka dem i sina förslag.
Det blir alltså inte bara ett förslag. Det blir förslag och signaler som man tvingas lägga stora resurser på att hantera i remissvar. Jag får inte ha rekvisita här i kammaren, men jag har faktiskt ett par av remissvaren med mig. Detta har man naturligtvis jobbat väldigt snabbt med, för man vill från kommunerna skicka signalen: Nej, det här går inte – regeringen måste agera.
Jag vill avslutningsvis, fru talman, säga att det för min kommun, där Höga Kusten Airport ligger, skulle vara väldigt skönt med ett besked, inte minst eftersom vi har varit drabbade av en hel del svårigheter som har påverkat vår infrastruktur, exempelvis de skyfall som drabbade vårt län i början av september förra året. Jag kan konstatera att Kramfors kommun för första gången på ganska länge gjorde ett positivt resultat, drygt 27 miljoner. Av dem tvingas man nu använda 10 miljoner för att hantera efterdyningarna av skyfallen för att man inte har fått något statligt stöd. Det skulle alltså vara välkommet med ett besked, åtminstone gällande frågan om trafikplikt på Höga Kusten Airport.
Anf. 29 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Det är intressant att det när man beskriver socialdemokratisk och miljöpartistisk politik i en flygdebatt beskrivs som skrämselpropaganda. Det är faktiskt med sanningen överensstämmande. Det är skrämmande att det i Socialdemokraternas regeringsunderlag finns ett parti som inte bara vill återinföra den skadliga flygskatten utan också dubblera den – trots den situation som vi har i omvärlden och trots att vi ser flygets betydelse av beredskapsskäl och när det gäller samhällsviktigt flyg, ambulansvård och näringslivets behov, precis som de tre ledamöterna från Socialdemokraterna väldigt bra har redogjort för i den här debatten i dag. Detta skulle få mycket negativa konsekvenser för svenskt flyg och även för de flygplatser och tillgängligheten till de orter som vi i dag har diskuterat.
Vi vet inte vad som kommer att komma ut ur den rödgröna tombolan om olyckan skulle vara framme. Det såg vi i går i Agenda – det var helt obegripligt. Sedan satt den socialdemokratiska partisekreteraren och snarast recenserade Centerns och Vänsterns inlägg. Då var inte Miljöpartiet med, men vi vet vad de vill göra för att lägga en våt filt över svenskt flyg.
Att detta beskrivs som skrämselpropaganda kanske är rätt – jag vet inte. Det får ledamöter och andra uttala sig om, men jag har redogjort för precis hur läget är.
Men för att avsluta med något positivt tycker jag att det Kalle Olsson beskrev när det gäller Östersund, att man har ändrat resepolicyn, är väldigt bra. Under ett besök i Jämtland, i Östersund, frågade jag själv varför man hade den resepolicy man då hade och avrådde från att använda flyget trots att man ville ha mer pengar från staten till den regionala flygplatsen. Då gick man hem och gjorde hemläxan och ändrade. Det tycker jag är positivt. Vi har också ökat stödet till de regionala flygplatserna med 400 procent.
Fler borde dock göra detta. Den enda säkra vägen framåt är att vi nu har en regering som tar flyget på allvar och stärker det. Vi vet inte vad alternativet skulle vara. Det vet vi inte heller efter den här debatten i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.