Fler reservofficerare
Interpellation 2025/26:237 av Erik Ezelius (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-23
- Besvarad
- 2026-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Försvarsmakten behöver fler reservofficerare för att stärka sin beredskap och uthållighet i ett försämrat säkerhetsläge. Reservofficerare tillför viktig kompetens, ledarskap och flexibilitet, vilket ökar försvarets förmåga att snabbt växa och fungera vid kris och höjd beredskap. Samtidigt står vi inför stora pensionsavgångar på sikt, och det finns alldeles för få nyutbildade. Dessutom föreligger det fortfarande vissa hinder för reservofficerare att tjänstgöra. Delar av detta omhändertas i Roland Ekenbergs utredning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:
- Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att utbilda fler reservofficerare?
- Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att ge reservofficerare bättre förutsättningar att kunna tjänstgöra?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:237
Webb-tv: Fler reservofficerare
Dokument från debatten
- Fredag den 23 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:63
- Protokoll 2025/26:63 Fredagen den 23 januariProtokoll 2025/26:63 Svar på interpellation 2025/26:237 om fler reservofficerare
Protokoll från debatten
Anf. 1 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Erik Ezelius har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att utbilda fler reservofficerare. Erik Ezelius har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att ge reservofficerare bättre förutsättningar att kunna tjänstgöra.
Reservofficerare fyller en viktig funktion i Försvarsmakten. Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2026 meddelat att det totala behovet av reservofficerare under perioden 2025–2035 uppgår till 5 800.
Behovet av krigsplacerade reservofficerare ökar i takt med den förmågetillväxt som beslutats för krigsorganisationen. Försvarsmakten bedömer i sitt budgetunderlag för 2026 att krigsorganisationens ökade behov framför allt tillgodoses genom krigsplacering av befintliga reservofficerare. Försvarsmakten beslutade i juni 2025 att därutöver öka utbildningsvolymerna under försvarsbeslutsperioden 2025–2030.
Regeringen beslutade den 4 januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången på bland annat reservofficerare kan förbättras i syfte att stärka det militära försvarets uthållighet. Uppdraget innefattade bland annat att analysera om det finns ett behov av att införa en uttrycklig rätt till tjänstledighet från civil anställning för reservofficerare samt en skyldighet att tjänstgöra. I juli 2025 mottog regeringen utredningens betänkande Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter analyseras nu i Regeringskansliet.
Anf. 2 Erik Ezelius (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret i ett angeläget ämne. I den oroliga omvärldsutveckling vi lever i sedan 2014 satsas enorma resurser på att rusta upp vårt totalförsvar. Plikten är återaktiverad, och många miljarder läggs på materielanskaffning, infrastruktur, regementen, övningsområden med mera. Men vad är Försvarsmakten utan människor av kött och blod? För att kunna bygga upp en krigsorganisation som både har ett avskräckande syfte och är ett politiskt medel och handlingsalternativ för att nå uppsatta mål behöver Försvarsmakten sin personal.
I går debatterades värnpliktsvolymer. En viktig komponent som nämndes då och som vi kommer att debattera i dag är reservofficerare. Reservofficeren är en officer som har sitt huvudsakliga civila arbete utanför Försvarsmakten men som tjänstgör deltid i den. Det är en tillsvidareanställning med ett lägre arbetstidsmått än för yrkesofficerare, oftast fem sex veckor per år i krigsorganisationen och månads- eller årsvis i grundorganisationen. Reservofficerare utgör omkring en tredjedel av den planerade officerskåren och är en central del av det försvar där majoriteten av personalen i krigsorganisationen har sin huvudsakliga inkomst från civila arbeten, såsom reservofficerare, tidvis anställda soldater, värnpliktiga och hemvärnspersonal.
Behovet av reservofficerare ökar både inom Nato i stort och inom Försvarsmakten, där nyttjandet redan i dag är på väg upp. En viktig styrka är att reservofficerare kan aktiveras utan politiska beslut, vilket ger handlingsfrihet i kris- och krigssituationer. Systemet är kostnadseffektivt och stärker folkförankringen och försvarsviljan, och det blir allt viktigare i ett mer osäkert omvärldsläge. För att möta framtida behov måste Försvarsmakten säkerställa god tillgång på reservofficerare över tid, stärka yrkets attraktionskraft även på den civila arbetsmarknaden och undanröja hinder för tjänstgöring.
Som ministern nämnde bedömer Försvarsmakten att det för perioden 2025–2035 behövs cirka 5 800 reservofficerare. Samtidigt visar statistik från 2024 från Förbundet Reservofficerarna att det på papperet finns omkring 7 100 anställda. Myndigheten bedömer dock att ungefär hälften är användbara. Medelåldern är hög, 55,4 år, och endast 18 procent är yngre än 45 år. Drygt 3 300 reservofficerare når pensionsålder före 2034. Under 2024 tjänstgjorde ungefär 2 200 personer, varav cirka 1 600 i sina krigsbefattningar och cirka 800 i grundorganisationen. Trots att rekordmånga reservofficerare examinerades 2025 var antalet endast 74, jämfört med målet på 90.
Att Försvarsmakten under 2000-talet utbildade förhållandevis få yrkes- och reservofficerare innebär att det i dag råder en ojämn ålders- och kompetensstruktur. I dag är som sagt 82 procent av reservofficerarna äldre än 45 år, och en stor del av de anställda reservofficerarna har inte varit i tjänst under många år.
Viljan att tjänstgöra är dock hög. En majoritet vill tjänstgöra mer än i dag, och bland dem som inte tjänstgjort de senaste två åren vill nästan nio av tio göra det. De flesta önskar dock ett begränsat uttag per år.
Samtidigt finns stora strukturella problem. 70 procent saknar tjänstgöringsplan, nästan hälften saknar befattning och endast 20 procent har förtroende för Försvarsmaktens sätt att hantera reservofficerare. Vanliga hinder är inkomstbortfall, svårigheter att få ledigt från civilt arbete eller studier och administrativa samt organisatoriska problem – såsom 3:8-regeln, som bland annat lyfts upp i utredningen – bristande planering, byråkrati och inställd tjänstgöring.
Delar ministern i huvuddrag den bild jag målar upp?
Anf. 3 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Erik Ezelius vet bättre än de allra flesta i kammaren vad det innebär att tjäna landet i uniform, och jag vet att han själv har varit officer. Jag uppskattar också att han är villig att dela med sig av sina insikter. Det är ofrånkomligen så att personalen är kärnan i försvaret, och den kommer att behöva tillväxa.
I en internationell jämförelse har Sverige i allmänhet ett starkt personalförsörjningssystem, delvis på grund av värnplikten, som utgör basen inte minst för markstridskrafterna. Rekryteringen går också bra när det gäller officerare och specialistofficerare, och vi har nu en volym på 310 reservofficerare. Tidigare har vi haft problem med att många har tagit en utbildningsplats men inte genomfört utbildningen. I år gjordes ett överintag för att inte få tomma platser. Det drar alltså åt rätt håll. Vad gäller specialistofficerare har utvecklingen varit ännu bättre, och jag tror att det nu är runt 550 personer som är specialistofficerare.
När det gäller reservofficerare, som är huvudfokus för denna debatt, stämmer det som Erik Ezelius säger att det har ökat snabbt proportionellt men att det fortfarande är rätt små volymer. Problemet är rekryteringen. Det finns möjlighet att utbilda fler än vad som görs i dag, men tyvärr är det lite för få som söker. Jag tror att det var 385 som sökte, 85 som kom in och 79 som slutexaminerades under förra året. Detta utgör ett problem.
Det finns alltså inget motstånd mot att ta in fler personer, och det finns infrastruktur och förutsättningar för det. Men det är som sagt lite för få som söker. Till specialistofficersutbildningen var det bara tre personer som sökte, så det finns utrymme för fler.
Det finns skäl för Försvarsmakten att göra ett större arbete, och kartläggningen är därför central. Man har identifierat att ungefär 5 800 behövs för krigsorganisationens behov och utveckling. I dag finns ungefär 7 000, men precis som Erik Ezelius sa har många av dem inte tjänstgjort ännu. 82 procent är 45 år eller äldre.
När det kommer till reservofficerarna har Försvarsmakten alltså ett arbete att göra för att identifiera att rätt person hamnar på rätt plats. Vi fortsätter naturligtvis att följa denna fråga noga. Mitt departement har också kontakt med Förbundet Reservofficerarna för att få deras perspektiv.
Det som skapar bättre förutsättningar för rekrytering är den utvidgade värnplikten, som träffar allt fler. Försvarsmakten ligger nu över volymen i försvarsbeslutet, som vi tog i december 2024, för i princip alla personalkategorier. Rekryteringen går alltså bra. Vi skulle ligga på ungefär 8 000 värnpliktiga i år, och vi ligger på 8 200. Även de andra kategorierna går bra.
Ju fler värnpliktiga vi får fram, desto bättre blir förutsättningarna för människor att göra valet att studera till reservofficerare. Det är en kategori som liksom många andra kategorier inom Försvarsmakten behöver växa.
Anf. 4 Erik Ezelius (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Försvarsmakten kan själv vidta flera åtgärder för att öka tillgången till och nyttjandet av reservofficerare, bland annat genom systematisk kompetensinventering, vilket nu också sker, och kompetensutveckling, samt överväga att möjliggöra krigsplacering inom hela totalförsvaret, en kraftig ökning av utbildningsplatser och ett återinförande av delad reservofficersutbildning, som är mer förenlig med civila studier. Vidare krävs budgeterade och genomförda övningar, heltidsanställda reservofficershandläggare och minskade administrativa hinder.
När det gäller delad officersutbildning är min personliga uppfattning att det är en framgångsrik väg att gå, det vill säga att man läser en vanlig utbildning och parallellt utbildar sig till reservofficer under somrarna, med vissa förmåner.
Ett spännande exempel som jag läste om i tidningen Reservofficeren är samarbetet mellan Chalmers, LTU och Blekinge Tekniska Högskola, där man parallellt ska kunna läsa till teknisk officer, där det finns ett underskott. Detta ska ske i år, och det ska bli spännande att se vad utfallet blir och om detta kan öppnas upp parallellt även med andra utbildningar.
Den civila sidan spelar också en avgörande roll. Det behövs en tydlig lagstadgad rätt till ledighet från civila arbetsgivare och lärosäten, vilket föreslås i SOU 2025:86. Man behöver också titta vidare på problematiken med inkomstbortfall och eventuella modeller för löneutfyllnad. Tjänstgöring som reservofficer bör dessutom ges ett högre meritvärde i det civila arbetslivet.
I den statliga utredningen Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret, som generalmajor Roland Ekenberg lett, SOU 2025:86, föreslås flera förändringar för att förbättra tillgången till och nyttjandet av personal inom Försvarsmakten. Det berör även reservofficerare och den lågt hängande frukten lagstadgad rätt till tjänstledighet.
Utredningen föreslår att reservofficerare ska ha en uttrycklig laglig rätt till tjänstledighet från sina civila arbetsgivare när de ska fullgöra militär tjänstgöring, vilket ska skapa trygghet för både de anställda och deras arbetsgivare. Det föreslås också att Universitets- och högskolerådet ska ändra sina föreskrifter så att reservofficersutbildning och tjänstgöring kan ligga till grund för studieuppehåll eller anstånd med studiestart. Det är också väldigt viktigt.
Utredningen pekar också på utökad värnpliktsålder för officerare. Det föreslås att personer som varit yrkesofficerare eller reservofficerare ska kunna kallas in till militärtjänstgöring fram till det år de fyller 70 år, i stället för dagens gräns som är 47 år, för att bättre tillvarata erfarenhet och kompetens i händelse av behov.
Utredningen talar också om att ta bort tidsbegränsningen för krigsplacering i reserven. För värnpliktiga föreslås att krigsplacering i reserven inte ska vara tidsbegränsad, det vill säga inte upphöra efter exempelvis tio år utan gälla fram till 47 års ålder, oavsett om individen har tjänstgjort eller ej, vilket innebär att fler personer kan vara tillgängliga under längre tid. Även om detta inte direkt gäller reservofficerare handlar resonemanget om att hålla fler utrustade för tjänstgöring längre. Det är väldigt viktigt.
Utredningen talar också om förbättrade villkor och incitament, bland annat högre dagersättning för värnpliktiga – ett perspektiv som också påverkar attraktionskraften för dem som tjänstgör på deltid i försvaret.
Jag vill fråga ministern om han redan i dag kan säga om han saknar något i utredningen – inte med avseende på utredaren, som har gjort ett gediget arbete, utan därför att det saknas i direktiven eller för att det har kommit nya frågeställningar som behöver analyseras ytterligare.
Anf. 5 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Vi behöver verkligen fler tekniska officerare inom Försvarsmakten. Där finns en uttalad brist, som vi också har identifierat i försvarsindustristrategin. Där uppmanar vi Försvarsmakten att se över förutsättningarna att få fram fler tekniska officerare. Om vi kan få fram fler reservofficerare med den inriktningen är jag den första att välkomna det. En åtgärd som vidtagits är att man nu kan söka till reservofficersutbildningen två gånger per år i stället för en gång per år. Jag hoppas att detta kan öka möjligheten för fler att söka till utbildningen.
Roland Ekenbergs utredning handlar om att få ökad tillgänglighet till personal på bredden i Försvarsmakten. Precis som Erik Ezelius lyfte upp är det är ett antal kategorier som träffas av detta. Det handlar om värnpliktiga och hur de kan användas i olika beredskapslägen. Det handlar också om kontinuerligt anställda soldater och tidvis anställda soldater, inte minst reservofficerare, och deras lagstadgade rätt till ledighet när de tjänstgör inom Försvarsmakten.
Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med ett samlat svar på Roland Ekenbergs utredning. Vi har kunnat ta del av remissvaren, men jag kan och får inte föregripa det arbetet. Med detta sagt, fru talman, tänker jag beröra vikten av att lagstadga reservofficerarnas rättighet. Det skulle kunna regleras i olika anställningsavtal. Försvarsmakten är tydlig med att man inte tycker att det är en rimlig grund. Jag ser i allt väsentligt mycket positivt på Roland Ekenbergs utredning, och vi arbetar i dess anda.
Precis som Erik Ezelius var inne på handlar det om ersättningsnivåer för värnpliktiga. Där tog vi ett första steg i höstens budget där vi tog med delar av Roland Ekenbergs utredning såtillvida att vi höjde dagersättningen för värnpliktiga. Vi har också höjt ersättningen för officersaspiranter.
Sedan har Ekenbergs utredning ett mer omfattande förslag som jag tycker är intressant, men det kunde vi inte föregripa i budgeten. Utredningen måste remitteras, och vi fick alla remissvar den 14 november. Vi har dock tagit ett steg. Det handlar till stor del om erkännande, både för värnpliktiga och för officersaspiranter. Man ska få en rimlig ersättning när man gör viktiga åtgärder och insatser för Sveriges säkerhet.
Vi kommer att arbeta vidare med Roland Ekenbergs utredning, och regeringens ambition är att lägga fram en proposition under våren för att snabbt kunna säkra en snabbare förmågetillväxt när det kommer till tillgänglig personal för Försvarsmakten.
Anf. 6 Erik Ezelius (S)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret! Jag vill också tacka försvarsministern för den här debatten och samtalet. Jag tror att vi i stora drag är överens i de här frågorna.
Syftet med att debattera det här är att adressera problem som vi behöver komma till rätta med. Även om vi i den här kammaren kan vara oense i många frågor är det en styrka att det finns en angelägenhet att komma överens i frågor som dessa.
I grund och botten handlar det om att skapa förutsättningar för att höja vår försvarsförmåga. Återigen: Det spelar ingen roll hur många stridsfordon, stridsbåtar, automatkarbiner med mera vi har om vi inte har män och kvinnor som är beredda att försvara oss själva och våra allierade om det värsta skulle inträffa. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta att diskutera, analysera och vidta åtgärder som skapar goda villkor för vår personal.
Jag ser med glädje fram emot när propositionen är klar och läggs på riksdagens bord för behandling. Återigen: Tack så mycket för debatten!
Anf. 7 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Erik Ezelius, för debatten!
Det är en uppenbar styrka när vi kan hitta breda överenskommelser. Det är bra för Sverige, men det är också bra för Försvarsmakten att man får långsiktiga spelregler. Försvarsberedningen har därvid varit helt central.
Mycket av det som låg till grund för Roland Ekenbergs utredning kunde man också hitta i Försvarsberedningens rapporter, som berör vikten av ökad tillgänglighet till personal, givet det allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget. Det handlar om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få en snabb tillväxt. Detta bygger på att både materiel, infrastruktur och personal växer i takt, och det gör att vi snabbt kan utveckla starka krigsförband. Det är alltså helt avgörande.
Kartläggningen som Försvarsmakten nu ska göra beträffande reservofficerare ska se hur man matchar 7 100 reservofficerare med ett identifierat behov av 8 500 reservofficerare men också beakta att vi har stora pensionsavgångar framför oss bland reservofficerarna. De flesta reservofficerare är i Erik Ezelius och till och med min ålder snarare än yngre.
Regeringen kommer att fortsätta arbeta intensivt med den här frågan. Vi kommer också att återkomma med den proposition som Erik Ezelius efterfrågar, baserad på Roland Ekenbergs utredning.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.