Fler i arbete för att motverka segregationen

Interpellation 2022/23:57 av Sofia Amloh (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-11-25
Överlämnad
2022-11-28
Anmäld
2022-11-29
Sista svarsdatum
2022-12-13
Svarsdatum
2023-01-19
Besvarad
2023-01-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

För att bryta segregationen krävs breda och långsiktiga insatser. Det behövs åtgärder för att öka resurser och befogenheter för socialtjänsten, bättre resurser till skolan och fritidsverksamhet samt investeringar i segregerade bostadsområden.

Det handlar om att lärare, fältassistenter, idrottsföreningar och andra ska ha det stöd de behöver för att ge barn och unga framtidstro och mod att drömma.

Hela samhället ska mobiliseras för att bryta segregationen. För att lyckas med detta måste först och främst fler vuxna komma i arbete. Då är det viktigt att samhället rustar människor med det som behövs för att vara aktiv på svensk arbetsmarknad, alltifrån språkkunskaper till branschspecifika kompetenser.

Ett viktigt exempel som har skapat bättre förutsättningar är bosättningslagen. Riksrevisionens granskning visar att kommunernas mottagande av nyanlända efter anvisning har blivit snabbare efter bosättningslagens införande, jämfört med innan.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:57, Fler i arbete för att motverka segregationen

Interpellationsdebatt 2022/23:57

Webb-tv: Fler i arbete för att motverka segregationen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder vi tänker vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb.

Sveriges integrationsutmaningar behöver bemötas med åtgärder på många olika områden. När integrationen fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle.

Utrikes föddas möjligheter att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden behöver öka; det gäller särskilt utrikes födda kvinnor. För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Integrationspolitiken behöver i högre grad bidra till att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att bli självförsörjande och lära sig svenska.

Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta. Arbetet för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden behöver fortsätta. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltagande i olika insatser behöver minska. Detta gäller särskilt för arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik och olika former av subventionerade anställningar.

Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Effektiviseringar ger samtidigt utrymme för en fortsatt ökning av insatserna i förhållande till nuvarande nivåer, som svarar mot de utmaningar vi har på arbetsmarknaden.

Det handlar bland annat om matchningstjänster, som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Det handlar också om arbetsmarknadsutbildning, som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka den existerande kompetensbristen på arbetsmarknaden.

Fler ska kunna ta del av arbetspraktik. En praktikplats kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden, bland annat genom att överbrygga arbetsgivarens osäkerhet rörande en viss persons kompetenser. Praktik ger arbetslivserfarenhet som kan bidra till att bryta passivitet hos arbetssökande och till att förbättra deras jobbchanser. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att 45 miljoner ska tillföras Arbetsförmedlingen under 2023 för att möjliggöra fler praktikplatser, som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande.

Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen.


Anf. 2 Sofia Amloh (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret och för att vi får debattera dessa viktiga frågor i kammaren i dag. Att börja vårterminen med detta känns extra fint.

Jag ställde frågan vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att utrikes födda ska komma i jobb. Det gjorde jag mot bakgrund av och med ansatsen att vi behöver lyckas med att bryta den segregation som finns.

Det handlar, som också framgår av statsrådets svar, mycket om att hela samhället behöver finnas där - att det finns åtgärder och resurser för att ge socialtjänsten de befogenheter som behövs, resurser till skolan och till fritidsverksamhet och investeringar i utsatta, segregerade bostadsområden. Det behövs lärare, fältassistenter, idrottsföreningar och andra som kan ge det stöd som behövs för att ge barn och unga den framtidstro och det mod de behöver för att drömma sina drömmar. Så långt tror jag att vi är helt överens.

Men för att vi ska lyckas med detta måste först och främst fler vuxna komma i arbete. Det är helt grundläggande. Då är det viktigt att samhället rustar människor med det som behövs för att de ska kunna vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden - alltifrån språkkunskaper till rena branschspecifika kompetenser.

Jag förstår inte riktigt varför regeringen, dessutom i de oroliga tider och den lågkonjunktur som vi befinner oss i, väljer att skära ned på utbildning och aktiva arbetsmarknadsinsatser. Arbetsförmedlingen varnar för ökad arbetslöshet. Värst blir det i de branscher där många får sitt första jobb, vilket i sin tur ökar risken för att man fastnar utanför arbetsmarknaden - att man inte kommer in eller att det tar väldigt lång tid.

I detta läge skär högerregeringen i sin budget ned på möjligheten till utbildning och omställning. Resurserna till vuxenutbildning minskar med över 1 miljard, när vi är överens om att en av de viktigaste nycklarna till frihet är arbete. Den framtidstro som skapas hos barn och unga när de ser föräldrarna gå till jobbet tror jag inte ens går att värdera. Vi kan inte mäta hur viktigt detta är; det är ovärderligt. Jag vet alltså inte varför regeringen väljer att skära ned på just det som vi vet behöver göras.

I årets budget skär regeringen och Sverigedemokraterna ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och de insatser som krävs. Arbetsförmedlingen får mindre pengar och därmed sämre möjligheter att hjälpa människor att komma ut i jobb - eller om det är utbildning som behövs.

Som om inte detta vore nog skär man också ned på platserna inom vuxenutbildningen. Det handlar om flera miljarder. Varför gör man det i dessa tider, när vi vet att arbete leder till att vi också får förutsättningar att bryta segregationen?


Anf. 3 Serkan Köse (S)

Fru talman och statsrådet! Jag vill tacka Sofia Amloh för en väldigt bra fråga, och jag vill också tacka statsrådet för svaret.

Detta är en väldigt viktig fråga som nu berör väldigt många människor. Vi ser att klyftorna i vårt samhälle ökar. Den ekonomiska utsattheten och segregationen, som interpellationen egentligen handlar om, har ökat de senaste decennierna; det är inget som har ökat nu. Att bryta och bekämpa segregationen, med allt vad den innebär, är en av de tuffaste och viktigaste utmaningar vi har i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att ojämlikhet och ökade klyftor är djupt skadligt för ett samhälle men också för individerna. Därför måste vi göra allt vi kan för att se till att individen får de bästa förutsättningarna att lyckas, men också för att bryta segregationen i vårt samhälle.

Jag vet också att det inte finns någon quickfix när det gäller denna problematik. Det behövs en bredare diskussion och ansats när vi tar oss an denna stora utmaning för vårt samhälle. Vi behöver föra ett djupare, bredare, mer analyserande samtal här i Sveriges riksdag för att ta oss an denna problematik.

När jag läser statsrådets svar på hur man ska få fler kvinnor med utländsk bakgrund i arbete och på hur vi ska bryta och motverka segregationen upplever jag inte riktigt att statsrådet ger något svar. Det handlar väldigt mycket om att regeringen konstaterar att man behöver föra en effektiv arbetsmarknadspolitik.

Anledningen till att jag begärde ordet var att jag satt och funderade på om statsrådet kan utveckla vad han menar med att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Som Sofia Amloh var inne på kan den som tittar i budgeten tydligt se nedskärningar i arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 1,5 miljarder detta år.

Vi vet att vi befinner oss i en lågkonjunktur, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Samtidigt har vi en matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden. Det finns drygt 160 000 lediga jobb men också 190 000 långtidsarbetslösa.

Jag måste fråga vad statsrådet menar med effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Återigen: Det rör sig om 6,9 miljarder 2023 i jämförelse med 13 miljarder 2018. Ska vi tolka statsrådets och regeringens tal om effektivisering som att man tänker skära ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken framöver? På vilket sätt kommer dessa nedskärningar i de aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna att leda till ökad sysselsättning, till minskad segregation och till att fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer i arbete?

Det som statsrådet går in på - kärnan i diskussionen vad gäller segregationen - kommer ju i det sista stycket i skrivningen, där man menar att segregation får konsekvenser för samhället och drabbar individerna. Detta måste sättas i relation till nästa steg. Om det är så, vilka åtgärder tänker man sätta in för att bryta segregationen och för att se till att vi får jämlika förutsättningar för män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden?


Anf. 4 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Visst finns det stora utmaningar. Vi har ju haft förmånen att agera i snart 100 dagar. Jag har ägnat mycket av denna tid åt att träffa de organisationer och myndigheter som är ansvariga.

Inte minst Arbetsförmedlingen upplever nu att man har en situation där man kommer ut ur den förra mandatperioden, som var ganska jobbig för Arbetsförmedlingen och dess 11 100 duktiga medarbetare. De kämpar på och ska nu agera med det regelverk som är på plats för att bättre kunna rusta och matcha personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och som i dag på olika sätt är en del av Arbetsförmedlingens ansvar eftersom de är inskrivna där. Arbetsförmedlingens medarbetare kommer nu att kunna göra detta med ökad kraft dag för dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsförmedlingen har varit inne i en ganska svår omställning. Dessförinnan gjorde man dessutom en omfattande digitaliseringsresa, vilket inte är obekant för någon i riksdagen som har följt Arbetsförmedlingen över tid.

Med effektiviseringar menar vi att denna regering - liksom den tidigare regeringen - hela tiden tittar på åtgärder som vi inte tycker har varit så effektiva och som inte i förlängningen leder till ett ordinarie jobb. Det är därför vi fokuserar på och förstärker nystartsjobben snarare än extratjänsterna. Det är därför vi nu ser till att - förhoppningsvis som en del av det stora omställningspaketet, som kostar väldigt många men väldigt väl investerade miljarder - också få till etableringsjobb, vilket kan vara ett steg in.

Vi har praktikplatser, som jag nämnde. Vi gör också satsningar på yrkesvux, inte minst för att koppla ihop språk och utbildning. Ofta behövs båda, för många människor står långt ifrån arbetsmarknaden beroende på att de saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att komma ut på arbetsmarknaden.

Uppdraget till Arbetsförmedlingen är tydligt: De arbetsmarknadsutbildningar som finns ska öka; det är myndighetens uppdrag. Men det handlar också om vad man gör och vad man kan. Arbetsförmedlingen måste tillsammans med branscher och andra aktörer, inte minst fack, se till att utbildningarna verkligen blir sökta. Det är ju ingen idé att erbjuda platser som ingen tar.

Jag håller med båda de ledamöter som deltar i debatten - de har en korrekt analys. Man måste göra mer för att se till att människor verkligen deltar i de arbetsmarknadsutbildningar som finns. Det är ju en fantastisk förmån att vi hjälper människor att dels klara sin egen framtid, öka sin frihet och skapa möjligheter, dels bli en viktig del i samhällsbygget, komma in i en verksamhet som man kanske inte har jobbat i tidigare eller bidra till att minska den mer eller mindre konstanta kompetensbrist som finns inom transportsektorn, turistnäringen och restaurangnäringen samt hos andra viktiga aktörer.

Språket är ju det mest centrala. Där jobbar vi på flera fronter. Jag är glad att det parti som ledamöterna i debatten tillhör har varit tydligt med att Sverige måste öka kraften när det gäller att människor ska läsa svenska.

Jag hoppas att vi kan göra detta tillsammans. Jag kommer att ta till mig alla goda idéer med nya exempel på hur man gör. Här finns det bara ett mål: fler i arbete.


Anf. 5 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag uppskattar statsrådets resonemang och fortsatta inlägg i debatten.

Statsrådet tog upp alla insatser som krävs. Vi behöver ha en aktiv, rörlig och kreativ arbetsmarknad där det finns möjligheter att göra en omställning, framför allt i dessa tider. Det är lågkonjunktur och inflation. Det kommer att vara tufft - riktigt tufft. Jag tror att detta är början - eller fortsättningen - på de vågor som vi har haft tidigare med pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu kommer vi in i en helt annan situation. Då behöver det finnas både ett, två och tre olika alternativ för att rusta människor. Det behöver finnas en hel färgpalett. Då kan vi inte gå in och se till att det blir färre platser, färre möjligheter och smalare alternativ. Tvärtom - vi behöver öppna upp det här.

En del av detta är att rusta människor med det svenska språket. Det finns olika sätt att lära sig och ta till sig. Vi behöver skapa alla förutsättningar som går att skapa. Varenda människa som kan komma ut och lära sig språket eller vara med och bidra ska göra det. Detta är vår gemensamma uppgift, inte minst politiskt.

Jag tycker att parterna tar en stor del av ansvaret och gör sitt jobb med omställningsstudiestödet och så vidare. Här finns det bra möjligheter. Men politiken behöver vara minst lika aktiv - kanske aktivare än någonsin.

Jag kan även ta upp ett annat exempel. Riksdagen har satt mål för integrationen i Sverige. För att vi ska uppnå det mål för integrationspolitiken som har antagits har man uttryckt vikten av ett bra mottagande av nyanlända samt vikten av insatser för att stödja och underlätta så att det går snabbt att etablera sig och komma in på arbetsmarknaden och i det svenska samhället.

Ett ganska viktigt exempel, som har gjort skillnad, är bosättningslagen. Den kom på plats 2016, har jag för mig. Riksrevisionen har gjort en rapport som visar att det har blivit bättre. Det går snabbare att etablera sig. Detta har haft goda effekter.

Jag skulle jättegärna vilja veta hur statsrådet tänker när det gäller denna reform. Är det någonting som regeringen vill ändra på? Vill regeringen ha kvar den?


Anf. 6 Serkan Köse (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I sitt svar kom statsrådet också in på nästa interpellationsdebatt i och med att han tog upp extratjänster och nystartsjobb. Även jag ska säga något om det.

När jag hör statsrådets svar får jag en känsla av att regeringen saknar en vision, vilja och plan för hur man ska ta sig an de utmaningar och problem som vi i dag diskuterar och som finns på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället i dag.

Statsrådet pratar om åtgärder som inte leder till jobb och syftar på att man har tagit bort extratjänsterna och fördubblat nystartsjobben. Det verkar finns en tilltro till att nystartsjobben kommer att lösa alla dagens problem med etablering på arbetsmarknaden. Budgetpåsen är på 8,1 miljard 2023, vilket kan jämföras med 4,6 miljarder 2022. Det är alltså en fördubbling.

Samtidigt ska vi komma ihåg att nystartsjobben bygger på en rättighetslagstiftning, så alla som uppfyller kraven och kriterierna får ta del av dem. De är också konstruerade så att de oftast går till dem som är närmast arbetsmarknaden och har lättast att få ett arbete.

Extratjänster däremot är konstruerade så att de ofta har gått till kvinnor med utländsk bakgrund, precis som interpellanten tar upp. Det har inneburit en möjlighet att komma ut på svensk arbetsmarknad. Även om det är subventionerat till 100 procent innebär det att de finns i ett sammanhang och får lön den 25, vilket påverkar både de egna och familjens förutsättningar för ekonomisk självständighet och förhoppningsvis fortsatt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Visst visar siffrorna att nystartsjobben går bättre, men det är svårt att jämföra dessa två.


Anf. 7 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Mycket har skett på grund av stora förändringar i den förra regeringens arbetsmarknadspolitik. En del av det tar vi vidare eftersom det är bra. Det har dock varit en stökig tid, men nu börjar det komma på plats. Andra förändringar sker eftersom vi är ute ur pandemin.

Interpellanten frågar var vi står nu och är orolig för hur djup den pågående lågkonjunkturen kommer att bli. Jag kan försäkra alla ledamöter om att vi följer detta noga. Riksdagen var ju inte heller blyg med extrabudgetar under förra mandatperioden, så den möjligheten finns också. Vi är ständigt beredda att agera, och om läget blir värre än vad experterna förutspår kommer vi att agera. Jag är också helt säker på att riksdagen kommer att se till att vi agerar, antingen genom att driva opinion, vilket man gör skickligt, eller direkt via utskotten för att sedan fatta beslut i kammaren. Som sagt lades det fram ett antal tilläggsbudgetar under förra mandatperioden, så den makten har även riksdagen.

Det gäller att vara effektiv. Man får aldrig ägna sig åt att gömma undan människor och osynliggöra att de inte har riktiga jobb. Vi hörde siffrorna för både långtidsarbetslösheten och övrig arbetslöshet läsas upp här, och vi vet att över 500 000 människor var inskrivna på Arbetsförmedlingen när jag tillträdde. Det är tråkigt för dessa individer, men det är bra eftersom det innebär en stor resurs för Sverige. Med rätt hjälp och stöd och genom att ta stort eget ansvar kan människor gå mot att bli en del av den reguljära arbetsmarknaden, vilket är målet.

Departementet får som bekant inte styra myndigheterna, men i våra myndighetskontakter har vi pekat på sådant som är viktigt. Här har vi fört fram att Samhall borde kunna fungera lite bättre och hjälpa fler. Vi har även pekat på att subventionerade anställningar kan vara viktigt för personer som av olika skäl behöver denna hjälp för att kunna försörja sig.

Vi försöker nu anpassa oss till det normala efter en pandemi då allt var väldigt onormalt. Allt vi då gjorde i ganska bred enighet här i kammaren handlade om att frysa läget och genom korttidsprogram och annat hålla människor och företag under armarna. Men nu är vi ute ur pandemin och behöver titta på vad Sverige behöver, och då är fokus på effektiva, arbetsplatsnära åtgärder som leder till reguljära jobb och ger ett högt söktryck hos individer. Därför tror vi, med flera gläder det mig att höra, på nystartsjobben och de kommande etableringsjobben.

Vi ska givetvis också hedra den fantastiska överenskommelsen om lärande och omställning mitt i livet - även om det inte primärt är denna grupp vi pratar om i dag.


Anf. 8 Sofia Amloh (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för debatten. Ett fortsatt samtal kommer att vara viktigt, för jag är väldigt orolig. Jag förstår att ni inte sitter med skygglappar och ser åt ett annat håll medan detta pågår, så jag tar Johan Pehrsons försäkran om att ni kommer att agera på allvar. Under pandemin fick den socialdemokratiskt ledda regeringen lägga fram ett antal extrabudgetar, och nu måste regeringen lägga fram så många som det krävs för att minska konsekvenserna av lågkonjunktur, ökad arbetslöshet med mera. Och vi kommer att stå redo oavsett vad som krävs.

Låt mig avsluta denna debatt där jag började. Det är viktigt att hela samhället strävar mot ett gemensamt mål och att man på alla politiska områden arbetar för att bryta segregationen och få till den integration som krävs. Det tar tid och är inte alltid lätt, och vi är många som behöver hjälpa till med detta. I Tidöavtalet saknas dock den stora och viktiga beskrivningen av hur detta ska uppnås, och jag oroar mig för att Johan Pehrsons regeringsunderlag inte är det som är berett att hjälpa till mest när det kommer till integration. Vi är dock beredda att sträcka ut en hand och hugga i alla dagar i veckan.


Anf. 9 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Jag hör vad interpellanten säger, och vi gör ett gemensamt arbete.

Vi behöver först och främst skapa förutsättningar för jobb. I Sverige har vi historiskt haft mycket tuffare lägen än nu när vi har en efterfrågan på arbetskraft men alldeles för hög arbetslöshet och långtidsarbetslöshet.

Det kunde ha varit mycket värre. Det hade kunnat vara så att det inte fanns någon efterfrågan på arbete. Jag möter hela tiden organisationer som undrar: Varför kan ingen komma till mig, till oss, till vår bransch och jobba med den viktiga turistnäringen eller den viktiga servicenäringen eller inom vården och omsorgen, med skidliftarna, med hantverk och med att bygga framtidens gröna Sverige? Det är ett enormt gap här. Men det vore värre om det inte fanns några människor alls, så det här går att hantera. Men det är klart att det kommer att ta tid.

Det är klart att man kan ha stått utanför arbetsmarknaden och inte mötts av några åtgärder som har hjälpt en, eller man kanske själv inte har stoppat in tillräckligt mycket kraft - för det kan ibland också vara så att det kanske inte har varit tillräckliga krav på att man ska söka - ja, det finns hundratusentals olika svar för alla olika individer, men det är klart att vi nu ska se till att försöka leverera gentemot de kompetensbehov som finns.

Som togs upp i gårdagens partiledardebatt är det viktigaste också att skolan fungerar så att vi ser till att det inte blir fler personer som inte har kompetensen och inte kan ta något jobb över huvud taget. För varje år ska det vara färre unga människor som befinner sig i den situationen att de i början av sitt liv inte har grundläggande kunskaper för sitt första jobb. Det första jobbet är oftast det viktigaste på så sätt att det leder till de kommande jobben.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.