Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fler betygssteg

Interpellation 2001/02:196 av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-24
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 januari

Interpellation 2001/02:196

 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) till statsminister Göran Persson om fler betygssteg

Alla elever har förutsättningar för en positiv kunskapsutveckling över grundskolenivå. Denna övertygelse, liksom bestämda mål för utbildningen, måste vara grunden för förändringsarbetet för en bättre gymnasieskola. Vi förväntar oss att gymnasiet ska ställa höga, men också individanpassade kunskapskrav på eleverna. En gymnasieskola som bygger på väldefinierade förkunskapskrav, och höga ambitioner om målen, kan utveckla verksamheten så att var och en ges förutsättningar för framgångsrika studier.

Betyg är ett utmärkt, om än inte tillräckligt, medel för att uppnå en tydlig koppling mellan gjorda insatser och uppnådda resultat. Däremot är det många elever som är rörande överens om att antal betygssteg måste utökas. De fyra steg som i dag används är otillräckliga för att spegla elevernas kunskaper och resultat på ett tillfredsställande sätt. Dessutom måste betygskriterierna förbättras och förtydligas.

Den kommitté som nu har regeringens uppdrag att se över gymnasieskolan ska också se över betygssystemet. Då de ska göra det med "bibehållande av antal betygssteg", kan jag inte se att de ska försöka finna en lösning om fler steg på betygen @ som så många efterfrågar.

Nu har den sittande gymnasiekommittén fått ett förlängt förordnande, och skulle kunna se över betygssystemet även när det gäller antal steg.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsministern följande:

Är statsministern beredd att verka för att införa fler steg i betygssystemet?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:196, fler betygssteg

Interpellationsdebatt 2001/02:196

Webb-tv: fler betygssteg

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 36 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Catharina Elmsäter-Svärd har frågat statsministern om han är beredd att verka för att infö- ra fler steg i betygssystemet. Catharina Elmsäter- Svärd har även frågat statsministern om han avser att medverka till att alla elever som vill ges möjlighet att tentera upp sina betyg under den tid de går i gymnasi- et samt om statsministern är beredd att föreslå infö- randet av viktade betyg samt att högskolor och uni- versitet i större utsträckning själva ges rätten att avgö- ra på vilka kriterier en student ska antas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Då frågorna är närbesläktade besvarar jag båda interpellationerna i ett gemensamt svar. Jag vill inledningsvis säga att jag delar Catharina Elmsäter-Svärds syn på att alla elever har förutsätt- ningar för en positiv kunskapsutveckling över grund- skolenivå. Jag delar också åsikten att betyg är ett viktigt sätt, men inte det enda, att uppnå en koppling mellan gjorda insatser och uppnådda resultat. Antalet steg i betygsskalan bygger på att kunskap- skvaliteter för olika steg kan identifieras och beskri- vas i betygskriterier. En förändring av antalet steg skulle innebära en genomgripande förändring av betygssystemet. Det är enligt mitt synsätt viktigare nu att säkerställa kvaliteten i nuvarande betygssystem. Regeringen har därför i december 2001 givit Statens skolverk uppdraget att tillsammans med lärarorgani- sationerna, planera och genomföra en nationell kom- petensutveckling om bedömning och betygssättning för lärare. Möjligheten till prövning är viktig för att elever ska kunna reparera tidigare mindre lyckade insatser i skolan. Jag är dock inte nu beredd att vidga möjlig- heten att höja redan godkända betyg medan eleven är kvar i gymnasieskolan. Det finns flera olägenheter med ett sådant förfarande, bl.a. att elevernas studier i andra kurser riskerar att bli lidande och den naturliga rytmen i studierna kan störas. Prövningsbestämmelserna är utformade för till- lämpning i dagens system. Frågan kan komma att prövas på nytt när Gymnasiekommittén 2000 presen- terar sina förslag till den framtida utformningen av gymnasieskolan. Jag kommer nu till frågorna om viktning av betyg och högskolors och universitets rätt att själva avgöra vilka kriterier som ska gälla vid intagning. Inledningsvis vill jag framhålla att en viss vikt- ning förekommer redan nu då de olika betygen får olika tyngd genom att kursens poängtal beaktas vid beräkningen av jämförelsetalet. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) framhöll rege- ringen att meritvärderingssystemet har stor betydelse för hur ungdomar i gymnasieskolan väljer utbild- ningsvägar och kurser samt för vilken vikt de lägger vid studierna i skilda ämnen. Betygssystemen i gymnasieskolan och reglerna för antagningen i högskolan påverkar varandra starkt. Det är därför av stor vikt att förändra dessa system samtidigt och gemensamt. Det är enligt min mening viktigt att betygs- och meritvärderingssystem ger goda betingelser för studier i gymnasieskolan som stimulerar till och ger goda förutsättningar för fort- satta studier i högskolan. Jag har därför tagit initiativ till ett förberedande arbete inom Utbildningsdeparte- mentet för förändringar av högskolans antagnings- regler i avvaktan på Gymnasiekommitténs förslag. I propositionen Den öppna högskolan föreslog re- geringen att styrelsen för respektive lärosäte ska få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst 10 % av platserna på utbildningar som vänder sig till nybörjare. Riksdagen har den 7 december 2001 beslutat i enlighet med regeringens förslag. Mot bakgrund av riksdagens beslut pågår för närvarande i Utbildningsdepartementet ett arbete med att se över bestämmelserna i högskoleförordningen om behörighet och urval. Avsikten är att bestämmel- serna ska kunna tillämpas inför antagningen höstter- minen 2002. Med hänsyn till studenternas krav på rättssäker- het, förutsebarhet och överblickbarhet är jag emeller- tid inte beredd att helt överlåta åt högskolorna att själva avgöra på vilka kriterier en student ska antas.
Catharina Elmsäter-Svä (M)
Anf. 37 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Fru talman! Tack, skolministern. Det var rätt bra att föra ihop de här interpellationerna i en och samma debatt. Jag tycker att det känns bra att höra ministerns åsikter och att han också delar mina synpunkter fram- för allt när det gäller framtidens gymnasieskola. Vi vet ju att elever kommer att ges, och också vill ha, ett större ansvar och ett större inflytande. Där är ju bety- gen en del i en tydlig koppling mellan resultat och insats. Jag kan tänka mig att lämna den del som handlar om viktning av betyg. Det har ju delvis varit uppe här under dagen. Jag avvaktar det arbete som uppenbarli- gen sker när det gäller antagningen till högre studier. I stället koncentrerar jag mig på det som jag upplever att många elever just nu är lite frustrerade över. Det gäller bl.a. betygen, som vi nu vet att väldigt många vill ha. Där är kriterierna viktiga. Det är också viktigt för eleverna med en tydlighet om vad som ska gälla, så att de vet vad som kan förväntas av dem. Därför är det bra att dagens kriterier ska fungera, att det finns ett uppdrag att se över detta samt att lärarna vet hur det ska bedöma. Men en sak som jag också funderar på gäller detta med flera steg för betygen. Jag förstod på ministern att det är ett stort jobb att se över kriterier för att ut- öka antalet steg. Men i vardagen, i samtal mellan lärare och elever, får elever ofta höra att de ligger väldigt bra till i ämnet, de ligger lite plus eller de ligger lite minus, detta för att de ska få något slags inriktning om var betyget kommer att hamna sedan. Problemet är ju att den skillnaden inte syns sedan när man väl får betyget på ett papper. Därför finns det en önskan om att man ska se över antalet betygssteg. Men om jag har förstått saken rätt har Gymnasie- kommittén, som nu bl.a. ser över betygssystemet, fått tydligt markerat att man ska se över detta med de antal steg som finns i dag. Min fråga till ministern är om han kan tänka sig att Gymnasiekommittén, i den förlängning som man nu ändå har fått, tittar på möj- ligheten att införa flera steg och inte låser fast sig vid på de antal steg som finns i betygssystemet i dag, eftersom det i vardagen ändå fungerar med lite plus och lite minus. Sedan gäller det möjligheten att tenta upp sina betyg under den tid som man faktiskt går i gymnasie- skolan. Det finns ju en viss frustration och även en viss taktikläsning på gymnasiet. När man vet att man kanske inte kommer att klara sig väljer man bort betyget. Eller det kanske är så, som var uppe i debat- ten tidigare, att man väljer en lättare kurs än t.ex. språk. Möjligheten att tenta upp finns oftast om man har Icke godkänd. Jag kan se att det kan vara ett problem om det är så som ministern nämner att möjligheten att tentera upp betygen i gymnasieskolan skulle störa rytmen eller påverka andra kurser. Jag skulle nog se det så att det skulle kunna störa rytmen om man inte har möj- lighet att tentera upp betyg under den tid när man går i gymnasieskolan. Det är en tid när det går lite upp och ned både med hur man mår och med upplevelsen av skolan. Kanske kommer man under hand på vad man vill göra, och rytmen störs då av att man kanske måste vänta till sommaren efter det att man har gått ut från gymnasiet för att tentera upp betygen på komvux. Jag vill höra om de prövningsbestämmelser som ministern nämner kan omprövas och om resultatet härav kanske kan redovisas när Gymnasiekommittén lägger fram sitt förslag. Är det möjligt för ministern att påskynda detta genom att ge uttryck för att så vore önskvärt?
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 38 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Jag noterar att Catharina Elmsäter- Svärd verkar dela uppfattningen att det är en väldigt stor poäng att vi under det kommande året har en gemensam process vad gäller högskolans antagnings- system, gymnasieskolans framtida utformning och även de eventuella förändringar som kan ske i gym- nasieskolans betygssystem. Jag talar då inte framför allt om antalet steg utan om ifall betygen ska ges per kurs eller för hela ämnet. Det är väldigt viktigt att vi behåller en sådan ton i dialogen. Jag tror att både de studerande och lärarna på gymnasieskolan och på högskolan förväntar sig detta. Vi ska inte driva fram beslut på det ena hållet utan att följa och beakta vad som händer på den andra sidan. Det är en väldig poäng att få den samordning- en. Det blir därför av naturliga skäl så att inte alla svar kan ges. Vi måste nu få en fin process framöver för att se till att vi så långt som möjligt kan få en sådan uppläggning av gymnasieskolan och ett sådant betygssystem i den som stimulerar eleverna till att skaffa sig relevant kunskap, inte en kunskap som framför allt är styrd av taktiska skäl inför intagningen till högskolan. Vi vet från historien att antagningssystem i hög- skolan i väldigt stor utsträckning styr elevernas bete- ende. Eleverna är snabba på att se hur nya system i praktiken fungerar för dem. De är värda att vi till- sammans för ihop de här processerna. Antalet betygssteg är enligt min uppfattning egentligen inte en ideologisk fråga utan en lämplig- hetsfråga. När det nya betygssystemet infördes i bör- jan på 90-talet gällde avvägningen å ena sidan att ha tillräckligt många betygssteg för att det skulle kunna vara ett effektivt instrument för urval till högskolan, å andra sidan att det skulle vara en drivkraft för elever och studenter att utvecklas i studierna. Betygsstegen ska inte vara så många att det i praktiken blir väldigt svårt att få det att fungera på ett rättvist och bra sätt. Jag tror att vi i alla partier är överens om att denna motsättning kan spåras i alla betygssystem. Enligt min mening har den kompromiss som vi då kom fram till fungerat relativt väl. Jag är inte beredd att i det här läget säga att vi bör gå in med ytterligare betygssteg. Jag är inte övertygad om att det skulle bli bättre. Det är ändå viktigt att få sagt att betygen spelar en viktig roll. De måste dock utformas så att de fungerar väl i praktiken. Vad sedan gäller kopplingen till högskolan tycker jag att vi nu har en intressant utveckling, där vi har öppnat en tiondel av högskolans platser för högsko- lans eget initiativ att utforma antagningssystem. Jag ser framför mig ett tredelat system för antagningen till högskolan: För det första är betygen från gymnasiet viktiga och måste vara utformade så att de ger eleverna en någorlunda god studiero. Om man hela tiden komp- letterar och genomför nya prov samtidigt som vi har kursbetyg som stressar redan från årskurs 1, är det risk för att vi i gymnasieskolan får ett klimat som inte uppmuntrar till egentlig inlärning utan det blir väldigt pressat. För det andra är högskoleprovet en viktig del i systemet för antagning till högskolan. För det tredje har vi högskolornas eget inflytande i antagningssystemet, som vi nu har öppnat för. Jag tror att vi på så sätt kan få en ganska fin ba- lans. Det skapar en överblick och ger en grundläg- gande rättssäkerhet, och det innebär också en utveck- ling av nya antagningsformer inom högskolan.
Catharina Elmsäter-Svä (M)
Anf. 39 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Fru talman! Jag instämmer i det som ministern sist sade, att det är viktigt att se över antagningen till högskolan och att den så att säga kan stå på tre ben. Vi kommer säkert fram till något bra i det avseendet. Jag vill återkomma till något som framför allt många elever på gymnasieskolan upplever, nämligen att det vore bra att ge en andra chans. Visserligen trodde alla när det nya betygssystemet infördes att det skulle fungera väldigt bra, men det har visat sig att det säkert går att göra lite bättre. Det är sant att vi måste få lugn och ro för att komma fram till kriterierna för de rätta bedömningar- na, så att vi sedan kan säga: Sitt lugn i båten, för det här är bra! Vi har dock en gymnasiekommitté som har fått ett förlängt förordnande och som dels ska se över betygssystemet, dels - som ministern varit inne på - ska ta ställning till om vi ska ha betyg för kursen eller betyg för ämnet. Detta lär den väl komma fram till, men i denna översyn är antalet betygssteg låst. Min ena fråga gällde om kommittén ska studera betygssystemet bara utifrån det antal steg som finns i dag. Många elever och kanske faktiskt också lärare känner ett behov av ett realiserande av den verklighet som de upplever i dag och där det pratas om att eleven är stark eller svag i ämnet. Kan man få in något av detta? Vi är i dag inte riktigt på det klara med kriterierna för t.ex. betyget Mycket väl godkänd, och det vore väl bra om man ser över dessa kriterier. Det vore synd om man skulle låsa fast sig. Min tanke var att en minister som ändå har en insikt om betygens faktiska betydelse - även om de inte är det enda viktiga - kanske skulle kunna tänka sig att ge Gymnasiekom- mittén detta tilläggsuppdrag, så att den inte blir så fastlåst. Vad gäller det som jag kallar en andra chans finns det i dag många som, om de fick en möjlighet till detta, skulle vilja tentera upp sitt betyg medan de ännu går kvar i gymnasieskolan. Detta har man kun- nat göra tidigare, så det skulle kanske inte vara så jättesvårt att ge dem den möjligheten. Exakt hur det ska gå till kan man återkomma till. Ministern säger i sitt svar, som jag tolkar det, att prövningsbestämmelserna kan komma att omprövas när Gymnasiekommittén redovisar sin översyn. Jag är lite nyfiken på om den kommer att undersöka om det ska bli möjligt att tenta upp. Eller är det snarare så att om ministern ser positivt på att ge möjlighet till sådan tentamen, har man då för avsikt att återkomma till detta? Jag tror att detta kan ha viss betydelse.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.