Finansministerns uppfattning om ekonomiska drivkrafter
Interpellation 2014/15:413 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-17
- Överlämnad
- 2015-03-19
- Anmäld
- 2015-03-20
- Sista svarsdatum
- 2015-04-09
- Svarsdatum
- 2015-05-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Under de senaste 30 åren har Sveriges arbetsföra befolkning (det vill säga personer i åldrarna 15–74 år) ökat med nästan en miljon individer. Motsvarande ökning av antalet sysselsatta har dock – om man studerar SCB:s arbetskraftsundersökning – bara varit hälften så stor.
Vid en första anblick skulle detta kunna tolkas som att utvecklingen medfört att nästan en halv miljon svenskar hamnat i utanförskap. En del av förklaringen handlar om att antalet äldre i åldrarna 65–74 år ökat med nästan en kvarts miljon. Det finns också en förklaring i att fler fortsätter att studera efter gymnasiet (som andel av befolkningen har dock kategorin ungdomar minskat). Icke desto mindre är det tydligt att jobbtillväxten inte hängt med.
Vad som däremot är anmärkningsvärt är att av de ca 500 000 nya jobb som nettomässigt skapats under de senaste 30 åren har 300 000 skapats de senaste åtta åren. Tar vi dessutom hänsyn till att antalet ålderspensionärer i arbetskraften, alltså de mellan 65 och 74 år, minskade med 36 000 mellan 1984 och 2006 men ökade med mer än 270 000 åren därefter blir resultatet ännu mer fascinerande. Det går alltså att med fog hävda att två tredjedelar av jobbtillskotten de senaste 30 åren har tillkommit sedan 2006.
Sysselsatta enligt SCB:s AKU (tusental):
År | 16–64 år | Övriga arbetskraften (15 och 65–74 år) | 15–74 år |
1984 | 4 206,2 | Statistik saknas | 4 206,2 |
2006 | 4 340,6 | 88,8 | 4 429,4 |
2014 | 4 579,6 | 192,3 | 4 771,9 |
Förändring (tusental):
1984–2006 | 134,4 | - | 134,4 |
2006–2014 | 239 | 103,5 | 342,5 |
Totalt | 373,4 | 103,5 | 476,9 |
Antingen kan man betrakta detta som en slump, eller så kan man i linje med samtliga oberoende ekonomiska bedömare dra slutsatsen att de strukturella förändringar av svensk ekonomi som alliansregeringen genomförde har haft ett dramatiskt positivt genomslag. RUT- och ROT-avdragen, nystartsjobb, sänkt moms på mat som serveras på restaurang samt sänkta arbetsgivaravgifter har minskat kostnaderna för servicesektorn. Jobbskatteavdragen har både ökat hushållens köpkraft att konsumera samma tjänster och gjort arbete mer lönsamt. Det senare har gjort att drivkrafterna för arbete ökat, vilket gjort att fler tagit de nya jobb som vuxit fram. Sänkta bolagsskatter har på samma sätt ökat viljan att investera. Sänkta marginalskatter har ökat attraktiviteten i utbildning och entreprenörskap. Ekonomiska drivkrafter spelar roll!
Nu föreslår dock regeringen den motsatta inriktningen. Skatterna ska höjas, liksom bidragen för att inte arbeta, och därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Anser finansministern att ekonomiska incitament spelar roll och har påverkan på sysselsättning och tillväxt?
2. Om så är fallet, varför lägger finansministern och regeringen fram förslag som försämrar drivkrafterna för arbete?
3. Hur förklarar finansministern att nästan två tredjedelar av de senaste 30 årens jobbtillväxt har tillkommit sedan 2006?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:413
Webb-tv: Finansministerns uppfattning om ekonomiska drivkrafter
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:98 Fredagen den 8 majProtokoll 2014/15:98 Svar på interpellation 2014/15:413 om finansministerns uppfattning om ekonomiska drivkrafter
Protokoll från debatten
Anf. 10 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig om jag anser att ekonomiska incitament kan påverka sysselsättning och tillväxt. Därtill har han frågat om regeringen lagt fram förslag som försämrar drivkrafterna för arbete. Vidare vill han ha en förklaring till varför två tredjedelar av de senaste 30 årens jobbtillväxt har kommit sedan 2006.
Utformning av skatte- och ersättningssystem och offentligfinansierad välfärd, såsom kollektivtrafik och barnomsorg, påverkar hushålls och företags beteende. Men det råder betydande osäkerhet kring storleken på de effekterna.
Politiska åtgärder bör vara ändamålsenliga och kostnadseffektiva. När det gäller exempelvis nedsättningen av socialavgifterna för unga generellt har IFAU visat att åtgärden haft små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess offentligfinansiella kostnad. Det finns betydligt bättre sätt att använda 16 miljarder kronor på, och därför föreslår regeringen att nedsättningen ska tas bort.
Regeringen föreslår även en höjning av den högsta dagpenningen och grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Avvägningen mellan å ena sidan trygghet och bra matchning och å andra sidan drivkrafter för att undvika arbetslöshet är viktig men svår. Alltför höga ersättningar kan förlänga arbetslöshetstiderna genom att det blir mindre lönsamt att arbeta. Alltför låga ersättningar kan leda till att arbetslösa tvingas ta det första jobb som erbjuds oavsett om det matchar dennes kompetens eller inte. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring underlättar omställning på arbetsmarknaden. Detta är helt centralt för strukturomvandlingen och därmed för en tryggad produktivitetstillväxt på sikt. Välfärdssystemen spelar även en viktig roll för att stabilisera utvecklingen över konjunkturcykeln. Länder med väl utvecklade välfärdssystem klarade till exempel finanskrisen bättre.
Antalet sysselsatta har ökat sedan 2006, men det har även befolkningen. Faktum är att närmare hälften av befolkningstillväxten de senaste 30 åren har ägt rum mellan 2006 och 2014. Precis som i andra jämförbara länder stannar dessutom allt fler äldre kvar i arbetskraften, vilket också har bidragit till ett ökat arbetskraftsutbud. Det är en glädjande utveckling. Problemet är dock att sysselsättningen inte hållit jämna steg med ökningen i arbetskraften, vilket resulterat i en hög arbetslöshet.
Andre vice talmannen meddelade att Fredrik Schulte, som framställt interpellationen, anmält att han var försenad till debatten.
Anf. 11 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Finansministern! Mellan 1970 och 2006 tillkom givetvis en stor mängd jobb i Sverige, men netto blev jobben i privat sektor inte fler under den här perioden. Det var mer än 30 år med befolkningsökning men utan fler jobb i privat sektor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finansministern! Så kan man givetvis inte finansiera en välfärdsstat som den svenska. Fler jobb behöver komma till och fler människor behöver arbeta för att vi ska säkra både människors egen välfärd och vår gemensamma välfärd.
Vad berodde det på att jobben inte blev fler? Det berodde givetvis på flera faktorer, herr talman. Skuldsättningspolitiken är en av de viktigaste. Svensk ekonomi utsattes för omfattande vänsterexperiment under denna tid. Skatter drevs upp. Drivkrafter togs bort. Stegvis förlorade Sverige i internationella jämförelser. Vi gick från att tillhöra den absoluta välfärdstoppen till att vara mer av ett medelmåttigt land.
Sedan kom 90-talskrisen. Socialdemokraterna har skrivit reflekterande texter kring detta, där man har tagit på sig merparten av skulden för hur den här krisen uppkom och de effekter som det fick på ekonomin. Därefter vidtog socialdemokratiska och moderatledda regeringar ett omfattande reformarbete i fråga om svensk ekonomi. Sedan dess har också resultaten för ekonomin varit mycket goda. Jobben har blivit fler. Konkurrenskraften har ökat. Produktiviteten har ökat och så vidare. Vi har också kunnat öka vår välfärd. På det hela taget har fler människor kunnat få det bättre i Sverige. En viktig grundbult i detta var givetvis det finanspolitiska ramverket, det som nu gradvis överges av regeringen.
Herr talman! Jag tycker att det är mycket beklagligt att finansministern överger en av de grundbultar, hörnstenar, som har byggt svensk ekonomisk framgång. Det handlar om budgetdisciplin och överenskommelser mellan partier om hur finanspolitiken ska skötas. Det som Göran Persson, Anne Wibble med flera tog ett stort ansvar för att komma igång med och sedermera också få på plats naggas nu i kanten av en regering som vill överge skyddsvallar och marginaler i de offentliga finanserna till förmån för att höja bidragen.
Där blir också interpellantens fråga tydlig. När bidragen höjs behöver skatterna höjas. I den ekvationen blir det inget mer utrymme för pengar till den offentliga välfärden. Skattehöjningarna går i huvudsak till utbyggda program och till utbyggda bidrag.
Skattehöjningarna, finansministern, genomförs på ett sätt som tar ned drivkrafterna för att arbeta. Jobbskatteavdraget avtrappas, vilket enligt S-märkta ekonomer inte ger några ökade intäkter. Finansministerns förklaring, att befolkningsökningen har drivit sysselsättningsökningen, underkänns av Finanspolitiska rådet. Man säger att sysselsättningen har ökat tydligt och på ett sätt som långt ifrån uteslutande kan förklaras av befolkningsökningen.
Finansministern säger också att äldres deltagande i arbetskraften ökar brett runt om i Europa, eller om det till och med var världen. Men det ökar väsentligt mer i Sverige, tack vare de reformer alliansregeringen har gjort. Det handlar bland annat om RUT-tjänster men också om att göra det billigare och mer lönsamt att stanna kvar i arbetskraften som äldre. Nu vill regeringen ta bort detta och återinföra den särskilda löneskatten för äldre. Det kommer inte att gynna den här utvecklingen.
Anf. 12 Rasmus Ling (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Man ska vara försiktig med att utge sig för att prata för alla. Vilka drivkrafter folk har är individuellt, men självklart måste man ibland generalisera.
När det gäller människor som har arbetsförmåga skulle jag ändå säga: Så gott som alla vill inte någonting hellre än att få ett jobb.
Den ekonomiska drivkraften är en av flera delar i detta. Den är inte på något sätt oviktig, men den är långt ifrån den enda. Om man undantar en och annan som slutar sitt jobb och får fallskärm eller avgångsvederlag tjänar den absoluta merparten - så gott som alla - på att få ett jobb. Det finns mer än tydliga ekonomiska incitament för att arbeta i Sverige, och det är dessutom något människor vill göra. Det finns nämligen även annat positivt som kommer med att arbeta, som att få kollegor, vara med i ett sammanhang, få ökad frihet och ökat självbestämmande samt kunna få semester.
I interpellationen skriver Fredrik Schulte, i mitt tycke en aning raljant, att regeringen höjer "bidragen för att inte arbeta". Detta kan ses mot bakgrund av att sjukförsäkringen har försämrats och att människor har tvingats till försörjningsstöd när perioden har tagit slut. Taket i a-kassan har också legat stilla i tolv tretton år. Allt handlar dock inte om direkta ekonomiska drivkrafter. Trygghet är också någonting som behövs för att människor ska fatta bra beslut och kunna komma igen efter tuffare perioder.
Att en ökad trygghet i socialförsäkringen har betydelse kan man också se i andra länder. I till exempel Danmark finns inte samma karens som i Sverige för den som själv säger upp sig från ett arbete. Här är det nästan omöjligt för den som har ett jobb att säga upp sig, för karensperioden innan man får a-kassa är så pass lång. Det ser dock ut på ett annat sätt i Danmark, och det är en trygghet som stärker drivkraften att våga ta steget om man inte trivs med sitt jobb. Det stärker arbetstagarens roll gentemot arbetsgivaren.
Det finns alltså olika slags drivkrafter och olika system för att människor ska komma in på arbetsmarknaden, herr talman.
Anf. 13 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Så kan man inte finansiera en välfärdsstat, säger Niklas Wykman. Jag säger så här: Niklas Wykman kunde inte vara med och finansiera välfärdsstaten när han jobbade på Finansdepartementet, med tanke på att han lämnade efter sig ett budgetunderskott på 74 miljarder kronor.
Under Niklas Wykmans tid på Finansdepartementet ökade ju underskottet i de offentliga finanserna - år efter år efter år. Man rörde sig längre och längre bort från ordning och reda i statens finanser, från det finanspolitiska ramverket och från överskottsmålet. Varje år Niklas Wykman satt på Finansdepartementet rörde man sig längre bort från de regler vi har i det finanspolitiska ramverket. Så kan man inte finansiera en välfärdsstat.
Man kan inte finansiera en välfärdsstat med ofinansierade skattesänkningar, utan det handlar om att skapa goda möjligheter för alla i samhället att delta på arbetsmarknaden. Där var ofinansierade skattesänkningar uppenbarligen inte lösningen på alla Sveriges problem.
Moderaterna och Niklas Wykman fortsätter nu den här politiken i opposition. Det såg vi i den moderata budgetmotionen, där 2 av 3 miljarder i finansieringen visade sig vara en ren luftfinansiering. En beräkningsteknisk korrigering var deras stora finansieringsåtgärd. Det låter ju för bra för att vara sant att man skulle kunna finansiera välfärden via beräkningstekniska korrigeringar, och det är för bra för att vara sant. Återigen visar Moderaterna att de använder oseriös ekonomisk politik. De vill försämra de offentliga finanserna och driva Sverige mot allt större budgetunderskott.
Anf. 14 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Finansministern får ta och läsa vår budgetmotion. Det som kallas beräkningsteknisk justering är nämligen jämte den budgetproposition vi presenterade i höstas och som underskattade skatteintäkterna. De pengar finansministern efterlyser finns alltså där, såväl i finansministerns egen budget som i vår budget. Det är samma. Den diskussionen kan vi alltså lämna bakom oss.
Vi kan också konstatera att Sverige hade EU:s starkaste offentliga finanser när finansministern tillträdde. Inget annat land inom Europeiska unionen hade sammantaget, sett till saldot i det finansiella sparandet och sett till statsskulden, starkare offentliga finanser än Sverige. Finanspolitiska rådet sa också för första gången att regeringen bröt mot det budgetpolitiska ramverket och överskottsmålet när finansminister Magdalena Andersson presenterade sin första budget.
Vi bedrev alltså under alliansregeringen en politik i linje med överskottsmålet, men det har den här regeringen frångått. Man har höjt bidragen på bekostnad av skyddsvallarna i ekonomin. Den som vill kritisera regeringens politik behöver inte vända sig till oppositionen, utan den kan läsa regeringens egen budget. Där framgår att det under Magdalena Anderssons fyra år som finansminister kommer att vara strukturella underskott i offentliga finanser varje år. Under finansministerns fyra år kommer arbetskraftsdeltagandet att minska, och utanförskapet kommer att öka. Nu kommer också rapporter om kraftiga ökningar i sjukförsäkringssystemet.
Den fränaste kritiken mot finansministerns politik har finansministern alltså själv skrivit i sin budgetmotion.
Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykman önskar att vi ska lämna diskussionen om den moderata budgetmotionen bakom oss. Det förstår jag att Niklas Wykman önskar, men jag tror tyvärr inte att vi kan göra det. Den moderata budgetmotionen är nämligen inte skriven mot alliansmotionen från i höstas, utan den är skriven som ett svar på regeringens vårproposition. I regeringens vårproposition har vi korrigerat det fel som fanns i Alliansens budgetmotion.
Det innebär att det offentligfinansiella sparandet i Moderaternas budgetmotion de facto är 2 miljarder sämre än i regeringens vårproposition. Det visar hur Moderaterna håller fast vid sin traditionella linje om hur viktigt det är att låna till skattesänkningar. Man fortsätter samma politik, det vill säga att vilja öka underskotten i de offentliga finanserna. Det är en diskussion jag tror att vi tvingas återkomma till under den kommande mandatperioden.
Det var även tidigare mycket tydligt att Moderaterna är för en oansvarig ekonomisk politik. Det strukturella underskottet ökade varje år Niklas Wykman jobbade på Finansdepartementet. Det blev större och större, till skillnad från den här regeringens politik där det strukturella underskottet minskas. Prognosen ger att det strukturella underskottet minskas för varje år. Återigen handlar det om att förbättra statsfinanserna när vi tar över efter en moderatledd regering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den tidigare, moderata regeringen var i sin budgetproposition även väldigt tydlig med att man bröt mot det finanspolitiska ramverket. I de budgetpropositioner som togs fram under Niklas Wykmans tid på Finansdepartementet går det tydligt att läsa att man bröt mot överskottsmålet. Man orkade inte hålla fast vid det; lusten att sänka skatten med lånade pengar var alltför stor.
Anf. 16 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag tackar min kollega Niklas Wykman som hjälpte mig nu när mitt flyg var försenat.
Det är intressant att konstatera att det sedan 1984, alltså för 30 år sedan, har skapats ½ miljon nya jobb. Om man räknar antalet personer som är sysselsatta i dag och jämför det med antalet för 30 år sedan har siffran ökat med ½ miljon på 30 år. Av de jobben har 360 000, alltså mer än två tredjedelar, tillkommit under de senaste åtta åren. Då har vi samtidigt haft den värsta globala ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet. Hur kan det här komma sig? Hur kan det komma sig att vi har haft en sådan otrolig jobbtillväxt under de senaste åren?
Det beror på att vi har haft en politik som har byggt på arbetslinjen, att det ska löna sig att arbeta och löna sig att driva företag, mot en tidigare politik som var inställd på att göra trygghetssystemen så pass generösa att det inte lönade sig att arbeta.
Siffran 360 000 under de senaste 8 åren satt i relation till en jobbtillväxt på en halv miljon under de senaste 30 åren talar sitt väldigt tydliga språk. Då kommer Magdalena Andersson att tala om att arbetslösheten har ökat. Men det beror ju på att frågan om arbetslöshet är ett siffertrixande, för det går att reglera arbetslösheten väldigt enkelt genom att förtidspensionera och sjukskriva människor. Och det är antagligen så som finansministern kommer att "lösa" jobbfrågan.
Anf. 17 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det är viktigt att det finns goda drivkrafter för arbete. Det är också viktigt att det finns goda möjligheter och förutsättningar att arbeta för alla som vill och kan delta i arbetskraften. Det handlar naturligtvis om att vi ska ha både skatte- och välfärdssystem som innebär en rimlig avvägning mellan ekonomiska drivkrafter för arbete och trygghet om man blir sjuk eller arbetslös.
Där finns ideologiska skillnader mellan Moderaterna och regeringspartierna. Moderaterna tror att det faktum att man ska oroa sig för utförsäkring när man blir sjuk är en viktig drivkraft som gör att människor snabbt blir friska. På motsvarande sätt tror Moderaterna att en mycket låg a-kassa är något som skapar fler arbetstillfällen.
Från regeringens sida ser vi också behovet av att det finns en fungerande välfärd för att människor ska kunna arbeta, att det finns väl fungerande äldreomsorg, väl fungerande barnomsorg men också trygghetssystem när man blir förälder. Vi har olika syn på detta. Det finns studier som tyder på att väldigt många, inte minst kvinnor, har tvingats gå ned i arbetstid därför att äldreomsorgen inte hållit tillräckligt hög kvalitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är glädjande att många svenskar vill delta i arbetskraften. Det som är regeringens uppgift är att se till att fler av dem också får möjlighet att arbeta. Här är det viktigt att på olika sätt stärka människors möjlighet att komma i arbete, inte minst via utbildningsinsatser.
Jag vill också påpeka att förklaringen till att fler jobb har kommit till sedan 2006, vilket är oerhört positivt och glädjande, i huvudsak är att befolkningen ökat, vilket också är positivt och glädjande, men även att fler äldre nu fortsätter att jobba efter 65 års ålder. En högre andel jobbar högre upp i åldrarna, vilket också är en positiv och glädjande utveckling.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.