Finansieringen av Arbetsdomstolen
Interpellation 2025/26:107 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-28
- Överlämnad
- 2025-10-29
- Anmäld
- 2025-11-04
- Svarsdatum
- 2025-11-14
- Besvarad
- 2025-11-14
- Sista svarsdatum
- 2025-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Den 27 oktober rapporterade tidningen Lag & Avtal om att Arbetsdomstolen tvingas ställa in alla förhandlingar under tre månader framåt. Detta beror på att domstolen fått för lite i anslag från regeringen. Underfinansieringen fortsätter in i 2026 vilket kommer att leda till ytterligare problem för domstolen under nästkommande år.
Arbetsdomstolen är enda instans i en rad olika mål, och dessa mål kommer nu att bli liggandes under en längre tid. Det är ett hårt slag mot en domstol som avgör fall som rör något som är oerhört viktigt för många människor, nämligen förhållandena rörande arbetet.
Min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Britz är därför:
Hur ser ministern på beskedet från Arbetsdomstolen, och kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder med anledning av beskedet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:107
Webb-tv: Finansieringen av Arbetsdomstolen
Dokument från debatten
- Fredag den 14 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:33
- Protokoll 2025/26:33 Fredagen den 14 novemberProtokoll 2025/26:33 Svar på interpellation 2025/26:107 om finansieringen av Arbetsdomstolen
Protokoll från debatten
Anf. 60 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på beskedet från Arbetsdomstolen om att ställa in förhandlingar och om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder med anledning av beskedet.
Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.
Arbetsdomstolen prövar, som högsta instans, tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Av flera skäl, men inte minst ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, är det viktigt att domstolen bedriver sin verksamhet på ett effektivt sätt och enligt gällande rätt.
Beträffande domstolens ekonomiska läge för innevarande år följer regeringen situationen och har en pågående dialog med domstolsledningen. Bestämmelser om statens budget finns bland annat i budgetlagen (2011:203), som även gäller i domstolarnas verksamhet. Där anges att i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. I all dialog med domstolen beaktas dess självständighet i den rättskipande verksamheten, vilken regleras i grundlagen.
När det gäller situationen för 2026 är det en fråga som regeringen kommer att återkomma till i samband med den ordinarie budgetprocessen.
Anf. 61 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Tack till arbetsmarknadsministern för svaret!
Interpellationen har kommit till stånd på grund av nyheten om att Arbetsdomstolen ställer in alla mål i höst på grund av för låga anslag. Det är en nyhet som jag vill påstå slog ned som en bomb i den arbetsrättsliga världen när den kom för några veckor sedan.
Arbetsdomstolen är en oerhört viktig instans för den svenska modellen och för att upprätthålla ordningen på arbetsmarknaden. Det är där konflikterna kopplade till arbete avgörs, och som redan är känt har de allra flesta av oss ett förhållande till arbete på ett eller annat sätt. Arbetet tar upp en stor del av våra liv och blir således en stor del av vår tillvaro. Det gäller de allra flesta av oss.
Arbetsdomstolen har enligt domstolens ordförande informerat regeringen genom en skrivelse daterad den 19 mars 2025 om att anslaget var otillräckligt. Domstolen föreslog att regeringen skulle ställa ytterligare medel till dess förfogande – 6,6 miljoner kronor. I stället fick domstolen 4,1 miljoner kronor och ett besked om lägre anslag än äskat för 2026, då domstolen skulle få 38,6 miljoner kronor i stället för äskade 40,8 miljoner kronor. Det var efter det som domstolen menade att man inte kommer att kunna hålla några förhandlingar i höst utan får ställa in dem och att man därmed kommer att få det tufft även 2026.
Det här beskedet, som kom från Arbetsdomstolen för några veckor sedan, har mötts av en storm av kritik från parterna och från andra håll i den arbetsrättsliga världen. Det har helt enkelt varit kraftiga reaktioner.
Regeringen har genom arbetsmarknadsministern i olika sammanhang talat om att man kommer att ge anslagskrediter för 2025. Det är lovvärt, men domstolen har själv anfört att detta i sig inte räcker. Enda sättet att klara ramarna för framför allt 2026 är att säga upp folk – det är beskedet man får från Arbetsdomstolen. Det finns helt enkelt för lite pengar för 2026.
Det har inte kommit något besked om hur ramarna kommer att se ut för 2026. Arbetsmarknadsministern lämnar inte heller något sådant i sitt svar i dag utan hänvisar till den ordinarie budgetprocessen, detta trots att skrivelsen inkom den 19 mars 2025. Det är mer än ett halvår sedan. Det borde ha funnits gott om tid att både resonera om frågan internt på departementet och ha en dialog med Arbetsdomstolen. Den dialog som arbetsmarknadsministern i sitt svar uppger att man har borde ha kunnat föras under dessa snart åtta månader sedan skrivelsen kom in.
Ministern talar i sitt svar om domstolarnas oberoende. Regeringen vill i olika sammanhang också gärna ge en bild av att man satsar pengar på rättsväsendet. Då måste man komma ihåg att Arbetsdomstolen också är en del av detta. Arbetsdomstolen måste också ha pengar för att klara sin verksamhet. Det räcker inte att bara tala om det, utan man måste också verkställa de ord man uttalar.
Den svenska modellen upplever åtminstone jag att det finns ett brett stöd för i den här kammaren, bland riksdagens alla partier. Arbetsmarknadsministern har inte heller gett sken av något annat. Men vill man värna den måste man också värna den instans som Arbetsdomstolen är, och då är det viktigt att man ger Arbetsdomstolen de ekonomiska förutsättningar som domstolen behöver för att klara sin verksamhet.
Och som sagt: Detta är inte ett nytt besked som har kommit till regeringen, utan skrivelsen inkom i mars 2025.
Anslagskrediterna kanske kan rädda verksamheten för 2025. Vi får väl se. De ska betalas tillbaka senare, vilket man också ska komma ihåg. Det är en kredit. Men vad gör arbetsmarknadsministern för att säkra Arbetsdomstolens verksamhet för 2026, och när kan vi vänta oss ett konkret besked?
Anf. 62 Sofia Amloh (S)
Herr talman! När den här nyheten uppdagades var vi många, precis som Adrian Magnusson beskrivit, som reagerade väldigt starkt. Arbetsdomstolen säger att man inte har fått pengar nog för att genomföra sin verksamhet under hela året. Konsekvensen blir, vilket tydligt beskrivs, att ärenden och mål inte kommer att kunna hanteras, behandlas och landa i sådant man behöver. I stället ska de skjutas på framtiden, in i ett annat verksamhetsår – där det redan finns andra mål som ska avgöras. Då tänker jag, på tal om skulder, att det kanske kommer att behöva kompenseras även för det, om mål ska kunna behandlas och avgöras i Arbetsdomstolen.
När jag hör arbetsmarknadsministerns svar tycker jag med bestämdhet att arbetsmarknadsministern utstrålar en passivitet och ett oengagemang för frågan som är slående. Om man nu faktiskt ser Arbetsdomstolen som viktig, som en del av det övriga rättsväsendet och som en viktig part på arbetsmarknaden för att upprätthålla ordning och reda och verkligen vill göra någonting åt dessa konsekvenser pratar vi om ett fåtal miljoner.
Arbetsmarknadsministern säger att han följer frågan, herr talman. Visst kan det visa sig att det av någon anledning inte blir helt rätt eller riktigt som man menat när man suttit på departementet. Det är sådant som kan hända, och det har jag full förståelse för. Men när man får till sig att problemet har uppstått och att det får stora konsekvenser behöver man sätta sig ned och göra någonting åt det, tänker jag.
Om vi socialdemokrater hade suttit på departementet och fått detta till oss hade vi agerat. Vi hade inte sagt: Vi följer frågan. Vi ska se i kommande budgetprocesser. Här gäller det att ta ansvaret – kliva in och se till att denna oerhört viktiga, självständiga, rättskipande verksamhet får förutsättningar att bedrivas.
Nu minskar verksamheten. Det ställs in. Och arbetsmarknadsministern har inte mer svar att ge än: Jag följer frågan. Det är för mig, herr talman, oerhört anmärkningsvärt. Jag blir djupt oroad över om det finns andra ambitioner, eller om arbetsmarknadsministern har en annan agenda för att vilja skära ned på Arbetsdomstolens verksamhet.
Jag förstår inte riktigt detta. Det kostar båda parter tid, pengar och lidande när man inte landar i någonting utan detta skjuts på framtiden. Jag hoppas verkligen att arbetsmarknadsministern i kommande inlägg kan visa mindre passivitet och lite mer engagemang och handlingskraft i den här frågan.
Anf. 63 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jag kan börja med att försäkra både interpellanten och ledamoten att den här regeringen har samma syn, tror jag, på den svenska partsmodellen som den ledamöterna företräder. Arbetsdomstolen är en central del i den modellen.
Anslaget till Arbetsdomstolen har under flera år varit i linje med årets förslag i budgetpropositionen, så även i år. Detta har gällt under tider av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. I den höständringsbudget som nu är överlämnad till riksdagen föreslås att myndigheten tillförs 4,1 miljoner kronor från Arbetsmiljöverkets anslag för att myndigheten ska kunna övergå till en modern it-miljö, detta utöver förslaget i den vanliga budgetpropositionen om anslag som ligger i linje med tidigare år.
Som vi alla är medvetna om och som jag nämnde finns bestämmelser om statens budget bland annat i budgetlagen. Den gäller även domstolarnas verksamhet. Där anges att statens verksamhet ska ha hög effektivitet och god hushållning. I all dialog med domstolen beaktas också dess självständighet i den rättskipande verksamheten vilken, som jag nämnde tidigare, regleras i grundlag.
Min uppfattning är att domstolen inte ska behöva ställa in några mål av ekonomiska skäl. Vi är inte passiva. Det pågår en aktiv dialog med domstolsledningen om situationen. Eftersom det är en pågående dialog vill jag dock av flera skäl hänvisa till att den dialogen pågår med myndigheten och inte i andra forum.
Anf. 64 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! När detta uppdagades – eller det kanske är fel uttryck att använda, men när beskedet kom att Arbetsdomstolen skulle behöva ställa in mål under hösten och att man också hade fått ett för lågt anslag för 2026, enligt domstolen själv, var arbetsmarknadsministern ganska snabbt ute och sa: Vi kommer att se till att inga mål behöver ställas in i höst. Vi kommer att gå fram med förslag om en anslagskredit. Jag tycker att ministern nu låter lite mer svävande när det gäller om detta verkligen är en lösning som kommer att gå att använda.
Ministern hänvisar till en dialog med myndigheten. Ministern har också sagt, i ett skriftligt uttalande till Altinget i oktober, att man undersöker regeringens möjlighet att höja myndighetens anslagskredit innevarande år.
Jag tycker att de besked som gavs direkt och de besked som senare har givits är lite annorlunda. Det kan vara så att ministern först trodde att problemet skulle vara enklare att lösa än vad det senare visade sig i dialog med Finansdepartement, men det kan jag inte svara på. Det känns ändå något mer svävande nu än tidigare.
Både ledamoten Amloh och jag tog upp att Arbetsdomstolen har begärt 40,8 miljoner i anslag för 2026, men har fått 38,6. Det är 2 miljoner kronor i en statsbudget som rymmer mycket pengar. Vi har ännu inte klubbat budgeten i kammaren. Ministern hänvisar till budgetlagen, men jag skulle vilja veta lite mer specifikt vad som gör att man inte redan nu kan säga att vi kommer att lösa situationen för 2026. Det är möjligt att det finns någon särskild paragraf i budgetlagen som jag inte är påläst om, som utgör hinder för att man inte kan gå fram med förslaget redan nu. Men jag skulle önska att ministern för kammaren och för dem som tittar redogör tydligare för vad som är hindret mot att man inte kan gå fram med ett ökat anslag om 2 miljoner kronor redan nu. I stället måste man ha en dialog, avvakta och följa en budgetprocess.
Som redan har sagts har vi ännu inte klubbat det utgiftsområdet i kammaren, och därför tycker jag att frågan borde kunna hanteras. Annars får riksdagen agera. Det skulle vara ett alternativ att de partier som stöder regeringen i kammaren agerar i utskottet. Frågan har varit uppe i frågestunder från ledamöter i regeringsunderlaget. Det verkar finnas ett engagemang, men som vanligt måste ord följas av handling.
Innan jag avslutar debatten vill jag trycka på att det råder bred konsensus bland parterna om att frågan är viktig. Nyligen gick Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco och SKR ut i ett gemensamt brev till regeringen och sa att frågan måste lösas. Man varnade för konsekvenserna om Arbetsdomstolen inte får de anslag som man har begärt, och det kan leda till att människor och företag får vänta länge på de processer som avgörs i Arbetsdomstolen.
Jag hoppas verkligen att frågan löses omedelbart, men jag önskar besked om vad det är som gör att regeringen inte redan nu kan gå fram med att bevilja de 2 miljoner kronorna till Arbetsdomstolen.
Anf. 65 Sofia Amloh (S)
Herr talman! Både i svaret och i debatten med arbetsmarknadsministern har det talats om god ekonomisk hushållning. Ja, det är självklart att statens verksamheter ska ägna sig åt god ekonomisk hushållning och att verksamheterna ska agera effektivt. Det är vi rörande överens om. Men jag ställer mig frågan på vilket sätt arbetsmarknadsministern anser att det är god hushållning när man inte tillför några miljoner så att verksamheten kan genomföras, så att den inte stannar upp. Det är inte god ekonomisk hushållning. I stället bör man se över om det går att få fram de miljoner som krävs för att domstolen ska kunna bedriva det viktiga arbete som behövs för den svenska arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsministern anser att god hushållning är att hålla igen på dessa pengar, stoppa verksamheten och sedan låta konsekvenserna ske. Jag återkommer till samma fråga som Adrian Magnusson framförde: Kommer detta att rättas till innan vi klubbar besluten i kammaren? Då lovar jag att vara en av de första att ta tillbaka mina påståenden om arbetsmarknadsministerns passivitet.
Anf. 66 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Regeringen avser att tillgängliggöra medel för myndigheten genom en höjning av anslagskrediten för innevarande år. Det är också en process som behöver hanteras i enlighet med vad som gäller i vårt budgetregelverk.
Budgeten för 2026 ligger nu på riksdagens bord, och jag vill inte föregripa riksdagens behandling av den.
Anf. 67 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Vi får verkligen hoppas att anslagskrediten löser situationen. Jag önskar arbetsmarknadsministern lycka till i sina diskussioner med Finansdepartementet. Jag har hört att det inte alltid är så lätt, men jag hoppas att ministern har något bra att sätta emot när han för dialogen med finansminister Svantesson och andra på Finansdepartementet.
Vad gäller frågan om att ministern inte vill föregripa riksdagens behandling hoppas jag ändå att ministern har en löpande dialog med sina kamrater från regeringsunderlaget som sitter i kammaren. Om man inte föregriper riksdagens behandling från regeringens sida kan man uppmana riksdagsledamöterna från regeringsunderlaget att agera i frågan. Det finns inget formellt hinder för riksdagsledamöterna från regeringsunderlaget att till exempel agera i arbetsmarknadsutskottet genom ett tillkännagivande om att riksdagen omedelbart vill se frågan behandlad av regeringen. Man kan till och med gå fram med ett förslag inför att budgeten ska behandlas.
Jag kan försöka föra dialogen med ledamöterna, men jag tror att arbetsmarknadsministern har en mycket större möjlighet att nå framgång i diskussionerna med arbetsmarknadsutskottets ordförande och ledamöterna för Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och hans eget parti Liberalerna.
Jag kan avsluta med att fråga om vi kommer att få se Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i arbetsmarknadsutskottet agera i frågan och göra det som regeringen inte vill göra, nämligen att riksdagen helt enkelt agerar i frågan om budgetförslaget.
Anf. 68 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Det är en viktig fråga vi har diskuterat i dag, och jag tackar återigen för interpellationen. Arbetsdomstolens roll i den svenska lönebildningsmodellen – den svenska modellen – är central. Jag vill försäkra de ledamöter som visar ett sådant engagemang i frågan, som jag uppskattar, att vi för dialogen på ett aktivt sätt.
Jag repeterar att regeringen avser att höja anslagskrediten för i år. Vidare är min uppfattning att Arbetsdomstolen inte ska behöva ställa in några ärenden.
Jag kan också försäkra er om att vi har en ständigt pågående och djup dialog med arbetsmarknadens parter även i denna fråga.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.