Finansieringen av a-kassan
Interpellation 2006/07:490 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-04-25
- Inlämnad
- 2007-04-25
- Besvarad
- 2007-05-15
- Sista svarsdatum
- 2007-05-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 april
Interpellation
2006/07:490 Finansieringen av a-kassan
av Eva-Lena Jansson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Vid en interpellationsdebatt fredagen den 20 april framförde statsrådet Littorin att ”regeringen avser som tidigare aviserats att tillsätta en utredning om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring”. Interpellationen berörde de stora avhopp som skett från a-kassan sedan den borgerliga regeringen genomfört en kraftig avgiftshöjning i kombination med flera försämringar av arbetslöshetsförsäkringen.
Av de beräkningar som redovisats tidigare, framgår det att höjningen av medlemsavgiften till a-kassan ska inbringa 10 miljarder kronor till statskassan, vilket förmodligen får följande konsekvenser:
- A-kassornas ekonomi riskerar att urholkas;
- Statsbudgeten blir underfinansierad.
Eftersom den utredning som statsrådet hänvisat till har en tidsplan med sikte på beslut först 2008 kommer det inte att gå att täcka underskottet under 2007, trots att man från regeringen nu försämrat a-kassan ytterligare för personer under 26 år.
Därför är min fråga till statsrådet Littorin följande:
Avser statsrådet att vidta flera åtgärder förutom införandet av en obligatorisk a-kassa, exempelvis ytterligare höjningar av avgiften till a-kassan, för att säkerställa de inkomster som den borgerliga regeringen tidigare budgeterat för?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:490
Webb-tv: Finansieringen av a-kassan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:107 Tisdagen den 15 majProtokoll 2006/07:107 10 § Svar på interpellation 2006/07:490 om finansieringen av a-kassan
Protokoll från debatten
Anf. 63 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta flera åtgärder förutom införandet av en obligatorisk a-kassa för att säkerställa de inkomster som regeringen budgeterat för. Frågan är ställd mot bakgrund av att antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat. Jag vill framhålla att det främsta syftet med att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är att alla på arbetsmarknaden som uppfyller ett arbetsvillkor ska omfattas av en inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring.
Eva-Lena Jansson befarar att arbetslöshetskassornas ekonomi kommer att urholkas på grund av det minskade medlemsantalet. Jag vill påtala följande: En arbetslöshetskassa ska ta ut medlemsavgifter för att täcka kassans förvaltningskostnader, betalning av finansieringsavgift och förhöjd finansieringsavgift samt övriga utgifter. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får medge att en arbetslöshetskassa betalar finansieringsavgift eller förhöjd finansieringsavgift vid en senare tidpunkt för dem som är medlemmar men som ännu inte betalat medlemsavgiften.
Utöver det vill jag även säga att det är för tidigt att revidera prognosen för den förhöjda finansieringsavgiften. Vi vet inte hur många av dem som ännu inte betalat medlemsavgiften som faktiskt kommer att lämna arbetslöshetskassan. Att arbetslösheten nu är lägre än den bedömning som gjordes i samband med budgetpropositionen för 2007 leder dessutom till att färre medlemmar än vad som då uppskattades kommer att undantas från den förhöjda finansieringsavgiften. Frågan om det minskade medlemsantalet leder till att statsbudgeten blir underfinansierad måste också besvaras med utgångspunkt från hela statsbudgeten.
Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen kommer att till budgetpropositionen för 2008 ses över i syfte att skapa en tydligare teknisk koppling mellan avgifter och kostnader för arbetslöshet i respektive arbetslöshetskassa. Avsikten med förändringen är inte att höja det samlade avgiftsuttaget.
Anf. 64 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Tack för svaret på frågan, arbetsmarknadsministern! När man har följt frågan om a-kasseförsäkringen, som den borgerliga regeringen har genomfört förändringar av, kan man konstatera att det har gjorts ganska slarvigt. Saken har varit dåligt utredd, vilket får konsekvenser hela tiden, som att regeringen måste tillsätta nya utredningar för att konstatera om man klarar av finansieringen eller inte.
Det som nu visas, och som är anledningen till att jag ställde den här interpellationen, är att antalet medlemmar i a-kassan minskar dramatiskt. De beräkningar som har redovisats tidigare sade att höjningen av medlemsavgiften i a-kassan skulle inbringa 10 miljarder till statskassan. Om nu antalet personer som då skulle vara med och finansiera den här höjningen av avgiften lämnar a-kassan så blir det ju, tycker jag, naturligt att fråga sig om a-kassornas ekonomi riskerar att urholkas. På det har jag fått svaret: "Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får medge att en arbetslöshetskassa betalar finansieringsavgift eller förhöjd finansieringsavgift vid en senare tidpunkt för dem som är medlemmar men som ännu inte betalat medlemsavgiften." Det tolkar jag som att någon annan ska gå in och betala den avgift som då saknas. Eller betyder det att IAF ska agera som inkasserare av avgiften? Kommer det att ges ett uppdrag till dem att kassera in avgiften från medlemmar som uppenbarligen valt att inte vara med i försäkringen?
Det framgår att många människor upplevt att den försäkring som nu försämrats blivit så dålig att de inte kan få ut något av den. Varför ska de då vara med? Svaret från Sven Otto Littorin och regeringen är, herr talman, att eftersom människor tycker att den är dålig måste den göras obligatorisk. Det tycker jag är ett konstigt resonemang.
I slutet av svaret säger arbetsmarknadsministern att avsikten med förändringen inte är att höja det samlade avgiftsuttaget. Ska jag tolka det så att regeringen har för avsikt att höja avgiften ytterligare för vissa och sänka den för andra, det vill säga stärka den politik som den moderatledda regeringen genomför och som syftar till att öka inkomstklyftorna mellan människor i Sverige. De som redan har det bra ska få det lite bättre, och de som har det dåligt ska få det ännu sämre. Är det så jag ska tolka slutet av svaret? Jag skulle vilja veta lite mer om det.
När du, Sven Otto Littorin, säger att finansieringen kommer att ses över i budgetpropositionen i syfte att skapa tydligare teknisk koppling, menar du då att ni kommer att ha utrett frågan redan före sommaren? Budgetpropositionen ska läggas fram senast den 20 september. Det måste betyda att utredningen ska vara klar ganska snart. Jag skulle även vilja ha svar på det från arbetsmarknadsministern.
Anf. 65 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Det var många saker på en gång. Låt mig börja med obligatoriediskussionen. Jag upprepar det som jag sagt många gånger tidigare i denna kammare: Jag tycker inte att det är tillständigt att det, redan innan den nuvarande regeringen tillträdde, fanns över 700 000 löntagare på den svenska arbetsmarknaden som inte hade en arbetslöshetsförsäkring. Det är dumt av två skäl.
Det första skälet är naturligtvis att vi har en stor andel på arbetsmarknaden som inte har ett försäkringsskydd över huvud taget. Det tycker jag inte är tillständigt. Det andra skälet är att vi därmed också har en stor andel som inte är med och betalar. Det tycker jag inte heller är tillständigt. Därför vill vi utreda frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, dock inte en statlig sådan, vilket jag också varit tydlig med.
Vi vill att den grundmodell som vi har ska fortsätta att gälla. Jag förstår att det kan väcka ont blod, men det är så vi vill göra. Jag har ibland dragit parallellen med att om man har en bil och ska köra den måste man ha en trafikförsäkring. Har man ett jobb och ska jobba borde man ha en arbetslöshetsförsäkring. Jag tycker inte att det är alldeles orimligt.
När det gäller obligatorieutredningen och dess leverans ska den inte kopplas till den sista punkten jag tar upp i interpellationssvaret, alltså att hitta en mer teknisk koppling mellan avgifter och kostnader. Den ber jag att få återkomma till i höstbudgeten inför nästa år. Det är en fråga som vi nu håller på att bereda. Jag återupprepar: Avsikten är inte att höja det samlade avgiftsuttaget.
Vad sedan gäller den ursprungliga delen av interpellationen, alltså den som handlar om ifall reformen är underfinansierad och vad som händer i så fall, upprepar jag, återigen, att det är för tidigt att dra den typen av slutsatser innan vi vet var vi landar. Samtidigt konstaterar jag att om konsumtionen minskar ett år, och momsintäkterna därmed också minskar, höjer man inte per automatik momssatsen. Det är inte så det går till, utan man drar givetvis slutsatser och ser på intäktssidan i budgeten som helhet. Det är så man måste förfara.
I grund och botten handlar detta om tre diskussionsfrågor i en och samma: den obligatoriska a-kassan, den tekniska kopplingen till arbetslösheten och, slutligen, frågan om underfinansiering eller inte. Man måste nog skilja på de tre frågorna.
Anf. 66 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag är inte riktigt säker på att jag fick svar om avsikten med förändringen, om att inte höja det samlade avgiftsuttaget. Arbetsmarknadsministern kanske svarade att det sker en översyn; jag är inte riktigt säker.
Utifrån det svar Sven Otto Littorin gett blir min fråga: Tror du, arbetsmarknadsminister Littorin, att människor kommer att tycka att det är meningsfullt att ha en försäkring som man inte kan ta del av? Om man blir arbetslös men inte får ta del av försäkringen, trots att man tvingas betala till den, säger du ändå att du tror att människor kommer att tycka att det är bra. Det har tidigare varit frivilligt att vara med i a-kassan, och nu säger du att det ska bli ett obligatorium. Vi kan diskutera om det är bra eller dåligt, men hur tror du att människor kommer att uppfatta det?
Du vill att den ska vara obligatorisk, men staten ska inte ta över den. Det kan jag tolka på olika sätt. Jag väljer att tolka det enligt följande: Du och regeringen anser att facket ska fortsätta att administrera en a-kassa som kommer att bli så impopulär och så dyr att människor kommer att anse det direkt kränkande att vara med i en sådan a-kassa - om du väljer att fortsätta att försämra den på detta sätt. Och facket ska administrera en dålig regeringspolitik. Är det så regeringen har tänkt?
Ni säger att det är för tidigt att utreda vad det får för konsekvenser, men när så många människor redan lämnat a-kassan måste det betyda att staten förlorat inkomster. Det borde man på något sätt ta ställning till, för det är fråga om ett stort utflöde. De olika arbetslöshetskassorna redovisar ju månadsvis hur många människor som väljer att lämna försäkringen, alltså hur många som inte betalar. Då är det konstigt att regeringen säger att det är en budgetteknisk fråga som den får ta ställning till nästa år.
Det kan få ganska stora konsekvenser om 10 miljarder kronor försvinner. Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande på den punkten.
Anf. 67 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Detta är en intressant debatt som jag tycker att det finns anledning att ha vissa synpunkter på. Vad gäller obligatoriet har ju arbetsmarknadsministerns parti motionerat om det under ganska lång tid. Jag har under alla dessa år inte sett några argument i motionerna för att det skulle gälla omtanken om dem som inte omfattas av försäkringen. Under hela min tid i riksdagen har den moderata politiken varit att det är upp till var och en att bestämma om man ska vara med eller inte. Det har varit linjen i många försäkringar över huvud taget. Vi har haft diskussioner om bland annat hemförsäkringar, kollektiva lösningar som fackföreningar gjort, och de har notoriskt motarbetats av Moderaterna.
Nu säger arbetsmarknadsministern att om man kör bil ska man ha bilförsäkring. Jobbar man ska man ha a-kasseförsäkring. Det ska finnas bestämmelser om det. Är arbetsmarknadsministern då även villig att säga att om man jobbar så ska kollektivavtal gälla? Det har arbetsmarknadsministern sagt, men när det kommer till kritan, och vissa företagare smiter undan, har arbetsmarknadsministern darrat på manschetten. Senast gällde det Göteborg. Jag tycker att frågan kan förtydligas. Jag vet att arbetsmarknadsministern varit kollektivavtalens vän, åtminstone i ord, men när det kommit till kritan har han darrat på manschetten.
När det sedan gäller a-kassan, det som är huvudfrågan, tycker jag att det hela är beklämmande. Det är svårt att få fram en exakt uppgift, men en bedömning är att ungefär 330 000 lämnat a-kassan. Den uppgiften fick vi genom riksdagens utredningstjänst. Det är en ungefärlig siffra. Förmodligen blir det betydligt fler om man tittar på vilka som inte betalat. Ändå ska finansieringsavgiften lämnas in även på dem som straffar ut sig. Vissa a-kassor har funderat på hur de ska klara detta när de inte får in avgifterna och det därmed inte finns pengar; man kan ju inte ta från dem som är villiga att betala. Det blir en brist i kassan. Regeringen har varit hårdnackad på den punkten.
Jag tycker detta är ett ypperligt tillfälle för arbetsmarknadsministern att ge besked till a-kassorna om att det ska lösas på annat sätt. Det kan inte vara rimligt att a-kassorna begär utmätning eller via kronofogde kräver in pengar av dem som är med i en ideell förening, som ju a-kassan är. Det kan man inte göra. Om man inte betalar straffar man ut sig enligt regelverket, men avgiften ska in. Besked bör lämnas till a-kassorna, för detta är en vånda för dem.
Jag vet att regelverket har varit sådant tidigare, men det var inget problem när det handlade om en handfull som lämnade a-kassan. Nu handlar det om tiotusentals som lämnar den - och avgiften ska in. Det är ett ekonomiskt bekymmer, men det verkar som om regeringen bara skjuter frågan ifrån sig. A-kassorna får klara sig. Sedan pekar man på obligatoriet som på något sätt ska lösa problemet, trots att vi ännu inte ens sett några direktiv till hur frågan ska utredas. Detta nämnde arbetsmarknadsministern redan i höstas, så snart regeringen hade tillträtt. Då var det väl de ideologiska skälen som gällde. Senare har det kommit att handla om omtanken om dem som inte är försäkrade.
Att man lämnar a-kassan är en konsekvens av regeringens politik. Med en försäkring som blir tre gånger dyrare, som i fråga om reglerna är betydligt sämre och som ger sämre möjligheter till den som är försäkrad är det inte konstigt att några lämnar a-kassan. Jag tycker det är tragiskt att det blir på det sättet, men det är, som sagt, inte så konstigt att man lämnar den när man gör en kalkyl och ser vad förändringen innebär.
Dessvärre är det inte bara de som har ganska nära till pensionen som lämnar a-kassan, utan också många som säkert kommer att behöva en a-kassa men inte har råd. Jag möter människor ute i landet som säger att de 300 kronorna faktiskt är vad de har över när de har betalat alla räkningar och tittar hur det ser ut. De får 65 procents a-kassa också och så vidare. I och för sig betalar man inte när man är arbetslös, men om man är lågavlönad och så vidare ligger det här på. Så det är väl inte så konstigt.
Jag vill gärna ha ett besked om avgiften. Ska a-kassorna lösa det ändå, fast regeringen struntar i att ta ansvar för det?
Anf. 68 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Sven-Erik Österberg hävdar att jag darrar på manschetten i arbetsrättsliga frågor. Den debatten kan vi ta lite senare. Jag har varit extremt tydlig här i kammaren och på alla andra håll just när det gäller de frågorna.
Låt mig återgå till a-kassan. En arbetslöshetskassemedlem som inte betalar medlemsavgift omfattas av arbetslöshetsförsäkringen och räknas som medlem två månader efter den månad som han eller hon skulle ha erlagt avgift för. Den som inte aktivt har ansökt om utträde är skyldig att betala medlemsavgift för de månader då personen omfattades av försäkringen. Det är det som gäller.
När det gäller diskussionen om den obligatoriska a-kassan vill jag återigen konstatera att drygt 700 000 var utan försäkringsskydd redan när ni lämnade in i höstas. Jag tycker inte att det är tillständigt. Jag har använt samma skäl. Ni kan kalla dem ideologiska eller praktiska eller vad ni nu vill, men jag har använt samma skäl hela vägen. Jag tycker inte att det är tillständigt. Därför vill vi ändra på det och se till att man omfattas av en arbetslöshetsförsäkring som håller måttet.
Eva-Lena Jansson pratar om en usel a-kassa. Men, med all respekt, vi är nere på ungefär samma nivåer som för tio år sedan. Då hette statsministern Göran Persson. Så hemskt kan det inte vara.
Slutligen ber jag om att få vara lite trist. Jag ber om att få återkomma med detaljer om obligatoriet när direktiven presenteras och när så småningom remissen kommer i gång och proposition ska läggas fram. Jag ber också om att få återkomma med den tekniska kopplingen i budgeten i höst, precis som jag skriver i interpellationssvaret. Någonting annat kan vi inte göra.
Det är dock en sak jag vill påpeka. Sven-Erik Österberg säger att man inte har råd med den höjda finansieringsavgiften. De som betalar för höjd finansieringsavgift är de som har ett arbete. De som har ett arbete omfattas av jobbavdraget. Jobbavdraget är åtminstone dubbelt så högt som den förhöjda finansieringsavgiften. Att man inte skulle ha råd är inte riktigt förenligt med sanningen.
Anf. 69 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag ska börja med det sista som Sven Otto Littorin sade. Jag pratade inte om ersättningen för a-kassan, utan om helheten i försäkringen, som har gjorts nästan dubbelt så dyr. Man har sänkt ersättningen och förändrat villkoren för vilka som ska omfattas av försäkringen. En stor grupp människor kommer i dag inte att kunna få ut a-kassa om de blir arbetslösa, därför att de har sjukersättning på en hög nivå. Den delen de jobbar i dag kan de aldrig få ut i a-kassa, därför att den borgerliga regeringen har försämrat a-kasseförsäkringen på detta sätt.
Syftet med att försämra arbetslöshetsförsäkringen har, enligt mitt sätt att se det, hela tiden varit ett enda, nämligen att försvaga fackföreningsrörelsen. Regeringen hade en from förhoppning om att människor skulle lämna facket och vara kvar i a-kassan. Nu sker motsatsen. En hel del lämnar också facket, men väldigt många väljer att lämna a-kassan, därför att man också har en försäkring och en trygghet genom att vara med i facket.
Regeringens svar är att a-kassan ska göras obligatorisk. Vad blir då alternativet för dem som har valt att stå utanför, men är med i facket, och inte har den ekonomiska bärkraften att betala höjningen? Det räcker inte heller med att säga att det är den här avgiften som är nu. Avsikten med förändringen är inte att höja det samlade avgiftsuttaget. Men jag är ganska säker på att de som tillhör ett fackförbund och en a-kassa med många arbetslösa kommer att få en höjning av avgiften, medan de som tillhör en a-kassa där det är få arbetslösa kommer att få en sänkning. Det är orättvis fördelningspolitik, precis som allting annat som den borgerliga regeringen genomför.
Anf. 70 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Sammanfattningsvis kan man, när det gäller vilka argument Littorin använder för att göra a-kassan obligatorisk, säga att det är som på andra områden. Nya moderaterna genomför de gamla moderaternas politik, men med nya argument. Det är precis det som sker. Nu är det synd om dem som inte är försäkrade. Det borde ha en försäkring för att ha trygghet. Det är det Littorin säger. Det argumentet har aldrig funnits förut någon gång. Det är ett nytt argument, men resultatet är detsamma: en obligatorisk a-kassa, som bryter sönder det system som finns. Det är det som gäller.
Jobbavdraget kan man räkna hem när man har ett heltidsjobb, men dessvärre är det många som är deltidsanställda. De har inga jobbavdrag i den storleken. Är man arbetslös och jobbar en dag har man full a-kasseavgift. Till de pengarna räcker inga jobbavdrag. Det är de här människorna vi pratar om. Det är ganska många tusen, tiotals tusen i det svenska samhället, som ligger på den nivån. Det går inte att dra ett snitt och säga att det blir balans totalt sett. Det handlar om enskilda fall. Men arbetsmarknadsministern har aldrig velat prata om enskilda fall.
Resten av era skattesänkningar har gått till era partivänner i Djursholm. De har råd att betala a-kassan, men de är inte med, för de behöver inte. Det kanske är dem som arbetsmarknadsministern ska tvinga in i a-kassan när den blir obligatorisk. Det blir väl följden, om man inte ska göra undantag för vissa som inte behöver vara med. Det ska bli intressant att se när direktiven kommer hur man ska lösa den frågan.
När det gäller kollektivavtalen har det varit läpparnas bekännelse i väldigt stor utsträckning. Arbetsmarknadsministern har tagit debatten. Det finns många borgerliga politiker här som tycker att kollektivavtal är helt onödiga. Centerns Federley till exempel tycker att det inte behövs några kollektivavtal. Det vore tacknämligt om arbetsmarknadsministern tog och läxade upp honom och sade att det här är regeringens politik och att man vill ha kollektivavtal. Det är det som ska lösas. Det är inte bara att stå och göra bekännelser i talarstolen i riksdagen, utan det gäller också att komma till praktisk handling på området. Där vill jag se lite rejälare tag.
Anf. 71 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Ideologiska syften var vi inne på. Vi har att städa upp efter er misslyckade jobbpolitik. Ni lämnade efter er ett läge där var femte stod utanför arbetsmarknaden, bland annat 100 000 ungdomar under 24 år. Ungdomsarbetslösheten var den femte sämsta i EU. Det är det vi har att städa upp efter.
När den här dagen är över har jag haft 58 interpellationer här i kammaren, tror jag, varav en majoritet har handlat om a-kassan. Det är naturligtvis rätt och riktigt att det ska diskuteras. Det ska vi göra många gånger framöver, därför att det, som jag uppfattar det, är ett bidrag till jobbpolitiken.
Det ska bli intressant att så småningom följa Luciano Astudillos arbetsgrupps arbete för att se om ni kommer fram till någonting som har med jobben att göra, och inte bara pratar om ersättningsnivåer och a-kassan. Vi har en jobbpolitik, till skillnad från er. Det ska löna sig att arbeta, det ska bli billigare och enklare att anställa och matchningen ska fungera bättre. Det är syftet, och det är det vi jobbar på.
Jag återkommer till den arbetsrättsliga diskussionen. Jag har haft en diskussion med Fredrick Federley här i kammaren om just detta och sagt att jag välkomnar om han till exempel köper en salladsbar någonstans och innerligen hoppas att han då också sluter ett kollektivavtal med sina anställda. Precis det har jag sagt tidigare här. Jag är beredd att ta just den fajten, för jag tycker att den är viktig.
94 procent av löntagarna på den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal. Det är bra. Alla de andra sätten att hantera lönebildningsprocesser är betydligt sämre. Det har jag sagt här i kammaren, på moderatmöten och i tidningsartiklar. Jag är beredd att fortsätta att göra det, för det är viktigt att göra på det sättet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.