fastighetsskatten

Interpellation 2002/03:349 av Tysklind, Lars (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-05-09
Anmäld: 2003-05-09
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2003-05-23
Svar fördröjt anmält: 2003-05-26
Besvarad: 2003-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 maj
Interpellation 2002/03:349
av Lars Tysklind (fp) till finansminister Bosse Ringholm om fastighetsskatten

Förslagen till nya taxeringsvärden på fastigheter har nu skickats ut. På många platser, bland annat i Bohusläns kustsamhällen, har dessa skapat stor oro på grund av den osäkerhet man känner inför framtiden då man ställer sig frågan: Har jag råd att behålla min fastighet? Detta gäller såväl permanentboende som deltidsboende.

Belägenhetsfaktorn driver snabbt upp markvärdet och därmed det totala taxeringsvärdet. Grunderna för belägenhetsfaktorn har också ändrats.

Vid ett möte i Grundsund i Lysekils kommun kunde man redovisa ett flertal exempel på att taxeringsvärdet ökar med upp till 75 %. Ett enstaka exempel, men ingen enstaka företeelse. Samma signaler kommer från attraktiva områden i hela landet.

Man kan fråga sig om detta är rimligt, då det kommer att leda till att många tvingas sälja. Det är ingen tvekan om att befolkningen upplever ett reellt hot att drivas från hus och hem.

Detta visar att fastighetskatten inte tas ut efter bärkraft och dessutom ska man betala med pengar som man inte har. Förmögenhetsskatten förvärrar situationen ytterligare för många.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen hänvisat till den så kallade begränsningsregeln, men det blir ändå en stor börda för människor med låg inkomst. Marginalerna för dessa är ju från början små. Om man dessutom ej är folkbokförd på fastigheten får man betala hela fastighetsskatten. Det kan i många fall röra sig om personer som övertagit sitt föräldrahem och bor på annan plats.

Det uppstår en situation där köpstarka kunder driver upp fastighetspriserna i attraktiva kustsamhällen och därmed ger orimligt höga taxeringsvärden. Detta i sin tur ger orimligt hög fastighetsskatt som riskerar att framtvinga en försäljning till köpstarka kunder. Detta leder till ökad segregation och utarmning av permanentboendet i kustsamhällena.

I Folkpartiets vårbudgetmotion sägs följande om fastighetsskatten:

Sänk fastighetsskatten!

För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt och i många fall förmögenhetsskatt gör att detta blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga. Dagens beskattningsform är oacceptabel. Folkpartiet anser att sänkningen av fastighetsbeskattningen ska ske stegvis och inledas omgående. Hela systemet för taxering måste reformeras, och likformighet mellan boendeformer upprättas. I avvaktan på en grundläggande reformering bör taxeringsvärdena därför åter "frysas" till den nivå som gällde 1997, vid skattesatserna 1,0 % för enfamiljshus och 0,5 % för flerfamiljshus. Detta betyder en omedelbar skattelättnad om ca 6 miljarder kronor.

Förslag finns också om en förändring för beräkningsgrunden för förmögenhetsskatt som gör att de allra flesta innehavare av vanliga bostäder slipper betala förmögenhetsskatt. På sikt anser vi att förmögenhetsskatten ska slopas.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till finansministern:

Vilka ytterligare åtgärder avser finansministern att vidta för att förhindra att höga taxeringsvärden får den konsekvensen att enskilda människor tvingas sälja sina fastigheter på grund av att man inte klarar av att betala fastighetskatten?

Debatt

(22 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:349

Webb-tv: fastighetsskatten

Protokoll från debatten

Bosse Ringholm (S)

Anf. 114 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Lars Tysklind och Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att höga taxeringsvärden får den konse- kvensen att människor tvingas sälja sina fastigheter på grund av att man inte klarar av att betala fastig- hetsskatten. Stefan Hagfeldt har frågat mig vad jag avser att göra för att fastighetsägare ska slippa betala fastig- hetsskatt efter ett värde som ligger flera gånger över marknadsvärdet. Han vill också veta vad jag avser att göra för att förhindra att familjer tvingas flytta när grannarna säljer. Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbe- skattningen och en viktig inkomstkälla för att finansi- era den offentliga välfärden. Den beräknas i år ge intäkter till staten på ungefär 24 miljarder kronor. Av rättviseskäl och för att det inhemska sparandet ska fördelas på ett samhällsekonomiskt tillfredsstäl- lande sätt är likformighet i kapitalbeskattningen vik- tig. Fastighetsskatten baseras därför på taxeringsvär- den som speglar fastigheternas marknadsvärden. De senaste årens prisökningar på fastigheter till följd av den goda ekonomiska utvecklingen skulle ha medfört en kraftig ökning av fastighetsskatten om inga åtgärder vidtagits. Fastighetsskattesatsen har därför sänkts, och en begränsningsregel har införts som innebär att ingen med normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden ska behöva betala mer än 5 % av sin inkomst i fastighetsskatt för sitt perma- nentboende. Vidare har fribeloppen vid förmögen- hetsbeskattningen höjts. Inför 2003 års allmänna fastighetstaxering av småhus har vissa ändringar skett jämfört med vad som gällde vid den förra allmänna fastighetstaxering- en som gjordes 1996. Ändringarna innebär exempel- vis att strandnära fastigheter indelas i fler klasser än tidigare och att antalet värdeområden - som ska spegla bland annat lägets inverkan på en fastighets marknadsvärde - har blivit större. Syftet med änd- ringarna har varit att taxeringsvärdet bättre än tidigare ska återspegla fastighetens marknadsvärde. Jag är medveten om att fastighetsskatten tillsam- mans med förmögenhetsskatten i enskilda fall, exem- pelvis i skärgårdskommunerna, fortfarande kan med- föra problem. Jag har tidigare sagt att man skulle kunna utreda om begränsningsregeln för fastighets- skatt kan utvidgas till den del av förmögenhetsskatten som härrör från fastigheter. På så sätt skulle antalet skattskyldiga som på grund av stigande taxeringsvär- den kan bli skyldiga att betala förmögenhetsskatt begränsas. Det är dock Egendomsskattekommittén som i första hand ska pröva den frågan. Kommittén lämnade tidigare i år ett delbetänkan- de med ett förslag om en regel som innebär att höj- ningar av taxeringsvärdena inte omedelbart ska slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Regeln är tänkt att kunna tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2003 då de nya taxeringsvärdena för 2003 års allmänna fastighetstaxering slår igenom. Regeringen räknar med att lägga fram en proposition i frågan under året. Det har således vidtagits en rad åtgärder för att komma till rätta med de olägenheter fastighetsskatten medför i vissa fall. Jag avvaktar nu Egendomsskatte- kommitténs fortsatta arbete som ska vara avslutat före utgången av december 2003.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 115 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Jag tackar för svaret, även om jag naturligtvis inte är nöjd. Man kan säga att det var väntat - en del kända fakta men egentligen inga be- sked. Finansministern säger att denna skatt ger 24 miljarder till välfärden, och på något vis skulle det då vara ett alibi för regeringen och finansministern för att inte arbeta offensivt med frågan om de orättvisor och orimligheter som finns inom fastighetsbeskatt- ningen. Finansministern hänvisar vidare till att han av- vaktar vad Egendomsskattekommittén ska komma fram till vad gäller fastighetsskatt och förmögenhets- skatt. Så långt vore allt väl om det inte samtidigt pågick en process med fastställande av nya taxe- ringsvärden på fastigheter ute i den så kallade verk- ligheten. Längs våra kuster, bland annat i Bohuslän där jag är hemmahörande, finns det ett moment 22. Vi har köpstarka kunder, vilket ger höga priser som leder till orimliga taxeringsvärden. Detta i sin tur framtvingar försäljningar och då av naturliga skäl till köpstarka kunder och så vidare. Låt oss för ett ögonblick lämna begrepp som sta- bil skattebas, begränsningsregler etcetera åt sidan och ge oss ut bland de enskilda människor som finns med i processen med fastställande av de nya taxeringsvär- dena. Förslag på fördubblingar eller mer är inte ovanligt i de attraktiva lägena. Hur ska de tänka? Har jag några som helst garantier att inte dessa orimlig- heter ska fortsätta? Svaret blir nej i de allra flesta fall. De upplever med all rätt att detta inte är beskattning efter bärkraft, och därmed känns det inte rättvist och rimligt. Man ska ju betala med pengar man inte har, och skatten är inte förutsägbar över tid. Ska man vara riktigt drastisk kan det befaras att detta på sikt gör att människor inte känner förtroende för skattesystemet i dess helhet då det strider mot vedertagna beskattningsprinciper. Detta leder i bästa fall till ilska och protest, i sämsta fall till frustration och i förlängningen ohälsa. Jag har fått många vittnesmål om detta och ska försö- ka återkomma till det senare i debatten. Många från min valkrets i Bohuslän följer med stort intresse dagens debatt och förväntar sig någon form av besked från finansministern om sina förut- sättningar att långsiktigt behålla sin fastighet även om den ligger i ett så kallat attraktivt läge. Fru talman! Vi i Folkpartiet har i vårt budgetför- slag en strategi för hur fastighetsskatten ska avveck- las. Nu måste dock regeringen åtgärda detta utifrån sina förutsättningar eftersom vårt förslag kräver ett annat helhetsgrepp. Ett rimligt förhållningssätt från regeringens sida vore att inga höjningar görs från 2002 års nivå så länge man utreder frågan i Egen- domsskattekommittén, med andra ord skulle man lägga nuvarande taxeringsprocess på is. Kan finans- ministern ge alla oroliga människor ett besked här i dag med innebörden att omedelbart frysa nuvarande läge och utifrån detta läge ta itu med de orättvisor och orimligheter som finns inbyggda i systemet? Man undrar faktiskt allmänt var den politiska blockeringen finns. Är inte vi viktiga människor? Är vi för få? Varför händer inget radikalt?

Nina Lundström (Fp)

Anf. 116 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Jag vill tacka finansministern för sva- ret. Men i och med att det här svaret inte ger besked till alla som berörs hoppas jag att finansministern i denna debatt tar tillfället i akt och talar om vilka åt- gärder han avser att vidta för att förhindra att de höga taxeringsvärdena tvingar folk att sälja sina hus. Fru talman! Den frustration, sorg och förtvivlan som kommer till uttryck från många, många männi- skor tycker jag att även en hårdhudad finansminister borde kunna ta till sig. Man måste lyssna till de fall- beskrivningar som kommer till uttryck. Det här är människor med låga inkomster och medelinkomstta- gare på lägre nivå som tvingas lämna hus och hem. Det måste man kunna ta del av. Det finns en fara i detta. Vi som ändå värnar legi- timiteten för skattesystem, skatter och breda skatteba- ser vill ju använda pengarna till många olika saker: poliser, skolor, vård med mera. Men det bygger på att det finns en legitimitet, att människor känner att de vill betala skatt. Vi måste värna det synsättet. När människor börjar uppleva att skattesystemet är orätt- färdigt eller orättvist menar jag att det är stor fara å färde. Då måste man stanna upp och se vilka konse- kvenser som har uppkommit. Finansministern anger i sitt svar att de senaste årens prisökning på grund av god ekonomisk utveck- ling har lett till de här konsekvenserna. Men man måste väl ändå också beröra regeringens brister vad gäller bostadsbyggandet. Det är också så att en del av ökningarna av taxeringsvärdet kommit till stånd av att det heller inte byggs bostäder. Det handlar inte bara om någon form av ekonomisk utveckling. Finansministern svarar att han är medveten om att fastighetsskatten och förmögenhetsskatten i enskilda fall, till exempel i skärgårdskommuner, fortfarande kan medföra problem. Det är detta kan. Är inte fi- nansministern övertygad om att de fallbeskrivningar som kommer upp är helt sanna? Det skulle jag vilja höra finansministern orda något om. Finansministern tycks inte vara övertygad, trots alla de här exemplen. Finansministern fortsätter och menar att det har vidtagits en rad åtgärder för att komma till rätta med de olägenheter fastighetsskatten medför. Låt oss komma ihåg att olägenheten i detta fall avser att människor tvingas flytta, människor tvingas sälja sina hus. Det är den olägenhet vi talar om här. Fastighetsskatten har sänkts. Det håller jag med om. Begränsningsregel har införts, och man har höjt fribeloppet vid förmögenhetsbeskattning. Men åtgär- derna räcker inte. Låt mig göra en jämförelse. Om man har en sten i skon och man får en blåsa och se- dan får infektion i blåsan kan man välja att plåstra om detta. Man kan hålla på med sårlösning. Möjligtvis får man i slutändan en antibiotikakur. Men det vore väl lättare att plocka bort stenen. Därför skulle jag ändå vilja få besked från finansministern i dag: Vore det inte, precis som Lars Tysklind har varit inne på, idé att fundera över taxeringsvärdena, att införa en frysning och se till att alla de här människorna som drabbas har en rimlig chans att bo kvar?

Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 117 Stefan Hagfeldt (M)

Fru talman! Tack för svaret! I min interpellation ställde jag två frågor till finansminister Bosse Ring- holm. Min första fråga var följande: Vad avser fi- nansministern att göra för att fastighetsägare ska slippa att betala fastighetsskatt efter ett värde som ligger flera gånger över marknadsvärdet? Bakgrunden till denna fråga är att i mitt hemlän Östergötland slog Norrköpings Tidningar den 18 november 2002 stort upp på första sidan att en pen- sionär fått dubblat värde på sin osäljbara tomt. Jag läser ordagrant: "'Osäljbar' tomt dubbelt värd." Lite längre ned står det: Något måste göras åt det här, säger taxeringsmyndigheten. Inne i artikeln står det att taxeringsvärdena på fri- tidstomter blir upp till sex gånger så höga som mark- nadsvärdet. Den här pensionären, som syntes på bild i tidningen, har alltså ett fritidshus vid Edsviken sydost om Valdemarsvik. Han har drabbats förut. Han gick ända upp till Regeringsrätten för att få en ändring till stånd av den förra fastighetstaxeringen från 1996. Då taxerades en av hans tomter till 129 000 kr. Efter tre års idoga ansträngningar att sälja tomten fick han till slut 55 000 kr. I flera år fick han alltså betala fastig- hetsskatt på ett värde som inte stämde med verklig- heten. Min uppfattning är att något måste göras åt det här, säger avdelningsdirektör Leif Bondesson på skattemyndigheten i Linköping. Historien upprepas nu på nytt. Den här gången har en obebyggd tomt fått sitt taxeringsvärde höjt från 75 000 kr till 279 000 kr. Förmodligen går den inte att sälja ens för 75 000 kr. Varför ska denna pensionär tvingas betala fastighetsskatt på ett värde som ligger tre fyra gånger över marknadsvärdet? Det är inte märkligt att många pensionärer blir förtvivlade. Svaret från finansministern är att han är medveten om att fastighetsskatten tillsammans med förmögen- hetsskatten i enskilda fall, till exempel i skärgårds- kommunerna, fortfarande kan medföra problem. Han konstaterar att Egendomsskattekommittén i första hand ska pröva frågan. Fru talman! Finansministern konstaterar också att kommittén redan lämnat ett delbetänkande om ett förslag om en regel som innebär att höjningen av taxeringsvärdena inte omedelbart ska slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Det betyder att de pensionä- rer som lever på marginalen ska få en nådatid på något år innan de tvingas att sälja. De oroliga pensio- närerna kommer givetvis inte att må bra i väntan på besked. Det kan väl ändå inte ha undgått finansministern att många pensionärer är förtvivlade över att behöva lämna sina hus på grund av fastighetsskatten. Vad hjälper det att många av dem betalat sina lån för att på ålderns höst ha råd att bo kvar. Fru talman! Finansministern måste väl också kän- na till att kostnaden för boendet ofta stiger dramatiskt för många pensionärer på ålderns höst. Det beror på att de inte längre orkar underhålla hus och tomt med egna arbetsinsatser. En förtvivlad pensionär sade till mig: Om jag inte hade någon fastighetsskatt skulle jag ha råd att anlita hjälp för att sköta huset. Nu tvingas jag sälja och lämna mitt hus som jag har varit med och byggt. Vad säger finansministern till en sådan här förtvivlad pensionär? Fru talman! Jag efterlyser också svaret till de fas- tighetsägare som drabbas av för högt taxeringsvärde och därmed beskattas på ett orättfärdigt sätt. Håller finansministern med avdelningsdirektör Leif Bondes- son på skattemyndigheten i Linköping som framhåller att något måste göras åt det här?

Rosita Runegrund (Kd)

Anf. 118 Rosita Runegrund (Kd)

Fru talman! Ett tack till Lars Tysklind för inter- pellationen. Kristdemokraterna har ett förslag när det gäller fastighetsskatten som jag tror att Bosse Ring- holm är väl medveten om. Vi vill föra ned detta till kommunal nivå. Trots det går jag upp i denna debatt, som bohus- länning, som tjörnbo. I Tjörn ligger det rikskända Klädesholmen, där man ser att fastighetsskatten har slagit fruktansvärt hårt. Den kammarrättsdom som har avkunnats när det gäller just ökningen av skatten har absolut ingen betydelse i dag. Jag vill kommentera något av svaret. Finansmi- nistern säger att fastighetsskatten har sänkts och att det har införts en begränsningsregel. För ensamståen- de och dem med ett taxeringsvärde på mellan två och tre miljoner har det ingen effekt. Man pratar om att strandnära fastigheter indelas i flera klasser än tidiga- re och att antalet värdeområden ska spegla lägets inverkan på en fastighets marknadsvärde. När värde- områdena är så stora som de är i dag visar det sig att på många platser, bland annat min hemö Åstol, är taxeringsvärdet högre än marknadsvärdet. Finansministern sade också att han är "medveten om att fastighetsskatten i enskilda fall, till exempel i skärgårdskommunerna, fortfarande kan medföra problem". Det visar att taxeringsvärdena bör frysas, vilket har framkommit i debatten. Jag hoppas också på ett svar från finansministern i fråga om detta. Folk tvingas att i onödan flytta från sina fastigheter, och det är det vi vill undvika. Min vädjan till Bosse Ringholm är att lägga pre- stigen åt sidan och ge det utsatta folket i Sverige klart besked i dag. Bohuslänningarna är ett tåligt folk. Vi är solidariska, vilket har visat sig i bistånd till andra länder. Vi gnäller inte i onödan, men nu, finansmi- nistern, kommer det att bli ett uppror som kommer att sprida sig i hela Sverige. Jag förväntar mig ett klart svar från Bosse Ringholm i dag när det gäller åtmin- stone dem som är mest utsatta för fastighetsskatten.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 119 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! I det här landet får vi alltfler miljonä- rer. De flesta blir pappersmiljonärer på grund av taxeringsvärdena. Dessvärre får vi en annan sorts miljonärer också på grund av alla dessa pappersmil- jonärer, nämligen en lång rad fattigmiljonärer. De har inte råd att bo kvar. Det är det största problemet, nämligen att ett antal människor lider personlig skada av att de inte vet om de har råd att bo kvar. Enligt min uppfattning borde Socialdemokraterna gå i första ledet för att leva upp till Gunnar Strängs ord att egna- hemsfolket är vårt eget folk. Så är det inte i dag. Det är tyvärr många som är miljonärer men som faktiskt är väldigt fattiga - på grund av skatten. Jag tillhör dessa miljonärer, men jag klarar mig ganska bra ef- tersom jag har en hög riksdagslön. Men det är många andra i min omgivning som inte klarar detta. Det här är ett rikt land, men så rikt är det inte att vi kan ha så många som lider nöd. Finansministern har helt rätt i att detta är en del av kapitalbeskattning- en. Trots att finansministern har låtit genomföra en lång rad sänkningar de senaste åren har sänkningarna sedan 1996 års taxering resulterat i en ökning på ungefär 6,7 miljarder kronor. Detta är på grund av att taxeringsvärdena har gått upp. 6,7 miljarder är en kolossal summa även för en finansminister. Han har inte gjort någonting annat. Pengarna tas ut bara för att äga rätten att bo. Det är en viktig rättviseåtgärd att få stopp på detta. Vi kommer att få alltfler fattigmiljonä- rer om den här utvecklingen får fortsätta. Socialde- mokraterna borde gå i bräschen för att motverka att vi får alltfler fattigmiljonärer. Grunden för denna beskattning har finansminister Bosse Ringholm varit inne på vid olika tillfällen. Han anför alltid 1991 års skattereform med Bo Lundgren. Men det är faktiskt fel. Jag tänker ägna resten av anförandet åt detta. Man måste gå tillbaka till den stora skatterefor- men som infördes på mitten av 1980-talet. Går man tillbaka till propositionen av Olof Palme och Kjell- Olof Feldt, 1984/85:18, står det under punkten 3.1 tydligt varför man inför en fastighetsskatt: Ett solida- riskt omfördelningssystem inom bostadssektorn för- utsätter att alla fastighetsägare bidrar till den nödvän- diga subventioneringen av ny- och ombyggnadsåt- gärderna. Detta är något helt annat. Socialdemokraterna har under de här åren bytt argumentation. Då 1984 var underskottet av subventioner och så vidare 27 miljar- der. Det växte så småningom till 30. Men i dag vet finansministern att fastighetsskatterna kommer att innebära att finansministern kommer att få ytterligare 2 miljarder kronor inom ett år. Ingenting görs åt att folk får högre och högre taxeringsvärden. Detta är en orättfärdig politik. Den har ingenting längre att göra med förhållandet debiterad skatt och betalningsför- måga. Det är alldeles grundläggande: Det finns inte längre något samband mellan betalningsförmåga och debiterad fastighetsskatt.

Björn Hamilton (M)

Anf. 120 Björn Hamilton (M)

Fru talman! Inledningsvis vill jag ge finansminis- tern rådet att avskaffa boendeskatterna. Det kommer finansministern förmodligen inte att göra, men alla små abrovinkerna som regeringen använder sig av för att justera hit och dit och göra det och det hjälper inte speciellt mycket. Det finns ett grundläggande pro- blem som Gunnar Andrén och andra har tagit upp här, nämligen att man inte kan betala skatt när man inte har någon inkomst. Var ska man ta pengarna från? Finansministern har i någon debatt sagt att man får låna för att betala fastighets- och förmögenhets- skatt. Men det ska väl inte vara meningen att man ska behöva låna pengar till att betala skatten. För mig är det grundläggande felet med boendeskatterna - fas- tighetsskatten - att det finns ingen inkomst relaterad till dem. Det finns inga pengar att betala med. Det är klart att det blir ett elände för människor som inte har sparade pengar att ta av för att betala skatterna. Jag kommer från Stockholmsregionen. Där är bo- endeskatterna ett stort gissel. I vissa delar av Stock- holm betalar man 50 000-100 000 kr i boendeskatter - fastighetsskatt och förmögenhetsskatt - på redan beskattade pengar, det vill säga pengar som vi har tjänat och redan betalat inkomstskatt för. Det är full- ständigt vansinnigt. Vem har råd med det? Jo, det är naturligtvis de rika som har råd att betala de höga boendeskatterna. Vad innebär det? Vad får det för följd? Jo, i Stockholsmregionen ökar segregationen. Vi får ett speciellt boende i vissa kommuner i Stock- holm. Det kan väl inte vara meningen? Redan köpe- skillingarna för husen är ofta så höga att det blir höga kostnader, men boendeskatten ovanpå gör det full- ständigt orimligt för låg- och medelinkomsttagare att bo i de områdena. Det kan inte vara något man efter- strävar ur socialistisk synvinkel. Det här är inte bara ett problem för skärgårds- kommunerna, som finansministern oftast säger. Han återkommer i debatten till att det ska ske ändringar så att det ska bli lite bättre i skärgårdskommunerna. Det här är ett problem för alla storstadsområden, och det är ett problem för oss som vill att man ska kunna bo hyfsat på alla platser i landet och att man inte ska uppdelas i olika delar, att de rika bor där och de mindre bemedlade bor där. Mitt råd till finansministern är följande: Avskaffa boendeskatterna, och då hoppas jag att det här kan rättas till.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 121 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Fastighetsskatten har varit föremål för många diskussioner i kammaren. Jag kan konstatera i dag, som vid tidigare tillfällen, att inte ett enda nytt argument har tillförts diskussionen. Det är mycket repriser som interpellanter och övriga talare ägnar sig åt. Det kanske inte är så konstigt eftersom fastighets- skatten som en del av vår kapitalbeskattning är base- rad på ett förslag från dåvarande finansminister Anne Wibble, understödd av Bo Lundgren och andra, 1992. Den har naturligtvis inslag av att vår kapitalbeskatt- ning ska vara rättvis. Fastighetsskatten i dag inbringar 24 miljarder kronor. Det är lika mycket pengar som hela barnbi- draget kostar. Jag tror att de är få - jag hoppas inte någon - av de borgerliga talarna som skulle vilja ersätta barnbidraget med slopad fastighetsskatt, det vill säga ta bort hela barnbidraget i utbyte mot en slopad fastighetsskatt. Det skulle vara upprörande mot barnfamiljerna. Till och med Moderaterna har insett att man inte kan avskaffa fastighetsskatten i ett enda läge. Enligt Moderaternas senaste motioner kommer det att ta tio år innan fastighetsskatten avskaffas. Det - om inte - är väl ett uttryck för att Moderaterna har förstått att det här är ett ganska viktigt inslag i våra inkomster. Det går inte att i en handvändning göra om fastighets- skatten. Det skulle innebära att föra över pengar till grupper och föra pengar från barnfamiljerna - som skulle förlora de 24 miljarder kronorna. Nu försöker flera talare säga att man väl kan frysa taxeringsvärdena. Ja, det är naturligtvis en möjlighet, som har använts vid vissa speciella tillfällen. Men om man fryser taxeringsvärdena vid en viss tidpunkt är det oftast så att det kommer ont värre därefter. Det är ungefär som ketchupeffekten, att allt kommer på en gång. Jag är säker på att varenda en av talarna här då skulle utbryta i ett ramaskri och säga att det handlar om alldeles för höga nivåer efter att man har fryst taxeringen ett antal år. Det är definitivt ingenting att försöka rekommendera i dagsläget. Jag vill gärna säga, för att det inte ska finnas kvar i debatten, att jag tycker att det är osjyst av Björn Hamilton - han talar mot bättre vetande, för han vet att det han säger inte är sant - att säga att jag har rekommenderat folk att låna till fastighetsskatten. Jag har 102 gånger dementerat det där, Björn Ha- milton. Jag dementerar det för 103:e gången. Jag hoppas att du är sjyst i debatten och fortsätter att hålla dig till sanningen och inte till felaktiga påståenden. I annat fall ska jag dementera det en 104:e gång. Vi har vidtagit en rad åtgärder som en följd av att vi har haft höga taxeringsvärden och höjda priser de senaste åren. De höjda priserna har framför allt berott på att det har byggts för lite i vårt land. Nina Lund- ström har rätt i att det har byggts för lite. När Folkpartiet förra mandatperioden här i Stock- holm tillsammans med Moderaterna och Kristdemo- kraterna hade ansvaret för bostadsbyggandet byggdes det exempelvis ett par hundra hyreslägenheter under förra året. Det är klart att bostadsbristen ökar. Det vet alla ungdomar som söker bostad i dagsläget. Alla som söker en bostad över huvud taget vet att det har varit en kraftig prisstegring under senare år, framför allt i storstadsområdena. Ansvaret vilar tungt på Folkpartiet, Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna, som i Stock- holms stad och i alla andra kommuner i Stockholms län har bidragit till ett lågt bostadsbyggande, och som fortfarande i de kommuner i Stockholms län där det finns borgerlig majoritet har bidragit till att hålla tillbaka bostadsbyggandet rätt kraftigt. Mot den bakgrunden är det inte så förvånande att regeringen ett antal gånger har tvingats sänka fastig- hetsskatten från 1,5 till 1 %. Vi har infört en begräns- ningsregel som framför allt gynnar låginkomsttagare och pensionärer och där ingen betalar mer än 5 % av sin inkomst i skatt. Vi har sänkt förmögenhetsskatten vid ett stort antal tillfällen, så att det i dag är färre än hälften så många som betalar förmögenhetsskatt - bara ungefär 300 000 mot tidigare 700 000. Det är krafttag som regeringen har gjort under ett antal år.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 122 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Finansministern säger att det inte framförs några nya argument. Det beror kanske på att vi tycker att de argument vi lägger faller i väldigt dålig jord. Jag tycker att det är nästan osjyst att dra fram Anne Wibble. Hade hon varit med här i dag hade hon säkert kunnat inse de orättvisor som finns i systemet och rättat till dem. Jag tror att Anne Wibble hade varit betydligt mer mottaglig än finansministern. Finansministern sade att det gör ont värre om man fryser taxeringsvärdena. Ja, det gör det naturligtvis om man fryser dem och sedan inte gör någonting åt systemet utan sitter och väntar och drar ut pluggen igen. Det jag sade var att man skulle frysa taxe- ringsvärdena för att få tid på sig att reformera syste- met, med de orättvisor och orimligheter det innehål- ler. Nina Lundström kommer säkert att ta upp vad hon tycker om vem som har ansvaret för bostadspolitiken, så jag lämnar det åt henne så länge. Rosita Runegrund gav en väldigt bra beskrivning av bohuslänningar. Det är bara så att de snart inte längre finns i de bohuslänska kustsamhällena. Det kan vara en reflexion så god som någon. Jag ska ta upp två verkliga fall från bohuskusten. Jag börjar i Grundsund, där det finns en pensionär som har 152 000 kr i pension. Han bor i ett hus på knappt 40 kvadratmeter. Det är 198 kvadratmeter tomt. Det ligger 60 meter från stranden och har be- gränsad utsikt. 1996 var taxeringsvärdet 419 000 kr. 2002 var det 742 000 kr, vilket gav en skatt på 7 400 kr. Nu är ett nytt förslag utskickat med ett taxe- ringsvärde på 1,3 miljoner. Därmed inträder äntligen den så hyllade begränsningsregeln, och fastighets- skatten stannar vid 7 600 kr. Tänker man på summan och sätter den mot intäk- ten på 152 000 kr förstår man att det fortfarande är en orimlighet i detta system. På sikt tvingas även denne pensionär att sälja sitt hus därför att han inte orkar med kostnaderna tillsammans med övriga kostnader för huset. Där har vi den köpstarka kunden igen, och så är det i gång - moment 22. Under tiden som denne man sitter i sitt hus är han naturligtvis mycket orolig för sin framtid och tappar hela sin framtidstro. Jag har ett annat exempel. En dam på Käringön rustade tillsammans med sin man upp sitt hus för sina besparingar utan att då förstå att det skulle drabba senare. Först dog maken, vilket var sorgligt i och för sig, men sedan tvingades den efterlevande sälja sin fastighet. Ödets ironi är då, om man talar om fattiga människor, att det i dag bor en rik människa i ett hyreshus i Uddevalla. Det som hon har blivit av med och blivit fattig på är att hon inte längre har något socialt sammanhang och skyddsnät kvar. Det talas mycket om ohälsa i dag, och man behöver inte vara så väldigt kunnig på det området för att förstå vad en sådan här händelse leder till. Fru talman! Vi kan inte ha kvar ett skattesystem som har dessa konsekvenser. Finansministern måste nu aktivt ta sitt ansvar. Människor som av en eller annan anledning hamnat i attraktiva områden utan ekonomiska förutsättningar att betala dagens boende- standard väntar på besked. Har de några förutsätt- ningar att bo kvar, eller kommer de att tvingas från hus och hem? Förslaget att stegvis låta höjningen av fastighets- skatten slå igenom ändrar inte situationen på sikt. Då måste man räkna med att man inom tre år har andra inkomster att betala med. Det krävs en reformering av skattesystemet i stäl- let för detta lappande och lagande. Jag efterlyser fortfarande tydliga besked från finansministern. Jag tycker inte att jag fick några besked alls. Den här dämpningsregeln får vi alltså se som en ren akutåt- gärd i sammanhanget.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 123 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Jag kommer från Stockholms län, och problemet med fastighetsskatten finns överallt i detta län, även i min hemkommun Sundbyberg. Det är inte bara skärgårdskommunerna som drabbas. Finansministern säger här att inte ett nytt argu- ment har framkommit och att det inte finns någonting här som skulle påverka diskussionen i övrigt i någon riktning. Det är väldigt synd om det är så att ingen- ting som sägs här i riksdagen skulle kunna påverka finansministerns inställning. Så gör finansministern en släng om bostadsbyg- gandet i Stockholms stad. Jag kan konstatera att den kommun jag kommer från, som har letts av socialde- mokrater i 80 år, har byggt noll hyresrätter. Det vore väl rimligt att fundera lite över var an- svaret för bostadspolitiken ligger. Det ligger ju i riks- dagen och regeringen. Det är huvudsakligen där an- svaret ligger, och kommunerna gör så gott de kan. Jag vill också ta upp några fallbeskrivningar, som jag tycker belyser vilka som blir drabbade av en fas- tighetsskatt som i många avseenden är orimlig. Jag har ett exempel med en sjukskötare som ar- betar i Stockholms läns landsting. Finansministern känner mycket väl till hur löneläget är där. Tillsam- mans med sin livskamrat ärvde han ett sommarställe. Livskamraten gick hastigt bort. Den här personen är omkring 50 år. De hade vårdat och utvecklat det här stället. Fastigheten var i väldigt dåligt skick, men alla de små besparingar som har funnits gick till detta. Då kan man konstatera att taxeringsvärdet har ökat med 257,9 %, och det är främst på markvärdet. Boskatten har ökat från år 2000 på ett taxeringsvärde på 1 miljon kronor till år 2003 på ett taxeringsvärde på 3 miljoner kronor. Den här personen kommer då att betala 54 000 kr per år i boskatt. Han skriver i sitt brev: Kan du förklara för mig varför jag får känslan att min regering tycker att jag som solidariskt arbetat i låglöneyrke i hela mitt liv inte ska ha möjlighet att behålla ett sommarhus där jag har lagt all min fritids- energi under 17 år, alla sparade och ärvda pengar? Har jag haft fel under mitt 50-åriga liv? Ska jag sluta tänka solidariskt? Min regering är ju inte solidarisk med mig. Jag klarar inte att betala skatten med min löneinkomst, och jag har inte själslig kraft att sälja vår ögonsten där vi lagt ned så mycket kärlek. Mo- ment 22. Jag har ett annat exempel från Nacka, där en man skriver att han har ägt ett hus i 41 år. Hans boskatt kommer utifrån taxeringsvärdet att bli 136 000 kr per år. Han har en inkomst på 23 000 kr i månaden. Han frågar naturligtvis hur det ska vara möjligt för honom att ro i land det här utan att sälja, vilket är omöjligt. Han skriver: Tage Erlander och Gunnar Sträng insåg värdet i att vanligt folk byggde och skaffade egna hem. Det var en av grundstenarna i uppbyggnaden av välfärds- samhället på 50- och 60-talen. Gunnar Sträng sade ofta: Villaägarna, det är vårt folk. De insåg också att ett tryggt boende var bra för medborgarna och för samhället i stort. Mot bakgrund av detta har jag en fråga till fi- nansministern. Finns det ingenting i den här debatten som finansministern kan ta med sig när det gäller att fundera över de här konsekvenserna? Det vore, tror jag, väldigt bra för alla som lyssnar i dag att få beske- det att finansministern kommer att lyssna.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 123 Nina Lundström (Fp)

av förste vice talmannen därefter till och med 25 §

Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 124 Stefan Hagfeldt (M)

Herr talman! Jag måste tyvärr konstatera att jag inte fick något svar på mina två frågor. Jag tänker speciellt på fallet med den här pensionären, som drabbades av ett så högt taxeringsvärde och försökte överklaga och som sedan faktiskt sålde sin tomt, och då visade det sig att det var ett helt annat värde. Jag ställer därför frågan igen till finansministern om han håller med avdelningsdirektör Leif Bondes- son på Skattemyndigheten i Linköping som framhål- ler att något bör göras åt det här. Jag menar att det här faktiskt är upprörande. Herr talman! Den 18 maj var det en insändare i Svenska Dagbladet med följande rubrik: "Tre vänner måste sälja ärvda hem". Jag ska citera några rader ur den insändaren: "Enskilda medborgares privata förmögenheter är i allmänhet placerade i just bostadsfastigheter - per- manentbostäder och sommarställen - pengar på bankkonto, andelar i aktiefonder och liknande, direkt- ägda aktier samt pensionsförsäkringar. Bara bostadskapitalet beskattas dubbelt, med fas- tighetsskatt och förmögenhetsskatt." När det gäller det andra kan man drabbas av förmögenhetsskatt, om man har aktiefonder eller vad man nu har. Dessutom måste man lägga märke till det som kommer sedan i insändaren: "Endast bostadskapitalet ger ingen kon- tant avkastning alls att betala skatt med. Bara bo- stadskapitalet är fiktivt och påhittat till sitt beskattade värde. Det bygger på vad andra liknande fastigheter senast sålts för. Kan någonting vara mera olikfor- migt?" Herr talman! För ett par veckor sedan fick jag ett brev med rubriken "Varför skall vi tvingas flytta när grannarna säljer?" Jag ska citera några rader också ur det brevet: "Efter att ha lämnat in fastighetsdeklara- tionen känner vi fastighetsägare en stor sorg och tomhet. Liksom en stor uppgivenhet och vanmakt över reglerna för att kräva in beskattning för något som inte ger intäkter. Åtminstone inte så länge man använder sitt hus för att bo i. Det är mycket vi inte förstår. Vi förstår inte varför vi skall drabbas av ökad skatt bara för att några av våra grannar sålt. Vi får inte mer pengar att betala skatt med för det. Vi förstår inte varför vi skall tvingas att leva un- der ständig otrygghet och rädsla för att inte kunna bo kvar i våra hem. Vi förstår inte varför flera av oss skall behöva bli uppryckta med sina rötter, att våra barn skall tvingas byta skola och kamrater och att vi själva kan tvingas söka ny arbetsplats. Vi förstår inte varför vi skall beskattas för en fik- tiv förmögenhet, som inte ger någon avkastning för- rän vid en eventuell försäljning. Vi har inte våra fas- tigheter som handelsvaror eller spekulationsobjekt." Herr talman! Efter att ha tagit del av dessa syn- punkter borde även finansministern inse att fastig- hetsskatten borde avskaffas. Det är nog betungande med moms på renhållning, VA och el med mera. Dessutom höjs energiskatterna nu årligen. Elen har blivit en stor kostnad för hushållen, för att inte tala om vad eldningsolja kostar, om man nu är tvingad att använda en sådan uppvärmning. Vi moderater vill ta bort fastighetsskatten men även förmögenhetsskatten. Boendet är så viktigt för var och en att det över huvud taget inte ska beskattas. Herr talman! Frågan är om finansministern nå- gonsin kommer att inse att regeringen för en politik som driver många från sina hem.

Rosita Runegrund (Kd)

Anf. 125 Rosita Runegrund (Kd)

Herr talman! När det gäller bostadsbristen undrar jag om Bosse Ringholm har varit ute på Åstol och Klädesholmen. Skulle bostadsbristen då kanske lösas med någon typ av bostadsplattformar i hamnen eller något liknande? Jag förstår inte detta med att det är bostadsbristen som är anledningen till den höga fas- tighetsskatten. Finansministern efterfrågar nya förslag. Jag har ett förslag här som Bosse Ringholm kan ta emot. Rubri- ken är: 450 000 kan tvingas flytta. Fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och arvsskatten hotar grund- läggande värden. Här finns Kristdemokraternas för- slag till en avgift som kommunerna skulle kunna ta ut. Man ska alltså ta bort den statliga fastighetsskat- ten. Det är ett nytt förslag som jag vet att många av Bosse Ringholms partikamrater efterfrågar. Det handlar alltså om att kommunerna skulle få mer att säga till om när det gäller det här. När det gäller barnfamiljerna vill jag säga att jag tycker att det var väl magstarkt att ta upp det här med barnbidragen. Jag känner barnfamiljer som har fått flytta på grund av fastighetsskatten, så jag hoppas verkligen att Bosse Ringholm i nästa anförande ber dessa barnfamiljer om ursäkt.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 126 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag tycker att det var väldigt kloka svar som vi fick av Bosse Ringholm. Det var absolut inget nytt. Han avstod dessutom mycket tydligt från att kommentera tre punkter. Han avstod mycket medvetet från att kommentera påståendet att det inte finns något samband mellan debiterad skatt och "efter bärkraft". Jag tycker att det var klokt av Bosse Ringholm att inte ta upp den trå- den. Det andra som jag tyckte att det var klokt av Bos- se Ringholm att inte ta upp var att Socialdemokrater- na sedan 1984 helt och hållet har bytt argumentation. Numera förlitar man sig helt och hållet på Bo Lund- gren, skatteminister från 1991, och bryr sig inte om vad Olof Palme och Kjell-Olof Feldt sade 1984 när man införde fastighetsskatten. Det är helt olika argu- mentationer som det är fråga om. Det tredje, som jag tycker är det allra klokaste av finansministern att inte bry sig om att kommentera, är att staten helt automatiskt, trots alla sänkningar som statsrådet talar om, hela tiden tar in mer och mer i fastighetsskatt av ett antal personer. Fastighetsskatten från ett antal fastighetsägare, skattebetalare, har faktiskt ökat med 6,7 miljarder kronor sedan 1996 års taxering, trots de sänkningar man har gjort. Det är väldigt mycket pengar. Statsrå- det och jag är säkert överens om att 6,7 miljarder är väldigt mycket pengar. Varenda krona ska betalas med beskattade medel. Sedan har jag en enda fråga. Om detta nu är en del av kapitalbeskattningen måste jag fråga fastighetsäga- ren Bosse Ringholm: Vilken avkastning gav statsrå- dets egen villa under 2002?

Björn Hamilton (M)

Anf. 127 Björn Hamilton (M)

Herr talman! Om finansministern inte har sagt det här med att man ska låna till fastighetsskatten ber jag om ursäkt för mitt uttalande. Vi har ju inte träffats i en sådan här debatt tidigare, så jag har inte fått möj- lighet att höra från finansministern själv att han inte har uttalat detta, men jag har läst om det i tidningen. Men vad ska man göra, om man nu inte ska låna till den här fastighetsskatten och ändå inte har pengarna? Det är ju ett gigantiskt problem att man tar ut skatt för någonting som man inte kan relatera till en inkomst. Jag kan bara konstatera att jag inte fick något svar på frågan om problemet med segregationen i Stock- holmsregionen. Jag förstår att finansministern inte svarar på frågan för det är naturligtvis ett känsligt ärende. Det här är någonting som jag tycker är skrämmande och som vi från politiskt håll måste kunna hantera och göra någonting åt, men de orimliga boendekostnader som vi har i dag förbättrar inte den situationen. Anledningen till att det inte byggs så mycket i Stockholmsregionen, Bosse Ringholm, är ju inte att man inte vill bygga, utan det är att ingen har råd att bo i det som byggs. Vi har en reglering i det här lan- det som utgår från statsmakten som gör att det blir för dyrt att bo i det som byggs i dag. Det måste vi också rätta till, och det rättas till härifrån.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 128 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Jag börjar med ett citat. "Bostaden är en social rättighet. Bostadspolitiken skall bidra till att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader." Det är ett citat ur budgetpro- positionen. Det är målen för bostadspolitiken. Min fråga till finansministern blir naturligtvis: Gäller det inte dem som bor i småhus? I sitt svar pratar finansministern om att ingen med normala inkomster ska behöva betala mer än 5 % av sin inkomst i fastighetsskatt. Jag tycker att man ska vara tydligt med att det faktiskt gäller den samman- lagda inkomsten för familjen. Även barnens inkoms- ter räknas in när det gäller dessa 5 %. Men det intressanta är den definition av normala inkomster som finansministern ger. Man kan läsa överallt att det blir allt dyrare att leva i Stockholms- området. För att ha råd att köpa ett hus måste man ha inkomster på 50 000 kr per månad. Tycker finansmi- nistern att detta är en normal inkomst? Det vore väl- digt bra att få en definition på detta. Detta gäller Li- dingö. I min hemkommun Haninge, som ligger söder om Stockholm, behöver man ha en inkomst på 37 500 kr per månad. Det är faktiskt ganska mycket pengar. Man jämför till exempel med Skellefteå. Där behöver bara en inkomst på 28 400 kr. Det är en jäm- förelse som är gjort av Föreningsparbanken. Man har jämfört inkomsterna för att ha råd att köpa samma hus. Allt detta beror på fastighetsskatten, och natur- ligtvis också på förmögenhetsskatten. Det vore väl- digt bra om finansministern svarade på frågan om vad som är normala inkomster. Detta betyder, som andra har varit inne på, att vi får en enorm bostadssegregation i Stockholm. Vem har råd att bo i Stockholm? Vi märker ju också att det börjar gå bakåt för Stockholm. Tillväxten är inte så stor längre. Och går det dåligt för Stockholm, går det faktiskt dåligt för hela Sverige. Finansministern har flera gånger sagt att vi inte har några nya argument att komma med. Min fråga till finansministern är: Om vi nu skulle ha några nya argument, skulle finansministern ändra sig då? Tillåt mig att tvivla på det. Det tror jag inte. Och varför ska vi komma med nya argument? De vi har använt ett antal år håller faktiskt fortfarande beroende på att ingenting har hänt. Våra argument är inga dagsländor som bara dyker upp och försvinner dagen efter. Nej, våra argument håller faktiskt på sikt. Det är intressant att lyssna på finansministern. Han säger att regeringen har tvingats att vidta åtgär- der. Sedan räknar han upp några åtgärder man har gjort. Tvingats till, säger han. Lyssna på ordvalet! Det är alltså under galgen man har gjort det. Man har inte gjort det för att göra det lättare för folk, utan man har tvingats till detta. Men i verkligheten är det ju så att det man har tvingats till har gett mer klirr i statskas- san. Folk har fått betala mycket mer. Min slutliga fråga handlar om arvskatten som också berör folk som bor. Jag vet inte om finansmi- nistern någon gång har träffat en änka som har fått sälja sitt hus där hon har bott i 25 år med sin man. Inte nog med att mannen går bort, utan hon får sälja huset för att hon inte har råd att betala arvsskatten. Vad kommer att ske med denna? Vi har väntat ganska länge på att få något besked om det. Nu har finansmi- nistern möjlighet att ge detta besked i dag. Fastigheter beskattas många gånger om. Man kö- per dem eller bygger dem med beskattade pengar. Sedan är det fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- skatt och säljer man så åker man på reavinstskatt. Nog är det en rejäl mjölkkossa för staten. Finansmi- nistern har, som flera har sagt, världens chans här i dag att ge ett klart besked till folk som står i begrepp flytta. En del har tyvärr redan flyttat. Då skulle de som står i begrepp att flytta känna att de kan börja packa upp igen och bo kvar.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 129 Bosse Ringholm (S)

Herr talman! Fastighetsskatten är som bekant en del av vårt kapitalbeskattning. Det konstaterade till exempel den borgerliga regeringen redan 1992 då finansminister Anne Wibble lade fram en propositio- nen om fastighetsbeskattningen. Det är på den grun- den som fastighetsbeskattningen har gått vidare. Jag tror inte att något borgerligt parti i dag skulle vilja slopa hela fastighetsskatten och samtidigt exempelvis ta bort barnbidraget eftersom barnbidraget i stort sett motsvarar de pengar som fastighetsskatten inbringar. Inte ens Moderata samlingspartiet, som i valrörel- ser och här i talarstolen säger att de vill slopa fastig- hetsskatten, gör det i realiteten. Nyligen har Moderata samlingspartiet föreslagit att fastighetsskatten ska avskaffas om tio år. Moderaterna vill inte avskaffa fastighetsskatten den här mandatperioden och inte ens nästa mandatperiod, utan först om tio år. Det är väl ett uttryck för att inte ens Moderata samlingspartiet skulle vilja föreslå att man slopar barnbidragen för att kunna ta bort fastighetsskatten. Det är en realitet att antalet försålda hus i Sverige inte har undergått någon dramatisk ökning på det sätt som interpellanterna försöker ge sken av här. Man försöker ge sken av att strängt taget hela svenska folket tvingas sälja sina hus i dagarna. Så är det ju inte. Vi har inte haft någon dramatisk förändring av fastighetsförsäljningen under senare år. Man ger ett intryck av att det bara finns en enda kostnad för den som bor i en fastighet, nämligen fastighetsskatten. Det verkar som om det inte finns några uppvärm- ningskostnader, inga kapitalkostnader, inga kostnader för vatten, avlopp, energi och mycket annat. Det är klart att fastighetsskattens andel kan vara högre i de fastigheter där man inte har någon kapital- kostnad, det vill säga där man har haft sitt hus under mycket lång tid och inte längre har några lån. Då är andelen naturligtvis högre. Men i absoluta tal har man ju oftast mycket lägre boendekostnader om man har amorterat av sina kapitalkostnader och inte har några lån längre. Det är naturligtvis rimligt att titta på vad den samlade boendekostnaden är. Där är inte fastig- hetsskattens andel så särskilt hög, men så framställs det här i diskussionen. Jag skulle också gärna vilja peka på att i borger- ligt styrda kommuner, inte minst de som finns här i Stockholms län, byggs det strängt taget inga bostäder. Det är där den stora segregationen finns. I Björn Ha- miltons Danderyd, i Moderaternas Lidingö och Mo- deraternas Täby finns den stora boendesegregationen. Där kan inte ens de ungdomar som växer upp i de här kommunerna tänka tanken att kunna bo kvar i kom- munen. Det fordras miljoninsatser för att över huvud taget få någonstans att bo i de här moderatstyrda kommunerna. Är det någon som har varit framgångs- rik i sina boendeprojekt är det väl Moderaterna som har skapat mer segregerade områden i Stockholms- området och på annat håll i landet än någon annan- stans i Sverige. Vill någon se boendesegregation i praktiken ska man söka upp en moderatstyrd kom- mun. Där finns det hur många åskådningsexempel som helst. Kristdemokraterna säger att de vill avskaffa boen- deskatten. De vill kalla skatt för avgift. Jag tror inte att det är någon skillnad för den vanliga fastighets- ägaren om det heter skatt eller avgift. Han eller hon kommer att få betala den avgift som Kristdemokra- terna kommer att vilja ha. Nej, regeringen har faktiskt vidtagit en rad åtgär- der för att försöka förhindra kraftiga negativa effekter för vanligt folk av de kraftiga prisstegringar som har funnits på grund av bristande borgerligt bostadsbyg- gande. Vi har gjort det genom att minska fastighets- skatten, reducera förmögenhetsskatten och införa en begränsningsregel. Det handlar om just det som Gun- nar Andrén talar om, nämligen en skatt efter bärkraft. Vi har skyddat dem med de allra lägsta inkomsterna och framför allt pensionärerna.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 130 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Detta är en märklig diskussion på många sätt och vis. Det är klart att inte hela svenska folket säljer sina hus, men det är inte det vi säger heller. Det räcker väl om det är någon enstaka pro- mille som staten driver från hus och hem. Det måste ju vara fel. Som jag sade alldeles i början får man in 24 mil- jarder, som bland annat kan gå till barnbidrag och andra saker. Men att man behöver intäkten kan inte vara något alibi för att man tar ut den här intäkten på ett oskäligt, orimligt och orättvist sätt. Jag tycker att vi har haft så oerhört många argument här i dag som finansministern borde kunna ta med sig och göra någonting positivt av. Marietta de Pourbaix-Lundin tog ju upp att det står att boendet är en social rättighet. Det verkar på något vis som om det räcker att det gäller för 97 % av befolkning. De sista tre procenten är ändå inte så många. Jag tycker att det är ett väldigt gravt uttalan- de. Det måste väl ändå vara rättvisa för alla som gäll- er. Sedan återkommer finansministern till att det var en borgerlig regering 1992. Jag säger detta igen: Jag tror att om vi hade haft en borgerlig regeringen sedan 1992 hade vi kunnat diskutera det här problemet på ett förnuftigare sätt än vad vi gör just nu. Jag krävde inte att finansministern skulle ta åt sig Folkpartiets budgetförslag. Det hade väl varit lite förmätet att göra det. Vi föreslår att det ska vara 1997 års nivå och 6 miljarders skattelättnad. Men finans- ministern borde åtminstone kunna ha den minimiin- ställningen att man kan frysa detta och lägga nuva- rande process på is medan man gör någonting åt sy- stemet. Jag tycker att det inte är en alltför vågad sats- ning på framtiden.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 131 Nina Lundström (Fp)

Herr talman! Det byggs inte i borgerligt ledda kommuner, säger finansministern. Jag skulle vilja säga att det inte byggs någonstans. Ett direkt råd åtminstone från oss i Folkpartiet är följande. Bostads- utskottet och handeln ska nästa vecka diskutera en proposition från regeringen om investeringsbidrag för byggande av små hyresrätter. När så många har så starka synpunkter på det förslaget vill jag säga: An- vänd de pengarna i stället för att åtgärda delar av problemen med fastighetsskatten! Varför lägga ned pengar på någonting som inte kommer att fungera? Använd de här miljarderna till att åtgärda en del av problemen med fastighetsskatten! Det är vår entydiga signal. Vidare ska vi komma ihåg att fastighetsskatten drabbar även boende i flerbostadshus. Det allmännyt- tiga bostadsföretaget i min hemkommun betalar långt över 30 miljoner kronor per år i fastighetsskatt. Påståendet att de som debatterar här i dag skulle vilja minska barnbidragen för att kunna åtgärda fas- tighetsskatten är - ursäkta mig, herr talman! - en ren dumhet. Det är ingen här som över huvud taget har föreslagit något sådant utan det är en helt egen kon- struktion av finansministern. Finansministern vill inte diskutera det som interpellationerna avser: hur man ska åtgärda problemen med att människor får lämna hus och hem på grund av att fastighetsskatten drabbar så enormt hårt på vissa ställen. Det är ju så att fastighetsskatten inte drabbar alla husägare i hela Sverige utan vissa husägare, nämligen låginkomsttagare och medelinkomsttagare som inte kommer att kunna behålla de här husen. I varje fall tycker jag att det är fruktansvärt. Nu återstår ändå för finansministern att här ta chansen och tala om vad finansministern avser att göra.

Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 132 Stefan Hagfeldt (M)

Herr talman! Jag måste tyvärr på nytt konstatera att jag inte får något svar på mina frågor. I mitt första inlägg använde jag väldigt mycket tid åt att ta upp ett fall där man kan få ett två till tre gånger för högt taxeringsvärde. Det är bevisligen så, men det intresse- rar tydligen inte finansministern. Han gör över huvud taget inte en enda kommentar till detta. Jag är övertygad om att också finansministern är ute och träffar pensionärer. Finansministern och jag har säkert råd att betala en fastighetsskatt på ålderns höst, men vanliga pensionärer har inte så hög pen- sion. Begränsningsregeln om 5 % hjälper till exempel inte den pensionär som jag tog upp. Han har betalat sina lån, och han har varit händig och har själv kunnat underhålla sitt hus. På ålderns höst tillkommer plöts- ligt att han inte längre kan stå på stegen och måla. Han måste använda yrkesmän. Han sade att om han inte hade någon fastighetsskatt skulle han kunna använda motsvarande summa till att underhålla huset och bo kvar. Något måste väl finansministern ändå ta åt sig av den här debatten. Den gäller personer i små omstän- digheter och med låga pensioner, och de anser att det här är oerhört viktigt. Jag vidhåller också att det är viktigt. Boendet är bland det mest fundamentala för väldigt många människor. Avslutningsvis vill jag säga att vi moderater fak- tiskt vill avskaffa fastighetsskatten. Det kan ta tio år, och med en bättre tillväxt kan det gå snabbare. Vi kommer att sänka den varje år. Finansministern har inga som helst andra ambitioner än att det minsta som han vill ta in är 24 miljarder, och den summan kom- mer kanske att öka i fortsättningen. Jag tycker fak- tiskt att finansministern ska gå hem och tänka igenom det här och ta kontakt med några som ligger illa till med sitt boende. Då kanske han inser att något måste göras.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 133 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte fick något svar på mina frågor, varken när det gäller bo- staden som en social rättighet eller när det gäller vad som är en normal inkomst, 50 000 kr per månad eller något annat. Jag fick inte heller något svar när det gällde arvsskatten. Jag blev väldigt irriterad på finansministern när han beskrev Moderaternas förslag eftersom han inte fullständigt redovisade vad det innebär. Vi vill frysa taxeringsvärdena, vilket skulle hjälpa oerhört många att få råd att bo kvar. Vi har vidare lagt fram förslag om hur man suc- cessivt ska avveckla fastighetsskatten. Vi vill i två steg avskaffa förmögenhetsskatten. Vi vill också avskaffa arvs- och gåvoskatten. Vad gör finansmi- nistern? Ingenting. Han har vidtagit vissa åtgärder som har fått motsatt effekt och som gjort att folk har fått betala in 6,7 miljarder kronor mer till statskassan. Det är de åtgärder som finansministern har vidtagit. Våra åtgärder gör att folk faktiskt får betala mindre och har råd att bo kvar. Jag har haft ett antal debatter med finansministern i den här frågan, och det är hela tiden fråga om upp- repningar. Jag tycker att det är ett oförskämt och billigt trick att sätta vårt förslag om sänkning av fas- tighetsskatten mot att vi skulle vilja ta bort barnbidra- get. Jag förbehåller mig rätten att själv tala om vad Moderaterna föreslår, och vi har inget sådant förslag. Jag tycker att vi en gång för alla kan slå fast detta, för finansministern har använt detta trick ganska många gånger. För mig är det välfärd att folk har råd att bo kvar, men det är det tydligen inte för finansministern. Min sista fråga till finansministern är: Hur många ska behöva flytta innan Bosse Ringholm och regeringen gör någonting? För mig är en enda som har behövt flytta på grund av fastighetsskatten en för mycket. För finansministern krävs det tydligen att bra många fler måste flytta innan han gör något. Jag tvivlar ock- så på att han gör något ens då.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 134 Bosse Ringholm (S)

Herr talman! Under senare år har vi haft en god ekonomisk utveckling i Sverige, och det har gjort att det också har varit en kraftig ökad efterfrågan på bostäder. Inte minst i storstadsområdena, där det i många borgerligt styrda kommuner inte har byggts några bostäder, har detta tagit sig uttryck i kraftiga prisstegringar. Det har gjort att regeringen vid olika tillfällen har försökt att justera utvecklingen på fas- tighetstaxeringens område. Det har vi gjort därför att vi tycker att det är rimligt att skydda just lågin- komsttagare. Jag kan säga till Stefan Hagfeldt att det är just de som har låga inkomster, pensionärerna, som skyddas av begränsningsregeln, vilken egentligen inte något av de borgerliga partierna tyckte om. Nu erkänner Stefan Hagfeldt att det även med moderat styre kom- mer att ta minst tio år innan fastighetsskatten avskaf- fas. Det är väl en ringa tröst för barnfamiljerna att det kommer att dröja tio år innan man då blir av med barnbidraget. Det är faktiskt så att barnbidraget i dag kostar lika mycket pengar som vad vi får in på fastig- hetsskatten, och då får barnfamiljerna behålla sitt barnbidrag i varje fall tio år till. Men det är borta om tio år, när fastighetsskatten ska tas bort enligt Mode- raternas förslag. Jag tror att Moderaterna har insett att det är svårt att åstadkomma ett så stort inkomstbortfall för staten, och därför försöker man hela tiden flytta frågan fram- åt. Man argumenterar för en sänkt skatt men förmår inte i verkligheten föreslå ens det. Folkpartiets Nina Lundström vill naturligtvis, som hon själv säger, försvåra nybyggnationen, och det drabbar unga människor. Det är inte unga människor som säljer sina fastigheter utan unga människor vill ha bostäder. Jag tycker att det är lite upprörande att hon vill försvåra för unga människor att få utrymme för att kunna bo i lägenheter eller i hus. Det är därför som vi socialdemokrater exempelvis har lagt fram förslag om och även fått kammarens stöd för sänkt moms på boendet och om investeringsbidrag. Det ger unga människor möjligheter till ett bra boende.

Intressenter

Frågeställare

Lars TysklindFP

Besvarad av

Bosse RingholmSocialdemokraterna