Fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin
Interpellation 2007/08:699 av Nilsson, Jennie (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Svar fördröjt anmält
- 2008-06-02
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
- Besvarad
- 2008-06-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:699 Fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin
av Jennie Nilsson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Till hösten börjar de första deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin beröras av det som benämns fas tre, en varaktig och samhällsnyttig sysselsättning.
Mina frågor till arbetsmarknadsministern är:
Vad har ministern avsett att fas tre ska innehålla?
På vilket sätt har ministern sett till att berörda aktörer är inblandade i processen att utforma förslaget?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:699
Webb-tv: Fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:125 Tisdagen den 10 juniProtokoll 2007/08:125 16 § Svar på interpellation 2007/08:699 om fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin
Protokoll från debatten
Anf. 119 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jennie Nilsson har frågat mig vad jag har avsett att fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin ska innehålla. Jennie Nilsson har också frågat mig på vilket sätt jag har sett till att berörda aktörer är inblandade i processen att utforma förslaget.
Låt mig börja med att upplysa att de första deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin beräknas nå fas tre först våren 2009, inte i höst som Jennie Nilsson påstår.
I beredningsprocessen, som är i full gång inom Regeringskansliet, ingår att diskutera utformningen med alla berörda parter. Regeringen avser att återkomma i ett senare sammanhang med formerna för jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.
Anf. 120 Jennie Nilsson (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.
Jag måste - tyvärr får jag väl säga, för det är aldrig roligt att ha fel - börja med att medge att ministern har rätt i den del som handlar om att det är till våren som de första i jobb- och utvecklingsgarantin kommer att bli berörda av fas tre.
Jag ska kanske redovisa skälet till varför jag skrivit interpellationen och varför jag hade fel i den slutsatsen. Det är på det sättet jag fått det tillställt mig när jag varit ute och bland annat besökt Arbetsförmedlingen och olika program med människor som eventuellt kommer att bli berörda av detta. Där har man beskrivit en oro över att man inte vet vad som händer till hösten. Här finns nog en hyfsat vitt spridd missuppfattning om vad det är som gäller. På så sätt var det bra att vi fick denna interpellationsdebatt och det blev klargjort.
I det här fallet är det också bra att ministern har rätt för då finns det lite mer tid. Detta är inte okomplicerat skulle jag vilja påstå. Det lilla jag känner till om fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin är att den är tänkt att vara en varaktig samhällsnyttig sysselsättning. Eftersom jag känner till att man från regeringens sida inte tyckte att plusjobben var en god idé - de hade samma utgångspunkt, att det skulle vara fråga om en samhällsnyttig sysselsättning - och därför avvecklade dem får vi utgå från att det finns ett större, vidare, mer genomgripande tänk någonstans som innefattar det privata näringslivet och kanske även sociala föreningar och annat.
Problemet är att även om ministern har mer tid på sig än jag trodde när jag skrev interpellationen är det ändå inte fråga om så förskräckligt mycket tid för att göra ett genomgripande förslag som är bra och innebär en varaktig samhällsnyttig sysselsättning, inte konkurrerar med befintliga arbetsuppgifter, är konstruerad på ett sådant sätt att den inte låser in människor så att de inte kan gå vidare om möjligheter skulle finnas och så vidare. Det är en grannlaga uppgift. Den görs dessutom tillsammans med andra aktörer, för några aktörer måste väl i rimlighetens namn vara inblandade i detta. Då tror jag att man behöver den tid som finns.
Jag tror också att det är hög tid att ministern lite grann utvecklar vad det är man tänkt sig från Arbetsmarknadsdepartementets sida. Vilka är riktlinjerna? Vad är det man vill? Vad är det man tänkt sig? Det är viktigt för att de som berörs ska kunna förbereda sig. Då avser jag även de aktörer som eventuellt ska vara inblandade i detta. Också de behöver antagligen en hyfsat lång startsträcka för att tänka, vara kreativa, förbereda sig och rigga någon form av organisation för detta. Men jag avser också alla andra som kommer att bli berörda. Det handlar då inte om att de ska förbereda sig och rigga något, men de kan behöva få höra vad det är man tänker sig.
Det finns en stor oro kring detta just nu. Vad betyder det? Vad kommer det att innebära för den enskilde individen? Jag tror att det finns ett värde i att ministern kanske något utvecklar sitt svar, alltså ger ett lite utförligare svar än det extremt korta jag fick inledningsvis. Det är inte för min skull, utan för de berörda aktörernas skull och för deras skull som blir berörda av åtgärderna.
Anf. 121 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Först och främst vill jag tacka för interpellationen, för om det finns några tveksamheter om tiden är det här ett bra sätt att klargöra vad som gäller tidsmässigt.
Jag skulle gärna berätta mer för Jennie Nilsson och för dem som lyssnar på debatten eller läser protokollet, men, som sagt, vi håller just nu på att arbeta intensivt med detta. Vi har även partssamråd med parterna på arbetsmarknaden och andra intresserade för att kunna lägga fram ett förslag som jag räknar med kommer i budgeten i höst och som tydligare definierar innehållet.
Jennie Nilsson har helt rätt. Det här är en riktigt svår utmaning, och den har vi brottats med - höll jag på att säga - oavsett regering och oavsett land. Vad gör vi med personer som har väldigt svag förankring och väldigt lång tid i utanförskap?
Ofta, eller åtminstone inte sällan, vet vi att det är en kombination av olika problembilder som ligger bakom. Det är inte bara, om jag får säga så, långtidsarbetslöshet, utan det kan också vara annat: psykosocial ohälsa, alkoholproblem, sjukdom eller vad det nu kan vara. Då gäller det att man, precis som Jennie Nilsson säger, hittar olika typer av åtgärder, varaktig samhällsnyttig sysselsättning, som så lite som möjligt har inlåsningseffekter, som tar erfarenheter från andra länder och försöker hitta en framkomlig väg som gör att man i den bästa av världar även därur finner en väg tillbaka till ett normalt arbete. Jag vet att Jennie Nilsson och jag delar den uppfattningen.
Men det är som sagt svårt. När man åker runt och pratar med andra länder - jag pratar inte bara om Laval med de andra medlemsstaterna i Europeiska unionen, utan också om den här målgruppen - inser man att vi har precis samma typ av problem när det gäller personer som befinner sig i långvarigt utanförskap. Hur gör man? På vilket sätt kan man arbeta för att de också ska finnas med på arbetsmarknaden och ha möjlighet att komma tillbaka till en ordinarie anställning?
Jag hoppas att vi kan fortsätta den debatten efter det att vi har presenterat det förslag som vi förhoppningsvis kommer att lägga fram i budgeten i höst.
Anf. 122 Jennie Nilsson (S)
Herr talman! Jag kan börja med att säga att jag absolut har för avsikt att ta den där allra sista bollen. Jag kommer så fort jag ser något förslag med all säkerhet att interpellera på det. Jag hoppas att jag kommer att göra det med utgångspunkten att det är någonting jag gillar.
Jag tror att vi alla skulle tjäna på att kunna hitta en så bred förankring som möjligt kring den här typen av frågor. Det är inte lyckat med den hantering som det blev exempelvis med plusjobben. Det blir en form av falsk trygghet. När man byter regering försvinner de gamla åtgärderna och det är något nytt som ska gälla. Däremellan blir det vakuum. Det är inte bra.
Jag hoppas att ministern och departementet utöver att arbeta med berörda aktörer, vilket man som ministern nu säger gör, snart, och då menar jag väldigt snart, börjar göra det i ett lite mer öppet forum, så att det blir någon form av transparens i diskussionen, så att så många människor som möjligt på ett så tidigt stadium som möjligt har möjlighet att vara med och ha synpunkter på hur det här bäst skulle kunna utformas. Jag hoppas också att man gör det på ett sådant sätt att man kan skaffa sig en bred politisk förankring för hur det här ska utformas i framtiden. Det tror jag att alla skulle tjäna på.
Jag har en liten sak till. Det finns så inte himla mycket att debattera nu egentligen. Jag ska inte hålla ministern i talarstolen längre än nödvändigt. Jag ser att hans ben snart börjar domna bort.
Det handlar om socialförsäkringen. Vi debatterade förra veckan det som kallas rehabkedjan. Även där hänvisar man från vissa håll till det som är det sista steget. För de människor som inte kommer tillbaka hänvisar man till fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin. Det innebär att det här sannolikt kommer att bli ganska stort. Det kommer att beröra väldigt många människor. Åtminstone finns risken att det vid vissa tider berör väldigt många människor. Detta är mest som input till hur viktigt det är att det här blir en transparent och öppen diskussion där man faktiskt lyssnar till dem som ska jobba med det här, dem som är berörda och dem som har god inblick i vad som skulle kunna bli bra och vad som inte skulle kunna bli bra.
Jag kan avslutningsvis säga att det kanske är tur att det här inte är en debatt om arbetsmiljö eller folkhälsoarbete. Jag tror att ministerns egen arbetsmiljö i nuläget är lite halvusel. Men tack i alla fall!
Anf. 123 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag tackar för Jennie Nilssons engagemang i min arbetsmiljö. Men det ska säkert gå bra!
Jag ser fram emot Jennie Nilssons interpellationer i det här ämnet framöver. Jag vill jättegärna debattera den här frågan mer och också i den mån det går försöka hitta ett konstruktivt samarbete. Det vore väldigt bra. Det här problemet känner ingen partifärg. Det finns där, och vi måste på olika sätt hantera det.
Jag ska för en gångs skull säga något positivt om socialdemokratin och socialdemokratisk politik. Jag ser en öppning i jobbrådslaget och i debatter i övrigt när det gäller det här området. Jag skulle väldigt gärna föra och ser fram emot en intressant och framåtsyftande diskussion och debatt om detta. Vi kommer alla att ha det här problemet oavsett om vi sitter i regering eller i opposition. Därför håller jag med Jennie Nilsson om att det vore bra att ha en uthållig lösning som håller över mandatperioder och eventuella regeringsskiften, även om jag personligen hoppas att det dröjer länge än.
Tack, snälla Jennie Nilsson, för en god debatt, och glad sommar!
Oj, det kanske inte var slut än!
Anf. 124 Jennie Nilsson (S)
Herr talman! Det här var ovanligt tomt på innehåll i någon mening, så vi ska kanske inte utveckla det så mycket.
Men jag ska ändå göra en liten reflexion kring det sista som ministern säger. Det handlar om att han är väldigt positiv till det arbete som pågår i jobbrådslaget. Det är jättebra att man har noterat det.
Eftersom han gör den kopplingen kan jag inte låta bli att kommentera det jag tror att han har sagt sex eller sju gånger i dag. Han har hänvisat till ett uttalande av Sven-Erik Österberg. Jag kommer inte ihåg hur du uttrycker det, men det handlar om att det inte skulle vara så mycket nytt i politiken. Det är ett uttalande som är hämtat helt ur sitt sammanhang.
Jag kan hålla med om att det kanske kan låta lite småkul om man är företrädare för en moderat regering, eftersom alla argument och alla inlägg från er sida när det gäller att efterfråga socialdemokratisk förnyelse i grunden handlar om att man förväntar sig att vi ska ta ett steg åt höger. Jag hoppas att inte ministern menar att det är det som är förutsättningen för att vi ska kunna hitta breda lösningar i den här frågan, för det tror inte jag kommer att hända.
Vi kommer givetvis att ompröva vår politik, vad som är bra och vad som är dåligt. Men vi kommer att göra det utifrån socialdemokratiska grundvärderingar. De är desamma. Man ska titta på vad det är som fungerar och vad det är som inte fungerar. Man ska vara medveten om att politik, precis på det sätt som vi diskuterade i den förra debatten, alltid måste utvärderas och omprövas. Vissa saker blir bra, andra blir inte bra, och förutsättningarna förändras.
Detta håller vi på med, och det är kul att ministern har noterat detta och tycker att det är bra. Under förutsättning att han också tycker att det är bra att vi vidhåller våra socialdemokratiska grundvärderingar och fortfarande tror att vi kan hitta en lösning ser jag fram emot det.
Ha en trevlig sommar, ministern!
Anf. 125 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Då kanske jag bara får upprepa min önskan om en trevlig sommar, nu när det passar sig!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.