Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

familjeföretag

Interpellation 2001/02:165 av Larsson, Maria (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-10
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 januari

Interpellation 2001/02:165

 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om familjeföretag

De senaste åren har inneburit en dramatisk förändring i ägarstrukturen i svenska företag. I dag är det 35 % utländskt ägande i svenska börsnoterade företag. Antalet företagsköp under år 2000 ökade med 21 % jämfört med 1999 och för första gången var köpen fler än 1 000. Förlaget Förvärv & fusioner som tagit fram statistiken räknar med att de utländska köpen i Sverige kommer att öka.

Svenskt näringsliv står inför en kraftig föryngring de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är fortfarande familjeföretag. Bland dem finns en stor grupp fyrtiotalister som nu vill träda tillbaka. Åtta företagare av tio hoppas att barnen ska ta över.

Reglerna för fåmansbolag samt arvs- och gåvoreglerna upplevs som komplicerade vilket försvårar generationsskiften. Det är dessutom mycket kostsamt att genomföra ett generationsskifte. Ägarbilden i familjeföretagen har därför förändrats dramatiskt de senaste fem åren. Också i Gnosjöregionen är i dag det utländska ägandet ca 15 %. Antalet företag med utländskt ägande har mer än tredubblats de senaste tre åren. Utvecklingen går mycket snabbt.

Företagen på en mindre ort är inte bara producenter av varor och tjänster, de har ofta dessutom ett socialt engagemang. Det sociala kapitalet har varit av avgörande betydelse för framväxten av Gnosjöandan. Långsiktig ekonomisk utveckling kräver mer än konkurrens på det lokala och regionala planet. Det krävs samarbete och förtroende.

Självfallet är det sunt och riktigt att utländska investerare kommer in på den svenska marknaden i större omfattning ju mer ekonomin internationaliseras. Utländska ägare kan ge potential för ny utveckling och en tillgång till nya marknader. Men med den takt som utförsäljning av svenska familjeföretag nu sker är det alarmerande.

Det vore mycket olyckligt om andelen svenska familjeföretag skulle minska kraftigt. Familjeföretagen arbetar oftast långsiktigt i ett nära och ansvarsfullt ägande. Man har också visat god överlevnadsförmåga i lågkonjunkturer. Skulle andelen familjeföretag minska innebär det enligt forskaren Emil Emling minskad ekonomisk stabilitet och ökat risktagande i svenskt näringsliv.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till näringsminister Björn Rosengren:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att underlätta för fortsatt ägande i fåmansbolagsform?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:165, familjeföretag

Interpellationsdebatt 2001/02:165

Webb-tv: familjeföretag

Protokoll från debatten

Finansminister Bosse Rin (S)
Anf. 179 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Maria Larsson har frågat näringsmi- nister Björn Rosengren vilka åtgärder han ämnar vidta för att underlätta fortsatt ägande i fåmansbo- lagsform. Hon anför att reglerna för fåmansbolag samt arvs- och gåvoskattereglerna upplevs som komplicerade, vilket försvårar generationsskiften i fåmansföretag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över de regler som gäller för beskattning av utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag samt de särskilda regler i arvs- och gåvoskattelagstiftningen som gäller vid arv och gåva av företag, den s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12). Enligt regeringens direktiv (dir. 1999:72) är en grundläggande utgångspunkt i utredarens uppdrag att pröva olika möjligheter till förändring för att stimule- ra tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i få- mansföretagen i Sverige. En genomgående kritik mot reglerna har varit systemets komplexitet. Det är där- för väsentligt att systemet förenklas. Vidare ska utre- daren överväga olika ändringar som kan underlätta generationsskiften av företag. Utredaren ska bl.a. se över värderingen av företagsegendomen och de vill- kor som i dag ställs upp i samband med gåva av fö- retag. Uppdraget ska vara avslutat senast den 31 maj i år. Regeringen avser att återkomma med förslag till förändringar efter sedvanlig remissbehandling.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 180 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag får också tacka finansministern för svaret. Det är kort och koncist. I stort sett hänvisas det bara till den pågående 3:12-utredningen som ska vara avslutad den 31 maj i år. Utredningen har fått ganska omfattande direktiv. Vid första åsynen av dem blir man ganska hoppfull. Det är positivt att den socialdemokratiska regeringen har insett att det regelverk som man har infört inte håller om man vill behålla företag och möjliggöra tillväxt i landet. Det är hoppfullt. Men det måste bli skarpa förslag av den här utredningen. Tyvärr avise- ras att det kanske bara är smärre förändringar som planeras, förändringar som visserligen kan göra livet något lättare för fåmansbolagen men som inte kom- mer att undanröja de grundläggande problemen. Låt mig ge ett konkret exempel, en interiör från ett svenskt fåmansbolag i dag! Företaget startades 1914, ägs nu av en tredje generation som vill lämna över till den fjärde. Många familjeföretag i Sverige i dag ägs av 40-talister som just nu ser sig om efter möjligheten att trappa ned och lämna över. Åtta av tio sådana företagare hoppas att barnen ska ta över. Det har gått bra för det här företaget. Omsättning- en har ökat från 7 miljoner kronor 1980 till 53 miljo- ner kronor i dag. Lönsamheten har alltså varit god. Som så många fåmansbolagsägare har man i första hand värnat om sitt företag när vinsterna har uppstått, dvs. man har återinvesterat vinsten i lokaler och ma- skiner. Ur egenintresse hade det ju varit klokare att successivt lyfta mer kapital ur bolaget för privat bruk, men det hade varit mindre ansvarsfullt, och vi vill ju ha ansvarsfulla företag. Om företaget förs över som en gåva på 50 miljo- ner kronor till sonen beskattas sonen som privatper- son med ca 15 miljoner kronor. För att man ska kun- na betala den gåvoskatten med skattade pengar be- hövs ett rejält uttag i företaget på i storleksordningen 30 miljoner. Detta blir helt orimligt. Om sonen står kvar som ägare i fem år kan man klara sig med en gåvoskatt på 4 miljoner och med ett högre uttag i företaget, naturligtvis, alternativt lånade pengar. Men vem vågar när man kan bli efterskattad på grund av att ett konjunkturläge gör att man måste avyttra delar av företaget. Fem år är en ganska lång tid. Sju av tio unga i nästa generation vill inte ta över. Det är lätt att förstå varför. Företagets kapital urhol- kas. Man börjar med en stor låneskuld i en snabbt föränderlig omvärld, för att inte tala om hur det blir om man också ska lösa ut syskon, vilket ökar låne- bördan ytterligare. Vad skulle finansministern vilja ge för råd till den ägare som önskar dra sig tillbaka och till sonen, som vill men inte vågar ta över?
Finansminister Bosse Rin (S)
Anf. 181 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Den kapitalvinstbeskattning som vi har är komplicerad, vilket jag också konstaterade i mitt svar. Det är därför som den s.k. 3:12-utredningen har fått omfattande direktiv och har ett omfattande arbete bakom sig. Jag hoppas att den, som jag sade, kan lämna sitt arbete, en rapport och ett betänkande, under våren. Jag vet inte varifrån interpellanten har fått upp- giften att regeringen inte avser att bry sig om de för- slag som utredningen lägger fram. Vi är i allra högsta grad intresserade av utredningens förslag och kom- mer naturligtvis mycket seriöst att behandla dem. Jag tycker att det är ett något märkligt påstående. Det finns ingen indikation om att vi inte med stor seriosi- tet skulle behandla utredningens förslag. Vi ser med spänning fram emot de förslag som utredningen kommer att lägga fram. Vi kommer naturligtvis sedan att återkomma till riksdagen med förslag på vanligt sätt.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 182 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Det är intressant att höra att finans- ministern bejakar att man har tillskapat ett komplice- rat regelverk som nu behöver förändras. Det är ändå ett erkännande av att ett misstag har skett. Indikationerna pekar på att man försöker lappa och laga en gammal lagstiftning som är komplicerad. Det brukar inte bli så bra. Det är bättre att bygga något nytt från grunden, att börja om på ett regelverk som blir enkelt och stabilt. Det ska vara ett regelverk som gynnar och skapar incitament för nyföretagande. Man ska kunna göra generationsskiften och gå- voskiften på ett bra och acceptabelt sätt som gör att de unga vågar ta över. I dag är det inte så. I dag säljs de svenska familjeföretagen till svenska investment- bolag och till utländska investmentbolag i en väldigt rask takt. I min hemmaregion, Gnosjöregionen, har antalet utlandsägda företag mer än tredubblats under de se- naste tre åren. Sex av tio svenska storföretagsledare tror att minst en ny stor uppköpsvåg väntar inom de närmaste fyra åren. Tyvärr minskar också nyföreta- gandet i Sverige - 16,2 %. Inte ett enda län uppvisar en ökning när det gäller nyföretagande förra året. Det här måste väl oroa också finansministern, och det hänger ihop: inget nyföretagande, inga generations- skiften. Det blir en utarmning av de svenska familje- företagen, som är den stabila grunden, som ofta står för ett uthålligt ägande också i lågkonjunktur. Är inte finansministern liksom jag oroad över det här? Femårsregeln i generationsskifteslagstiftningen måste avskaffas. Det kanske man kan hoppas att den här utredningen kommer fram till - jag hoppas det. Dessutom måste skattenivån sänkas. Det måste bli lättare att successivt överföra ett företag från en gene- ration till en annan. Det bundna kapitalet bör undan- tas från beskattning. Det är ett aktivt kapital som fortsätter att verka i företaget. Det behöver inte be- skattas förrän det löses ut i reella summor. Finansministern har sagt så här i en intervju som jag såg: Visst kan vi ändra kapitalskatterna, men den totala skattenivån måste bibehållas. Det är oklokt sagt. I så fall kommer den här utredningen inte att innebära den nyordning som Sverige skulle behöva. Kejsar Tiberius sade däremot någonting klokt. Han sade så här: En god herde klipper fåren men skinnar dem inte. Jag förutsätter att finansministern kan kommente- ra det här. Jag förutsätter också att finansministerns oskick att inte använda sig av alla replikerna upphör, för det är faktiskt att frånta oss riksdagsledamöter möjligheter till debatt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.