Falska fakturor

Interpellation 2005/06:281 av Bill, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-02-27
Anmäld: 2006-03-06
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2006-03-10
Sista svarsdatum: 2006-03-13
Besvarad: 2006-03-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 februari

Interpellation 2005/06:281 av Per Bill (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Falska fakturor

Många små företag upplever sig i dag vara övergivna av regering och myndigheter. Tryggheten från brott saknas, och i vissa branscher har det blivit hart när omöjligt att få en försäkring, beroende på risk för brott.

Många företag drabbas till och från av falska fakturor och ohederligt agerande.

Processen att bestrida kraven är lång och omständlig, och slutar sällan före det att domstolsprocess är utsatt. Först då brukar den falska fakturans avsändare acceptera nederlag och dra tillbaka saken från domstol.

Men trots att kravet fallit, kvarstår anmärkningen om ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. I dagsläget medger inte myndigheten förtida gallring på en sådan uppgift, då detta uppgetts leda till att intern kontroll omöjliggörs på grund av att handläggningen av ärendet och statistiken över antalet ärendet skulle bli felaktigt. Den juridiska person som råkat ut för detta måste klaga hos länsrätten, och sedan hos kammarrätten om kronofogdemyndigheten insisterar.

På grund av de omständliga processer som krävs för att bestrida kraven och det byråkratiska krångel som väntar hos kronofogdemyndigheten för att bli av med den plump i protokollet det innebär att ha en ansökan om betalningsanmärkning på sig betalar en del företag falska fakturor mot bättre vetande.

De vet att det är en sak att ha rätt, och en helt annan sak att få rätt. De vet också att det är bättre med en mindre kostnad för att bli av med problemet, än att ha ständigt pågående tvister med påstådda fordringsägare och bråk med myndigheterna.

De som i första hand väljer att köpa sig ur bekymren, trots att de har rätten på sin sida, är småföretagare. De har inte ekonomiska resurser nog att hålla sig med juridiska avdelningar som kan lägga tid och kraft på att skydda företaget och bevaka dess intressen.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att småföretagares rätt blir tillgodosedd så att de slipper betala falska fakturor mot bättre vetande?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2005/06:281

Webb-tv: Falska fakturor

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2005/06:86 Tisdagen den 14 marsProtokoll 2005/06:86 7 § Svar på interpellation 2005/06:281 om falska fakturor

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)

Anf. 34 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Per Bill har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa småföretagares rätt så att de slipper betala falska fakturor mot bättre vetande. Jag skulle vilja börja med att hålla med Per Bill om att så kallade bluffakturor utgör ett stort problem i dagens samhälle. Sådana fakturor utgör inte bara ett problem för de företag, enskilda eller föreningar som får ta emot dem utan motverkar också den seriösa verksamheten i de branscher där bluffakturorna främst förekommer. Både näringsidkare och konsumenter drabbas således av olika typer av besvär när de får krav på betalning avseende något som de aldrig har beställt. Att försöka komma till rätta med detta problem är en viktig fråga. Vad avser den grundläggande frågeställningen tycks jag och Per Bill vara helt överens. I sak är det viktigt att slå fast att ingen är skyldig att betala för en vara eller tjänst som inte har beställts. Och det är den som påstår att ett avtal har ingåtts som har bevisbördan för det. Det är därför viktigt att den enskilde bestrider, det vill säga gör invändningar mot, så kallade bluffakturor. Jag vill också understryka att förfarandet att skicka fakturor för varor eller tjänster som inte har beställts kan vara straffbart. Under vissa förutsättningar kan det vara fråga om bedrägeri enligt brottsbalken. Därutöver är det enligt den marknadsrättsliga lagstiftningen förbjudet för en näringsidkare att skicka bluffakturor. En ansökan om betalningsföreläggande registreras hos kronofogdemyndigheterna i den så kallade betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen. Men det är viktigt att framhålla att uppgifter om så kallade betalningsanmärkningar inte tillhandahålls av kronofogdemyndigheterna utan av privata kreditupplysningsföretag. Sådan verksamhet regleras i kreditupplysningslagen. Enligt den lagen ska uppgifter som är oriktiga eller vilseledande uteslutas ur kreditupplysningsregistren och kan därefter inte ligga till grund för betalningsanmärkningar. Det är Datainspektionen som har att övervaka att så sker. Även om den grundläggande lagstiftningen på civilrättens, straffrättens och marknadsrättens områden redan i dag innehåller bestämmelser som kan tillämpas vid utsändande av bluffakturor räcker inte detta. Också andra initiativ måste tas. Här kan särskilt nämnas åtgärder som vidtas av Svenskt Näringsliv, Svensk Handel samt det arbete som Konsumentverket bedriver mot bluffakturor. Jag kommer noga att bevaka det arbete som bedrivs för att säkerställa tillämpningen av gällande regler. Om det skulle visa sig nödvändigt med ytterligare lagstiftningsåtgärder kan jag komma att ta initiativ till sådana. Och här kan jag nämna att vi i Justitiedepartementet, med anledning av riksdagens tillkännagivande om fakturaskojeri förra året, har påbörjat ett arbete med inriktning på att obefogade ansökningar om betalningsförelägganden ska kunna leda till skadeståndsskyldighet för sökanden.

Per Bill (M)

Anf. 35 Per Bill (M)

Fru talman! Jag tackar justitieministern. Vi har en gemensam grundsyn i många av de här frågorna. Bluffakturorna är ett stort problem för småföretag, kanske mer än för andra eftersom de sällan har en juridisk avdelning så som många stora företag, men naturligtvis även för föreningar och privatpersoner. Jag håller med om att det inte finns någon skyldighet att betala och att man ska bestrida. Jag håller också med om att det kan vara olagligt att skicka ut bluffakturor och att det kan vara straffbart. Om detta är vi alltså överens. Ministern har en resonerande attityd, och därför skulle jag vilja övertyga ministern om att det nog behövs åtgärder redan nu. Vad som sker är lite grann av - vi ska egentligen inte använda engelska uttryck - chicken race där den som är mest uthållig vinner. Det stämmer tyvärr i många av de här fallen. Det handlar ofta om att någon skickar ut en faktura som är kryddad eller falsk och som bestrids av företaget eller föreningen. Fakturan beläggs senare med betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten. Även det bestrids av företaget. Sedan avgörs det hela i tingsrätten. Men är det fråga om en bluffaktura eller en kryddad faktura brukar ofta den som fakturerat, precis innan tingsrättsförhandlingarna, dra tillbaka den. Här kommer problemet. Trots att alltså själva kravet har fallit kvarstår anmärkningen om ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Det är här som det är ett problem. I dagsläget medger inte myndigheten förtida gallring av en sådan uppgift då detta uppgetts leda till att intern kontroll omöjliggörs på grund av handläggningen. Det handlar också om statistik över ärenden, att den skulle kunna bli felaktig. Då blir det bara för företaget att klaga hos länsrätten och sedan hos kammarrätten, om det skulle behövas, för kronofogdemyndigheten insisterar på att ha kvar uppgifterna för sin statistik. Det är här som jag har en fråga till justitieministern. Är statistik på kronofogdemyndigheten viktigare än upprättelse för företag och företagare som haft problem med att ha blivit utsatta för falska eller kryddade fakturor? Det är egentligen här problemet ligger, inte någon annanstans. Ska de här företagen framstå som dåliga betalare fastän de egentligen är brottsoffer och har blivit utsatta för en falsk faktura eller en kryddad sådan?

Thomas Bodström (S)

Anf. 36 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Vi ska inte behöva upprepa det vi är överens om. I den konkreta frågan är det så att uppgifterna i kronofogdemyndighetens databas om betalningsföreläggande som utgör betalningsanmärkning bara gäller en ansökan - det är inte en betalningsanmärkning. Det är uppgifter som finns i kreditupplysningsföretagens databas. Om det är klarlagt att det finns en sådan uppgift i ett kreditupplysningsregister som har sin grund i en bluffaktura ska den uppgiften rättas och raderas ur registret. Därefter finns det ingen betalningsanmärkning kvar heller hos kreditupplysningsföretaget som kan ligga till grund för en betalningsanmärkning eller till en negativ kreditbedömning. Det finns alltså heller ingen betalningsanmärkning hos kronofogden där man kan gå in och se att någon har varit sen. Det är bara själva ansökan, inte en betalningsanmärkning.

Per Bill (M)

Anf. 37 Per Bill (M)

Fru talman! Det är här problemet uppstår. Det är flera företag som har blivit utsatta för detta. De är mycket tydliga på att när kravet har fallit kvarstår själva anmärkningen om ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Här har myndigheten flera gånger sagt: Nej, man tänker inte tillåta en gallring därför att när uppgiften från början lämnades var det två stridiga parter. Fem minuter innan själva tingsrättsförhandlingarna börjar hoppar den ena parten av. Det, anser jag, borde vara fullt tillräckligt för att man ska kunna tillåta en gallring. Fru talman! Jag har respekt för att det ska vara ordning och reda på myndigheter, att de ska kunna följa upp saker statistiskt, att de ska kunna se över hur många ärenden som handläggs av varje handläggare och så vidare. Men i så fall skulle man kunna stryka själva uppgiften om vilket företag det handlar om. Parterna kan strykas, men själva målet kan stå kvar på sådant sätt att det kan användas i olika statistik. Det kan inte vara företag A, B eller C som utgör grunden för kronofogdemyndighetens statistik. Jag är lite hoppfull på grund av den resonerande attityden i justitieministerns svar. Jag tror att här har vi en myndighet som just nu mera tittar på statistik. I ett ärende som för tillfället ligger i domstol har kronofogdemyndigheten gått vidare för att ha kvar denna typ av information. Jag vet att vi inte ska diskutera enskilda ärenden i kammaren, men det finns alltså pågående rättsprocesser där myndigheten så att säga vill fortsätta att ha kvar dessa uppgifter trots att de kan vara menliga för företaget och det kan framstå som att företaget är en dålig betalare. Vi hörde senast i dag att de så kallade blancolånen, det vill säga lån som man kan få om man har lite problem med sin historik, har ökat väldigt mycket och lär ha uppgått till 5 miljarder kronor det senaste halvåret. Jag tror att både justitieministern och jag väldigt ogärna skulle ta den typen av lån för våra hus och hem med tanke på de skyhöga räntor som det ofta är fråga om.

Thomas Bodström (S)

Anf. 38 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Jag har försökt förklara hur systemet fungerar. Jag ska inte säga att det här är det absolut enda system som alltid ska finnas i alla tider. Det finns vissa rättsprinciper som vi alla har, men jag ska inte säga att det här är det allra viktigaste. Men det är så här som det fungerar i dag. Det är alltså inte en betalningsanmärkning, men det finns en uppgift om att en sådan har ansökts, på samma sätt som man ansöker om en stämning i en domstol. Där finns det också ett protokoll på att ett företag har stämts. Men jag tänker inte låta det här framställas som att det vore en fullständigt omöjlig uppgift. Jag tänker inte heller stå och ge några löften i andra riktningen. Jag kan bara säga att jag har förståelse för det som Per Bill säger. Jag tycker att det finns goda grunder att fundera över den saken, men så här fungerar systemet i dag. Det viktigaste för mig är att det inte finns några betalningsanmärkningar som kan användas. Men låt oss inte låsa fast oss i positioner som ska gälla i alla tider. Låt oss i stället konstatera att det finns ett problem och se om vi kan lösa det. Men inga löften ges som sagt härifrån nu.

Per Bill (M)

Anf. 39 Per Bill (M)

Fru talman! Med det konstruktiva svaret är jag alldeles nöjd. Tack så mycket.

Intressenter

Frågeställare

Per BillModeraterna

Besvarad av

Thomas BodströmSocialdemokraterna