fakturabedrägeri
Interpellation 2003/04:109 av Gerdin, Viviann (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-14
- Inlämnad
- 2003-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2003-11-28
- Sista svarsdatum
- 2003-11-28
- Besvarad
- 2003-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2003/04:109
av Viviann Gerdin (c) till justitieminister Thomas Bodström om fakturabedrägeriFlera tusen konsumenter runtom i landet har på senare tid drabbats av bluffakturor och hotfulla krav när de vägrat att betala för tjänster som de inte köpt. Främst handlar fakturakraven om modemkapningar och betaltjänster via Internet.
De drabbade känner sig maktlösa och även rädda på grund av bluffmakarnas metoder. I sin förtvivlan vänder sig de drabbade till kommunernas konsumentvägledare, där många nu drunknar i samtal rörande bluffakturor.
En rad anmälningar inkommer även till polisen men detta hindrar inte bluffmakarna att fortsätta bedriva sin verksamhet. Det senaste är att blufföretagen blivit tuffare och nu även går vidare till domstol för att driva in sin fordran.
Konsumentverket har uppmärksammat problemen med bluffakturorna och erbjuder konsumenterna dataprogrammet Bluffstopparen som kan laddas ned från deras hemsida. Bluffstopparen är ett försök att hejda Internetbedrägerierna genom att den fungerar som en portvakt.
Modemkapningar sker i dag mot Internetanvändare utan att de är medvetna om detta. Att bli uppkopplad till en betaltjänst ofrivilligt utan en aktiv handling från Internetanvändaren måste vara olagligt! Är bluffbolagens verksamhet olaglig måste den bekämpas. Finns det brister i konsumentlagstiftningen måste den snarast kompletteras.
Jag vill därför fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att stoppa den accelererande verksamheten med bluffakturor?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:109
Webb-tv: fakturabedrägeri
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:43 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2003/04:43 13 § Svar på interpellation 2003/04:109 om fakturabedrägeri
Protokoll från debatten
Anf. 82 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Viviann Gerdin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa den accelererande verksamheten med så kallade bluffakturor. Det är ett problem som jag har behandlat i riksdagen tidigare.
Jag vill börja med att ännu en gång understryka att ingen enligt svensk rätt är skyldig att betala för en vara eller tjänst som han eller hon inte har beställt.
Och det är den som påstår att ett avtal har ingåtts som har bevisbördan för det. Det är därför av största vikt att den enskilde bestrider, det vill säga gör invändningar mot, bluffkrav. Den debatt som blossat upp kring detta problem kan öka medvetenheten om detta. Konsumenter har i många fall fått rätt i Allmänna reklamationsnämnden när de utsatts för ogrundade krav.
Men det är naturligtvis inte tillräckligt att det bara överlämnas till den enskilde att bevaka sin rätt.
Det förfarande som Viviann Gerdin beskriver kan också vara såväl straffbart som förbjudet enligt den marknadsrättsliga lagstiftningen. Så kallad modemkidnappning är ett särskilt problem. Den nya lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation erbjuder möjligheter till ett bättre skydd. Lagen ålägger nämligen den operatör som utpekas att tillhandahålla telefoni till en fast anslutningspunkt åt allmänheten en skyldighet att erbjuda sina kunder avgiftsfria spärrar mot vissa typer av utgående samtal eller nummer. Operatören kan även åläggas skyldighet att erbjuda en spärr mot alltför höga telefonräkningar, kreditspärr. Att Konsumentverket nu dessutom erbjuder en möjlighet att gratis ladda ned en liknande spärrfunktion är ett uttryck för att staten är aktiv på området.
Också andra initiativ har vidtagits för att säkerställa att den enskildes skydd enligt lagen efterlevs i praktiken. Det gäller särskilt Rikskriminalens olika samverkansprojekt med bland annat Svenskt Näringsliv, Svensk Handels så kallade varningslista samt Konsumentverkets aktiva och omfattande arbete. Jag har också helt nyligen mottagit två framställningar från Svenskt Näringsliv och Svensk Handel. I dessa lämnas en del konkreta förslag på ytterligare lagstiftningsåtgärder. I departementet kommer nu att övervägas i vad mån ytterligare åtgärder bör vidtas.
Anf. 83 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka justitieministern för svaret. Fakturabedrägerier och modemkapningar har de senaste åren upprört väldigt många konsumenter. Ovanpå detta har det även dykt upp oseriösa inkassoföretag med tvivelaktiga metoder. Man tvingar till exempel konsumenter att under hot betala för tjänster som de inte har köpt. Detta tycks tyvärr också ha blivit en affärsidé. Det verkar otroligt men är ett faktum. Många konsumenter har dessutom betalat av rädsla för att utsättas för obehagligheter.
Det är lätt att bli upprörd över de här bluffmakarnas verksamhet, och det är också många som oroligt frågar sig om konsumentskyddet har försämrats. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att vi här i riksdagen och även regeringen ger samstämmiga signaler om att vi inte accepterar det här och att vi är beredda att stoppa bedrägerierna.
Nu är det inte bara privatpersoner utan även småföretagare som har drabbats till exempel genom att man särskilt under sommarperioderna skickar ut falska fakturor på annonser och dylikt.
Alla dessa bluffakturor har lett till en hel del aktivitet såväl inom näringslivet som också från Konsumentverket, vilket jag tycker är mycket bra. Jag får signaler om detta från konsumentrådgivarna runtom i landet, som just nu är ganska överhopade av ärenden. De har ungefär samma bakgrund. Det är många som får fakturor på saker och ting som de inte känner att de har beställt. Framför allt är det ett stort problem med fakturor och krav som är grundade på att konsumenterna ska ha varit ute på hemsidor - hemsidor som de över huvud taget inte känner till.
Jag tycker att det är mycket positivt att Konsumentverket och även Sveriges Konsumentråd har agerat. Framför allt har Konsumentverket gått ut med erbjudande om dataprogrammet Bluffstopparen. Det har dock tyvärr också uppmärksammats att det inte ger ett fullgott skydd.
Jag tycker när jag läser justitieministerns svar att jag kan ana lite av förhoppningar. Jag känner att justitieministern är medveten om problemet och även att justitieministern har för avsikt att göra någonting. Frågan är vad. Behöver vi förbättra vår lagstiftning, eller brister det i tillämpningen av den?
Jag tycker mig se att det finns ett uppsamlat behov av att göra någonting, men det görs i dag inga ordentliga förundersökningar, och ärendena leder inte heller till några åtal inom åklagarämbetet. Det är dock helt klart att man på något sätt måste gå vidare med detta. Vi har både under våren och under hösten haft en hel del motioner uppe till behandling. Vi hade frågan uppe senast i torsdags, men med anledning av dagens interpellationsdebatt valde vi att vänta. Vi tyckte att det var spännande att få höra vad justitieministern skulle svara.
Min avslutande fråga med anledning av justitieministerns svar är: Behöver vi en ny lagstiftning, eller brister det i tillämpningen och är det där som man behöver sätta in åtgärderna?
Anf. 84 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Under 1990-talet och framför allt under de senaste åren har företagsskojerierna ökat i omfattning mycket snabbt, som Viviann Gerdin framhåller i sin interpellation. Det rör sig om en form av organiserad ekonomisk brottslighet, som man har svårt att komma åt.
De som genomför skojerierna har juridiskt biträde och vet precis var gränserna går mellan lagligt och olagligt. De belopp som man skojar till sig är tillräckligt stora för att ge god lönsamhet åt bedragarna men tillräckligt små för att offren hellre ska strunta i förlusten än söka rättelse.
Svensk Handel uppskattar att falska fakturor årligen kostar handeln och andra företag ca 1 600 miljoner kronor. Av detta belopp går hälften i bedragarnas fickor medan den andra hälften utgörs av kostnader för de drabbade företagens administration. Bedömningen är samtidigt att det är en mycket liten grupp - cirka tjugotalet personer - som tillåts att ostraffat bedriva denna bedrägeriverksamhet i en närmast industriell omfattning.
Detta är djupt upprörande. Det är oanständigt att ett litet gäng skurkar år efter år ska kunna berika sig på hederligt folks bekostnad. De drabbade är oskyldiga och inte sällan ekonomiskt hårt trängda småföretagare eller de kunder som i slutändan får betala notan.
Som exempel redovisar Svensk Handel i sin rapport
Brott och bedrägerier mot handeln
hur företaget Tele och Företagsfakta gick ut med ett utskick på över 600 000 exemplar till samtliga företag i hela landet. Det kostade mycket i porto för företaget, men det blev en bra affär, trots att bara ynka 0,2 % av företagen fyllde i utskickets bedrägliga svarstalong. Dessa svar inbringade nämligen enligt Svensk Handels bedömning i storleksordningen 6 miljoner kronor. Det är lätt förtjänta pengar, herr talman.
Historiskt sett har lokala telefonkataloger, bluffakturor och påstått gjorda beställningar varit skojarnas favoriter. Samtidigt har Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och andra branschorganisationer skärpt sin vaksamhet. Olika varningslistor över oseriösa blufföretag publiceras numera regelmässigt på Internet. Också skrivelser i medier har bidragit till att öka företagarnas vaksamhet. Följaktligen har bedragarna flyttat sitt fokus.
Den senaste måltavlan är ekonomiska föreningar, inte minst bostadsrättsföreningar. De stora bostadsrättsorganisationerna SBC, HSB och Riksbyggen drabbas kanske inte nämnvärt. De lägger in spärrar mot bedragarnas konton i sina betalningsregister, men övriga bostadsrättsföreningar motsvarar en valutaskojares alla kravspecifikationer. Ofta är det en lekman, en ambitiös men ovan bostadsrättsinnehavare som låter sig väljas till kassör i bostadsrättsföreningen och som på fritiden och på söndagskvällar lägger sista handen vid föreningens olika räkningar. Sannolikheten för att en bluffaktura som ser ut som en vanlig elräkning ska slinka igenom är onekligen ganska stor.
Herr talman! Jag anser att regeringen skyndsamt ska tillsätta en handlingsinriktad ekobrottskommission mot fakturabedrägerierna. Jag undrar vad justitieministern tycker om det.
Anf. 86 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Vi har en marknadsföringslag i dag. Fallen med falska fakturor som skickas ut för annonser är en lättare fråga att hantera.
Jag vill ägna mig åt frågan om modemkapningar. Vi vet i dag att många barn sitter vid datorerna. Föräldrarna har inte alltid full kontroll. Det som brister i dag är den otydliga informationen, så att barnen knappar in på något och därmed godkänner ett köp. De kommer in i ett program där det kan ske en uppkoppling, en modemkapning, som sker utan att någon sitter vid datorn.
Där sitter barnen och gör någonting, och alla avtal som ingås av minderåriga är olagliga. Det är naturligtvis en otroligt svår bevisbörda. Då måste denna situation greppas i andra änden, det vill säga att all information måste vara oerhört tydlig.
Sedan kan man ställa sig frågan vad de dominerande operatörerna har för ansvar, till exempel Telia, att göra det lite lättare för dem som är Internetanvändare genom att sätta in spärrar för kreditgränser för hur datorerna används. Det skulle kunna vara en väg att lättare hantera detta.
Jag har förstått att det är enbart de som har modem i dag och inte de som har ADSL och bredband som drabbas av detta. Det känns osmakligt att man kan råka ut för en modemkapning, att man kommer ut på någonting som man inte är medveten om och sedan får betala dyra pengar för detta. Nästa fas är att blufföretagen med dessa bluffakturor anlitar inkassoföretag som använder obehagliga metoder i sitt arbetssätt.
Det gläder mig att det under den här veckan har kommit ett meddelande om att Datainspektionen inte kommer att förlänga tillståndet för inkassoföretaget Persolvo Inkasso AB i Malmö. Det är ett gott tecken. Men vi får se. Vi har inte sett slutet ännu eftersom företaget har för avsikt att överklaga.
Det handlar här om att först och främst skapa tydliga regler och bra information för Internetanvändare, särskilt med tanke på att barn sitter vid datorerna. I andra hand har operatörerna ett ansvar. Man ska kunna få en kreditgräns så att man är medveten om vad som sker, och sedan har man ett fritt val att gå vidare. Jag vill höra justitieministerns syn på möjligheterna att ålägga operatörerna ett större ansvar.
Anf. 87 Björn Hamilton (M)
Herr talman! I veckotidningen Kalle Anka & C:o utspelas stundtals vådliga äventyr där Joakim von Anka tvingas att överlåta hela sitt kassavalv till Björnligan bara därför att han inte har läst det finstilta i kontraktet. Det är ungefär så det numera även tycks gå till i Sverige.
Det är hög tid att ta i med hårdhandskarna i syfte att sätta stopp på detta. Jag har förstått att även justitieministern är av samma uppfattning.
Men det är en grannlaga uppgift att via lagstiftning stoppa fakturaskojeriet utan att rättssäkerheten träds förnär. Icke desto mindre måste denna möjlighet prövas, och det ansvaret ankommer på regeringen. Hitintills har regeringen tyvärr nöjt sig med att sitta på åskådarplats.
Dagens situation är helt oacceptabel. Nu klagar myndigheter och organisationer i kapp. Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Ekobrottsmyndigheten, skattemyndigheterna, Patent- och registreringsverket, polismyndigheterna, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Marknadsdomstolen, kreditupplysningsföretag, Posten och bankerna förfasar sig alla över sakernas tillstånd. En översyn av lagstiftningen bör därför kompletteras med effektivare åtgärder inom ramen för den nu gällande lagstiftningen. Detta understryks av att gruppen bedragare är så liten att det bör vara möjligt för de rättsvårdande myndigheterna att punktmarkera dem.
Det bör till exempel vara möjligt att införa snabbare och mer effektiva rutiner för Patent- och registreringsverket när det gäller registreringsändringar, kontroll av så kallade målvakter, likvidation av bolag som saknar revisor, kontroll av aktiekapitalets storlek etcetera.
Skattemyndigheterna bör kunna agera snabbare mot luftbolagen i syfte att säkerställa till exempel momsbetalningar. Auktorisationen för skumma revisorer bör ifrågasättas snabbare, och polismyndigheterna kan förändra sin attityd så att dessa mångmiljonsvindlerier inte längre betraktas som närmast bagatellartade företeelser.
Anf. 88 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det kanske ligger i medinterpellantens intresse att skapa lite mer debatt. Regeringen sitter inte på åskådarplats. I själva verket vet ni att vi definitivt inte gör det.
Jag har beskrivit hur mycket som görs på olika områden, men den grundläggande lagstiftningen finns naturligtvis som ett stöd. Vi ska inte stanna av arbetet och tro att vi nu ska börja ett långt lagstiftningsarbete. Vi ska fortsätta på samma sätt som vi gör - också med de myndigheter och organisationer som räknas upp här. De åtgärder som har vidtagits och det samarbetet ska naturligtvis fortsätta. Det är på det sättet vi effektivt kan bekämpa den typen av brottslighet och annan verksamhet som kanske inte är brottslig men som vi inte vill ska förekomma.
Visst är det särskilda svårigheter med så kallad modemkapning, men det är ändå samma princip som gäller: Det måste finnas ett avtal mellan användaren och den som tillhandahåller betaltjänsten. Konsumentverket rekommenderar därför användaren att bestrida även denna typ av krav.
Som bevis på att saker och ting har gjorts vill jag svara på frågorna om operatören. I den nya lagen om elektronisk kommunikation är den operatör som särskilt utpekas att tillhandahålla telefon till en fast anslutningspunkt åt allmänheten skyldig att erbjuda sina kunder avgiftsfria spärrar mot vissa typer av utgående samtal eller nummer. Operatören kan även åläggas skyldighet att erbjuda spärr mot alltför höga telefonräkningar. För att undvika missförstånd vill jag inte på något sätt säga att vi nu har gjort detta och inte behöver göra mer. Vi är inne i ett intensivt skede och det kommer definitivt att behöva göras mer. Vi arbetar intensivt med detta. Det är svårt att överblicka exakt vad som kommer att behöva göras för lång tid framåt, men vi fortsätter vårt arbete med samma intensitet som tidigare.
Anf. 89 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Det har varit intressant att lyssna på justitieministern och även den andre debattören.
Vi är alla medvetna om att problemet finns. Frågan är hur man går vidare. Det är viktigt att lyfta fram detta i debatten. Dels måste vi här bli medvetna om att någonting måste göras, dels måste vi också ingjuta mod hos de konsumenter som blir drabbade. Det är inte så lätt att säga att de ska protestera och bestrida kraven. Många orkar inte. När de har drabbats av modemkapning vet de att det är svårt att bevisa någonting. De har nyttjat tekniken, och därmed känner de en skyldighet att betala. Men de upplever en stor vanmakt när de själva inte kan ha inflytande över vad det är de betalar för. Här styrs de av att operatörerna tar för sig. Ur konsumentsynpunkt är det vi konsumenter som ska ha makt över vad vi använder och betalar för.
Jag sitter som ordinarie i lagutskottet, och frågan kommer upp på vårt bord efter jul. Jag kommer med stort intresse att följa vilka förslag Justitiedepartementet kommer att lägga fram. Det finns anledning att återkomma i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.