Externa aktörer i integrationsarbetet
Interpellation 2014/15:607 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-18
- Överlämnad
- 2015-05-19
- Anmäld
- 2015-05-20
- Sista svarsdatum
- 2015-06-03
- Svarsdatum
- 2015-06-05
- Besvarad
- 2015-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Det är svårt att påstå annat än att den tidigare satsningen på lotsverksamhet hade stora brister. Lika klart är det dock att detta bottnade i en bristande politisk styrning och/eller ett otillräckligt implementeringsarbete från Arbetsförmedlingens sida. När liknande system använts i andra länder har de fungerat mycket bra, inte minst gällande etableringen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsministern har också tidigare antytt att hon är öppen för att tillåta externa aktörer. Att Arbetsförmedlingen lade ned lotsverksamheten var i grunden bra, men att externa aktörer nu i princip helt utestängs är beklämmande då det leder till ett sämre mottagande för nyanlända.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson dels huruvida hon fortfarande är öppen för att tillåta externa aktörer i integrationsarbetet, dels huruvida det förbereds några konkreta förslag kring detta på Arbetsmarknadsdepartementet.
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:607
Webb-tv: Externa aktörer i integrationsarbetet
Dokument från debatten
- Fredag den 5 juni 2015Kammarens föredragningslistor 2014/15:110
- Protokoll 2014/15:110 Fredagen den 5 juniProtokoll 2014/15:110 Svar på interpellation 2014/15:607 om externa aktörer i integrationsarbetet
Protokoll från debatten
Anf. 19 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig dels huruvida jag fortfarande är öppen för att tillåta externa aktörer i integrationsarbetet, dels huruvida det förbereds några konkreta förslag kring detta på Arbetsmarknadsdepartementet.
Sverige behöver på ett bättre sätt än tidigare ta till vara nyanländas kunskaper och färdigheter. Etableringsuppdraget behöver ständigt anpassas efter nya förutsättningar. Även etableringsinsatserna behöver effektiviseras och utvecklas.
En betydande del av medlen för etableringsinsatser har använts till etableringslotsar. Systemet med etableringslotsar har inte fungerat ändamålsenligt och effektivt, vilket bland andra Riksrevisionen har konstaterat. Regeringen anser att resurserna i stället bör kunna användas på ett mer effektivt sätt för att påskynda nyanländas arbetsmarknadsetablering och har därför för avsikt att återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa systemet med etableringslotsar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De företag som är duktiga på att leverera bra resultat till Arbetsförmedlingen ska naturligtvis kunna göra det inom ramen för andra upphandlingar som görs av myndigheten. Arbetsförmedlingen har i dag möjlighet att anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete. Myndigheten kan också fortsätta att erbjuda insatser inom ett valfrihetssystem. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen kommer tjänsten stöd och matchning att öppnas upp även för deltagare inom etableringsuppdraget. Det är en individuellt anpassad upphandlad tjänst som erbjuds i ett valfrihetssystem.
Flera av de leverantörer som har erbjudit tjänsten etableringslots har gjort ett bra arbete, och många är även leverantörer av andra av Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster och utbildningar. Dessa tjänster kan leverantörerna fortsätta att erbjuda. Det är alltså inte meningen att Arbetsförmedlingen ska driva all verksamhet i egen regi när systemet med etableringslotsar avskaffas.
Antalet nyanlända som ska etablera sig i Sverige beräknas öka under de närmaste åren. När etableringslotsarna avskaffas kommer Arbetsförmedlingen ges ökad möjlighet att avgöra vilka insatser som ska erbjudas de nyanlända och vilken aktör som ska leverera dem. Detta gör att resurserna för etableringsinsatser kan användas mer ändamålsenligt och effektivt för att påskynda de nyanländas arbetsmarknadsetablering.
Anf. 20 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Migration är ett område som upptar alltmer tid och engagemang här i riksdagen. Allt fler människor rör sig. Det är en konsekvens av globaliseringen, en konsekvens av att vi just nu har en hel del krig, inte minst i Syrien och Irak. Det gör att det blir tuffa utmaningar att från västvärldens sida ta vårt ansvar och erbjuda en fristad för dem som flyr från krig. Men det är också en stor möjlighet för oss i Europa, där vi har alltmer åldrande befolkningar. Vi blir allt äldre. Det gör att det blir en tuff demografisk utmaning. Enligt SCB:s prognoser kommer inget län i Sverige om tio år att ha fler personer i arbetsför ålder. Sverige är i kraftigt behov av migration för att klara av vår framtida välfärds- och välståndsförsörjning.
Problemet med svensk migrationspolitik har dock länge varit att vi har varit dåliga på att se till att de människor som kommer hit också kommer i arbete. Problemet ska inte överdrivas. Vi har fortfarande en situation där sannolikheten att en utrikesfödd person är sysselsatt i Sverige är större än sannolikheten att en spanjor är sysselsatt i Spanien, så man ska inte måla fan på väggen. Men icke desto mindre har vi utmaningar när det kommer till det här området.
Det centrala då är att vi ser till att få in människor i arbete från dag ett. Den dag då en person kommer som asylsökande till Sverige och sedan får sitt uppehållstillstånd ska personen komma in i åtgärder och insatser som gör att man så snabbt som möjligt kommer in i arbete.
En av de reformer som den tidigare alliansregeringen genomförde var att ställa om mottagandet. När man kommer till Sverige som asylsökande hänvisas man inte längre till socialtjänsten utan till Arbetsförmedlingen som sköter detta mottagande nu, vilket är mycket positivt.
En annan del i det reformarbete som vi genomförde var detta med etableringslotsar, det vill säga att externa aktörer kan hjälpa till i denna process och vägleda människor som kommer hit som asylsökande in i det svenska samhället och in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som arbetsmarknadsministern var inne på har detta visat sig inte fungera särskilt väl. Jag tycker att det är mycket positivt att arbetsmarknadsministern säger att detta inte beror på företeelsen av externa aktörer, att vi har privata företag som går in och hjälper människor in i det svenska samhället, utan på hur systemet har utformats.
Därför ser jag mycket positivt på det svar som jag har fått från arbetsmarknadsministern och hoppas att vi kan ha ett konstruktivt samtal och en dialog här i kammaren och i arbetsmarknadsutskottet om hur vi fortsatt kan ha externa aktörer i detta arbete. Jag tror att det är viktigt.
Anf. 21 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det är roligt att vi är så pass överens om vikten av att vi välkomnar människor på flykt att etablera sig i Sverige, som en fristad, och om det stora viktiga tillskott till svensk arbetsmarknad som nyanlända också innebär.
Vi delar också bilden att vi hittills inte har gjort tillräckligt för att få in människor på arbetsmarknaden tillräckligt snabbt.
De personer som flyr till Sverige har mycket olika förutsättningar. Nu kommer en växande grupp som har hög utbildning och arbetserfarenhet som är efterfrågad på svensk arbetsmarknad. Men vi har också en betydande grupp som har mycket låg utbildning, kanske ingen alls, och som kanske aldrig har yrkesarbetat eller bara lite. Det är klart att när människor kommer till Sverige med så olika förutsättningar säger det sig nästan självt att om man vill lyckas måste man också ge människor olika insatser som är avpassade utifrån de förutsättningar och behov som dessa personer har.
Ett av problemen med systemet med etableringslotsar var att det var samma typ av insatser för alla - one size fits all. Jag tror att man behöver mycket större pragmatism och flera olika verktyg i verktygslådan för att lyckas bättre med detta.
Men Fredrik Schulte har tolkat mig helt riktigt när det gäller att det var systemet med etableringslotsar, en lagstadgad rättighet lika för alla, som var problemet. Däremot finns det många aktörer som har agerat som etableringslotsar som har gjort ett bra arbete och som jag hoppas kommer att fortsätta att leverera till Arbetsförmedlingen inom ramen för det som nu kallas stöd och matchning, som är ett mer individanpassat sätt att ge extra stöd till de personer som behöver extra insatser för att komma in på arbetsmarknaden. Det ser jag alltså fram emot.
Anf. 22 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag tänker inte förlänga den här debatten så mycket mer eftersom vi är rörande överens, men jag tänkte bara passa på att ställa en kompletterande fråga.
Jag tror att det finns en stor kraft och potential i att inkludera det civila samhället i större utsträckning. Det är ett sätt att skapa stöd, förståelse och förtroende för den svenska öppenheten om man i större utsträckning skulle se till att vanligt folk, så att säga, engagerade sig i att hjälpa nyanlända in i det svenska samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tänk om det vore skattemässigt mycket förmånligt att till exempel bygga om ett garage till en bostad som man sedan kan hyra ut till en person som är nyanländ. Vi har ett stort problem med bostadsbrist. Migrationsverket har omkring 9 000 personer som har fått uppehållstillstånd beviljat men som inte har någonstans att bo och som inte kan kommunplaceras. Det vore fantastiskt om vi kunde skapa ett system så att medborgare kan upplåta sina hem och få ekonomiska fördelar av det. Vanligt folk kan också agera lotsar för människor som är på flykt och som har fått en fristad i Sverige.
Är arbetsmarknadsministern öppen för att också vidga systemet till att inte bara omfatta privata företag utan också vanliga människor och det civila samhället som vill hjälpa till med att se till att människor som har kommit hit som flyktingar får bästa möjliga chans att etablera sig på arbetsmarknaden?
Anf. 23 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! När det gäller ombyggnad av garage till bostäder och liknande får jag hänvisa till bostadsministern.
Men när det gäller frågan om att använda det civila samhället i etableringen vill jag gärna svara ett otvetydigt ja på den frågan. Regeringen har stora ambitioner när det gäller att ge bättre förutsättningar för det civila samhället och ideella organisationer.
I den budget som riksdagen snart ska fatta beslut om, vårbudgeten, har vi utökat resurserna kraftigt till ideella organisationer som utifrån sina förutsättningar vill ta på sig ansvar för att ordna möten mellan människor. Det kallas ibland språkvänner, ibland mentorer och så vidare. Det finns många utformningar av detta utifrån organisationernas egna intressen. Det finns nyanlända ungdomar som hjälper svenska pensionärer med deras datorproblem samtidigt som de pratar svenska med varandra.
Det finns en stor mångfald som är otroligt berikande. Och det ska inte vara brist på resurser från samhället som gör att organisationer inte kan ta på sig denna ideella verksamhet. Därför utökar vi mycket kraftigt dessa resurser, och vi hoppas att riksdagen ställer sig bakom det.
Jag anordnade en konferens den 8 maj, då jag bjöd in ideella organisationer och kommuner för en dialog om hur detta ska utformas på bästa sätt.
Jag hade också förmånen att vara med på rikskonferensen för språkvänner. Det är 90 kommuner som bedriver en verksamhet som man kallar språkvänner. Ibland finns det andra namn på detta. Det handlar helt enkelt om att en medborgare anmäler sig och säger: Jag vill gärna bli språkvän med någon som behöver träna det svenska språket.
Detta har varit en fantastisk verksamhet som har vuxit mycket snabbt. Där tar man till vara den stora vilja som jag upplever finns hos medborgarna i Sverige att verkligen själva engagera sig. Där tror jag att vi kan göra ännu mer.
På måndag reser jag till Kanada för att titta på och lära av hur man där använder just non profit-organisationer, ideella organisationer, som har en ännu större roll i mottagandet av nyanlända. Det är inte säkert att Sverige kan göra likadant. Men jag är övertygad om att det finns en del som vi kan lära.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser därför fram emot att vi kan ha en ännu bättre dialog och ett större engagemang från det civila samhället och de ideella organisationerna.
Herr talman! Jag vill tacka för en konstruktiv debatt.
Anf. 24 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret och ser fram emot en konstruktiv dialog om dessa frågor i framtiden.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.