Till innehåll på sidan

Exkludering av Norrland från högkostnadsskydd

Interpellation 2022/23:78 av Fredrik Lundh Sammeli (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-12-01
Överlämnad
2022-12-02
Anmäld
2022-12-05
Sista svarsdatum
2022-12-16
Svarsdatum
2023-01-31
Besvarad
2023-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Statsminister Ulf Kristersson lovade att ett högkostnadsskydd för el skulle vara på plats den 1 november. Vi vet redan nu att det blev ett vallöftessvek, och i går kom också beskedet från energi- och näringsministern att hela Norrland utestängs från detta stöd.

Det handlar om närmare 1,2 miljoner innevånare i Norrland som inte får del av det stöd som ska mildra effekterna under stundande vinter. Detta går på tvärs emot den bild som regeringspartierna tidigare har försökt sätta, och besvikelsen och ilskan är såklart stor.

Tiotusentals hushåll och mängder av företag i Norrland kommer att ha mycket höga elkostnader på grund av kallt klimat och kraftigt stigande elpriser också i elprisområde 1 och 2, utan att få en krona i stöd. 

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

  1. Varför ska ett hushåll eller företag i norra Sverige med lika höga elkostnader som någon söder om Dalälven förvägras att få del av stödet?
  2. Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?

Debatt

(17 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:78, Exkludering av Norrland från högkostnadsskydd

Interpellationsdebatt 2022/23:78

Webb-tv: Exkludering av Norrland från högkostnadsskydd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 21 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig varför ett hushåll eller företag i norra Sverige med lika höga elkostnader som någon söder om Dalälven förvägras att få del av stödet och hur jag avser att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter. Isak From och Malin Larsson har ställt snarlika frågor. Då interpellationerna är snarlika besvarar jag dem tillsammans.

Den 27 oktober 2022 - nio dagar efter regeringens tillträde - presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät den första modellen och den första omgången av regeringens elstöd till svenska hushåll och företag med ambitionen att påbörja utbetalningar till hushållen i februari 2023.

Förslaget syftar till att hjälpa de hushåll och företag som drabbats hårt av den senaste tidens exceptionellt höga elpriser. Det är emellertid inte tänkt att utgöra ett bidrag till elkunder i de elområden där priserna legat på normala eller något förhöjda nivåer. Därför har ett referenspris bestämts, över vilket elpriset kan anses vara exceptionellt högt.

Nivån på referenspriset har satts till 75 öre per kilowattimme. Det är omkring 25 procent högre än det högsta genomsnittliga elpris som noterats på spotmarknaden under det senaste decenniet.

Denna nivå står även i proportion till det totala belopp av flaskhalsintäkter som finns tillgängligt för finansiering av elstödet. Ett alltför lågt referenspris skulle helt enkelt riskera att göra att medlen inte räcker till alla hushåll.

Detta första förslag till elstöd utgår från elkundernas elkostnader under perioden oktober 2021 till och med september 2022. Under den här perioden har norra Sveriges priser inte nått över det satta referenspriset. Därför utgår heller inte någon ersättning till hushållen norra Sverige i den första omgången.

Här kan jag även tillägga att detta är helt i linje med det uppdrag som den förra regeringen gav till Svenska kraftnät den 18 augusti 2022. I uppdraget står det klart och tydligt att Svenska kraftnät särskilt ska "beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige".

Eftersom vi ser ett behov av att stödja hushållen i hela landet för de höga elpriserna gav regeringen den 9 januari 2023 Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka om ett nytt elstöd hos Energimarknadsinspektionen. Förslaget bör utgå från samma referenspris på 75 öre per kilowattimme som tidigare, men baserat på det genomsnittliga elpriset under november och december månad 2022. Eftersom priset på el i norra Sverige varit högre under dessa månader kommer även hushåll i elområdena 1 och 2 att omfattas av elstödet.

Svenska kraftnät ska inkomma med ansökan till Energimarknadsinspektionen senast den 30 januari, och regeringen planerar för att utbetalningarna till hushållen av detta stöd ska kunna påbörjas under våren 2023. Regeringen har även gått vidare enligt det som jag nu sist redogjorde för.


Anf. 22 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svar! Äntligen, får man väl säga, får vi möjlighet att ha denna debatt. Jag begärde den här debatten den 1 december - samma dag som statsrådet berättade att Norrland skulle exkluderas från stöd. Detta är en fullständigt orimlig hållning som skapat en enorm ilska och besvikelse. Det är ännu ett vallöftessvek som denna regering har levererat sedan man tillträdde. Det vanliga är ju att man har lovat en sak före valet och sedan levererat någonting annat efter. Vi känner igen det i hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har hanterat frågan om drivmedelspriser, skattehöjningar och slaktade ambitioner när det gäller klimat och miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när det gäller frågan om högkostnadsskydd för hushåll och företag, som man samlat lovade skulle finnas på plats den 1 november för att rädda hushållens ekonomi, är det inte bara så att man lovade ett högkostnadsskydd och det blev ett elprisstöd och att vi i morgon skriver den 1 februari och ingen fortfarande har sett röken av det här stödet - det är också så att man hunnit med att exkludera hela Norrland och fortfarande håller landets företag i sträckbänk utan tydliga besked om hur, vad och när företagen ska få stödet.

Herr talman! Jag hör vad statsrådet svarar på mina frågor, och jag är glad att vi har möjlighet att ha den här debatten, men jag förstår inte hur regeringen tänkte. Jag vill gärna att statsrådet utvecklar hur man i valrörelsen så tydligt kunde lova att hela landet skulle få ett högkostnadsskydd för att sedan börja med att exkludera 1,2 miljoner invånare i Norrland. För människor som bor i den delen av landet har elen för all del varit billigare, men elpriset har ökat kraftigt även där. Förbrukningen är också många gånger större för enskilda, på grund av både ett kallare klimat och längre vinter och därtill redan i grunden högre kostnader för nätavgiften.

Det finns ingenting i uppdraget som den tidigare regeringen gav som säger att Norrland ska exkluderas. Det är sant som statsrådet säger att referenspriset under vissa perioder har gjort att detta inte skulle falla ut över hela landet. Men backar vi bandet till förra vintern fanns ett elprisstöd från den socialdemokratiskt ledda regeringen som var tillgängligt för hela landet och som föll ut olika över landet utifrån vad man hade för kostnader. Då är det intressant att se varför det var så viktigt att lägga fram en modell som inte omfattade Norrland, oavsett kostnad.

Vilket rättviseperspektiv vägledde statsrådet när ni först landade i att en person eller ett företag i norra Sverige med lika höga elkostnader som någon söder om Dalälven skulle förvägras att ta del av det här stödet? Det är min fråga i grunden, och jag tycker inte att svaret tydligt nog berör den delen.


Anf. 23 Isak From (S)

Herr talman! Det finns ofantligt många viktiga frågor just nu. Jag har suttit i riksdagen i drygt tolv år, och jag har nog aldrig varit med om maken till förbannade medmänniskor. Det är, som kollegan Fredrik Lundh Sammeli beskriver, en stor frustration från vanligt folk. Inte minst det att regeringen delar landet framstår som fullständigt oacceptabelt: Är vi ett land, eller hur ser man på det här egentligen? Är det här rimligt? Får man göra det? Är det lagligt? Kan man inte förbjuda det här? Detta är olika former av uttryck som vi möts av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elpriset har gått upp över tid, och vi har ju det elsystem som vi har och som vi i och för sig kan diskutera, men faktum är att de flaskhalsavgifter som faktiskt finansierar detta också bekostas av norra Sverige. Det ingår liksom i systemet att elbolagen för att kunna sälja får ta en del av kostnaderna. Vi påverkas också av att Norge använder norra Sverige som transitland och skickar ström genom norra Sverige som sedan går tillbaka till södra Norge, där man under lång tid haft väldigt höga elräkningar. Detta driver också upp priset i norra Sverige.

Det framstår som att regeringen har gjort det väldigt besvärligt för sig. Det framstår nästan som någon form av självskadebeteende att man så oförberett har trummat ut att ett elstöd ska vara på plats den 1 november. Nu har vi fyra olika former av elstöd som hoppar omkring, och ingenting är klart och ingenting har gått ut ännu. Dessutom har bagaren i Vilhelmina och den som driver bilverkstaden i Norsjö fortfarande inte en aning om de ska få något stöd över huvud taget.

Är det rättvist? Det är såklart inte rättvist. Det tror jag att man måste ha med sig. Det som händer i vår omvärld är en sak. Det kan vi nog alla säga att vi har varit oförberedda på, och det borde vi ha kunnat göra bättre. Men det är här och nu som de här människorna behöver stöd.

Vårt förslag om en elräkningsakut hade kunnat rädda Maria, som är pensionär och har ett rörligt elavtal. Hon har klarat sig på det, eftersom det under lång tid har varit det bästa, med låga priser. Successivt började priserna gå upp under 2021 och 2022, och elen för att bo i villan kostar nu 12 000-13 000 av pensionärens lön. I stort sett hela pensionen går till att betala elen. Det är här och nu.

Vi har haft en ganska mild januari, vilket vi ska vara tacksamma för, och priserna har kanske backat. Men för norra Sverige är det inte ovanligt med många minusgrader långt in i april, till och med i maj. Det behöver regeringen ha med sig.


Anf. 24 Malin Larsson (S)

Herr talman! Jag vill också börja med att tacka ministern för svaret. Men jag vill påpeka att det kommer alldeles för sent. Jag skickade in den här både viktiga och brådskande interpellationen redan den 2 december. Svaret kommer först nu.

Den del av landet som först blev helt utan elstöd från regeringen och där elprisområde 1 och 2 ligger utgör 62 procent av landets yta. Jag bor själv i den delen av landet. Många hos oss är nu oerhört besvikna och förbannade. Pensionärer, barnfamiljer, bageriägare och sågverksägare är alla eniga; de behöver stöd nu.

I november och december hade vi i de norra delarna av landet lika höga elpriser som man hade i de södra delarna. Utöver det har vi både kallare och längre vintrar. Det gör att det går åt betydligt mer energi för såväl hushåll som företag och föreningar. Förra helgen när en kollega kunde sitta och dricka förmiddagskaffet med en grön gräsmatta framför fötterna hade jag samtidigt minus 22 grader. Då bor jag ändå bara i de södra delarna av Norrland.

Dessutom har vi generellt högre kommunalskatt, högre kostnader för transporter och högre elnätsavgifter. Det skiljer flera tusen kronor i elnätsavgift, och det är vi i norr som har de högsta avgifterna. På fem år har Kramfors hemma i Västernorrland haft de största prisökningarna i landet. Oftast finns det dessutom bara en elnätsleverantör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av någon anledning bedömde regeringen att norra Sverige inte hade samma behov av ett kostnadsskydd för de exceptionella energipriserna. Efter påtryckningar har man nu ändrat sig ett par gånger och meddelat att även vi i norr kommer att få ta del av elstöd. Men det gäller inte alla utan endast hushållen. Återigen sviker man de norra delarna av landet och lämnar företag och föreningar i norr i sticket.

För mig framstår regeringens bedömning som både mycket märklig och orättvis när man kommer fram till att företag, förutom de stora elintensiva företagen, och föreningar i norr inte ska få ta del av elstödet. Elpriset snedvrider nu konkurrensen mellan företagen i landet.

Varför ser inte regeringen till hela landet? Listan med fakta, argument och motiveringar för att även de norra delarna ska omfattas helt och fullt av elstödet kan göras lång. Medan de människor i de södra delarna av landet som har råd att bo i slottsliknande byggnader med uppvärmda pooler kommer att få tiotusentals kronor, kanske till och med hundratusen kronor, i elstöd får våra småföretag och föreningar i norr inte ett korvöre. Det visar tydligt att stöden inte går till dem som behöver dem mest - våra barnfamiljer och pensionärer som nu inte har råd att betala elräkningarna och våra företag i norr som faktiskt är nära konkursens rand.

Varför fortsätter regeringen med denna orättvisa och delar landet i två, de som får stöd och de som får klara sig själva?

(Applåder)


Anf. 25 Jim Svensk Larm (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret. Jag vill också rikta ett stort tack till de tre interpellanterna, som lyfter upp frågan och gör det möjligt att debattera den.

Höga elpriser oroar hela Sverige. Både hushåll och företag vänder och vrider på varje krona för att klara att betala sina elräkningar. De höga elpriserna medför att företag får en tung tid framöver.

Sverige är ett avlångt land med skiftande klimat. Det är i norra Sverige som ledartröjan har tagits på när det gäller den gröna omställningen. Företag gör stora investeringar för att ta Sverige genom omställningen och för att fortsätta ligga i framkant.

Trots att det i norra Sverige produceras mer el än vad som används har elpriserna varit höga under vintern. De höga elpriserna har för såväl företag som hushåll medfört oro för framtiden. Att då göra som regeringen och exkludera mer än halva Sverige från stöd känns konstigt. Men det är ändå typiskt för den regering vi har, som helt saknar statsråd från den norra delen av Sverige.

I mitt län, Gävleborg, är frågan speciell. De södra delarna av länet ligger i elområde 3 och får ta del av stödet, medan större delen av länet inte ska få något stöd, trots att det är höga priser i hela länet. Ett hushåll i södra Gävleborg kan ha lika hög elräkning som ett hushåll i norra Gävleborg, men bara hushållet i södra Gävleborg ska få ta del av regeringens stöd. Ända fram till nyligen har regeringen tyckt att det ska vara så.

Herr talman! I valrörelsen lovade energi- och näringsministern elräkningar på 4 000-5 000 kronor till jul. En blå jul kallade hon det. Vi kommer aldrig att få veta vilken färg energi- och näringsminister Ebba Busch fick på sin jul. Det ska ju hemlighållas. Men jag har sett få som har skrivit om sina låga elräkningar. I stället har jag sett många som har skrivit om sina höga elräkningar, och de kommer från hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens hantering av dagens elpriser och den kris de medför är oroande. Man säger konsekvent nej till de förslag som vi socialdemokrater levererar. En elräkningsakut skulle underlätta för svenska hushåll i hela Sverige och innebära ett rättvist elstöd för hela Sverige. Som grädde på moset vill man alltså hålla hemligt vilka som får ta del av stödet.

Det är inte konstigt att man börjar fundera på vad regeringen har emot norra Sverige. Det hade varit mycket enklare att från början införa ett stöd som gäller hela Sverige. Man gör det helt enkelt mycket besvärligare än det skulle behöva vara.

Min fråga till energi- och näringsministern blir därför: Varför inte göra rätt från början och ge stöd till hela Sverige?


Anf. 26 Patrik Björck (S)

Herr talman! Den frustration och ilska som det vittnas om från talarstolen i dag beror på många saker. Den beror på att man diskriminerar landsändar, den beror på det enorma löftessveket och den beror på dribblandet med tiden. Den beror på att regeringen inte får någonting gjort, och den beror på att regeringen dessutom skyller sin handlingsförlamning på andra.

Att regeringen inte tar ansvar är genomgående, och den kanske främsta representanten för den delen av regeringspolitiken är energiminister Ebba Busch. Hon lovade saker som inte har genomförts. Det är klart att folk blir frustrerade.

Herr talman! Något högkostnadsskydd kommer den här regeringen troligen aldrig att införa. Att det inte skedde den 1 november förra året är ju uppenbart, eftersom det datumet har passerat. Det är omöjligt. Ingenting tyder heller på att regeringen kommer att uppfylla sitt löfte den 1 november 2023, 2024 eller 2025. Den 1 november 2026 har vi förhoppningsvis bytt energiminister.

Löftesbrottet är den absolut viktigaste byggstenen i den här frustrationen. Energiministern försöker klara sig undan genom att skylla på den tidigare regeringen. Att man skyller sina vallöften på en tidigare regering är väldigt märkligt.

Herr talman! Den 2 september, nio dagar före valet, sa energiministerns chef Ulf Kristersson: "Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering kommer vi att se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte."

Samma dag sa energiministerns chef, statsminister Ulf Kristersson, att han hade talat med de tre partiledarna på sin sida - Jimmie Åkesson, Ebba Busch och Johan Pehrson - och att de var överens. Ett sådant flagrant löftesbrott mot väljarna är troligen, tillsammans med övriga svek, en bidragande orsak till att vi har en ineffektiv och handlingsförlamad regering med en energiminister helt i avsaknad av energi.

Det är ju inte bara det att energiministern inte levererar på sina löften. Energiministern tar dessutom två månader på sig att inställa sig här i kammaren och stå till svars, trots att det sägs klart och tydligt i riksdagens arbetsformer att det ska ta två veckor. Det är alltså inte bara en brist på respekt mot väljarna utan också en brist på respekt mot riksdagen. Det, herr talman, borde talmanspresidiet fundera över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)


Anf. 27 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi tolv interpellationer. Jag skulle gärna göra det återkommande. Om jag fick önska ordning skulle jag gärna ha en fast tid i riksdagen. För mig är det nämligen viktigt att visa respekt för de folkvalda - dem som svenska folket har röstat fram - och att det finns möjlighet att ställa en fråga som är aktuell och snabbt få svar. Därför vill jag vända mig till bland annat Malin Larsson och säga att jag verkligen beklagar att jag inte haft möjlighet att ta diskussionen och ge de här svaren tidigare.

Jag har ju vid några tillfällen påpekat att det här med sanningen är viktigt för mig. Att man försöker påstå att någonting är sagt som aldrig sagts gör det inte mer sant. För dem som lyssnar på den här debatten men som inte har hört tidigare replikskiften skulle jag återigen vilja understryka det jag sagt i många intervjuer om när det skulle vara möjligt för svenska folket att få pengar på kontot. I flera intervjuer, och också på vår hemsida, står det klart och tydligt att det inte är realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul med hänvisning till att det bara går att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är kända.

Jag kommer inte alltid att vara bekväm, och man kommer inte alltid att hålla med mig - men jag kommer att försöka göra mitt yttersta för att svara upp, vara transparent och rak. Därför har jag också varit tydlig med varför vi har bytt modell från ett högkostnadsskydd till ett elstöd. Den här typen av rak dialog önskar jag att vi kan ha mellan förtroendevalda och makthavare och även direkt med dem vi är satta att ta ansvar för, nämligen svenska folket, och navigera ur den här svåra situationen.

Det är en naiv politik som har lett oss till det här svåra och sårbara läget. Det var någon ledamot, herr talman, som var inne på att det inte hade gått att förutspå den här situationen. Jo! Invasionen av Krim inträffade redan 2014 och borde ha varit ett brutalt uppvaknande för Sverige och lett till en omläggning av säkerhetspolitiken och ett ytterligare närmande till Nato. Men det krävdes ett fullskaligt invasionskrig i Ukraina för att Socialdemokraterna skulle tänka om.

Gång på gång har vi i denna kammare röstat om Ringhals 1 och 2. Senast 2020 röstades det om att rädda kvar Ringhals 1 och 2. Socialdemokraterna röstade nej till ett bevarande, och när beslutet gick igenom och ytterligare två kärnkraftsreaktorer stängdes applåderade man i denna kammare.

Man får jättegärna kritisera takten på leverans och takten på svar på interpellationer, men man behöver se att man själv varit del i att Sverige är i ett så sårbart läge. Det går inte att fullt ut kompensera i efterhand med ett elstöd för ett delvis nedmonterat elsystem. Det måste vi nu gemensamt bygga upp.

Min fråga är om man är beredd att stötta förslag om att ta bort förbud mot kärnkraft på fler platser än de som finns i dag och ta bort antalstaket. Är man beredd att sänka reduktionsplikten eller vill man att den ska fortsätta vara så hög, vilket drabbar inte minst norra Sverige mycket hårdare än andra landsändar? Är man beredd att säga att södra Sverige måste klara sin egen elproduktion och sluta sno den utsläppsfria och förhållandevis billiga elen från norra Sverige? Är man beredd att stötta den omläggningen? För det är vad norra Sverige långsiktigt behöver. I övrigt behandlas alla delar av landet lika. Om priset är över 75 öre per kilowattimme har man rätt till stöd, och det ingår nu i både elstöd ett och två.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)


Anf. 28 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! I valrörelsen återkom Ebba Busch många gånger till väljarbrev där det stod "snälla, gör något!" när det kom till de höga elpriserna. Det var kraftfullt. Elpriserna har varit en viktig fråga under lång tid. Jag kan bara tänka mig hur väljarbreven till statsrådet Busch ser ut i dag.

Ärligt talat - alla förutsättningar kring energiförsörjningen och behoven som i dag råder var i grunden tydliga redan under valrörelsen. Samma sak gällde när statsrådet meddelade att inget stöd skulle betalas ut till Norrland och avfärdade vårt socialdemokratiska krav på att elprisstödet skulle omfatta hela landet. Prisbilden hade redan förändrats. Elprisområde 1 och 2 brottades med samma höjningar som resten av landet.

Regeringen stod på en pressträff i Regeringskansliet i början av december och avfärdade Norrland. Man visade då stapeldiagram över hur priserna skulle hamna över de 75 öre som anges som referenspris för att få stöd i södra Sverige. Där och då svek regeringen norra Sverige. Alltför länge har man kramat den linjen och hållningen, vilket gör att man har tappat tid och inte gjort det arbete man hade behövt göra. Det får norrbottningar och norrlänningar nu betala för med fortsatt osäkerhet, oro och förtvivlan. Det är här och nu elräkningarna ska betalas, inte någon gång under våren. Jag tycker att det är fascinerande att regeringspartierna har sagt nej till vårt förslag om en elräkningsakut.

Jag vill också gärna att statsrådet berör frågan om hon menar att den som uppfattade beskedet från Ulf Kristersson och de övriga partierna som ett tydligt löfte fattade helt fel. Jag tror att få människor som lyssnade på den politiska debatten, tog del av den massiva annonseringen i sociala medier och lyssnade på partiledarnas anföranden i olika debatter uppfattade att det där högkostnadsskyddet, som skulle vara på plats den 1 november, var en viljeinriktning och att det var fråga om ett tydligt besked om att man innan dess hade tänkt fatta ett beslut. Det betalar inga räkningar under den här vintern. Är inte sanningen att statsministern och statsrådet ljög svenska folket rakt upp i ansiktet och sedan har tvingats spela svartepetter med varandra för att ingen vill ta ansvar i det här läget, när folk går på knäna under trippla eller rent av fyrdubbla elräkningsnivåer?

Mina konkreta frågor, som jag hoppas få svar på, är: När kan mina grannar förvänta sig att den här regeringen kommer att skydda människor och företag i norra Sverige från ruinens brant? När kommer utbetalningarna att komma?

(Applåder)


Anf. 29 Isak From (S)

Herr talman! Näringsministern! Det finns stående tider för interpellationsdebatter i riksdagen på tisdagar, torsdagar och ofta fredagar. Vi kommer förmodligen att diskutera här fler gånger, kanske varje vecka. Vi får se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det går faktiskt att kompensera dem som är mest utsatta. Det är en politisk viljeinriktning. Ska vi stödja de pensionärer som nu använder alla sina pengar till att betala elräkningarna, oavsett var i landet de bor, eller ska vi stödja dem som har störst plånböcker och som förmodligen också får en stor skattesänkning? Kommer man från södra Sverige kanske man får en ganska stor återbäring i februari, och det är bra. Men det är fortsatt så att regeringen har gjort det helt obegripligt svårt för sig. Man har fyra olika förslag som hoppar omkring. Det blir helt ogörligt för alla som följer det här att förstå hur man egentligen tänkte.

När det gäller EU:s och Sveriges konkurrensregelverk är det väl rimligt att företag som finns i samma bransch men på olika sidor av stödkartan ska ha samma förutsättningar. När bagerier konkurrerar med bagerier i helt andra delar av landet och det ena plötsligt får stöd men inte det andra blir det helt orimligt. Det tror jag att de allra flesta kan hålla med om.

Sedan faller näringsministern in på lite kärnkraftsdebatt och diskuterar hur det hade varit om vi inte hade lagt ned kärnkraft. Men det framgår väldigt tydligt att Ringhals 1 och 2 stängdes av Vattenfalls styrelse 2015 för att de reaktorerna då ansågs dyra och olönsamma.

Det är lika tydligt att företrädare för partier i regeringsunderlaget, nämligen SD och Moderaterna - kanske inte i så stor utsträckning näringsministerns partikamrater - konsekvent och återkommande säger nej till vindkraft. Moderata kommunalråd i södra Sverige säger nej till den havsbaserade vindkraft som ganska snabbt skulle kunna förbättra förutsättningarna för industrin och hushållen i södra Sverige. Man har sagt nej under väldigt lång tid: Not in my backyard, inte här! Vindkraft kanske är bra, men gärna någon annanstans - kanske i Norrland? Där har de ju stora områden.

Ja, vi har byggt rätt stora vindkraftsparker. Men det kanske vore bättre och mer logiskt om fler kommunala företrädare stod upp för sina medborgare och sa att vi behöver göra den här investeringen i vårt elnät. Det är också de som skulle ha sett den annalkande krisen. Det är ganska många som har varit blinda för omvärldsfaktorerna.

Nu står vi här, och då är det vårt uppdrag att prioritera de mest utsatta. För mig är det självklart att det är pensionären som nu betalar hela sin pension i elräkning som ska ha stödet.


Anf. 30 Malin Larsson (S)

Herr talman! Att ministern inte kunde komma till kammaren för den här debatten förrän i dag är det ju ministern själv som har bestämt. Jag kom med invändningar och försökte få en tidigare tid, men det var inte möjligt.

I torsdags hade regeringen suttit i 100 dagar. Dessa första 100 dagar har kantats av brutna vallöften och ett slingrande som hala ålar kring vad man lovat och inte. Man sa en sak och gjorde en annan. Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november 2022. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul. Vad blev det då av detta? Jo, i stället blev det ett elprisstöd som skulle börja betalas ut den 20 februari, men bara till hushåll i de södra delarna av landet.

Vi socialdemokrater har hela tiden drivit på för att elstödet ska gå till hela landet, och det är bra att regeringen nu tvingats backa. Men det här beskedet betalar ju inga räkningar nu i januari och februari, och våra norrländska företag får inget stöd av den högerledda regeringen. Regeringen har ändrat sig ett antal gånger, och så sent som i går ändrade man sig igen. Stödet för november och december ska nu gå till alla hushåll i landet. Men än vet vi inte när stöden kan utbetalas och hur mycket det blir. Samtidigt med detta hopas räkningarna för många. Dessutom har det visat sig kunna bli problem för företagen, då företag som hyr sina lokaler riskerar att bli utan elstöd. Ett begränsat stöd kommer i stället att gå till deras hyresvärdar, trots att det inte är de som har betalat elräkningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen och Sverigedemokraterna sa i december nej till vårt utskottsinitiativ för elstöd till hushåll och företag även i norr. De har också sagt nej till vårt förslag om att införa en elräkningsakut som skulle göra det möjligt att delbetala sina elräkningar tills elstödet är på plats. Nu är det barnfamiljer, pensionärer, företag och föreningar som ensamma får ta smällen för regeringens svikna vallöften.

I stället för att jobba för att få elstödet på plats har högerregeringen jobbat mycket snabbt, kanske för snabbt, för att hemlighålla vilka som får del av stödet och hur mycket pengar var och en får i elstöd. Det här tycker jag är en mycket märklig prioritering. Regeringen missar dessutom flera hundratals miljoner kronor i skatteintäkter; man hade möjlighet att införa ett intäktstak för elbolagens övervinster redan i december. Men då prioriterade man arbetet med att hemlighålla stödet, så att allmänhet och journalister nu inte kan granska vem som får del av det. Man kan fundera på hur regeringen prioriterar och vad det är som man vill dölja. Varför vill man mörka vilka som får stöd och hur mycket var och en får i stöd?

Herr talman! Jag vill återigen lyfta fram situationen för våra företag i norr. Många av våra företagare har det oerhört tufft nu, och många vittnar om att de är nära konkurs. Vi i norr är mitt i den kalla vintern, trots att man inte kan tro det en sådan här dag i Stockholm, när solen skiner och våren knackar på dörren. Situationen, klimatet och förutsättningarna är annorlunda i norr, och det måste man inse.

Därför vill jag fråga ministern: När kommer även alla företag och föreningar i våra norra delar av landet att inkluderas i elstödet?

(Applåder)


Anf. 31 Jim Svensk Larm (S)

Herr talman! I valrörelsen kom ett vallöfte som få nog har missat. Den 1 november skulle ett högkostnadsskydd vara på plats i god tid före jul. Men efter att regeringen hade fått nycklarna till Rosenbad hände inte mycket.

Det har fått en att fundera på varför det har tagit så lång tid. I början av januari slog det mig. Då släppte regeringen sin Spotifylista med de låtar som ska ta Sverige in i ordförandeskapet i EU. Jag lyssnar ofta på musik när jag jobbar, och musik ger inspiration. Men det gäller verkligen att ha rätt sorts musik för att få den inspirationen.

Jag tror att en av låtarna har gått på repeat för mycket på Näringsdepartementet, och det har tyvärr gått ut över deras arbete. Den låt som får mig att osökt tänka på regeringens arbete med högkostnadsskyddet är den tredje låten på Spotifylistan, Det Löser Sej med Timbuktu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska inte ge mig på att framföra det musikaliskt. Men jag vill läsa upp en del av den första versen, som jag tycker kännetecknar regeringens arbete i den här frågan.

Ännu en gång står vi inför samma gamla problem som vanligtDom ofantligt stora, och dom pyttesmåOch jag vet som vanligt inte hur vi ska lösa dem eller komma över demhär sakerna som står mellan oss och total lyckaMen. vad jag tror är att om vi skiter i det och inte gör ett piss så kommer nog tiden att lösa hela grejen, för tiden har en sån magisk effekt på ossMañana mañana. eller manana manana som vi säger.Skjut på det, skjut på det. Skjut på det.

Den här texten har nog gått runt på Näringsdepartementet, för vi fick inget högkostnadsskydd till den 1 november.

Min fråga till energi- och näringsministern blir: Går det att lite på regeringens löften?

(Applåder)


Anf. 32 Patrik Björck (S)

Herr talman! Orsaken till att de här frågorna kommer igen och igen är att energiministern hela tiden far med osanning. Den politik som energiministern och regeringen står för är inte politiken som man är vald på. Det är vad som är så viktigt.

Man kan naturligtvis alltid diskutera teknik, politik, olika förslag eller olika uppfattningar. Men att gå till val på en sak och efter valet göra någonting helt annat är huvudproblemet med regeringen.

Herr talman! Min fråga till energiministern är: Anser energiministern att hon och regeringen har varit mycket tydliga med att de inte ska införa ett högkostnadsskydd och att de var det före valet?

Energiministern återkommer flera gånger till att hon varit mycket tydlig med det hon gör. Möjligen har hon varit tydlig med, men kanske inte mycket tydlig, att hon inte tänker genomföra sina vallöften efter valet.

Herr talman! Problemet är om energiministern i denna talarstol i dag för oss och för svenska folket kan säga: Innan valet var jag mycket tydlig med, och mina kollegor i regeringsunderlaget var mycket tydliga med, att vi inte tänkte leverera något högkostnadsskydd.

Jag skulle vilja höra energiministern framföra det från talarstolen här i riksdagen till oss som finns här och till svenska folket. Sedan ska jag föra hem det till min valkrets och berätta det. Ingen kommer i så fall att känna igen det. Jag väntar.


Anf. 33 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman!

Det är väl bra med kids men nu är litt dumtMen gynekologen säger att det finns riskerOch psykologiska aspekter som tryckerFan va lätt att va efterklokSka det bli nytt liv för vi hade sex ihop?Jag menar jag kan inte ens planera en dag framEtt sånt ansvar kräver en fulländad manOch det är långt ifrån jag och knappast duNåt att ångra nån dag inget vackert slutEtt snabbt beslut eller du är inte säkerBara ett sår till som kanske tiden läker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är resten av Timbuktulåten, som är en av mina favoritlåtar. Den tog mig genom gymnasiet. Den som vill kan googla och se när jag slaktar den här låten i Så ska det låta för många år sedan när jag var gravid. Men där tar det roliga slut. Det handlar om att vara efterklok. Nu står vi här, och det är efterklokheten som vi hör just nu i inlägg efter inlägg.

Det är otroligt viktigt att man är noggrann med orden. I det uppdrag som gavs från den förra regeringen och som vi tog vid står det mycket tydligt att man ska beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige.

Det gäller just detta att det är geografiskt betingat hur hårt man har varit drabbad. Ingen har valt bort någon landsände. Detta är en regering för att hela landet ska leva. Det ska gå att bo och verka oavsett var någonstans i landet man är.

Det är därför vi har satt ett referenspris som är på 75 öre. Det är lika för hela landet. Vi kommer att lägga ut det på Twitter för er som lyssnar på den här debatten så att ni kan titta på hur priset har legat under den här årsperioden.

Det är mycket få gånger som priset har gått över 75 öre. Det var därför man inte fanns med i den första omgången. Det handlar inte om att någon del av detta land har valts bort.

Det är därför som även norra Sverige kommer att nås av elstödsomgång nummer två. I november och december har man gått över referenspriset på 75 öre.

Det är tufft att bo och leva i områden som har längre till akutsjukhus, jobbet och till att skjutsa och hämta barn till och från skola.

Därför hoppas jag att man i andra ändar kan tänka sig att ompröva från Socialdemokraterna och andra. Det gäller synen på reduktionsplikten. Den kommer annars att fortsätta att piska barnfamiljer och företagare i norra Sverige.

Det gäller att man kan se att elstödet som går till elintensiva företag i mycket större proportion jämfört med sysselsättning och hur många som bor där kommer att gå till just till norra Sverige och kommer att gå mycket mer träffsäkert till just de norra delarna.

Det gäller också att man ser att det vi nu gör är ett sätt att försöka kompensera i efterhand för nedmontering av fullt fungerande kärnkraft i fyra reaktorer och att man stoppade två kärnkraftsreaktorer genom att man pausade projekteringen för 2012. Det påverkar norra Sverige i mycket större utsträckning än södra. Man får sin förhållandevis billiga och utsläppsfria el transporterad från norra Sverige ner till södra.

Den politiken lägger vi nu om. Den omvända Robin Hood-politiken sätter vi stopp för. Jag hoppas på stöd för detta framöver. Men vi kan inte använda detta som en krisinterventionsförordning i EU. Det är inte lagligt att använda de pengarna på det sättet egentligen som en fördelningspolitisk åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi gör andra saker. Det handlar om att sänka reduktionsplikten, bana väg för mer elproduktion i södra Sverige och ändra reseavdraget för dem som har extra långt till jobb och annat. Det är vad vi gör för att hantera andra delar av detta.


Anf. 34 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! För människor och företagare är det allvar här och nu. Inga käcka budskap, pressträffar eller försök att skylla på andra hjälper. Det är här och nu elräkningarna ska betalas. Många hör av sig i ren desperation. Antalet ärenden hos Kronofogden ökar, och konkurserna börjar att komma.

Samtidigt har ni röstat nej till vår elräkningsakut. Ni har likaså sagt nej till tillfälliga höjningar av barnbidragen. Ni har i stället lagt 13 miljarder på sänkt skatt för höginkomsttagare och lägger kraft på att sekretessbelägga elprisstödet den dagen det kommer.

Jag hade en naiv förhoppning när jag ställde interpellationen om att ge regeringen möjlighet att redan i december säga: Vi tänkte fel. Vi tänker om. Vi säkerställer en modell som omfattar hela landet redan från början, där det aldrig blir någon diskussion om geografin utan där man utgår från referenspriset.

Men eftersom vi nu är på gränsen till februari, och eftersom den 1 november tydligen blir den 20 februari för vissa när det handlar om elprisstödet, skulle jag ändå vilja att statsrådet i sitt sista inlägg meddelar och berättar om det går att säga någonting mer specifikt om hur lång våren kommer att vara för en norrbottning eller norrlänning. När kommer elprisstödet att komma?

Som avslutning får jag väl tillägga: Lägg till Hooja på listan!

Går det braEller går det som vanligtDe frågar fast de redan vet svaretFan det är jämna plågor nuOch vädret ser inte så bra ut

(Applåder)


Anf. 35 Isak From (S)

Herr talman och näringsministern! Jag hoppas och jag tror att många med mig - pensionärer, barnfamiljer och andra - hoppas att det blir en fin påsk. Vi hoppas att det kanske kommer ett elstöd som man kan använda under sin påskledighet med ungarna.

Jag tror att det skulle välkomnas om näringsministern i sitt sista anförande också presenterar en idé om och ett förslag för när bageriet i Vilhelmina eller bilverkstaden i Norsjö kan förvänta sig ett elprisstöd. Det gäller alla de hantverkare som vi runt om i landet är så beroende av. Deras verksamhet måste gå runt så att alla vi andra kan få en dräglig tillvaro.

Jag tror att det är detta som kommer att finnas kvar i minnet. Hur var det nu? Vilka var det som fick det här? Vi hoppas naturligtvis att detta är av övergående natur, men precis som näringsministern själv har varit inne på behövs kommande omfattande investeringar. Det gäller framför allt ny kraftproduktion i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Norra Sverige kommer med all sannolikhet, om alla de planerade investeringar som ligger på bordet genomförs, att behöva energi och el i stora mängder. Det skapar jobb och framtidstro, det klarar klimatutmaningarna och det ger mat på bordet för många fler. Så måste det vara om vi ska ha en dräglig planet att bo på. Vi ser fram emot både det sista anförandet och reell leverans.

(Applåder)


Anf. 36 Malin Larsson (S)

Herr talman! Jag lyssnar till vad ministern säger, men jag tycker faktiskt inte att vi får svar på våra frågor på ett tillfredsställande vis. Lite grann friskriver ministern också sig själv från ansvaret.

Nu är det dags att regeringen tar ansvar för hela landet och fattar rättvisa beslut. Titta på helheten! Om man bara pratar om elpriset är det lätt att se. Men om man ser till vad den totala elräkningen uppgår till för folk ser man att hushåll i norr många gånger betalar högre kostnader än de söderut. Någon rättvisa får det vara!

Uppe i norr är våra medborgare med rätta oerhört förbannade. Vi i norr har under årtionden tagit ansvar för att Sverige ska ha en god energiförsörjning. Vi byggde ut vattenkraften, och nu bygger vi ut vindkraften. Då ska vi också behandlas rättvist; det är vad det handlar om.

Behovet av energi kommer att öka, och vi vet att energitillgången har en avgörande roll i framtiden och för den gröna omställningen. Här vill vi socialdemokrater satsa på det som ger snabbast effekt, och det är den havsbaserade vindkraften. På regeringens bord ligger nu flera stora projekt med havsbaserad vindkraft som är redo för beslut. Jag hoppas verkligen att även regeringen är redo att fatta beslut. Det handlar om både jobb och investeringar.

Hemma i Sundsvall är vi förväntansfulla när det gäller de planer som finns på havsbaserad vindkraft efter vår Norrlandskust, för vi vill ha fler jobb, fler gröna jobb och fler investeringar.

Jag har en uppmaning nu på slutet: Se till att hushållen i norr får elstöden utbetalda och att våra företag i norra Sverige får det stöd som de behöver! I denna svåra tid behöver vi politiker göra allt vi kan för att stötta svenska hushåll och företag.

(Applåder)


Anf. 37 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag vill igen understryka frågan om utformningen av elstödet både i omgång ett och i omgång två. Det utgår alltså inte ifrån huruvida man är norrbottning, skåning eller värmlänning, utan det utgår ifrån huruvida man har haft priser som har legat över 75 öre i spotpris eller inte. Har man haft det får man tillgång till elstödet, och har man inte haft det får man inte det.

I den första omgången, som man nu kommer att påbörja utbetalning av den 20 februari, har det blivit så att de som bor i elområde 3 och 4 får del av detta. Det elstöd som kommer att betalas ut under våren kommer att nå alla fyra områden, för i november och december hade alla delar av landet elpriser som låg över denna nivå.

Jag ska svara rakt på frågan i och med att jag tycker att det är viktigt att jag kan svara rakt: Jag kan inte sätta ett datum. Vi arbetar så fort det bara går med detta. Jag delar bilden av att det här inte kan gå fort nog. Det finns andra delar av oppositionen som tvärtom har anmält till konstitutionsutskottet att man tycker att det har gått för fort. Men här har vi valt att låta det väga tungt att svenska folket är i desperat behov av stödet så snart som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också valt att inte gå på en elräkningsakut i och med att branschen avrådde så kraftigt från detta. Vi bedömer att en sådan kommer att kunna vara på plats först efter det att elstödet har betalats ut.

Det här är inte perfekt; jag vill understryka det. Det utgår ifrån en särförordning från EU som möjliggör att vi kan använda medlen på det här sättet. Det gör att det blir lite tvångströja, och vi kan inte göra exakt som vi vill - särskilt eftersom vi vill att det ska gå fort. Men det här är väsentligt större än max 2 000 kronor gånger tre månader. En normalstor villa kan få uppåt 16 000 kronor. Det blir en lindring, men inte full kompensation. Nu påbörjas den långa vägen för att bygga upp energisystemet starkt igen.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.