EWK:s världsunika politiska konst
Interpellation 2007/08:113 av Ludvigsson, Anne (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-05
- Anmäld
- 2007-11-12
- Besvarad
- 2007-11-20
- Sista svarsdatum
- 2007-11-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 november
Interpellation
2007/08:113 EWK:s världsunika politiska konst
av Anne Ludvigsson (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Ewert Karlssons, EWK:s, politiska konst är världsunik och denna ovärderliga politiska konst som Ewert Karlssons bilder utgör måste tas till vara och göras tillgänglig för fler.
Under lång tid har EWK-sällskapet och EWK-stiftelsen arbetat för att förverkliga idén om ett EWK-museum i Söderköping för politisk konst där Ewert Karlsson och hans gärning skulle stå i centrum. Tiden har gått och EWK-sällskapet och Ewert Karlssons änka Alice Karlsson ser i dag ingen som helst möjlighet att förverkliga tankarna om ett EWK-museum i Söderköping.
När Arbetets museum, som sedan sin tillkomst kontinuerligt och konsekvent arbetat med den politiska illustrationskonsten, fick en förfrågan från EWK-sällskapet och Alice Karlsson om att finna en lösning utifrån de tankar man hade för ett EWK-museum såg Arbetets museums ledning mycket positivt på detta.
I samråd har man nu utarbetat och kommit fram till en mycket fördelaktig lösning.
Under verksamhetsåret 2007 har Arbetets museum med stöd av medel från Statens kulturråd inventerat och digitaliserat samlingen som i dag förvaras hemma hos EWK:s änka Alice Karlsson. Samlingen omfattar drygt 2 000 originalbilder.
Den planerade verksamheten kan rymmas i Arbetets museums lokaler, vilket gör att ingen hyreskostnad behöver tas ut. Museet är öppet sju dagar i veckan vilket innebär att det inte uppstår några extra kostnader för receptionspersonal. Museet har också en väl fungerande ateljé. Med ett besökstal på 180 000 till 200 000 per år når man en lokal och nationell publik. I museets samlingslokaler finns möjlighet att genomföra en omfattande program- och seminarieverksamhet.
Det som behövs är ett årligt anslag för driften. Här ingår försäkringskostnader, underhåll, vård av samlingen, renovering av skadade bilder och en arkivtjänst för att göra samlingen tillgänglig för utställningar, forskning och publicering, en intendent för arbetet med nationella och internationella utställningar samt program- och seminarieverksamhet. Intendenten ska också arbeta aktivt för att söka samarbetspartner för medfinansiering av verksamheten.
Med detta stöd till Arbetets museum finns möjlighet att rädda en världsunik samling från att skingras och att hålla den politiska illustrationskonsten levande för en bred allmänhet.
Det är mycket angeläget att rädda denna ovärderliga politiska konst som Ewert Karlssons bilder utgör och möjliggöra en permanent EWK-utställning i Arbetets museum i Norrköping.
Anser kulturministern och den borgerliga regeringen att EWK:s politiska konstsamling är unik, och kommer kulturministern att verka för att den tas till vara?
Vilka åtgärder kommer kulturministern att vidta för att rädda EWK:s världsunika politiska konst och möjliggöra en permanent EWK-utställning på Arbetets museum och därmed göra samlingen tillgänglig för en bred allmänhet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:113
Webb-tv: EWK:s världsunika politiska konst
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:27 Tisdagen den 20 novemberProtokoll 2007/08:27 14 § Svar på interpellation 2007/08:113 om EWK:s världsunika politiska konst
Protokoll från debatten
Anf. 82 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Anne Ludvigsson har frågat mig om jag anser att EWK:s politiska konstsamling är unik samt vad jag kommer att göra för att rädda samlingen och göra den tillgänglig för en bred allmänhet.
Ewert Karlsson, som allmänt kallades EWK, lämnade efter sig en stor samling av egna bilder, och det har under många år bedrivits ett arbete för att kunna visa dem i ett museum.
Under senare år har Arbetets museum visat stort intresse för samlingen. Med stöd av medel från Statens kulturråd har museet inventerat och digitaliserat samlingen under 2007. Detta arbete har resulterat i en bilddatabas som gjort samlingen digitalt sökbar och tillgänglig för bland annat forskning. Museet har även under maj-augusti 2007 genomfört en utställning med ett urval av EWK:s mest kända teckningar.
Arbetets museum har ansökt om ytterligare medel för att kunna ta hand om samlingen. Frågan prövas i den årliga budgetprocessen.
Anf. 83 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Jag får tacka kulturministern för svaret. Det var ett mycket kort svar, och det är helt okej för min del. Det som bekymrar mig är att svaret är ganska innehållslöst och helt utan viljeinriktning eller ambitioner från kulturministerns sida. Ambitionsnivån hos ministern och Kulturdepartementet verkar vara väldigt låg, lika med noll, på den här punkten.
Jag har inte fått svar på mina frågor. Kulturministern läste upp frågorna, men det finns inga svar på dem. Det tycker jag är trist, och jag tolkar det som sagt var som en brist på vilja att ta sig an enskilda kulturfrågor.
Min förhoppning är att kulturministern har en högre ambitionsnivå på kulturområdet när det gäller EWK:s världsunika politiska konst än så och att det kommer att komma fram i debatten här i kväll.
Ewert Karlssons politiska konst är världsunik. Jag och mina socialdemokratiska partikolleger anser att den är ovärderlig och att den måste tas till vara och göras tillgänglig för fler. Det är då samlingarna jag pratar om i första hand.
EWK blev bland annat hedersdoktor vid Linköpings universitet. Det var han som utvecklade den politiska teckningen som konstform, och han var i sin konst väldigt konkret, fattbar och även rolig. Det var stor humor i det han gjorde också. Han finns representerad på museer runt om i världen, han blev tre gånger världsmästare inom den politiska illustrationskonsten, och han hade sin hemvist i Centerpartiet. Det tror jag att alla centerpartister är väldigt stolta över, men vi är alla stolta över hans konstnärliga gärning.
Vi har haft en stor EWK-utställning här i riksdagen. Den ägde rum 2006, och den invigdes bland annat av före detta statsminister Thorbjörn Fälldin. Jag ska citera vad Thorbjörn Fälldin uttryckte om EWK: "Genom sin bakgrund hade Ewert djupa kunskaper om jordbruk, om landsbygdens sociala, ekonomiska och politiska liv. Med sin tuschpenna gav han liv åt frågor och problem som länge varit försummade i samhällsdebatten. Allt han gjort präglas av hans rättskänsla, hans sunda förnuft och djupa misstro mot makten. Politiken blev genom EWK:s insatser konkret, den blev fattbar och ofta rolig. Genom dessa insatser har han i praktiken utövat en allmänbildande gärning som det är svårt att hitta motstycke till."
Ja, så uttryckte sig Thorbjörn Fälldin.
Kulturen ska vara samhällets spjutspets in i framtiden, tycker jag, och EWK:s politiska konst är ett väldigt bra exempel på detta. För att rädda den här samlingen, för att dokumentera och för att stimulera forskning och så vidare bildades EWK-sällskapet 1993. Det finns också en stiftelse som jobbar och har jobbat för att få till stånd ett museum i Söderköping. Men jag kan nämna att den borgerligt styrda Söderköpings kommun inte vill satsa några pengar på detta, och det visar sig nu att man har gett upp den tanken och att man vill jobba ihop med Arbetets museum.
Mina frågor till kulturministern är: Anser kulturministern att EWK:s politiska konstsamling är unik och bör tas till vara? Anser kulturministern att det finns ett nationellt intresse av att bevara och vårda samlingen och göra den tillgänglig för allmänheten?
Anf. 84 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag kommer att återkomma till Anne Ludvigssons frågor. Jag vill bara först säga att detta att mitt svar uppfattades som kort inte på något sätt innebär ett ringaktning för EWK:s konst - det vill jag ska bli absolut känt här. Han har både roat och oroat läsare under flera decennier och finns fortfarande, vill jag minnas, representerad här i riksdagen, nere i tidskriftsrummet. Det är teckningar och minnesdokument som vi kan studera än i dag. Det har alltså ingen negativ innebörd.
Som vi alla vet är kulturbudgeten hårt ansatt. Det finns ett stort engagemang, och det kan vi se som glädjande. Det är många som tycker att kulturens medel ska användas för alla möjliga väl meriterade och dokumenterade, ska vi säga, innehåll. Vi har haft frågan uppe i budgetprocessen.
Sedan är det också på det sättet att Arbetets museum är en självständig stiftelse och därmed också har möjligheter att söka pengar från olika håll. Det gäller också EWK-sällskapet, som också är en stiftelse. Anne Ludvigsson, som har ett starkt engagemang i kulturfrågor, bland annat vet jag, inom hemslöjden, vet ju och har glatt sig åt att vi har kunnat frigöra medel för att stödja slöjden, som jag också tycker är väldigt viktig.
När det handlar om EWK:s konst har frågan, som Anne Ludvigsson också sade, varit uppe ända sedan 1993. Jag vet att Anne Ludvigssons parti och den regering som tidigare stod Anne Ludvigsson nära också har blivit uppvaktade i de här frågorna vid ett antal tillfällen. Frågan har så att säga funnits med i processen under en längre tid.
Det är också så att det inom kultursektorn finns väldigt många som har lämnat efter sig unik konst. Och frågan är: Hur ska man ta till vara det här? Vi har Povel Ramel, som avled tidigare, som också efterlämnar stor konst. Det kan möjligen dyka upp frågor om man ska bilda ett museum och hur man ska ta vara på Povel Ramels arkiv. Det kan gälla Evert Taube. Vi har inte ens ett Bellmanmuseum som drivs med statliga medel. Allting kommer inte att kunna ske med hjälp av den statliga budgeten, och därför har Arbetets museum en fri roll att söka pengar.
Sedan måste man väl ändå tillägga att staten har gått in och stött EWK:s samling i och med bidrag från Statens kulturråd för att kunna digitalisera och göra hans verk tillgängliga. De har också haft en utställning i år under jag tror det var fyra månader för att göra den tillgänglig för en publik som säkert uppskattar den.
Anf. 85 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Jag är glad för de öppningar som kulturministern ändå lämnar och att det finns ett intresse trots det korta svaret.
Vi vet att EWK-sällskapet och änkan Alice Karlsson inte ser någon som helst möjlighet att i dag bygga och starta ett självständigt EWK-museum. Det kan ha varit något bra som kommit ur den här processen, för jag tror på samordning och om det finns andra möjligheter är det viktigt att man ser på dem. Vi vet ju att det är svårt att ha någon ekonomi i museer.
För att förtydliga det som stod i svaret från kulturministern vill jag säga att det var EWK-sällskapet och Alice Karlsson som vände sig till Arbetets museum då de inte såg någon annan möjlighet. Jag vill uppmärksamma ministern på det unika tillfälle som nu finns, tack vare stöd från Kulturrådet, att göra inventeringen och det påbörjade arbetet. Nu finns det alltså en unik möjlighet att till en ganska ringa kostnad - om man tittar på statens ekonomi i stort - förverkliga ett EWK-museum inom ramen för Arbetets museum.
Det museet är unikt. Det har stängt endast sju dagar per år och räknar i år med drygt 200 000 besökare. Museet har stor erfarenhet av att turnera med utställningar. Förra året hade man elva utställningar och besök av ungefär 220 000 människor. Arbetets museum har dessutom en unik möjlighet att bedriva den publika verksamhet som vi verkligen vill. Museet har ända sedan tillkomsten arbetat med just den politiska illustrationskonsten varför detta skulle passa mycket bra in i Arbetets museums arbete. Man såg positivt på möjligheten att hitta en gemensam lösning.
Man har nu utarbetat en fördelaktig lösning som jag ser det. Tack vare Kulturrådets stöd har man inventerat och digitaliserat samlingen, som omfattar drygt 2 000 bilder. Den planerade verksamheten kunde rymmas i Arbetets museums lokaler, vilket skulle göra att verksamheten inte hade någon hyreskostnad. Museet har en väl fungerande ateljé, och i dess samlingslokaler finns stora möjligheter att genomföra omfattande program och seminarieverksamhet.
Nu handlar det om att ta hand om samlingen, och det handlar om den årliga driften. Det handlar om försäkringskostnader, vård och renovering av skadade bilder samt om arkivtjänst för att göra samlingen tillgänglig för utställningar, forskning och publicering. Med det årliga stödet finns det alltså en unik möjlighet att rädda den världsunika samlingen, för jag menar att det är något alldeles speciellt. På så sätt kan man hålla denna illustrationskonst levande för en bred allmänhet. Det är viktigt, inte minst för oss politiker, att få vara med om detta.
Jag ställer åter några raka och tydliga frågor till kulturministern.
Vad kommer Sveriges kulturminister att göra för att rädda denna världsunika politiska konst? Det brinner lite i knutarna, för samlingen finns hemma hos Alice Karlsson och hon är till åren kommen.
Kommer kulturministern att verka för en långsiktig lösning? Den budget som nu är lagd är så att säga körd, men finns det en ambition att hitta en långsiktig lösning?
Anf. 86 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag måste vara ärlig och säga att jag i dag inte kan lova att det finns en långsiktig lösning. Vi har stora behov på kulturområdet, inte minst när det gäller vård, underhåll och renovering. Givetvis gäller det inte samtliga 19 statliga museer, men på många håll är behoven stora. Det gäller Kultur-Sverige i stort.
Därmed finns det också en försiktighet från regeringens sida att starta nya verksamheter, för även om det kan tyckas vara en ringa kostnad handlar det om ytterligare ½ miljon för att ta vara på arkivet och därtill en årlig driftskostnad på 1 miljon kronor. Det är de uppskattningar som gjorts på Kulturdepartementet för att samlingen ska kunna finnas på Arbetets museum i ett skick som gör att det blir en permanent utställning. Det får då ställas mot många andra behov som vi redan har och som vi måste ta hand om.
Återigen: Det handlar inte om någon ringaktning av EWK:s konst, men vi kan konstatera att behoven och förväntningarna är stora på väldigt många områden. Inom kultursektorn är 1 ½ miljon kronor många gånger väldigt mycket pengar, det vet Anne Ludvigsson precis som jag.
Arbetets museum gör ett bra arbete. Det ligger dessutom i en otroligt spännande miljö i Norrköping. Det har goda möjligheter att som självständig stiftelse, med de starka aktörer det trots allt har bakom sig, söka medel. Det kanske kan ske via pressen. Både centerpressen och Aftonbladet har, kan man säga, varit aktiva och samarbetspartner till EWK under många, många år. Jag är inte säker på att man uttömt möjligheterna att söka stöd därifrån.
Staten har gått in via Statens kulturråd, som jag nämnde tidigare, och bidragit till att de ska kunna ta vara på samlingen och göra den digitalt sökbar. I viss utsträckning får man säga att staten trots allt tagit ett ansvar för EWK:s samling.
Anf. 87 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Jag delar förstås inte kulturministerns syn på att staten tagit sitt ansvar. Visst, jag vet att 1 miljon kan vara jättesvårt att få fram. Nu går Sveriges ekonomi väldigt bra, men den moderatledda regeringen prioriterar skattesänkningar. Det gör inte vi socialdemokrater. Om viljan fanns skulle man naturligtvis få till en lösning. Det är jag helt övertygad om.
Arbetes museums tanke är att förutom permanenta och tillfälliga utställningar även ordna föreläsningar, debatter och seminarier om den politiska illustrationskonsten. Det är dessutom jätteviktigt att ge den unga generationen möjlighet att inom ramen för den politiska illustrationskonsten möta EWK:s konst.
Man har sökt medel under många år för att få till en lösning. Arbetets museum kommer naturligtvis att behöva mer än den miljon som det i dagsläget handlar om för att klara detta, och man är beredd att söka pengar från externa finansiärer. Men kulturministern vet att det är svårt att få till en grund, att få externa finansiärer att satsa pengar för att kunna ta hand om en samling på detta sätt. Det är kanske inte lika lätt som att ordna särskilda, enskilda utställningar.
Astrid Lindgren har uttryckt sig väldigt bra: Vad har du för ögon som ser det du ser och ger ut till en häpen värld? Det är väl något som vi bör förmedla till nästa generation?
Den här miljonen tycker jag egentligen är en snus i havet, men jag vet att den är svår att få fram. Jag vill ändå fråga: Vad vill kulturministern säga till EWK-sällskapet, Alice Karlsson och övriga i familjen - och kanske även den övriga världen - som har förväntningar på kulturministern? Tänker kulturministern besöka Arbetets museum och få i gång en dialog?
Anf. 88 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag tänker börja med den sista frågan. Jag har träffat Arbetets museums ledning och Anders Lindh ett antal gånger. Jag har talat med honom om detta. Det vet jag att Claes Ånstrand, tidigare socialdemokratisk statssekreterare, också gjort. Inte heller han ansåg att den här frågan var den som måste prioriteras. Och det har fortfarande inte att göra med att man tycker att konsten inte skulle vara värdefull, för det är den.
Återigen: Behoven är mycket stora, och ja, den borgerliga regeringen har prioriterat skattesänkningar i ett land som haft ett av världens hårdaste skattetryck, inte minst för låg- och medelinkomsttagare. Jag tycker att det är en fullständigt riktig prioritering.
Kulturbudgeten fick trots allt närmare 200 miljoner kronor extra i den senaste budgeten, men jag måste upprepa mig: Behoven är mycket stora inom många av våra institutioner. Det visar inte minst Christina Rogestams utredning. Hon pekar just på vikten av att ta hand om det vi redan har innan vi satsar på det som är nytt.
Jag vill verkligen uppmana EWK-sällskapet och Arbetets museum - eftersom de har stora möjligheter, till skillnad mot många andra - att söka finansiering på annat håll. Det gäller även om inte just Söderköpings kommun kan bidra. De kanske har andra prioriteringar, vad vet jag. Norrköpings kommun eller andra kan vara ett alternativ, Aftonbladet eller centerpressen. De kanske också har ett engagemang, eller bör ha ett engagemang, i att se till att EWK:s konst lever vidare.
Vi har frågan med oss på departementet. Den är inte avskriven. Men den här gången räckte inte pengarna till de stora behov vi har. Just nu prioriterar regeringen kultur för barn och unga och att ta hand om kulturarvet och vårda det. Redan där har vi väldigt stora behov.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.