Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s terroristlistor

Interpellation 2007/08:667 av Åström, Alice (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-05-09
Anmäld
2008-05-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-05-20
Sista svarsdatum
2008-05-23
Besvarad
2008-06-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 maj

Interpellation

2007/08:667 EU:s terroristlistor

av Alice Åström (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

När EU:s terroristlistor infördes den 27 december 2001 (2001/931/CFSP, 2580/2001/EC) väckte tillvägagångssättet för listornas etablerande farhågor om att rättssäkerheten för de uppförda organisationerna och individerna inte tillgodosågs. Emellertid avfärdades dessa farhågor av de ansvariga med hänvisning till de uppförda entiteternas rätt att få sin sak prövad i EG-domstolen. Eftersom beslutsunderlaget för listorna är hemligstämplat kvarstod frågan huruvida en sådan domstolsprövning verkligen skulle kunna vara rättssäker. På senare tid har kritiken hårdnat ytterligare. Bland annat har den schweiziske juristen, före detta statsåklagaren och ledamoten i Europarådet Dick Marty för rådets räkning granskat tillvägagångssättet för att etablera listorna och funnit att det är godtyckligt, rättsligt undermåligt och i strid med grundläggande mänskliga fri- och rättigheter (pressmeddelande 773/2007).

Frågan ställdes på sin spets i en dom avkunnad av EG-domstolens förstainstansrätt den 12 december 2006 (T-228/02). I domen fastslogs att grundläggande rättigheter hade åsidosatts genom beslutet att föra upp organisationen People’s Mojahedin Organization of Iran (PMOI) på listan över terroristorganisationer. PMOI är en av minst ett tiotal av varandra oberoende organisationer som har med ordet Mojahedin – Herrens kämpar – i sitt namn. PMOI delgavs inte motiveringen till beslutet och tillerkändes följaktligen inte heller rätten till försvar. I domen konstaterar förstainstansrätten vidare att den inte ens efter den muntliga förhandlingen kunnat ta ställning till om listningen är korrekt i sak och slog därmed fast att beslutet att föra upp PMOI på listan över terroristorganisationer är ogiltigt samt att beslutet att frysa PMOI:s tillgångar måste hävas.

Europeiska rådet (ministerrådet) valde att inte överklaga domen. I stället hävdade ministerrådet att förstainstansrätten endast tagit ställning till procedurfrågor. Med den motiveringen menade ministerrådet sig retroaktivt kunna avhjälpa bristerna genom förändringar i listningsprocessen (CP/931/WP) som skulle tillfredsställa kraven på att delge den berörda parten motiveringen till beslutet och att även höra densamma. Denna tolkning av domen är minst sagt dubiös. Den lagakraftvunna domen lämnar inget annat utrymme än att med omedelbar verkan avföra PMOI från terroristlistan och att häva frysningen av PMOI:s tillgångar. Dessutom förbehöll sig ministerrådet privilegiet att värdera den berörda partens försvar, vilket kan jämföras med att till exempel en åklagare tar på sig domstolens roll att värdera den åtalades försvar. Vidare visade sig de 18 dokument, som ställdes till PMOI:s förfogande under våren 2007, fullständigt sakna varje bevis för inblandning i terroristhandlingar men innehöll sedan länge kända rykten och anklagelser mot PMOI som organisationen på ett övertygande sätt har försvarat sig mot. När PMOI påpekade bevismaterialets bristfällighet hänvisade ministerrådet till annat, hemligstämplat beslutsunderlag. Med andra ord har PMOI fortfarande inte fått någon tillfredsställande motivering till beslutet. Ministerrådet har trots detta inte hävt frysningen av PMOI:s tillgångar och valde både den 28 juni 2007 (448/CFSP) och den 20 december 2007 (871/CFSP) att i strid med förstainstansrättens dom och unionens fördrag att låta PMOI kvarstå på listan över terroristorganisationer. Således åskådliggör fallet med PMOI att de rättsliga bristerna i förfarandet med terroristlistorna inte har lagts till rätta.

Den behöriga nationella myndigheten, på vars begäran det ursprungliga beslutet togs, var den brittiska regeringen. För att bemöta inhemsk kritik mot den nationella terroristlistan i Storbritannien har den brittiska regeringen inrättat en specialdomstol, Proscribed Organisations Appeal Commission (POAC), som prövar överklaganden av besluten om terrorlistning. I fallet med PMOI har specialdomstolen POAC till skillnad från förstainstansrätten haft möjlighet att pröva ärendet i sak. POAC har tagit ställning till det fullständiga bevismaterialet, inklusive allt hemligstämplat material, och slog sedan i en dom den 30 november 2007 fast att beslutet att kvarhålla PMOI på terroristlistan saknade rättslig grund och måste ogiltigförklaras (PC/02/2006). Även om den rättsliga prövningen i Storbritannien inte har något direkt juridiskt inflytande på processen inom EU får implikationerna av specialdomstolen POAC:s dom ändå anses vara mycket långtgående.

All bevisning mot PMOI, som den brittiska regeringen åberopade i sin begäran till ministerrådet att föra upp PMOI på EU:s terroristlista, har prövats och underkänts av britternas egen behöriga specialdomstol. Därmed krackelerar grunden för ministerrådets beslut att föra upp och kvarhålla PMOI på terroristlistan ytterligare.

Syftet med EU:s terroristlistor är att skydda EU och dess medborgare mot terrorism. Men det förutsätter samtidigt att de uppgifter listningen grundar sig på är bevisbara, sakligt relevanta och befogade samt att enskilda individer och grupper tillförsäkras ett tillfredsställande skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

När fallet PMOI diskuterades i riksdagen den 18 januari 2007 i samband med interpellation 2006/07:154 sade sig utrikesministern inte vara tillräckligt insatt i frågan. Utrikesministern lovade då att återkomma med ett mer sakkunnigt svar på den punkten.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag rikta följande frågor till utrikesministern:

1. Avser utrikesministern att kontrollera att beslutet att föra upp och kvarhålla PMOI på EU:s terroristlista vilar på ett i juridisk mening strikt hållbart bevismaterial?

2. Om inte bevismaterialet håller i juridisk mening, avser utrikesministern i så fall att verka för att listningen av PMOI hävs?

3. Avser utrikesministern att verka för att förfarandet kring EU:s terroristlistor blir mer rättssäkert, om det visar sig att de förändringar som vidtagits i listningsprocessen (CP/931/WP) inte varit tillräckliga?

4. Avser utrikesministern att verka för att ett utslag enligt EU:s rättsprövningsordning – med två oberoende domstolsorgan – kan, bör eller ska följas av en politisk prövning och värdering av ministerrådet och/eller kommissionen innan en lagakraftvunnen dom vinner ”verklig” laga kraft eller för övrigt länder till efterrättelse?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:667, EU:s terroristlistor

Interpellationsdebatt 2007/08:667

Webb-tv: EU:s terroristlistor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carl Bildt (M)
Anf. 1 Carl Bildt (M)
Herr talman! Ärade ledamot! Alice Åström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förfarandet kring EU:s sanktioner mot personer, enheter eller grupper som anses inblandade i terrorism ska bli mer rättssäkert samt för att listningen av organisationen PMOI, People's Mujahedin Organization of Iran, hävs. En utgångspunkt i regeringens skrivelse Nationellt ansvar och internationellt engagemang - En nationell strategi för att möta hotet från terrorismen är att kampen mot terrorismen är en angelägen uppgift för hela världssamfundet där gemensamma lösningar krävs. En annan utgångspunkt är att kampen mot terrorism måste bedrivas med full respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Sanktionsregimerna utgör en viktig del i det internationella samarbetet mot terrorism. Riktade sanktioner i form av frysning av misstänkta terroristers tillgångar tillämpas som en kompletterande, förebyggande metod för att förhindra finansiering av terroristhandlingar. Sådana åtgärder föreskrivs i FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Resolutionen har antagits enligt FN-stadgans kapitel VII och är folkrättsligt bindande för medlemsstaterna. För att genomföra resolutionen har EU antagit en gemensam ståndpunkt (2001/931/GUSP) och en EG-förordning (nr 2580/2001) om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism. EU har i den gemensamma ståndpunkten gett både detaljerade definitioner för vilket slags handlingar som ska betraktas som terroristhandlingar och tydliga kriterier för i vilka fall och på vilka grunder som frysning av tillgångar får ske. Listan över personer, grupper och enheter som enligt EU:s beslut omfattas av frysningssanktionerna ska ses över minst var sjätte månad. Regeringen fäster stor vikt vid att kriterierna för frysning ska vara uppfyllda innan regeringen röstar ja till ett listningsbeslut. Inför beslut i EU gör regeringen därför alltid en noggrann granskning av underlaget, både för nya listningsförslag och inför översyn av listan. Sverige har också aktivt bidragit till att stärka rättssäkerheten inom ramen för den översyn som skett under 2007 av rådets arbetsmetoder och beslut om EU-autonoma sanktioner mot personer, enheter och grupper som anses inblandade i terrorism. Översynen har skett som ett led i rådets strävan efter ökad öppenhet och som en följd av domen i EG:s förstainstansrätt rörande organisationen PMOI, där domstolen slagit fast att beslut om frysning av enskildas tillgångar måste åtföljas av en tydlig motivering för beslutet och att den individ eller organisation som beslutet rör måste få tillfälle att framföra synpunkter på beslutet. De förbättrade procedurerna innebär att de individer och grupper som omfattas av sanktioner för inblandning i terrorism ska ges en motivering som är tillräckligt detaljerad för att de ska kunna förstå skälen för beslutet. Berörda individer och grupper ska också ges möjlighet att inkomma med underlag till stöd för en begäran om att bli avförd från listan samt informeras om möjligheten att överklaga rådsbeslutet vid förstainstans-rätten. Ytterligare en åtgärd som stärker rättssäkerheten är att arbetsmetoderna och procedurerna runt EU:s beslut om sanktioner mot terrorism och översyn nu är offentliga. Rådet, inklusive Sverige, har gjort bedömningen att det nya beslutsförfarandet motsvarar domstolens krav och tillgodoser motiveringskravet och den enskildes rätt till försvar. I förstainstansrätten pågår en process där PMOI har väckt talan mot ett listningsbeslut från juni 2007 som fattats enligt rådets nya beslutsprocedurer. Det blir första gången som de nya procedurerna prövas. Målet har ännu inte avgjorts, men skulle det visa sig att domstolen inte anser att rådets nya beslutsprocedurer är tillräckliga i rättssäkerhetshänseende är regeringen beredd att agera för att åstadkomma de ytterligare förbättringar som behövs för att tillgodose domstolens krav. Av särskild vikt i detta sammanhang är kriteriet enligt den gemensamma ståndpunktens artikel 1.4 som anger att frysningsbeslut får fattas bara när ett beslut rörande terroristhandlingar har fattats av en behörig myndighet. Det myndighetsbeslut som legat till grund för EU:s listningsbeslut avseende PMOI är ett brittiskt beslut att lista organisationen. Beslutet underkändes av det särskilda prövningsorganet POAC, Proscribed Organisations Appeals Commission, i november 2007. Den brittiska ministern för inrikesfrågor överklagade avgörandet till brittisk överrätt som nyligen har beslutat att inte ta upp överklagandet till prövning. POAC:s beslut, som innebär att den brittiska beslutsfattaren måste vidta åtgärder för att ta bort PMOI från den nationella listan, står därmed fast. En avlistningsprocess har inletts i Storbritannien, men till dess att den är avslutad är det brittiska listningsbeslutet fortfarande rättsligt giltigt, även som grund för EU:s beslut. En brittisk avlistning av PMOI innebär att grunden för EU:s nuvarande beslut om listning av PMOI inte längre föreligger. I ett läge där grund i enlighet med EU:s kriterier saknas för fortsatta sanktioner är Sverige berett att stödja att EU:s listning av PMOI upphävs.
Alice Åström (V)
Anf. 2 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för svaret. Det här är en fråga som är väldigt komplicerad. Jag är helt överens med utrikesministern om att det behövs gemensamma lösningar i världssamfundet när det gäller kampen mot terrorism. Men just för att det är komplicerat och nödvändigt är vikten av rättssäkerhet en av de allra viktigaste grunderna i det här arbetet. Jag vet att utrikesministern och Sverige vid flera tidigare tillfällen har drivit på kraven på att öka rättssäkerheten när det gäller EU:s terrorlistor och hanteringen av detta. Jag vill poängtera, vilket utrikesministern också pekar på, att när detta prövades i EG:s förstainstansrätt rörande organisationen PMOI slog man fast att beslutet om en frysning av enskildas tillgångar måste åtföljas av en tydlig motivering för beslutet och att den individ och organisation som beslutet rör måste få tillfälle att framföra sina synpunkter. Min fråga till utrikesministern gäller det sätt som EU hanterade frågan på. Det borde vara fullständigt rimligt i varje rättsstat att om en domstol underkänner grunderna för en process och pekar på klara brister i rättssäkerheten ska beslutet falla. Det rimliga i det läget hade varit att terrorlistningen av PMOI då skulle ha fallit. I stället valde EU att se det här som en ren procedurfråga. Man förbättrade procedurerna kring hur beslutshanteringen ska vara och vilka möjligheter de som är listade ska ha att komma in med underlag. De ska också kunna överklaga rådsbeslutet. Nu prövas PMOI igen i EG:s förstainstansrätt enligt de nya reglerna, men listningen har kvarstått hela tiden. Jag anser att det är en väldigt rättsosäker process. Min fråga till utrikesministern blir: Har Sverige på något sätt agerat i den här situationen? Det rimliga borde egentligen ha varit att ta bort dem från listan. Har man en procedur som inte är rättssäker måste man ta konsekvenserna av det. I dagsläget vet vi också mycket mer. Listningen av PMOI bygger på det brittiska beslutet. Deras underlag, där det också har funnits en hel del hemligt material, har underkänts i deras egen prövning i den nya beslutsproceduren i det särskilda prövningsorganet i november 2007. Den brittiska ministern för inrikesfrågor har överklagat detta, och man har också fått ett slutgiltigt beslut. Man kommer inte att godkänna den här överklagan, utan man ska avföra dem. Nu befinner vi oss i en situation där grunderna för beslutet egentligen har prövats i flera instanser och har befunnits inte vara tillräckliga, men fortfarande kvarstår de på EU:s terrorlista. Nu ska vi avvakta ett beslut om att britterna ska genomföra den här proceduren med att avföra dem, och vi vet inte hur lång tid det kommer att ta. Min fråga till utrikesministern blir: Är Sverige berett att lyfta upp frågan att EU ska agera snabbt i det här fallet, eftersom de här besluten finns i en domstol i Storbritannien, för att man inte ska dra ut på processen ytterligare?
Carl Bildt (M)
Anf. 3 Carl Bildt (M)
Herr talman! Svaret på den frågan är nej. Vi har nu att avvakta att den brittiska juridiska processen fullföljs. Exakt hur lång tid det kan ta vet jag inte. Det finns säkert de som vet det, men jag råkar inte veta det. När vi talar om respekt för rättssäkerhet i olika sammanhang och har en procedur är det så att it works both ways . I det här fallet har vi att avvakta att den brittiska proceduren avslutas. Skulle den innebära, vilket det finns anledning att anta, att man anser att det brittiska listningsbeslutet står fast och vi får information om det är vi beredda att stödja att man häver listningen i det här konkreta fallet. Det här konkreta fallet är ett besvärligt fall. Det ska sägas. Vi diskuterar de här rättssäkerhetsfrågorna, och ska göra det, med stort allvar. Men när det gäller den organisation som vi sysslar med ska vi ha klart för oss att det inte nödvändigtvis är vår Herres allra mest oskyldiga änglar som befolkar deras medlemskrets. De gärningar som de har bakom sig är inte heller av den arten att de skulle tolereras på ett svenskt dagis, om jag uttrycker mig med den allra största försiktighet. PMOI är en organisation som under åren har genomfört flera allvarliga våldsdåd som har drabbat civila och vilkas konsekvenser människor lider av än i dag. Från baser i Irak samarbetade de med Saddam Hussein under mycket lång tid. De stöddes av honom och deltog enligt trovärdiga uppgifter också i förtryckaroperationer internt inom Irak riktade både mot kurder och mot shiamuslimer efter Irakkriget 1991. Det innebär inte att vi inte ska pröva dem enligt rättssäkerhetens olika grunder, och det gör vi nu också. Jag tycker att det förfarande som jag har redovisat här med viss detaljrikedom också visar att det är ett omfattande och seriöst rättsligt förfarande som vi tillämpar även på organisationer där vi har anledning att hysa rätt betydande dubier om deras karaktär, framför allt mot bakgrund av det vi vet om deras historia och aktiviteter.
Alice Åström (V)
Anf. 4 Alice Åström (V)
Herr talman! Problemet, som jag ser det, är att det faktiskt inte works both ways . Det här fungerar bara åt ena hållet. Oavsett vad som kommer fram eller förändringar i proceduren har det ändå inneburit att man kvarstår på EU:s terrorlista. Frysningen består oavsett om utslaget har gått åt ena eller andra hållet. Nu när det finns ett tydligt utslag som går åt det ena hållet blir det ändå en procedur där man avvaktar. Jag skulle önska att Sverige och den svenska utrikesministern lyfte upp detta och betonade att det är viktigt att processen går snabbt nu. Jag är inte beredd att diskutera organisationen - det finns egentligen flera organisationer som ligger under den här beteckningen - och huruvida man tycker att de är sympatiska, vad de har gjort eller vilket förflutet de har. För mig är det otroligt viktigt att man betonar det juridiska och rättssäkerheten. Om man ska avgöra om man har sympatier för en organisation, vad den står för rent politiskt och hur den agerar är man genast ute i tassemarkerna där rättssäkerheten försvinner. Därför vill jag väldigt starkt betona att för mig är det här en juridisk fråga med en rättssäker process. Jag är helt övertygad om att om vi ska kunna vinna kampen mot terrorism kan vi bara göra det på en rättssäker grund och med respekt för rättssäkerheten. Jag vill också lyfta upp att problemet, och det handlar om FN:s säkerhetsråds resolution, är att det är misstänkta terroristers tillgångar. Det är en förebyggande metod, vilket gör det mycket mer komplicerat. Om det är en förebyggande metod mot misstänkta terrorister finns inte det direkta terroristdådet. Det kanske är ett terroristdåd som inte har inträffat men som ska förebyggas. Därför är det väldigt viktigt att man följer den juridiska proceduren. Jag fick inget svar från utrikesministern på frågan om EU:s hantering när man förlorade i förstainstansrätten där man sade att den här grunden inte var tillräcklig. Förstainstansrätten sade till och med att man inte ens utifrån de muntliga förhandlingarna kunde bedöma om det var riktigt att ha dem på listan eller inte för att underlaget var så bristfälligt. EU valde ändå att ha dem kvar på listan och inleda en ny procedur. I vilket annat domstolshänseende hade ett sådant utfall inneburit att man hade avfört dem från listan och att man sedan i så fall hade fått ta upp frågan på nytt och pröva den utifrån ett nytt underlag? Men det har man inte gjort, utan man har låtit det kvarstå. Jag skulle ändå vilja höra utrikesministerns synpunkter på EU:s sätt att hantera ärendet när man förlorade i förstainstansrätten.
Carl Bildt (M)
Anf. 5 Carl Bildt (M)
Herr talman! Jag vet inte vilka regler som gäller i den svenska riksdagen vad gäller EU:s rättsordningar. Jag vet att vi har sådana regler att vi i denna kammare inte kan diskutera detaljer för hur svenskt rättsväsende fattar sina beslut i olika domar. Då avbryter talmannen. Så var det i alla fall förr. Det är möjligt att det har deklinerat under senare år. Vi har väl kanske något större frihet att diskutera de här frågorna - kanske inte ett enskilt fall, men i alla fall principerna. I det här fallet rör det sig framför allt, om man tittar på det, om de procedurella reglerna. De kom att ändras. Därmed blev det en ny situation. Sedan har man inlett ett nytt förfarande i det här konkreta fallet. Det förfarandet pågår fortfarande. Alice Åström vill att jag ska ingripa i de här förfarandena på ett eller annat sätt. Det tror jag inte vore så lämpligt, för nu pågår faktiskt två rättsliga processer, en inom det egentliga EU-systemet, nämligen den talan som väcktes i juni 2007 - vi får väl avvakta vad den leder fram till - och därefter den brittiska processen med de konsekvenser som detta kan få för EU. Jag har angett lite om hur vi kanske kommer att agera om den brittiska processen får ett visst utfall. Men att ingripa i de här juridiska processerna är jag inte alldeles övertygad om vore så lämpligt. Tvärtom, skulle jag vilja säga, tror jag att det vore relativt olämpligt. Då skulle vi i viss mån bryta mot vad vi själva säger, nämligen att vi ska respektera de rättsliga processerna. När det gäller organisationernas karaktär är det Alice Åström säger alldeles riktigt. Jag håller med om det. Vi ska inte göra någon värdering av den politik, de idéer och de föreställningar som olika organisationer har. Det handlar bara om medlen. Enligt vår uppfattning får man företräda vilka åsikter man vill men med demokratiska medel eller medel som respekterar människors rätt till liv. Det är när organisationer går över den gränsen och dödar oskyldiga människor som de, på rätt goda grunder, hamnar på den här listan. Här refererades om FN-resolutioner och misstänkta. Ja, så är det väl i den formella texten. Jag har inte varit med om några listningsbeslut där det har varit fråga om annat än organisationer där vi nog har kunnat påstå att det har varit fråga om mer än misstanke. Det krävs rätt solida bevis. Men ofta är det så att sådana här organisationer använder terrorn som en metod, och den metoden är integrerad i deras verksamhetssätt. Därmed är kanske definitionsfrågorna ibland inte så besvärliga. Också i det här fallet är det enligt min mening fråga om en organisation som vi, åtminstone ett antal år tillbaka i tiden, kan säga har varit involverad i våldsdåd av olika slag, associerad med regimer och associerad med regimers våldsdåd på ett sätt som gör att det inte var alldeles obefogat att den blev föremål för de här rättsliga processerna. Men nu ska vi respektera de rättsliga processerna fullt ut, både inom EU och i det brittiska systemet, och så ska vi avvakta innan vi drar de slutgiltiga konklusionerna av detta.
Alice Åström (V)
Anf. 6 Alice Åström (V)
Herr talman! När det gäller EU:s processer kan man, som sagt var, diskutera hur mycket vi kan diskutera när det gäller domstolsbeslut inom EU. Problemet med förstainstansrätten, när domstolen hade fattat sitt beslut, är att det ju var så att ministerrådet bestämde sig för att man inte skulle överklaga det här beslutet, utan man lät listningen kvarstå, och sedan inledde man en ny processordning. Det var den inriktning man tog. Det rimliga, om man nu inte skulle lägga sig i domstolarnas beslut, vore att ministerrådet i det läget, om man hade ogillat beslutet, hade överklagat beslutet. Nu valde man att inte överklaga men ändå låta det kvarstå. Det är den kritiken jag har. Man följde faktiskt inte en normal hanteringsordning, och eftersom det ändå var ministerrådet som fattade beslutet blev det faktiskt ett politiskt beslut i en domstolsfråga. Jag vill ändå lyfta upp diskussionen om olika organisationer, vad man har för historia och vad man har bakom sig. Utrikesministern säger att det i de allra flesta fallen finns solida bevis och mycket stark grund till att man för upp någon på listan. Just i det här fallet kan vi ju konstatera, oavsett vad vi kan tycka om historien eller vad som har legat bakom, att efter mycket tydliga domstolsprövningar och en mycket tydlig genomgång av underlaget och materialet, är det ju faktiskt så att domstolen i Storbritannien har underkänt de här solida bevisen och den solida grunden för det här, vilket gör att man också måste ställa frågan på vilka grunder man gör listningen. Jag är glad och tackar utrikesministern för att han säger att man kommer att följa det här noga och att man också kommer att ställa sig bakom att organisationen avförs från terrorlistan utifrån att den brittiska proceduren är klar med att avföra organisationen från deras terrorlista.
Carl Bildt (M)
Anf. 7 Carl Bildt (M)
Herr talman! Låt mig klargöra att det domstolsunderkännande som det refereras till rörde ett gammalt beslut, medan det inte rörde det listningsbeslut som var i kraft vid den tidpunkt som domen gällde. Det innebär att det som inträffade var att ministerrådet anpassade reglerna efter det som domen sade, men man lät det listningsbeslut som gällde fortsätta att gälla. Det gamla listningsbeslutet var det som domstolen hade att pröva. Nu är vi inne på de juridiska detaljerna i detta. Men det är alls icke ointressant, för det är viktigt att det sker på ett juridiskt korrekt sätt. Låt mig bara säga en sak avslutningsvis eftersom jag tror att vi kan ha lite delade meningar om den exakta hanteringen av just det här fallet. Jag vill bara upprepa att lika viktig som kampen mot terrorismen är - den är fundamental; det handlar om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och principer som vi alla står för - lika viktigt är det att detta sker i enlighet med rättens principer. Sedan ska vi alla vara medvetna om att detta inte är alldeles enkelt. Det är enklare att säga i en kammare än att genomföra. Vi tillämpar ibland principer också i det svenska rättssystemet som säger att man kan diskutera ett och annat i det vi faktiskt gör för att skydda vårt samhälle mot dem som är brottslingar, och den diskussionen för vi löpande. Den diskussionen för vi löpande också när det gäller detta. Det man kan säga sedan 2001 är att hela det internationella rättssystemet för att hantera den typ av hot som den internationella terrorismen är har utvecklats till det väsentligt bättre och har gjort det, åtminstone delvis, med svensk medverkan. Det har vi anledning att också notera.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.