Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges agerande i fråga om asylprocessen
Interpellation 2010/11:204 av Höj Larsen, Christina (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-02-14
- Anmäld
- 2011-02-15
- Besvarad
- 2011-03-01
- Sista svarsdatum
- 2011-03-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 februari
Interpellation
2010/11:204 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges agerande i fråga om asylprocessen
av Christina Höj Larsen (V)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avkunnade i mars 2010 en principiellt mycket viktig dom i ett mål mellan en iransk asylsökande och Sverige. Sverige avstod från att överklaga domen och begära att målet skulle tas upp i så kallad stor sammansättning – Grande Chambre – och den vann därför laga kraft i juni. Domen innebar att Sverige omedelbart måste genomföra långtgående förändringar i asylprocessen.
Domstolen slog fast två nya principer i asylrätten. Den första principen gäller följande: Om en asylsökande framfört något som starkt tyder på att han/hon varit utsatt för tortyr, till exempel ett intyg från en allmänläkare, åligger det Migrationsverket – om man inte accepterar att tortyr ägt rum – att på eget initiativ skaffa ett expertutlåtande om den sannolika orsaken till skadorna. Domstolen tillbakavisade regeringens argument att den asylsökande måste skaffa ett sådant utlåtande. Domstolens ståndpunkt verkar mycket rimlig eftersom kostnaden för detta överstiger 10 000 kronor och inte omfattas av rättshjälpen. Det är därför i de flesta fall omöjligt för en asylsökande att skaffa ett sådant intyg.
Den andra nya principen gäller detta: Om en asylsökande lyckats fullgöra beviskravet att han/hon redan varit utsatt för tortyr är det Migrationsverket som måste bevisa att det inte föreligger någon risk för upprepad tortyr vid en utvisning till hemlandet. Detta går stick i stäv med hur bevisbördan är fördelad i dag. Det vanliga är att Migrationsverket summariskt förklarar att den asylsökande inte gjort troligt att tortyren kommer att upprepas om han/hon skickas till hemlandet.
Ännu i dag, mer en åtta månader efter att domen vann laga kraft, har Migrationsverket inte vidtagit några åtgärder för att rätta sig efter de krav som ställs i domen från Europadomstolen. Sverige har förbundit sig att respektera och följa Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och detta åtagande omfattar också de domar som Europadomstolen meddelar. I dagsläget trotsar således Sverige sina förpliktelser om skydd för grundläggande mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Billström:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att Sverige ska agera i enlighet med landets förpliktelser enligt Europakonventionen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:204
Webb-tv: Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges agerande i fråga om asylprocessen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:64 Tisdagen den 1 marsProtokoll 2010/11:64 7 § Svar på interpellation 2010/11:204 om Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges agerande i fråga om asylprocessen
Protokoll från debatten
Anf. 57 Tobias Billström (M)
Fru talman! Christina Höj Larsen har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Sverige ska agera i enlighet med landets förpliktelser enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, alltså Europakonventionen. Frågan tar sin utgångspunkt i en dom från Europadomstolen.
Regeringen har ett ansvar för att fortlöpande säkerställa att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden och att den lagstiftning som enskilda, myndigheter och domstolar har att följa och tillämpa är i överensstämmelse med till exempel Europakonventionen såsom den utvecklas genom Europadomstolens praxis.
Jag följer av den anledning noga utvecklingen både internationellt och nationellt på det migrationsrättsliga området för att se om lagstiftningen lever upp till de krav som ställs.
Migrationsverket och migrationsdomstolarna har att inom ramen för gällande rätt ta ställning till vad Europadomstolens uttalanden kan ha för inverkan på handläggningen och prövningen av ärenden och mål på migrationsrättens område. Migrationsöverdomstolen kan som prejudikatinstans i ett överklagat mål meddela vägledning för rättstillämpningen.
Min bedömning är att det inte finns behov för regeringen att nu vidta åtgärder av de skäl som anges i interpellationen.
Anf. 58 Christina Höj Larsen (V)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Billström för svaret. Egentligen vill vi inte veta, för tortyr speglar människans grymmaste fantasi. Kanske är det därför vi värjer oss mot berättelserna om slag, elchocker, våldtäkter och utdragna naglar. Vi värjer oss mot den obegripliga uppfinningsrikedom som människan kan uppvisa i sin ondska. Vi värjer oss också mot den utsatthet som tortyroffret måste känna just då i händerna på sin bödel. Vi vill inte veta att människan kan vara så grym eller att hon kan vara så ensam.
Vi är dock inte så fega att vi stoppar fingrarna i öronen och nynnande låtsas som ingenting. I stället har världssamfundet skapat konventioner och överenskommelser för att skydda det vi ser som grundläggande mänskliga rättigheter, nämligen rätten till liv, säkerhet och hälsa oberoende av kön, religion, sexuell läggning, etnisk eller politisk tillhörighet.
Europakonventionen som sedan 1995 är inskriven i svensk lag ger oss otvetydigt besked. Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. Europadomstolen har i sin praxis tolkat konventionen så att tortyrförbudet också innefattar förbud mot att avvisa eller utvisa någon om det föreligger risk för att denne ska utsättas för tortyr.
Det är just detta, fru talman, som vi ska tala om i dag.
Europadomstolen har dessutom flera gånger slagit fast att tortyrförbudet och förbudet att avvisa någon är undantagslöst.
Det är glasklara besked som ger oss i Sverige skyldighet att göra det enda rätta, nämligen att erbjuda skydd och trygghet åt asylsökande som torterats. Ändå verkar inte svenska myndigheter vilja veta.
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avkunnade i mars 2010 dom mot Sverige i ett principiellt mycket viktigt mål mellan en iransk asylsökande och Sverige. Eftersom Sverige avstod från att överklaga domen vann den laga kraft i juni. Domen innebär att Sverige omedelbart måste genomföra långtgående förändringar i asylprocessen.
Domen slog fast två principer. Den första är att det åligger Migrationsverket att på eget initiativ utreda anledningen till skadorna om en asylsökande framför något som tyder på att denne har utsatts för tortyr. Domstolen tillbakavisade regeringens argument om att det är den sökande själv som ska skaffa ett sådant utlåtande. Domstolens krav är rimligt eftersom en tortyrutredning kostar mer än 10 000 kronor och inte omfattas av rättshjälp. De flesta asylsökande har alltså inte möjlighet att bekosta detta själva.
Den andra principen är att bevisbördan övergår till Migrationsverket om utredningen finner bevis för tortyr. Med andra ord måste Migrationsverket bevisa att det inte föreligger risk för tortyr vid en avvisning. Domstolen underkänner alltså Migrationsverkets nuvarande handläggning där det ofta blott konstaterats att den sökande inte gjort troligt att tortyren kommer att upprepas i hemlandet.
Jag vill gärna tro att Tobias Billström är en av dem som vågar lyssna. Det är regeringens skyldighet att se till att Sverige följer Europakonventionen och domstolens beslut. Frågan kvarstår alltså. Vad tänker statsrådet göra för att omedelbart visa världen att Sverige inte lämnar tortyrens offer ensamma med sina bödlar igen?
Anf. 59 Tobias Billström (M)
Fru talman! Regeringen är en varm anhängare av Europakonventionen och Europadomstolen och tar på stort allvar sitt ansvar för att den svenska lagstiftningen ska vara i överensstämmelse med konventionen såsom den utvecklas genom Europadomstolens praxis.
Det kan vara värt att minnas hur det faktiskt ser ut. Jag delar inte uppfattningen att vi i Sverige värjer oss mot vårt ansvar att ställa upp för de människor som behöver skydd undan förtryck och förföljelse. Tvärtom mottog asylsystemet i Sverige förra året 32 000 asylansökningar, vilket gjorde Sverige till det tredje största asyllandet i Europeiska unionen. Det är bara Frankrike och Tyskland som är större.
Sedan 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag. Den har dessutom en särställning eftersom andra författningar enligt grundlag inte får meddelas i strid med våra förpliktelser enligt konventionen. Den här i rättsordningen erkända principen om så kallad fördragskonform tolkning innebär vidare att de rättstillämpande myndigheterna i möjligaste mån ska tolka svensk rätt i förenlighet med våra internationella förpliktelser - alltså precis som interpellanten sade. Detta gäller också på migrationsrättens område.
Europakonventionen har haft en påtaglig inverkan på de svenska förhållandena, bland annat till följd av Europadomstolens domar som bidragit till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige.
Som jag har sagt tidigare är det Migrationsverket och domstolarna som svarar för rättstillämpningen. Enligt nu gällande instansordning har regeringen inte någon praxisbindande funktion på detta område. Regeringen är också förhindrad att lägga sig i myndigheters tillämpning av lag i enskilda fall.
Jag följer naturligtvis fortlöpande rättsutvecklingen på asylområdet. Om utvecklingen visar behov av lagändringar föreslår jag regeringen att lämna en proposition om detta till riksdagen. Det kan naturligtvis också gälla en fråga som Europadomstolen har uttalat sig i.
I utlänningslagen finns inte några uttryckliga bestämmelser om utredning och bevisbörda som är oförenliga med den dom av Europadomstolen som Christina Höj Larsen hänvisar till i debatten. Min bedömning är, som jag har sagt, att domen inte kräver någon ny lagstiftning. Den aktuella domen har lagts ut på domstolarnas hemsida och på regeringens hemsida för mänskliga rättigheter. Den har också skickats till de berörda domstolarna och myndigheterna. En rapport om regeringens åtgärder har av Utrikesdepartementet lämnats till Europarådets ministerkommitté i december 2010.
Avslutningsvis vill jag tillägga att Justitiedepartementet inför ikraftträdandet av domen förde en dialog med Migrationsverket om eventuella konsekvenser av domen, vilket beaktades i budgetarbetet för utgiftsområdet.
Anf. 60 Christina Höj Larsen (V)
Fru talman! Vi vill egentligen inte veta. Vi vill inte tänka på att medlemmar ur den iranska oppositionen har fängslats och torterats av regimen för att de har andra politiska idéer än makthavarna. Vi vill inte tänka på att de har hängts upp i rep i taket, genomgått skenavrättningar, fått tänderna utslagna och misshandlats så att urinen varit full av blod. Ändå är det just så, även i detta ögonblick. Vi vill inte tänka på att medlemmar ur oppositionen i Bangladesh torterats, att de har fått naglarna utdragna, blivit misshandlade och hållits i mörka isoleringsceller i många dygn bara för sina tankars skull. Ändå är det just så, även i detta ögonblick.
När dessa människor äntligen på farliga rutter och till ett högt pris lyckats ta sig till Sverige förväntas de på ett sammanhängande och sakligt sätt kunna redogöra för det värsta och svåraste. De ska i rätt ordning och konsistent berätta om det ofattbara, vad människan är kapabel till och hur det kändes. De ska berätta om det skamfulla, det sexualiserade våldet och hur det gick till. Det är mycket höga krav vi ställer på dessa människor - kraven på sammanhängande, konsistenta berättelser. Självklart lever inte alla asylsökande upp till dessa höga krav - ibland för att de faktiskt inte har skäl att få stanna men ibland för att deras skäl inte har bedömts.
Sverige har det skamfulla rekordet i antalet fällningar i Committee Against Torture, en FN-kommitté. Kommittén tar avstånd från Migrationsverkets sätt att nedvärdera trovärdigheten hos den sökande som ändrat uppgifter under ärendets handläggning, och man betonar att just svårigheter att presentera en sammanhängande berättelse kännetecknar människor som genomlevt svåra trauman och lider av posttraumatisk stress.
Åtta månader efter att domen vunnit laga kraft finns det inget som tyder på att svenska myndigheter och domstolar följer den. En rundringning bland erfarna ombud visar att domen inte på något sätt har satt spår i vare sig handläggning eller bedömning av ärenden. Asylsökande får fortfarande inte sina tortyrskadeutredningar. De få som görs bekostas av Vänsterpartiets fristatsfond och andra frivilliga. Det är allvarligt.
Ännu värre än tanken på den tortyr som människor redan tvingats utstå är tanken på att Sverige skulle avvisa människor till samma bödlar som de just flytt från och att Sverige skulle medverka till att till exempel iranska oppositionella skickas i armarna på en regim som redan en gång försökt krossa dem genom tortyr. Det är en skuld vi i Vänsterpartiet inte är beredda att bära och som vi inte tror att majoriteten svenskar vill ansvara för.
Min fråga är: Hur kan migrationsminister Billström garantera att ingen asylsökande skickas tillbaka till upprepad tortyr så länge Sverige inte följer Europadomstolens dom och ger möjlighet till en tortyrskadeutredning?
Anf. 61 Tobias Billström (M)
Fru talman! Vi har ambitionen att vara ett land som erbjuder skydd för dem som verkligen behöver det. Det tycks jag och interpellanten vara överens om. Det är viktigt att understryka att vi bör ha en rättsprocess som är rättssäker. Det betyder att stå upp för den idé som instans- och processordningen representerar, det vill säga idén att fristående migrationsdomstolar prövar trovärdigheten hos de människor som lämnar in asylansökningar i Sverige.
Låt mig erinra om att något uttalande om att svensk lag behöver ändras i ett visst avseende inte görs av Europadomstolen i den aktuella domen. Jag tycker att Christina Höj Larsen gav ett annat intryck. Det är viktigt att klara ut detta. Det finns alltså inte något uttalande från Europadomstolen, i den dom som har avkunnats, om att vi behöver ändra den svenska lagstiftningen. I den mån domen föranleder någon ändring i rättstillämpningen från Migrationsverkets och domstolarnas sida är det en fråga för dem att bedöma. Vänsterpartiet har ibland svårt med uppdelningen mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt. Montesquieus 1700-talsidé ligger till grund för hur vi bedömer och hur vi har utvecklat vårt samhälls- och styrelseskick. Det är det vi pratar om.
Migrationsöverdomstolen kan, som jag redan har nämnt, efter prövningstillstånd i ett överklagat mål ge vägledning för rättstillämpningen. När det gäller frågan om utredningsskyldighet och vilken betydelse Europadomstolens dom kan ha i det här sammanhanget har Migrationsöverdomstolen gett prövningstillstånd i ett mål. Inom en nära framtid kan vi alltså i detta hänseende räkna med en praxisbindande dom av överdomstolen. Det är helt i enlighet med hur instans- och processordningen är avsedd att fungera enligt riksdagens beslut från 2005.
Sverige har också ett ansvar att se till att vi inte bara följer konventionstexten utan också erbjuder en välfungerande ordning för att pröva asylärendena. Det är viktigt att understryka att jag har inhämtat hos Migrationsverket att personalen omedelbart uppmärksammades på domen för att de skulle kunna beakta den, utan något ställningstagande när det gäller om bevisbördans fördelning i svensk asylprocess skulle ha förändrats genom domen. Hänvisning till Europadomstolens dom har, enligt vad jag har erfarit, skett av den asylsökandes ombud sedan domen blev känd. Migrationsverket och de olika migrationsdomstolarna har i enskilda mål haft att ta ställning i berörda avseenden.
Vi har, som sagt, prövningstillståndet från Migrationsöverdomstolen. Det ska bli intressant att se vad det leder till.
Anf. 62 Christina Höj Larsen (V)
Fru talman! Vänsterpartiet har inga problem med att förstå ansvarsfördelningen. Däremot är jag tveksam till om ministern förstår det. Det är smärtsamt att veta. Vi vill inte att tortyr ska förekomma. Det vill inte jag, och säkert inte migrationsminister Tobias Billström heller. Vi kan välja att lyssna till berättelserna, vi kan välja att se spåren av tortyr och vi kan välja att agera när svenska myndigheter och domstolar inte följer Europadomstolens beslut. Det är regeringens och därmed statsrådets yttersta ansvar.
I dagens Expressen konstaterar integrationsminister Ullenhag att Sveriges brott mot mänskliga rättigheter inte är enskilda misstag utan ibland systematiska problem. Tänk om även statsrådet Billström kunde inse det.
Billström har alla möjligheter att visa att Sverige ser, hör och agerar när det gäller alla människors rätt att slippa våld, tortyr och kränkningar. Om regeringen inte gör det är det inte bara obegripligt ur ett snävt människorättsperspektiv, det ger även omvärlden signalen att Sverige inte längre har ambitionen att delta i arbetet för mänskliga rättigheter genom att själv följa Europadomstolen. Hur ska vi då kunna kräva det av andra?
Jag känner igen det statsrådet säger. Det verkar vara en avgörande del av regeringens politik att inte agera, inte ta ansvar. Jag får intrycket att regeringens viktigaste flyktingpolitiska ställningstagande är att inte kommentera enskilda ärenden och inte lägga sig i Migrationsverkets beslut. Det vill jag inte heller att migrationsministern ska göra. Det är viktigt att asylprövningen inte är politisk utan oberoende, rättvis och rättssäker. Det är vi överens om. Däremot kräver jag att Billström tar ansvar för flyktingpolitiken. Det innebär bland annat att se till att Migrationsverket följer Europadomstolens domar. Det kan enkelt göras genom till exempel ett regleringsbrev. Det borde ha skett i december 2010. Frågan är om statsrådet fortsatt väljer att blunda för verkligenheten eller om han vill ta aktivt ansvar och agera.
Anf. 63 Tobias Billström (M)
Fru talman! Jag förstår inte riktigt hur Christina Höj Larsen ska få ihop detta när hon å ena sidan säger att hon tycker att vi inte ska ha en politisk process och ger mig rätt i detta, och när hon å andra sidan hävdar att det inte sker någonting samtidigt som jag redovisar att Migrationsöverdomstolen har gett prövningstillstånd i ett mål som rör en av de aspekter som Christina Höj Larsen själv har tagit upp i sin interpellation. Jag vet inte riktigt hur man får ihop detta.
Jag konstaterar i alla fall att Migrationsöverdomstolen i samband med prövningstillståndet uttryckligen har hänvisat till Europadomstolens dom. Utan att ge mig in på några som helst rättstillämpningsfrågor kan jag ändå dra slutsatsen här i dag att Migrationsöverdomstolen anser att rättstillämpningen i detta avseende behöver klarläggas och att Europadomstolens dom är relevant att överväga i detta sammanhang.
Migrationsverket avser också, enligt vad jag är upplyst om, att göra en uppföljning av Migrationsöverdomstolens kommande dom. Jag har också nåtts av beskedet att Migrationsverket under loppet av 2011 kommer att ha en konferens som tar upp frågan om utredningar vid tortyrskador. Det kan jag se som en konsekvens av Europadomstolens dom och mot bakgrund av den svåra bedömning som måste göras av de individuella omständigheterna i varje enskilt ärende. Men den bedömningen ska göras av de instanser som riksdagen har bestämt ska göra den. Det är alltså Migrationsverket och domstolarna, och jag har fullt förtroende för att de tillsammans med Migrationsöverdomstolen som praxisbildande förmår att göra en rättssäker prövning. I det ingår att beakta Europakommissionens krav och ta hänsyn till Europadomstolens domar. Jag anser att detta sker precis i den anda som riksdagen vill att saker och ting ska ske.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.