Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-konstitutionen

Interpellation 2003/04:401 av Özürküt, Sermin (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-31
Inlämnad
2004-03-31
Besvarad
2004-04-20
Sista svarsdatum
2004-04-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 mars

Interpellation 2003/04:401

 av Sermin Özürküt (v) till statsminister Göran Persson om EU-konstitutionen

När EU:s konvent startade sitt arbete med att forma förslaget till ny gemensam "grundlag" fanns Vatikanstaten på plats och in i de första skrivningarna kom att EU skulle basera sig på kristen värdegrund. Lyckligtvis filades detta sedan ned under arbetets gång, till förtret för de italienska, irländska, polska och maltesiska representanterna och kristdemokrater runtom i unionen. Men fortfarande har kyrkan en klar särställning i fördragstexten.

Artikel 51 i utkastet till fördraget handlar om "kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning". Artikeln är inte till för att garantera religionsfriheten. Detta görs fullt tillräckligt i artikel II-10. Syftet är i stället att garantera kyrkors inflytande.

Unionen ska erkänna kyrkors "identitet och deras specifika bidrag och upprätthålla en öppen, överskådlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer", sägs det i fördragstexten. Det är ställt utom allt tvivel att en sådan inblandning kommer att innebära ett övervägande kristet inslag.

Unionen ska alltså garantera att dessa får en särställning genom att man ska tvingas lyssna särskilt på dem och detta dessutom på en regelbunden basis. Detta är oroande och det måste understrykas att ett demokratiskt samhälle och EU som utger sig för att vara dess representant måste bygga på sekularism.

Det finns på flera håll en strävan i fördragstexten att skapa en europeisk folklig gemenskap och identitet, med symboler som flagga, valuta och nationalhymn. För att inte tala om att man vill kalla det hela för en konstitution. Att försöka skapa en europeisk identitet är en del av bygget av Fort Europa och står i motsättning till en utökad dialog och förståelse mellan människor innanför och utanför murarna. Det är att försöka särskilja sig från andra och säga vilka man inte vill vara.

Många har uttryckt motvilja mot att släppa in Turkiet i unionen. Däribland ordföranden i framtidskonventet, Valery Giscard d'Estaing. Tidigare har också Helmut Kohl sagt att EU som "kristen klubb" inte har plats för ett muslimskt land som Turkiet. Jag är oroad över denna islamofobi, som tagit ny fart på senare år.

Mina frågor till statsministern blir därför:

1. Avser statsministern att ta några initiativ för att inte ge kristna kyrkor en särställning i konstitutionen?

2. Avser statsministern att ta upp vikten av sekularitet i de vidare samtalen om förslaget till "ny konstitution för Europa"?

3. Avser statsministern att dessutom ta upp kritik mot försöken att skapa en europeisk identitet?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:401, EU-konstitutionen

Interpellationsdebatt 2003/04:401

Webb-tv: EU-konstitutionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Laila Freivalds (S)
Anf. 7 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Sermin Özürküt har frågat statsministern om han avser att ta några initiativ för att inte ge kristna kyrkor en särställning i EU:s konstitution, om han avser att ta upp vikten av sekularism i de vidare samtalen om förslaget till "ny konstitution för Europa" samt om han avser att ta upp kritik mot försöken att skapa en europeisk identitet. Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande. Huvuddelen av artikel 51 i utkastet till konstitutionellt fördrag, som Sermin Özürküt hänvisar till i sin interpellation, anger inte endast kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning, utan även filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning. Motsvarande text finns under nuvarande EU-fördrag i en särskild deklaration. I ett tillägg föreslås nu att unionen ska erkänna kyrkors och organisationers identitet och deras specifika bidrag och upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med kyrkor och organisationer. Det är alltså inte fråga om att ge kristna kyrkor en särställning i det konstitutionella fördraget. Alla religiösa sammanslutningar och samfund samt filosofiska och konfessionslösa organisationer behandlas lika. Av samma skäl anser jag inte att det finns behov av att ta upp vikten av sekularism i de vidare samtalen. Utkastet till konstitutionellt fördrag garanterar att såväl kristna som andra religiösa samfund, samt icke-religiösa sammanslutningar och organisationer, kan delta i en dialog med unionen. Artikel 51 omfattar med andra ord det civila samhället i stort. Det är positivt att unionen på detta sätt förbinder sig att föra en öppen och regelbunden dialog med det civila samhället. Sermin Özürküt vill att jag ska kritisera det hon hävdar är försök att skapa en europeisk identitet. Jag delar emellertid inte Sermin Özürküts misstro mot en sådan identitet. Vi är européer och det är högst välkommet att känslan av samhörighet mellan oss växer. Det är tack vare denna som vi kan säkra fred och välstånd i Europa. Med utgångspunkt från en gemensam och demokratisk värdegrund har vi också större möjligheter att utveckla EU:s öppenhet, solidaritet och samarbete med dess grannar i Europa och gentemot omvärlden.
saknar porträttfoto
Sermin Özürküt (V)
Anf. 8 Sermin Özürküt (V)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag skulle först vilja säga att vi inte misstror någon eller några utan enbart vill ta upp konstitutionsförslaget utifrån en annan demokratisk aspekt. Det är ett faktum att konstitutionsförslaget avspeglar demokratins spelregler. I det avseendet tycker vi i Vänsterpartiet att konstitutionsförslaget är ett misslyckande utifrån det demokratiska perspektivet. Alternativet är naturligtvis att sätta demokratins grundpelare på vägen till demokrati. Huvudsyftet med interpellationen är att ta upp en viktig aspekt av demokratin, nämligen sekularismen. Den sekulariserade andligheten är en av grundstenarna i den samtida moderna demokratin. Det finns två olika förhållningssätt i relationen mellan staten och religionen. Det första är konfessionella stater som inte gör någon åtskillnad mellan religion och politik. I stället låter man religionen styra politiken. Den andra varianten är sekulära stater som gör en klar åtskillnad mellan religion och politik. I det avseendet går artikel 51 emot den syn man kan ha på en sekulär stat i och med att den garanterar religiös inblandning i politiken. Artikel 51 handlar om kyrkors särställning och erkänner deras specifika bidrag. Man ska upprätthålla regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer. Varför skulle man behöva ha en sådan artikel när man redan har en artikel under avdelning II-10 där det sägs att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet? Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller övertygelse och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Jag undrar om utrikesministern kan förklara varför man skulle behöva artikel 51 när man redan har fastslagit religionsfriheten.
saknar porträttfoto
Laila Freivalds (S)
Anf. 9 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Ja, det är viktigt att religionsfriheten är fastslagen, men lika viktigt är det att i det nya fördraget slå fast att samhället består av olika organisationer där människor är aktiva och organisationer som spelar en mycket betydelsefull roll i våra samhällen. I många länder är religiösa samfund av olika slag viktiga aktörer när det gäller människors inflytande över sina liv och hur samhället fungerar i olika avseenden. Därför ser jag det som en styrka att det i fördraget fastställs att det ska finnas en öppen dialog mellan unionen och organisationer av olika slag som företräder de europeiska medborgarna i olika avseenden. Jag ser det som en stärkning av demokratin i unionen.
saknar porträttfoto
Sermin Özürküt (V)
Anf. 10 Sermin Özürküt (V)
Herr talman! Jag har väldigt svårt att hålla med utrikesministern, eftersom det är en särställning, vilken kan orsaka låsningar. Det skapar mer problem än vad det löser - det är vad jag skulle vilja förmedla. Angående sekulariseringen säger utrikesministern att motsvarande text finns under nuvarande EU-fördrag i en särskild deklaration. Den särskilda deklarationen handlar om statusen för kyrkor. Det sägs ordagrant att "The European Union respects and does not prejudice the status under national law of churches and religious associations or communities in the Member States" . Den innehåller med andra ord inget av det som punkt 3 i artikel 51 innehåller, och som lyder: "Unionen skall erkänna deras identitet och deras specifika bidrag och upprätthålla en öppen, överskådlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer". Det är en viktigt skillnad mellan att visa respekt och att föra en dialog. Utrikesministern säger att det är positivt att unionen på detta sätt förbinder sig att föra en öppen och regelbunden dialog med det civila samhället. Visst är det positivt att föra en dialog med samhället, men varför måste man garantera den rätten i en artikel som heter Kyrkor och konfessionslösa organisationers ställning ? Det hade väl i så fall räckt med att säga NGO:er, som man brukar säga. Man definierar sig inte bara utifrån vad man är eller vill vara, utan också genom uteslutning i förhållande till vad man inte är eller inte vill vara. Man målar in områden och sätter gränser. Jag skulle vilja fråga ministern vad dessa gränser innebär utifrån den kristna identiteten.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.