Ett tillräckligt befolkningsskydd
Interpellation 2020/21:113 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-05
- Överlämnad
- 2020-11-06
- Anmäld
- 2020-11-10
- Sista svarsdatum
- 2020-11-20
- Svarsdatum
- 2020-11-24
- Besvarad
- 2020-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Försvarsberedningen konstaterade i sin rapport att befolkningsskyddets förmåga att möta de krav som krig kan ställa på samhället är starkt begränsad. Att värna civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret. Att kunna skydda civilbefolkningen vid ett väpnat angrepp är också viktigt för totalförsvarets trovärdighet. För att hantera och minska påfrestningarna för civilbefolkningen i händelse av ett väpnat angrepp ansåg Försvarsberedningen att det måste upprättas planer och avdelas resurser i fredstid för befolkningsskyddet. Försvarsberedningen föreslog att befolkningsskyddet ska utgöras av den kommunala räddningstjänsten och lokala förstärkningsresurser i form av en hemskyddsorganisation.
Sverige har i dag ca 65 000 skyddsrum runt om i landet, med plats för ca 7 miljoner människor, men de är i mycket dåligt skick, och det har inte byggts några nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002, trots att befolkningen, urbaniseringen och risken för väpnad konflikt i Sverige har ökat.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig för att se över skyddsrumsbeståndet i Sverige – och har även en central och drivande roll i utvecklingen av Sveriges beredskap för kriser och krig. Nu rapporterar MSB att de genomför ett förändrat arbetssätt för att säkerställa att alla skyddsrum i Sverige är funktionsdugliga. MSB går från att genomföra kontroller till att nu endast utöva tillsyn i stället för skyddsrumskontroll under en period.
I dag finns dock några problem som skulle uppstå om vi behöver uppsöka skydd. Många kommer inte att veta var skyddsrummet finns, och när man väl hittar ett är det inte funktionsdugligt eller utrustat. Och om det är funktionsdugligt och rätt utrustat vet de flesta människor inte hur man monterar utrustningen och startar upp skyddsrummets funktioner.
I mars i år fick jag till svar av statsrådet när jag ställt ett antal olika skriftliga frågor gällande skyddsrum och befolkningsskydd att Försvarsberedningens förslag bereds och kommer att utgöra ett viktigt underlag för inriktningen i den kommande totalförsvarspropositionen.
Nu har vi fått regeringens totalförsvarsproposition och kan utläsa att satsningen på befolkningsskydd sker först 2024 och 2025. Vidare kan man utläsa att om mer pengar tillförs efter 2025 ska förslag genomföras i enlighet med kapitel 4, som redogör för regeringens politik. Där finns dock inget om befolkningsskydd med. Gällande skyddsrum har Försvarsberedningen lyft frågan om att befintliga skyddsrum ska iståndsättas, och det behövs fler skyddsrum i prioriterade områden. Regeringen skriver i sin proposition att den avser att tillsätta en särskild utredare i frågan.
Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet Mikael Damberg:
- Är det statsrådets mening att Försvarsberedningens förslag gällande skyddsrum och befolkningsskydd är tillgodosedda med propositionen Totalförsvaret 2021–2025?
- Har statsrådet och regeringen för avsikt att tilldela MSB ökade resurser i närtid om det visar sig vid alla skyddsrumstillsyner att det behövs upprustning och modernisering, eller hur avser statsrådet och regeringen att hantera resultatet?
- Ett av målen för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen. När inga satsningar görs i närtid på befolkningsskydd, hur avser statsrådet att ge rätt förutsättningar att uppnå uppsatt mål?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:113
Webb-tv: Ett tillräckligt befolkningsskydd
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:40
- Protokoll 2020/21:40 Tisdagen den 24 novemberProtokoll 2020/21:40 Svar på interpellation 2020/21:113 om ett tillräckligt befolkningsskydd
Protokoll från debatten
Anf. 74 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om det är min mening att Försvarsberedningens förslag gällande skyddsrum och befolkningsskydd är tillgodosedda med propositionen Totalförsvaret 2021-2025. Hon har frågat om jag och regeringen har för avsikt att tilldela MSB ökade resurser i närtid om alla skyddsrumstillsyner visar att det behövs upprustning och modernisering. Hon har även frågat hur jag och regeringen avser att hantera resultatet. Vidare har Alexandra Anstrell frågat hur jag avser att ge det civila försvaret rätt förutsättningar för att uppnå det uppsatta målet att värna civilbefolkningen när inga satsningar på befolkningsskydd görs i närtid.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats över tid. Vårt närområde präglas i ökad utsträckning av en större närvaro av militära styrkor och ökad militär aktivitet. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.
Vi återuppbygger nu vårt totalförsvar. I det arbetet är det av stor vikt att det civila försvaret ges hög prioritet och goda förutsättningar att förstärkas och utvecklas. Den av regeringen föreslagna nya försvarspolitiska inriktningen ska ligga till grund för att säkerställa en uthållig totalförsvarsförmåga.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det civila försvaret ska förstärkas. Tillsammans med de medel som tillfördes i budgetpropositionen 2018 uppgår summan avseende civilt försvar år 2025 till 4,2 miljarder kronor. Det är den största satsningen i modern tid. 320 miljoner kronor satsas på skydd av civilbefolkningen och räddningstjänst under höjd beredskap.
Att värna civilbefolkningen är ett av målen för det civila försvaret. Det bör därför i nödvändig omfattning finnas tillgång till skyddsrum eller andra skyddade utrymmen som kan ge civilbefolkningen ändamålsenligt fysiskt skydd mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige har i dag ett unikt stort bestånd av skyddsrum. Det finns ungefär 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer. Dock varierar standarden på skyddsrummen. De äldsta byggdes på 40-talet, och sedan 2002 har det byggts endast ett begränsat antal nya skyddsrum. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansvarar för att kontrollera att inrättade skyddsrum har avsedd skyddsförmåga. Fastighetsägare ansvarar för det löpande underhållet av skyddsrummen samt den tillhörande utrustningen.
I den försvarspolitiska propositionen anges att det är av betydelse att slå fast en tydlig inriktning och närmare planering för en ändamålsenlig utveckling av framtidens skydd av civilbefolkningen vid höjd beredskap och då ytterst krig. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning som ska se över detta.
I samband med återuppbyggnaden av det civila försvaret kommer det att ställas krav på åtgärder både på kort och på lång sikt. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen på området och vidta de åtgärder som behövs för ett uthålligt totalförsvar.
Anf. 75 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Sverige har i dag ungefär 65 000 skyddsrum runt om i landet med plats för ungefär 7 miljoner människor. Problemet är att många är i dåligt skick. Det har inte heller byggts nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002, trots att befolkningen har ökat och trots en ökad urbanisering och ökad risk för väpnad konflikt.
I våras lyssnade jag på programmet Kaliber och avsnittet De underkända skyddsrummen. Var man inte mörkrädd innan blev man nästan det efter att ha lyssnat. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansvarar för att kontrollera att inrättade skyddsrum har avsedd skyddsförmåga. Fastighetsägare ansvarar för det löpande underhållet av skyddsrummen samt den tillhörande utrustningen. Ett mål är att skyddsrummen ska kontrolleras vart tionde år. En kontrollant som uttalade sig i programmet sa att det var 20 år sedan han var i just det skyddsrum i Göteborg de befann sig i vid inspelningen av programmet och att det intervallet mellan kontrollerna inte var en ovanlighet.
I samma veva som programmet sändes kom statistik från MSB som visar att det finns ett antal skyddsrum med så kallade kvarstående brister. Det gällde nästan en tredjedel av alla skyddsrummen. Men underlagen för de så kallade kvarstående bristerna i kontroller gjorda före 2011 är, enligt MSB, borttagna. I en majoritet av de skyddsrummen har det inte heller gjorts någon kontroll efter 2011. När det gäller den kontroll som gjordes tidigare och som visade på kvarstående brister kan man alltså inte se vilka bristerna var; underlagen är ju borta. Det arbetet kan nästan sägas vara bortkastat.
Fru talman! I mars ställde jag ett antal frågor till statsrådet gällande skyddsrum och befolkningsskydd. Jag fick till svar att Försvarsberedningens förslag bereddes och att det skulle komma att utgöra ett viktigt underlag för inriktningen i den kommande totalförsvarspropositionen. Nu har vi fått totalförsvarspropositionen och kan utläsa att satsningen på befolkningsskydd ska ske först 2024 och 2025. Vidare kan vi utläsa att ifall mer pengar tillförs efter 2025 ska förslag genomföras i enlighet med kapitel 4, som redogör för regeringens politik. Där kan i alla fall inte jag hitta någonting om befolkningsskydd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gällande skyddsrum har Försvarsberedningen lyft upp att befintliga skyddsrum ska iståndsättas och att det behövs fler skyddsrum i prioriterade områden. Regeringen skriver i sin proposition att den avser att tillsätta en särskild utredare i frågan, vilket ministern också redogjorde för här i kammaren i dag.
Det är länge sedan Försvarsberedningen kom med sina rapporter där man konstaterade att befolkningsskyddets förmåga att möta de krav som krig kan ställa på samhället är starkt begränsad. Att värna civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret. Vi behöver kunna skydda civilbefolkningen vid ett väpnat angrepp. Det är också jätteviktigt för vår trovärdighet.
För att kunna hantera och minska påfrestningarna för civilbefolkningen i händelse av väpnat angrepp ansåg Försvarsberedningen att det i fredstid måste upprättas planer och avdelas resurser för befolkningsskyddet. Jag har nu fått svar av ministern att det satsas på totalförsvaret.
Men hur länge ska vi behöva vänta? Det talas mycket om utredningar. Hur länge ska saker och ting behöva utredas? Och hur många gånger ska de behöva utredas? När kan svenska folket se lite mer handlingskraft och inte bara utredningar när det gäller skyddsrum?
Anf. 76 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! MSB har gjort både kontroller och tillsyn. Det kommer man att fortsätta med. Tillsynsverksamheten för nästa år beräknas bli väldigt stor, därför att det görs i olika sjok. Nu fokuserar man på tillsyn för att senare kunna göra lite större bedömningar av vilka investeringsbehov som finns och hur man framöver ska jobba med kontrollverksamheten. MSB har skalat upp och har prioriterat de mest befolkningstäta områdena. Det arbetet pågår nu.
Vi har avsatt ganska mycket pengar i propositionen för området. Nu måste vi tänka igenom exakt vad vi ska prioritera. Är det nybyggnation av skyddsrum, som är väldigt dyrt? Är det iordningsställande av gamla skyddsrum? I så fall måste det göras mot bakgrund av den nuvarande och framtida hotbilden. Vi måste alltså ha en uppdaterad beskrivning av vilket befolkningsskydd och framför allt vilken skyddsrumsförmåga vi behöver.
Det saknas en del saker som vi hade förr. Då hade vi en stödorganisation. Innan kommunerna tog över ansvaret fanns det också frivilligorganisationer som jobbade med det. När vi nu bygger upp det civila försvaret måste vi ta ett helhetsgrepp om allt det. Annars finns det risk att vi gör tidiga investeringar som sedan visar sig vara inte särskilt relevanta eller kanske kostnadseffektiva.
Jag menar alltså att det nog är rätt att först ta ett helhetsgrepp om skyddsrumsfrågan, att avsätta pengar som vi har gjort och att fortsätta med tillsynen samt att MSB över tid bygger upp en helhetsbild, för att mot slutet av försvarsbeslutsperioden göra rätt investeringar. Alternativet vore att bränna pengarna nu, sedan titta på detaljerna och kanske konstatera att man gör fel investeringar. Det tror jag inte är rätt väg att gå. Jag tycker fortfarande att det är rätt att först göra en utredning och spendera pengarna efter det.
Anf. 77 Alexandra Anstrell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag håller med om att det är viktigt att planera, speciellt med andras pengar.
Ministern var inne på att tillsyn och kontroller sker i olika sjok. En ganska snabb följdfråga blir hur långa intervallen för de sjoken ska vara, enligt ministern. Ska det vara 20-årsintervall? Är det okej? Att hänvisa svenska folket till skyddsrum som inte är funktionella är som att skicka ut någon på sjön utan flytväst. Det är inte riktigt okej. Man kan ha en långsiktig plan, men det måste också finnas ganska många snabba puckar. Jag återkommer alltså till hur långa eller hur stora sjoken ska vara.
Det totalförsvarsbeslut vi ska ta är jätteviktigt, och det är jättebra att hela riksdagen är överens om att vi ska satsa 4,2 miljarder på det civila försvaret.
En del utredningar som redan har gjorts avser regeringen att göra igen. Jag tänker på näringslivets roll inom totalförsvaret.
Det var länge sedan dessa rapporter kom från Försvarsberedningen. Hade det inte varit bra om man varit på den här bollen lite tidigare så att vi redan hade kunnat se mer verkstad? När man nu i beslutet går fram med att man ska utreda skyddsrummen känns det som att vi har tappat ganska många år. Håller ministern inte med om det?
En utredning som det ska bli mycket intressant att ta del av är den som ska klargöra frågorna som gäller ansvar, ledning och samordning. Jag tror att den är jätteviktig. Men jag hade önskat att den hade blivit klar tidigare så att vi hade kunnat ha med det i det totalförsvarsbeslut som ska tas före jul.
En sak som är viktig för oss moderater är sektorsansvariga myndigheter. Vi tror att det är viktigt att ha ett tydligt ansvar och att man inom denna sektor samordnar verksamheten såväl i fred som under höjd beredskap. Vi tänker att en sektorsansvarig myndighet för ledning av det civila försvaret är viktigt. För som ministern var inne på är det brett och stort. I en sådan sektorsfunktion borde MSB, länsstyrelserna och de landshövdingar som utsetts till civilbefälhavare ingå.
Anf. 78 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! MSB har växlat upp arbetet med tillsynskontroller under senare år i huvudstadsregionen och andra befolkningstäta områden. Tätorterna är prioriterade eftersom det i huvudsak är här det finns skyddsrum och här man bedömer att människor inte kan hitta andra lokaler att befinna sig i om det blir krig. Man har gjort ett sådant arbete. Nu är man inne i en lite annan fas där det är mycket fokus på tillsynssidan.
Men låt oss inte glömma ansvarsfrågan. Den som är ansvarig för skyddsrummen, både löpande underhåll och tillhörande utrustning, är fastighetsägaren. Denna ansvarsfråga får vi inte ludda till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det är rimligt att ta ett samlat grepp på skyddsrumsfrågan, utrymningsfrågan och eventuell stödorganisation när vi nu bygger upp det civila försvaret så att vi investerar pengarna absolut bäst.
Jag är också irriterad över att vi inte har hållit uppe nivån på det civila försvaret under dessa år och att det har skett en successiv avveckling av mycket av förmågeutvecklingen i det civila försvaret.
När det gäller just skyddsrum har dock Sverige ett försprång till många andra länder eftersom vi de facto ändå har skyddsrum som kan iordningställas eller investeras i så att de kan fortfarande kan fungera. Det vore en mycket större process om vi inte hade haft några skyddsrum alls och behövt börja från noll än att som nu ändå ha skyddsrum som på någon nivå kan ge civilbefolkningen skydd.
Det rätta när man ska spendera mycket pengar är att först utreda vad man ska satsa mest pengar på och göra det klokt. Det tror jag är smart när man ska använda mycket pengar på kort tid.
Jag väntar också på utredningen om ansvar, ledning och samordning av det civila försvaret. Jag tror att detta är helt avgörande för att få ett starkare civilt försvar som också spelar inom ramen för ett starkare totalförsvar.
Anf. 79 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaren.
Jag tänkte faktiskt på just det på vägen hit i dag, att vi till skillnad från många andra länder i alla fall har skyddsrum. Men det som är problematiskt är om vi invaggas i en falsk trygghet och tror att de skyddsrum vi har fungerar. Tänk om det skulle hända något i dag och de inte fungerar och det inte kommer in luft som det ska. Det vore hemskt.
I min interpellation ställde jag en tredje fråga: "Ett av målen för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen. När inga satsningar görs i närtid på befolkningsskydd, hur avser statsrådet att ge rätt förutsättningar att uppnå uppsatt mål?" Jag upplever inte att jag fick något riktigt svar, så ministern får gärna återkomma till den frågan.
Anf. 80 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det raka och ärliga svaret är att vi inte kommer att uppnå alla målsättningar med det civila försvaret under de första åren av denna försvarsperiod.
Var ligger då satsningarna? I närtid gör vi ganska stora satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet. Under hela perioden gör vi satsningar på digital säkerhet, för många av de offentliga systemen är beroende av digital säkerhet även i fredstid. Satsningarna ligger lite olika i tid, och befolkningsskydd och skyddsrumsfrågan specifikt ligger lite senare. Jag ser dock fram emot att återkomma ganska snart med en utredning i frågan.
Under hela perioden ger vi också mer pengar till de frivilliga försvarsorganisationerna för att de ska kunna jobba långsiktigt och utbilda och organisera fler som kan hjälpa till inom ramen för civilförsvaret, vilket gynnar civilbefolkningen.
Vi är inne i en startperiod. Vi är inte framme vid slutresultatet än. Det tog flera försvarsperioder att rasera det civila försvaret, och det kommer tyvärr inte att ta endast en försvarsperiod att bygga upp det igen. Vi har dock gjort en historisk budgetsatsning, och jag ser fram emot att jobba med att leverera den och göra det på ett så smart sätt som möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.