Ett rikt kulturutbud i hela landet
Interpellation 2006/07:374 av Baylan, Ibrahim (s)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2007-03-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld:
- 2007-03-12
- Svar fördröjt anmält:
- 2007-03-12
- Sista svarsdatum:
- 2007-03-23
- Besvarad:
- 2007-03-26
Interpellationen
den 2 mars
Interpellation
2006/07:374 Ett rikt kulturutbud i hela landet
av Ibrahim Baylan (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Förutsättningarna för kulturverksamhet varierar över landet. Långa avstånd gör det dyrare och svårare för kulturinstitutioner i norra Sverige att bedriva sin verksamhet än för motsvarande institutioner i till exempel Stockholm. Under de senaste åren har dessutom skattereglerna förändrats så att det blivit dyrare att anlita frilansande artister. Boende- och resekostnaderna har ökat kraftigt för tillresande artister. För exempelvis Norrlandsoperan har dessa förändringar inneburit en merkostnad på ca 1 miljon kronor per år. Detta har man ändå haft goda förhoppningar om att klara av därför att man har sett framför sig en kompensation i form av avdragsrätt för moms.
Dock har dessa förhoppningar nu slagits i kras av den politik som den borgerliga regeringen för. I stället för kompensation har man nu i många regionala kulturinstitutioner, däribland Norrlandsoperan, fått en minskning av de statliga anslagen.
Detta gör det svårare att bibehålla och utveckla kulturlivet i hela landet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regionala kulturinstitutioner, däribland Norrlandsoperan, ska få likvärdiga ekonomiska möjligheter som kulturinstitutioner i Stockholm?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:374
Webb-tv: Ett rikt kulturutbud i hela landet
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 98 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Ibrahim Baylan har frågat mig vad jag kommer att göra för att regionala kulturinstitutioner, däribland Norrlandsoperan, ska få likvärdiga ekonomiska möjligheter som kulturinstitutioner i Stockholm.
Ibrahim Baylan anför att långa avstånd gör det dyrare att driva kulturverksamhet i norra Sverige jämfört med i till exempel Stockholm. Vidare hävdas att skattereglerna gjort att det blivit dyrare att anlita tillresande artister samt att regeringens beslut om hanteringen av de nya momsreglerna innebär en minskning av de statliga anslagen.
Låt mig först konstatera att det är både mycket viktigt och självklart att vi ska ha ett levande och kreativt kulturliv av hög kvalitet runt om i hela landet. Kulturen bidrar också till olika regioners attraktivitet, sysselsättning och utveckling. Som kulturminister är jag mycket glad över den utveckling som sker i norra Sverige, bland annat med Norrlandsoperans utveckling, ett nytt kulturhus i Luleå och den nutida kammarorkestern Neo i Piteå. Alla dessa exempel speglar ett spännande gränsöverskridande och nytänkande som berikar hela kulturlivet.
När det gäller skattereglerna för att anlita tillresande artister har finansministern nyligen svarat på en skriftlig fråga om detta från Ulla Löfgren (2006/07:788). I svaret konstaterar finansministern att det inte finns, och inte heller har funnits, några särskilda skatteregler för frilansande konstnärer. Någon förändring av reglerna har således inte skett. Allmänt framhöll han att skattereglerna så långt som möjligt bör vara utformade så att undantag för olika grupper undviks. Han konstaterade vidare att det till Regeringskansliet inkommit ett par ärenden med liknande frågor och att beredningen av dessa ännu inte är avslutad.
Vad gäller de nya momsreglerna så vill jag först och främst understryka att scenkonstområdet tillförts en betydande engångssatsning på över 300 miljoner kronor. Det är också rimligt att statens bidrag till de regionala institutionerna påverkas av omvärldsförändringar av olika slag, såsom till exempel nu när den nya avdragsrätten förändrar institutionernas ekonomiska förutsättningar.
Därför har Kulturrådet fått i uppdrag att se till att bidragen till institutionerna anpassas så att förändringarna i avdragsrätten neutraliseras. Kulturrådet har även fått i uppdrag att årligen pröva bidragen till de regionala scenkonstinstitutionerna utifrån verksamhetsmässig prestation och ekonomisk situation samt utifrån kulturpolitiska prioriteringar. En sådan prövning är enligt min mening en ansvarsfull hantering av skattebetalarnas pengar.
Statens kulturråd har i en rapport till regeringen redogjort för sina bidragsbeslut 2007 med anledning av regeringens uppdrag. I denna rapport framgår Kulturrådets bedömningar. Bland annat har Kulturrådet prioriterat musikteatrar, däribland Norrlandsoperan, i sina bidragsbeslut och även andra verksamheter och deras förutsättningar i norra Sverige.
En ytterligare rapport kommer Kulturrådet att lämna till regeringen i juli i år. Jag har fullt förtroende för att Kulturrådet kommer att hantera det fortsatta uppdraget på ett utomordentligt sätt och att de tar ansvar för en väl avvägd bidragsfördelning som bidrar till de kulturpolitiska målen.
Anf. 99 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag får väl börja som sig bör med att tacka kulturministern för det svar som hon har lämnat på min interpellation. Jag kan dock konstatera att det tyvärr inte kom några nya besked om att rätta till den uppenbara orättvisa som har blivit till följd av det regeringsbeslut som regeringen tog i slutet av förra året, som har lett till att till exempel Norrlandsoperan får 2 miljoner mindre i anslag.
2 miljoner kanske inte låter som särskilt mycket i sådana här sammanhang där det ofta diskuteras miljardbelopp. Men för Norrlandsoperan utgör detta en sjundedel av dess verksamhetsmedel, det vill säga 15 procent av de rörliga verksamhetsmedel som de hade tänkt använda under detta år. Detta kommer naturligtvis att generera mindre verksamhet och därmed också slutligen ett mindre kulturutbud i norra Sverige.
Jag kan konstatera att kulturministern i svaret anför att det här med långa avstånd visserligen finns men att det inte har påverkats av några förändringar i skattereglerna. Det är visserligen sant att inga skatteregler har förändrats, men tillämpningen av dessa har förändrats, kulturministern. Och då är frågan: Är man beredd att göra någonting åt detta, så att inte kulturlivet i norra Sverige drabbas negativt? Det är det första.
Sedan kommer det andra. Kulturministern anför att det finns ett väldigt rikt kulturliv uppe i norra Sverige och tar upp ett antal mycket bra och goda exempel, däribland Norrlandsoperan, kulturhuset i Luleå och kammarorkestern i Piteå. Då är min fortsatta fråga till kulturministern: Är kulturministern på något sätt beredd att vidta några åtgärder för att dessa kulturinstitutioner som är uppskattade och som är bra ska få likvärdiga ekonomiska villkor som till exempel de stora kulturinstitutionerna i Stockholm har?
Vi kan ju också konstatera att det finns ett antal kulturinstitutioner i vår huvudstad som inte drabbas på samma vis av regeringens beslut. Det är väl bra för dem. Missförstå mig inte! Jag missunnar dem inte alls detta. Det är jättebra att man satsar på kulturen i vår huvudstad, så att vår huvudstad är en attraktiv plats och också har ett rikt kulturliv. Men vore det inte rimligt att på samma vis se till att kulturinstitutionerna ute i landet har likvärdiga ekonomiska villkor? God vilja kan ju varken vi eller några konstnärer leva på.
Kan inte kulturministern nu, som ett utspel, passa på att rätta till den uppenbara orättvisa som blivit till följd av det regeringsbeslut som togs i slutet av förra året och som innebär att kulturinstitutioner ute i landet faktiskt får mindre resurser?
Vi kan prata om teknik. Vi kan prata om vem som har gjort vad. Likväl är det uppenbara resultatet att kulturinstitutioner ute i landet får mindre resurser och att detta naturligtvis, på ett negativt sätt, kommer att påverka den verksamhet som bedrivs, om ingenting görs.
Anf. 100 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag får väl också säga att det inte alltid är staten som är huvudman för de olika institutioner som Ibrahim Baylan tar upp. Men jag skulle kunna räkna upp ännu fler institutioner som gör ett fantastiskt arbete i de norra delarna av Sverige för att vi ska kunna ha ett rikt kulturliv där.
Nu är det ju Kulturrådet som har till uppgift att fördela pengar. I den rapport - vi har diskuterat den ett par gånger tidigare i riksdagen - som är daterad den 19 februari som kom från Kulturrådet skriver man:
"Kulturrådet önskar poängtera att som utgångspunkt för uppdraget gäller att bidragsanpassningen i slutänden inte skall leda till att institutionen/organisationen har mindre medel att röra sig med, jämfört med tidigare år."
Man skriver också:
"För det fall det senare framkommer att Kulturrådets anpassning varit felaktig till nackdel för en bidragstagare i inte helt ringa grad, torde detta kunna kompenseras inom ramen för de omprioriteringar som senare kan göras."
Det är också något som man arbetar med inom Kulturrådet.
När det gäller traktamenten var det, som bekant, en fråga som var aktuell redan under förra perioden när Ibrahim Baylan själv satt i regeringen. Jag vet att vi hade en del diskussioner om just den frågan. Det är inget som är glömt. Den finns fortfarande i hög grad levande. Men det är väldigt många frågor som måste, så att säga, lösas ut under den här mandatperioden. Traktamentsfrågan finns med bland dessa, eftersom vi vet att det har varit besvärligt. Om det kommer att leda till några särskilda villkor just i det här fallet är för tidigt att säga. De diskussionerna har vi med Finansdepartementet.
Det ser olika ut i olika delar av landet av väldigt många skäl. En anledning till att det kan vara lägre bidrag på en del håll är att omkostnaderna kan vara lägre. Ibland är de högre, exempelvis när det handlar om att engagera kulturskapare från olika delar av landet, när det handlar om resor och ersättningar. Hyresnivån ser också olika ut. Det är inte alltid helt lätt att jämföra rätt över.
Anf. 101 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag försöker tolka det som kulturministern säger. Uppfattar jag det rätt, att det är ett löfte när det gäller de försämringar som vi nu ändå ser? Man kan resonera om orsaker, man kan resonera om gången, hur detta har gått till och vara missnöjd eller nöjd med delar av det. Likväl ser vi att det har skett en neddragning av resurserna till Norrlandsoperan exempelvis. Det finns många andra kulturella institutioner ute i landet som har fått känna av detta. Det har dessutom skett väldigt abrupt, kulturministern. Det kom ju väldigt plötsligt för väldigt många av dem. Man hade lagt ut verksamheten. Man hade redan planerat och var på gång, och så kom detta väldigt abrupt. Även om jag har största respekt för att en regering inte kan göra allting på en gång - en regering måste få tid på sig under en hel mandatperiod - kan jag konstatera att detta gick väldigt snabbt, väldigt plötsligt och väldigt hastigt. Det tog väldigt många kulturinstitutioner på sängen. Det måste väl ändå också kulturministern vara medveten om är fallet.
Det verkar vara som att det ibland kan gå väldigt snabbt, men jag har naturligtvis respekt för att det inte gör det alla gånger. Det är bara synd att det är de negativa sakerna som går så snabbt medan de positiva delarna verkar låta vänta på sig. Men, som sagt, jag kan ha respekt för att det tar tid.
Kan jag ändå av det svar som kulturministern lämnade se det som ett löfte att dessa orättvisor ska rättas till under det kommande budgetarbetet med vårpropositionen? Är det ett löfte? Vad jag förstod förs diskussionen i Finansdepartementet. Om nu Finansdepartementet släpper till pengar så är kulturministern beredd att lova att dessa orättvisor ska rättas till. Är det rätt uppfattat? Är det ett löfte från kulturministern?
Anf. 102 Anneli Särnblad (S)
Fru talman! Jag och kulturministern har ju debatterat momsfrågan en gång tidigare. Jag tycker att Ibrahim Baylans fråga till ministern är mycket väsentlig. Jag har varit runt och träffat en del institutioner som har drabbats och haft en dialog. Det gäller också det som Kulturrådet föredrog i kulturutskottet.
Man får lägga ned produktioner - så är det - ute i vårt land. Ibrahim Baylan har varit inne på det och det är en viktig poäng: Kulturministern säger sig värna kulturen. Det tror jag också att kulturministern gör. Det som oroar en väldigt mycket är hur mycket övriga regeringen brinner för kulturfrågorna. Där tror jag inte att ministern har det så himla lätt.
Jag vill ändå här i dag fråga kulturministern: Är du redo - som Ibrahim Baylan sade - att i dag i Sveriges riksdag säga att det är viktigt med ett rikt kulturliv i hela Sverige? Är den nya regeringen redo att ekonomiskt se till att hela Sverige ska leva kulturpolitiskt?
Kulturutskottet var förra veckan i Bryssel. Som ministern säger har kommissionen och EU lyft upp kulturfrågorna väldigt högt på dagordningen. Som vi tidigare har diskuterat är det en näringspolitisk sak.
Ministern kan ju säga att det kommer att lösa sig, men den osäkerhet som finns ute i landet går inte att bara trolla bort. Den finns ju, och man möter den. Därför är det viktigt att ministern här i dag kan tydliggöra om ministern är redo att se till att staten tar sitt ansvar för en levande kulturpolitik från norr till söder. Den långsiktigheten tror i alla fall vi socialdemokrater är viktig just för Sveriges framtid när det gäller näringspolitiken, utvecklingen och likvärdigheten så att alla kan utöva och ta del av kultur.
Ministern säger att regeringen inte har suttit så länge. Den här regeringen har varit handlingskraftig på många olika områden när det gäller försämringar i Sveriges land. Jag vet att ministern mycket väl vill driva på de här frågorna. Jag tror att ministern kommer att få det svårt efter stämman och det kulturpolitiska program som Moderaterna senast dundrade ut. När mina öron lyssnade på de förslagen var det inte ljuv musik som hördes. Det var en oroväckande låt.
Anf. 103 Anne Ludvigsson (S)
Fru talman! Förut diskuterade vi, och jag sade att jag väntar och väntar. Kulturministern tyckte att jag kunde ha lite tålamod. Men, som sagt, vissa beslut kommer snabbt. Vi har sett att det ofta är de som får negativ inverkan.
Jag har en kulturinstitution, en länsteater hemma i Östergötland, som har drabbats av att under innevarande budgetår 2007 få beskedet att man får över 2 miljoner i minskat bidrag. Det gör det hela väldigt komplicerat. Man har skrivit avtal, man har ingångna avtal med skådespelare och andra, och man har planerat sin verksamhet. Det enda man har att göra är att få ett underskott 2007. Då är min fråga: Vad kan man förvänta sig inför 2008? Är det fortsatta snabba besked när det gäller vissa delar? Är det förändringar i kulturpolitiken med kort varsel som man har att förhålla sig till på våra kulturinstitutioner runt om i landet?
Förut pratade vi om konstnärernas villkor och ersättningar. Det här drabbar kulturarbetarna i hela landet på sikt genom att man får färre möjligheter till arbetstillfällen. Det är oroande, och det är allvarligt, tycker jag, för kulturlivet som helhet i samhället. Det ger dåliga signaler. Jag hoppas att kulturministern kan få mig att tänka lite annorlunda och tänka positivt.
Anf. 104 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Åtminstone har jag ambitionen att vi ska kunna tänka väldigt positivt framöver. Vi har, som sagt, fyra år på oss, så mycket kommer att hända. Jag kan inte ge några som helst löften. Det tänker jag inte heller göra i dag.
Jag vill bara återigen påpeka att det har kommit till över 300 miljoner till scenkonstsektorn. Det är inte mindre pengar utan mer. Att sedan några anser att det borde ha blivit ännu mer vet jag. Jag har också respekt för det. Jag förstår att det har uppfattats som problem. Det har vi också diskuterat här i kammaren tidigare. Man kan säga att det gick fort, men det gjorde den planerade utflyttningen av de statliga verken också, med kända problem både för dem och för andra.
Däremot kan jag absolut ge löftet att vi ska ha ett rikt kulturliv i hela Sverige. Det kommer jag absolut att se till. Det är fortfarande runt 1 ½ miljard som går från den statliga budgeten till regionala institutioner runt om i landet där i allmänhet landstingen är huvudmän.
Vi får se vad som händer framöver. Jag lovar att jag kommer att göra vad jag kan för att det ska finnas ett rikt kulturliv, ej blott i Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Småland och Värmland utan naturligtvis också i Norrland. Det är fullkomligt självklart.
Anf. 105 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Det är glädjande att höra att kulturministern har den ambitionen. Jag hade dock önskat få lite mer handfasta besked om hur detta ska gå till. Här räcker det tyvärr inte med bara goda föresatser.
Kulturministern ger ett väldigt sympatiskt och gott intryck, och jag betvivlar inte hennes engagemang för kulturen. Dock har hon ju hittills inte haft det särskilt lätt. Det är sant att en mandatperiod är fyra år, men en del har den nya regeringen ändå hunnit med på kulturens område - även om jag inte tror att det har övertygat kulturlivets aktörer. Det har handlat om saker som att avskaffa den uppskattade museireformen med fria entréer. Det har handlat om att ändra a-kassereglerna för scenarbetare, vilket naturligtvis gör det väldigt mycket svårare att vara det. I det här fallet har det dessutom kommit ett väldigt hastigt regeringsbeslut om att försvåra bidragsgivningen och därmed också sänka bidragen till några av landets teater-, dans- och musikinstitutioner.
Regeringens början på den här mandatperioden har alltså inte riktigt övertygat. Även om kulturministern som sagt ger ett sympatiskt intryck räcker det tyvärr inte. Det måste också handla om rejäla åtgärder för att möjliggöra detta rika kulturliv över hela landet.
Vi kan konstatera att de stora kulturinstitutionerna i Stockholm inte fått känna av motsvarande sänkningar. Det är väl bra för dem. Jag missunnar inte dem detta, tvärtom. Det är bra att vi satsar på vår huvudstad och våra kulturinstitutioner där. Jag hade dock gärna sett även andra åtgärder.
Nu har det kommit till min kännedom att kulturministern senare i denna vecka kommer att besöka Umeå och kanske också Norrlandsoperan. Jag är medveten om att en minister ute på resa alltid möter krav på resurser, men nu har kulturministern chansen. Kan inte kulturministern för en gångs skull dra på sig spenderbyxorna och komma med en liten pengapåse när hon ändå besöker Umeå så att man kan neutralisera de negativa effekterna av neddragningarna för bland annat Norrlandsoperan?
Anf. 106 Anneli Särnblad (S)
Fru talman! Jag tänker inte debattera så himla mycket. Min talartid är ju inte så lång. Men jag vill ändå fråga kulturministern hur hon ser på de produktioner som nu får läggas ned i och med att vissa inte har fått kompensation och inte i tid hunnit få de pengar som de hade räknat med i sin budget.
Jag tycker att det är synd att vi inte här i dag kan få ett tydliggörande av hur viktigt det är att staten tar sitt ansvar även ekonomiskt över hela Sverige. Men vi får vänta och se. Med spänning ser vi fram emot vad som komma skall från den borgerliga majoriteten när det gäller kulturpolitiken i framtiden. Tyvärr måste jag meddela dem där ute som med alla medel kämpar och slåss för att det ska gå runt att de inte kan förvänta sig någon långsiktighet.
Anf. 107 Anne Ludvigsson (S)
Fru talman! Som jag sade tidigare: Förändringar måste man räkna med. Men är det rimligt att man under innevarande budgetår ska få sådana här besked om att man får minskat bidrag? Det tycker jag är nästan på gränsen till oansvarigt.
Vi vet dessutom att detta har drabbat institutionerna väldigt orättvist. Man förstår inte hur kulturministern tänker, och det gör inte jag heller.
Men det är som sagt regeringen och kulturministern som nu har ansvar för de här frågorna. Jag ska göra allt för att försöka hitta något positivt i detta. Vi får väl vänta lite och se, så kanske det till budgetåret 2008 kommer en rad positiva besked.
Anf. 108 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Vi kommer säkert att få många skäl att diskutera detta framöver under de här åren. Och tack, Ibrahim Baylan, för lovorden! Vi har ju inte haft möjlighet att mötas i någon debatt tidigare.
Det kommer att hända en hel del. Vi ska bland annat som sagt sjösätta den kulturpolitiska översynen, och det kommer att bli klart med direktiv och utredare under våren. Detta kommer vi säkert också att få tillfälle att diskutera.
När det handlar om kulturpolitik likaväl som allt annat finns det aldrig någonting som är givet. Även om man har planerat satsningar är det inte säkert att de blir de framgångar man har tänkt sig. Man har också publik och annat att ta hänsyn till. Inte ens om man har hur mycket pengar som helst är det givet att det man planerat faktiskt blir som man har tänkt sig, hur höga ambitionerna än är. Det gäller för kulturen likaväl som för alla andra områden.
Jag tycker nog ändå att staten tar sitt ansvar. Drygt 6 miljarder går till kulturinstitutioner i hela landet. Sedan har också den regionala nivån, både kommuner och landsting, ett stort ansvar och tar det också. Då är vi uppe i offentliga satsningar på 19-20 miljarder. Min förhoppning är att vi också ska hitta fler aktörer som går in och stöder kulturen på olika sätt, inte minst finansiellt, och att vi därmed också kan hitta nya arenor.
Det finns väldigt mycket att göra. Jag lovar att återkomma, även om jag inte kan ge några löften om pengar stående här.
