Ett jämställt och tryggt arbetsliv

Interpellation 2022/23:56 av Sofia Amloh (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-11-25
Överlämnad
2022-11-28
Anmäld
2022-11-29
Svarsdatum
2022-12-06
Besvarad
2022-12-06
Sista svarsdatum
2022-12-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

För att nå ett fullt ut jämställt samhälle krävs att de ekonomiska klyftorna i samhället sluts och att alla människor har ett jobb eller en meningsfull sysselsättning att gå till. Resultatet av dagens ojämställda och uppdelade arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män; fortfarande skiljer det runt 3,6 miljoner kronor under ett helt arbetsliv. Det skapar mindre frihet för kvinnor under och efter arbetslivet. Att gå till ett arbete eller sysselsättning är något fint. Förutom att det bidrar ekonomiskt till vår gemensamma välfärd innebär ett arbete eller en sysselsättning en egen identitet och större självständighet.

Redan i förskoleålder befästs könsroller och normer för vad som anses vara manligt och kvinnligt, och detta styr sedan vilka utbildningar och yrken som väljs. En könssegregerad arbetsmarknad befäster också könsroller och stereotypa uppfattningar. Hela samhället förlorar på en ojämställd arbetsmarknad. Ojämställdheten i samhället påverkar och förstärker ojämställdheten på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljön inom främst de kvinnodominerade sektorerna är ytterst bristfällig, och som konsekvens tvingas kvinnor ofta gå ned i arbetstid, ha längre och återkommande sjukskrivningar och gå i förtidspension. Arbetsgivarna måste få och ta ett ökat ansvar för att tillgodose en bra och trygg arbetsmiljö, inte minst utifrån ett perspektiv om psykisk hälsa och motverkande av stress. Ingen ska behöva dö, bli sjuk eller bli sjukskriven på grund av sitt arbete.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

 

1. Tänker statsrådet ta några initiativ för att motverka den könssegregation som råder på svensk arbetsmarknad?

2. Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att minska den ojämställda skillnaden mellan kvinnors och mäns livsinkomster?

3. Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av den bristfälliga arbetsmiljön särskilt i de kvinnodominerade sektorerna?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:56, Ett jämställt och tryggt arbetsliv

Interpellationsdebatt 2022/23:56

Webb-tv: Ett jämställt och tryggt arbetsliv

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 90 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Jag tackar Sofia Amloh för en interpellation på ett väldigt viktigt område.

Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att motverka den könssegregation som råder på svensk arbetsmarknad. Hon frågar även vilka åtgärder för att minska den ojämställda skillnaden mellan kvinnors och mäns livsinkomster som jag tänker vidta. Slutligen frågar hon vilka initiativ som jag är beredd att ta med anledning av den bristfälliga arbetsmiljön i särskilt de kvinnodominerade sektorerna.

Ett jämställt och tryggt arbetsliv är en prioriterad fråga för mig som jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Sverige har en bra bit kvar till ekonomisk jämställhet.

Det råder en stark könssegregering på den svenska arbetsmarknaden. Av SCB:s statistik framgår att enbart 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildningar. Under en rad år har dock yrkessegregeringen gradvis minskat. Kvinnor arbetar i allt högre grad i mansdominerade yrken, och män återfinns i allt större utsträckning i kvinnodominerade yrken. Därtill är det allt fler yrken som blivit könsbalanserade, det vill säga har minst 40 procent av vartdera kön.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Det beror delvis på en minskad könssegregering, där kvinnor i allt större utsträckning har blivit chefer. Det beror också på att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än mäns löner. Under de senaste sju åren har relativlönerna generellt sett ökat mer i välfärdsyrken, som inom vårdsektorn och utbildningssektorn, än inom typiska yrken inom tillverkningsindustrin.

Kvinnor tar alltjämt ett större ansvar för hemarbetet och är föräldralediga i betydligt större utsträckning än män. Därtill är det fortfarande betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid. Sammantaget innebär detta att kvinnor också får lägre pension. Detta är huvudorsakerna till skillnader i livsinkomster.

Skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män har dock minskat med cirka 6 procentenheter under det senaste decenniet. Det kan främst tillskrivas ett minskat timlönegap, vilket i sin tur kan förklaras av att arbetsmarknaden har blivit mindre könssegregerad, men även minskade skillnader i faktiskt arbetad tid.

Att bekämpa lönediskriminering och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är en prioriterad fråga för regeringen. Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

Utrikes födda kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda, vilket också bidrar till den ekonomiska ojämställdheten. Jag avser att arbeta för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Det är ett viktigt steg mot såväl minskad segregation som att ge alla kvinnor och män samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som leder till ökad ekonomisk jämställdhet. För närvarande pågår en utredning som ska lägga förslag om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (Ju 2022:05). Vidare har Jämställdhetsmyndigheten, Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Västernorrland fått i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Gällande Sofia Amlohs fråga om arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken har god arbetsmiljö stor betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning liksom för en god jämlik och jämställd hälsa för arbetstagare. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö. Det måste vara en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare. Regeringen och myndigheterna på arbetsmiljöområdet arbetar tillsammans med arbetsmarknadens parter för att skapa en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Det behövs en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Arbetet för en förbättrad arbetsmiljö går hand i hand med arbetstagares arbetsvillkor och trygghet i stort. Genomförandet av arbetsmiljöstrategin 2021-2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå målet för arbetslivspolitiken.


Anf. 91 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och för möjligheten att debattera detta viktiga ämne denna sena tisdagskväll i december.

När jag både läser och hör svaret blir jag glad. Det är flera exempel på den förra, S-ledda regeringens politik som ligger kvar och beskrivs här av statsrådet.

Fru talman! Statsrådet har flera tydliga problemformuleringar och beskrivningar av hur tillståndet ser ut i svensk jämställdhetspolitik. För att göra det ännu tydligare tänker jag exemplifiera mer av det.

För att nå målet om full sysselsättning och kvinnors ekonomiska självständighet behöver kvinnors deltagande i arbetslivet öka men också männens närvaro och engagemang i hemmet. Ett hållbart arbetsliv med balans mellan familj, arbete och fritid är en förutsättning för detta.

Den enskilt mest betydelsefulla reformen för ökad jämställdhet i arbetslivet och familjelivet är en helt individualiserad föräldraförsäkring. Det ojämlika uttaget i dag leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner för kvinnor. Även kvinnors möjligheter att avancera i arbetslivet minskar, vilket exempelvis leder till att färre blir chefer eller får andra ledande positioner. Detta befäster ojämlika strukturer där kvinnor tar mer ansvar för det obetalda hemarbetet medan männen kan lägga sin tid på förvärvsarbete. Effekter i rätt riktning ser vi när politiken genom lagstiftning har styrt till ett jämnare uttag. Det handlar om att märka föräldradagar.

När kvinnor får barn ökar risken för sjukfrånvaro markant. Detsamma gäller inte för män. Studier visar att 15 år efter första barnet har inkomstskillnaden mellan mamma och pappa ökat med 32 procent. En delad föräldraförsäkring minskar löneklyftan mellan kvinnor och män. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans lön med knappt 7 procent. Det är tydligt att det har betydande effekter.

Det finns mängder med statistik, studier och utredningar som visar att vi har stora skevheter mellan könen. Sjukskrivningar, psykisk ohälsa och otrygga anställningar visar att det finns osakliga skillnader på område efter område. Vi har det svart på vitt och alla bevis vi behöver för att vi har könsnormer som gör oss sjuka och till och med leder oss in i döden.

Fru talman! Statsrådet tror precis som jag att politiken kan förflytta normer, men låt oss göra det då! Jag efterfrågar vilken politik regeringen vill ha för att förändra. Är det att fortsätta att bedriva socialdemokratisk politik, vilket jag inte har något emot? Vilka egna reformer har regeringen på sin reformagenda för den här mandatperioden?


Anf. 92 Jim Svensk Larm (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Sofia Amloh för att hon lyfter upp denna viktiga fråga. Att ha ett arbete är en central del i ett samhälle. Det ger individen frihet att påverka sitt eget liv och sätter personen i ett sammanhang med gemenskap. Men det som är så underbart med att fler har ett arbete finns inte bara hos individen, utan det finns också i samhället. Genom att fler jobbar får vi mer resurser för att stärka välfärden så att de skyddsnät vi ska ha finns där när vi behöver det.

Vi ser tyvärr fortfarande skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det gäller inte bara andelen män och kvinnor som jobbar och deras löner utan även deras villkor. Kvinnors arbetsplatser har fortfarande en tendens att prioriteras ned. Därför är det viktigt att vi gör allt i vår makt för att få fler i arbete med bra villkor. Det handlar om att använda en bredd av verktyg, alltifrån studier till subventionerade anställningar och satsningar på arbetsmiljön. Det är därför av största vikt att vi ständigt arbetar för att minska klyftorna i samhället.

Den ekonomiska klyftan mellan män och kvinnor är runt 3,6 miljoner kronor under en livstid. Det är inte acceptabelt. Vem här kan se sin dotter i ögonen och säga att hon ska tjäna 3,6 miljoner kronor mindre för att hon är flicka? För mig är det oförståeligt att vi fortfarande år 2022 inte har kommit till rätta med den klyfta som finns i samhället. Jämställdheten måste tas i beaktande inom politikens alla områden, för det är inget som vi ensamt kan göra inom arbetsmarknadspolitiken.

Fru talman! För mig är frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallat nattis, något som ligger mig varmt om hjärtat. När jag inte är i riksdagen jobbar jag inom pappersindustrin och vet hur svårt det är att få ihop vardagarna som skiftarbetare. Jag och mina kollegor jobbar kvällar, nätter och helger. Vi jobbar på julafton och midsommarafton, för Sverige behöver produktion årets alla timmar.

Detta är inget vi är ensamma om inom industrin. Det är likadant inom en bredd av branscher. Vi går mot ett samhälle som är mer och mer byggt för att erbjuda service nästan dygnet runt oavsett vad det gäller. Omsorgen i kommunerna, sjukvården i regionerna och handeln i affärerna är några av de branscher där verksamhet bedrivs större delen av dygnet.

Men tyvärr erbjuder förskolor och fritis vanligtvis sin verksamhet mellan klockan 6 och klockan 18, något som inte harmonierar med en stor del av samhället i dag. Då vi vet att kvinnor generellt tar ett större ansvar än män för familjen kan detta medföra att kvinnor går ned i arbetstid för att få ihop vardagen eller på grund av bristen på nattis.

Därför vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg hur hon som jämställdhetsminister ser på behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid.


Anf. 93 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Jag vill tacka Sofia Amloh, som lyfter upp ett antal oerhört viktiga frågor i sin interpellation om hur vi skapar ett tryggare och mer jämställt arbetsliv.

Könssegregerad arbetsmarknad, jämställda inkomster och arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher hänger ihop, men de kräver olika åtgärder inom flera områden: arbetsmiljö, utbildningspolitik, våra socialförsäkringssystem och arbetsmarknadspolitik, för att nämna några. Inom alla dessa områden behövs åtgärder för att komma framåt och nå en mer jämställd och trygg arbetsmarknad.

Några exempel på saker som vi vet har haft effekt och påverkar i rätt riktning är bland annat normbrytande pedagogik i förskola och skola som utmanar traditionella könsroller och kan bidra till att unga i mindre utsträckning väljer väg efter kön och i stället väljer mer efter verkligt intresse. Detta är något som i förlängningen kan bryta könssegregationen på arbetsmarknaden.

Kvotering av föräldraförsäkringen, som ledamoten Amloh lyfte upp, är ett annat exempel som vi sett ger effekt på fördelningen av ansvaret för barn och hem och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Detta ger i förlängningen mer jämställda inkomster.

Jag tvivlar inte på statsrådets vilja, intentioner eller engagemang i frågan, men jag har, med tanke på regeringens största underlag i riksdagen och dess politiska inriktning, svårt att se hur denna vilja kommer att kunna resultera i verkningsfulla åtgärder för ett mer jämställt arbetsliv. Inget av mina exempel normbrytande pedagogik i skola eller ytterligare reserverade föräldradagar stöds av Sverigedemokraterna. Åtgärder som finns i regeringens verktygslåda riskerar att få ligga kvar när Sverigedemokraterna vakar över regeringen. Om verktygen får ligga kvar i verktygslådan och inte kommer att vara aktuella för regeringen att använda, vilka andra sätt ser statsrådet Brandberg kan vara bra vägar framåt för ett mer jämställt arbetsliv?

Jag har även en fråga som berör en skrivning i regeringens och Sverigedemokraternas slottsavtal, som vid första anblicken verkar beröra det område som vi diskuterar i dag: "Fler verktyg och utrymme för flexibilitet för att kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv." Vad betyder detta för ministern? Vilken typ av reformer kan bli aktuella kopplat till denna skrivning i slottsavtalet?


Anf. 94 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Regeringen kommer inte att bedriva socialdemokratisk politik, utan vi kommer såklart att ha vår inriktning. Jag kan dock försäkra interpellanten och övriga debattörer att regeringen inte på något sätt kommer att ha en sänkt ambitionsnivå i dessa frågor.

Det finns flera orsaker till att kvinnor har lägre inkomster än män. Det innebär att det krävs åtgärder inom flera politikområden. Avgörande för att minska den ojämställda skillnaden i livsinkomst är en arbetsmarknad där kvinnor och män kan delta på samma villkor. Det är bra för samhället, och det bidrar till att uppfylla målet om ekonomisk jämställdhet.

Som har påpekats här fortsätter löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska, men det går alltför långsamt. Det finns flera orsaker till att kvinnor har lägre inkomster än män.

Vad gäller själva lönebildningen är en av grundpelarna i den svenska arbetsmarknadsmodellen att arbetsmarknadens parter har ett huvudansvar för lönebildningen. I avtalsrörelsen, där parterna förhandlar om de centrala kollektivavtalen, är löneskillnaderna mellan män och kvinnor en av de frågor som brukar återkomma. Det är viktigt att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Där kommer inte denna regering att gå in och göra någon skillnad.

Som man har påpekat här är ytterligare en förklaring till inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män att föräldrapenningen är ojämnt fördelad. Kvinnor har sedan föräldrapenningen infördes, 1974, tagit ut majoriteten av föräldrapenningdagarna. Män tar i dag ut runt en tredjedel av föräldraförsäkringen. Under 2021 tog män ut 30 procent av nettodagarna och kvinnor 70 procent.

Vi har tidigare haft en reform av föräldraförsäkringen som jag menar har varit väldigt viktig just för att förskjuta normer. Detta visar att det går att förskjuta normer med politiska verktyg.

Som föregående statsråd påpekade har denna regering i dag suttit vid makten i sju veckor. Vi behöver återkomma till exakt hur vår politik kommer att utformas i detalj, men vi är positiva till att använda politiska verktyg för att förskjuta normer.

För att vi ska få en jämställd arbetsmarknad och för att män och kvinnor ska kunna delta på lika villkor är det, som interpellanten och de andra debattörerna har varit inne på, en förutsättning att man kan kombinera familjeliv med arbetsliv - även genom en fungerande barnomsorg. Detta ser jag som en viktig jämställdhetsfråga om man ska föra dessa frågor framåt. Det är också något som jag menar kan förskjuta normer i rätt riktning.

När det gäller vilka åtgärder man ska ta fram kommer jag och regeringen att förlita oss på de experter som redan i dag har i uppdrag att utvärdera och analysera de skillnader som finns på arbetsmarknaden - de ska också analysera de olika yrkesval och olika val av utbildningar som män och kvinnor gör - för att se vilka andra politiska verktyg man kan använda för att förhoppningsvis få dessa skillnader att minska i en snabbare takt.


Anf. 95 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för ditt svar! Jag vill passa på att säga att jag har stor respekt för statsrådets tidigare yrkeskarriär, som har haft en stor betydelse och gjort stor skillnad. Det är viktigt att vi är många som finns i många delar av samhället, för det behövs. Det är en ständig kamp.

Sedan vill jag kanske understryka att jag tycker att det känns lite extra tryggt att det är en liberal politiker som innehar denna post i regeringen.

Jag tycker att det är positivt att statsrådet säger att reformen av föräldrapenningen och föräldraledigheten har haft en viktig betydelse, att det är något som handlar om att flytta normer. Vi har sett det. Jag hoppas på att den politik som nu ska komma från regeringen kan flytta dessa normer ännu längre, för vi behöver det.

Jag vill gå tillbaka till att vi har konstaterat att Sverige har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Som statsrådet säger behöver vi titta på och analysera detta. Jag vill dock hävda att det finns ganska mycket som visar på vilka val man gör och hur könssegregerat det är. Då hänvisar jag tillbaka till den statistik från SCB som statsrådet själv lyfte i sitt svar. Bara 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det går att borra mer i det för att se exakt hur skev eller jämn könsfördelningen är.

När det gäller de kvinnodominerade yrkena är det sämre arbetsmiljö och en större andel otrygga anställningar. Det är för mig relevanta samband som det inte går att bortse från här.

Fru talman! Statsrådets svar väcker fler frågor. Vad är en hög ambitionsnivå för denna regering? Kommer den att märkas i regleringsbreven till myndigheterna? Jag vill ändå säga att den socialdemokratiskt ledda regeringen har varit väldigt tydlig i regleringsbreven till myndigheterna. Kommer ambitionen fortsatt att vara minst lika hög och tydlig?

Statsrådet nämner även att parterna är viktiga och att det är viktigt att jobba och samarbeta med dem. På vilket sätt tänker regeringen jobba tillsammans med parterna för att förbättra kvinnors arbetsmiljö? Det behövs en viss beskrivning av statsrådet. Vad betyder det i praktiken att man jobbar tillsammans eller samverkar?

Jag ser ett tydligt samband mellan tillräckliga resurser till välfärden och arbetsmiljön. Min fråga är: Gör statsrådet det också?


Anf. 96 Jim Svensk Larm (S)

Fru talman! Jag kommer tillbaka till nattis lite grann. Jag träffar många föräldrar när jag är ute på arbetsplatser. En fråga jag ofta har med mig när jag kommer till branscher där arbetet utövas utöver dagtid är hur det fungerar för ensamstående att jobba där. I de bästa fallen hör jag att det fungerar bra med nattis, men alltför ofta får jag höra berättelser om att det inte finns tillräckligt många platser och att samhället ger skuldkänslor till ensamstående föräldrar som använder sig av nattis. I värsta fall får jag även höra hur föräldrar har tvingats tacka nej till arbete på grund av brist på barnomsorg på obekväma arbetstider.

Jag bad riksdagens utredningstjänst att sammanställa lite siffror inför denna debatt. Det vi ser är att hösten 2021 erbjöds nattis i 189 av Sveriges 290 kommuner. Det är en minskning med 25 kommuner sedan 2018. På samma sätt ser vi att antalet inskrivna barn minskat från 5 800 till 3 800. Det är stora skillnader. Man behöver ta reda på varför.

I min kommun, Hudiksvall, har jag det senaste året fått vara med om två spadtag för igångsättande av helt nya förskolor som båda ska innehålla nattis. Nattis är en viktig verksamhet för att ge fler ensamstående föräldrar möjligheten att komma i arbete samtidigt som det ger många branscher större möjlighet att få tag i anställda. Och vi vet att många ensamstående föräldrar är kvinnor som tar ett större ansvar för barn och familjer.

Jag hoppas att jämställdhetsminister Paulina Brandberg i regeringen lyfter behovet av fler platser inom barnomsorg på obekväm arbetstid så att fler ensamstående föräldrar får tacka ja till arbete i framtiden.


Anf. 97 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Tack för svaren, ministern! Jag tänkte att jag skulle nämna något om den egentligen väldigt stora fråga som finns med i denna interpellationsdebatt men som det kanske hittills inte har talats så mycket om. Det är arbetsmiljön.

Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö, säger ministern i sitt svar. Jag kan bara hålla med. Men för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt krävs det kunskap, goda förutsättningar och möjligheter för skyddsombud att driva på för mer hälsosamma arbetsplatser. Jag är övertygad om att regeringen behöver ta initiativ som stärker skyddsombuden i deras viktiga arbete på både regional och lokal nivå - det är ett av de viktigaste sätten att förbättra arbetsmiljön på alla våra arbetsplatser.

Det är helt avgörande att myndigheter och de lokala skyddsorganisationerna har tillräckligt med befogenheter, inflytande och resurser för sitt viktiga och många gånger livsavgörande arbete.

Ministern lyfter också i sitt svar den tidigare socialdemokratiska regeringens arbetsmiljöstrategi som ett viktigt verktyg för att uppnå målet inom arbetslivspolitiken.

Som socialdemokrat håller jag givetvis med, men jag skulle vilja fråga ministern vad i den strategin som är viktigast och mest avgörande för att förbättra arbetsmiljön särskilt i kvinnodominerade sektorer.


Anf. 98 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Det lyfts många viktiga frågor i debatten inom detta mångfasetterade område.

Regeringen kommer att attackera alla de områden som måste attackeras för att vi ska kunna få ett mer jämställt arbetsliv. Till att börja med kommer vi att jobba stenhårt för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. Vi vet att av dem som i dag står längst från arbetsmarknaden är en väldigt hög andel utrikes födda kvinnor. Jag är stolt över att regeringen i sin budget gör en särskild satsning på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden, en satsning som jag menar är väldigt viktig för att öka integrationen och föra dessa kvinnor och flickor närmare samhället och arbetslivet. Detta är såklart den absolut viktigaste åtgärden både för att kvinnor ska må bra och för att de ska få en mer jämställd ekonomi.

Såklart ska män och kvinnor ha samma möjligheter. När man väl kommer in på arbetsmarknaden ska alla yrken vara öppna för både män och kvinnor. Det är det som jag har varit inne lite på i dag att vi måste analysera. Vad är det som gör att män och kvinnor gör olika val både när det gäller utbildning och yrken? Behöver någon förskjutning ske? Det finns myndigheter som arbetar med den typen av analyser, och jag ser fram emot att ta del av detta för att se vilka åtgärdsförslag som kan tänkas komma.

Sedan har vi åtgärderna för män och kvinnor som befinner sig på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöfrågan är en väldigt viktig fråga. I dag ser vi att de flesta arbetande kvinnor i Sverige arbetar inom offentlig sektor, där omsorg om människor står i fokus. Dessa välfärdsyrken är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Vi vet från Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats 2017-2019 inom äldreomsorgen att nära nio av tio av de inspekterade arbetsplatserna har arbetsmiljöbrister, främst när det gäller det grundläggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Här finns brister som det är väldigt viktigt att ta tag i.

Så har vi lönefrågan. Där fick jag en fråga om hur regeringen planerar att arbeta med parterna. Medlingsinstitutet är en av de myndigheter som jag har att hantera, och de bedriver ett väldigt viktigt arbete när det gäller just att kartlägga löneskillnader så att skillnader inom lönerna kan utjämnas.

Interpellanten och debattörerna har varit inne på att det uppkommer löneskillnader efter barn. Där ser vi att gapen ökar, och vi måste som sagt också titta på vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta ett kombinerat arbets- och familjeliv. Där ser strukturerna ut så i dag att det drabbar kvinnor hårdare, just därför att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet.

Det finns alltså många områden som regeringen kommer att arbeta med och ta fram lösningar kring, och jag ser fram emot att driva detta arbete stenhårt under mandatperioden.


Anf. 99 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för inläggen i den här debatten! Som vi inledde med och som vi fortsätter att säga blir det ännu tydligare hur viktigt det här är. Jag ser fram emot många av de delar som ska tas fram och de ambitioner som finns.

Jämställdhet omskrivs bara ett par gånger i hela slottsavtalet. Det är tydligt här i dag att konkreta reformer saknas. Det är många svepande beskrivningar med förklaringar om att man ska komma med politik.

Jag tvivlar inte på att statsrådet har höga ambitioner och tycker att det här är viktigt. Men trovärdigheten ligger i handlingar, vad man lyckas åstadkomma och hur det märks i verkligheten.

Politik är att vilja, och den nya jämställdhetsministern, fru talman, visar här i kammaren att bristen på politik är påtaglig. Jag blir väldigt orolig, eftersom vi vet att det mest motsträviga partiet när det gäller jämställhet är Sverigedemokraterna, och det är regeringens hela regeringsunderlag. Vi behöver en progressiv jämställdhetspolitik där vi inte ska fortsätta att falla offer för skadliga könsnormer, vilket är svaret på många av de frågor som statsrådet ska analysera.

Vi socialdemokrater kommer alla dagar i veckan att sträcka ut en hand för konstruktiva samtal och samarbeten för att Sverige ska bli ett mer jämställt samhälle där de ekonomiska klyftorna sluts och där alla människor har ett jobb eller en meningsfull och trygg sysselsättning att gå till.

Jag ser fram emot att ha dessa samtal med statsrådet framöver.


Anf. 100 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! I det så kallade Tidöavtalet som regeringen har ingått med Sverigedemokraterna finns flera punkter som visar vilken politik regeringen kommer att bedriva. Detta är inte en uttömmande uppräkning av vilken politik regeringen kommer att bedriva under mandatperioden.

Som jag har varit inne på under denna debatt kommer regeringen att se på de här viktiga frågorna och aktivt arbeta med att hitta lösningar. När vi väl har tagit fram förslag kring detta finns det absolut inget hinder för Socialdemokraterna att stötta förslagen om man vill ställa sig bakom dem. Huruvida de finns med i Tidöavtalet eller inte är alltså inte avgörande för om de kommer att kunna bli verklighet eller inte.

Jag vill tacka interpellanten och debattörerna för denna debatt kring en väldigt viktig fråga, och jag hoppas få möjlighet att fortsätta samtala kring dessa frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.