Engelskspråkig undervisning i utbildning enligt svensk läroplan
Interpellation 2025/26:59 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-09
- Överlämnad
- 2025-10-10
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-24
- Besvarad
- 2025-10-24
- Sista svarsdatum
- 2025-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Skolinspektionen har granskat skolor som bedriver grundskoleutbildningar med svensk läroplan med engelska som undervisningsspråk. 30 skolor har granskats. 27 av dem får kritik. 18 av de granskade skolorna tillhör samma skolkoncern, och en överväldigande majoritet av dessa får kritik.
Det är i dag möjligt att få tillstånd att bedriva undervisning enligt svensk läroplan med engelska som undervisningsspråk upp till 75 procent av tiden. Ett sådant tillstånd är också förknippat med möjligheten att göra undantag från kravet på svensk lärarlegitimation i verksamheten. Dessa båda undantag har blivit affärsmodellen för en av landets största skolkoncerner. Engelska som undervisningsspråk attraherar ett elevunderlag som i mycket högre grad än genomsnittet har föräldrar med akademisk utbildning. Kostnader för lärarlöner kan sedan hållas nere på grund av möjligheten att anställa olegitimerad personal.
Skolinspektionens granskning antyder att konsekvensen av dessa undantag blir att elever får undermålig undervisning av lärare som ibland varken kan svenska eller engelska vidare bra.
I samband med att Skolinspektionens granskning offentliggjordes sa ministern i medierna att lagen måste ändras.
Jag vill därför fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
- Hur avser ministern att agera för att ändra lagen?
- När kan vi förvänta oss att ett sådant initiativ kommer att tas?
- Hur kan ministern agera för att Skolinspektionen ska göra vad som är möjligt för att även barn i skolor med engelskspråkig undervisning ska få en utbildning av hög kvalitet under tiden nya regler utarbetas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:59
Webb-tv: Engelskspråkig undervisning i utbildning enligt svensk läroplan
Dokument från debatten
- Fredag den 24 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:25
- Protokoll 2025/26:25 Fredagen den 24 oktoberProtokoll 2025/26:25 Svar på interpellation 2025/26:59 om engelskspråkig undervisning i utbildning enligt svensk läroplan
Protokoll från debatten
Anf. 51 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att ändra skollagens bestämmelser och när vi kan förvänta oss att ett sådant initiativ kommer att tas. Linus Sköld har även frågat mig hur jag kan agera för att Skolinspektionen ska göra vad som är möjligt för att även barn i skolor med engelskspråkig undervisning ska få en utbildning av hög kvalitet under tiden som nya regler utarbetas.
Jag vill inleda med att slå fast att alla elever i Sverige ska få undervisning av hög kvalitet. Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen, och de spelar en avgörande roll för barnens och elevernas lärande.
Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Skolinspektionen är ansvarig för och beslutar om huruvida en huvudman som vill anordna undervisning på engelska får göra det. För att få anordna undervisning på engelska ställs bland annat krav på att undervisningen ska hålla god kvalitet och att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå målen för utbildningen.
Det finns också krav på att lärare som undervisar på engelska har legitimation och behörighet eller att läraren har en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och kompetens att undervisa i språket. Skolinspektionens uppdrag att granska kvalitet och utöva tillsyn över verksamheter och huvudmän omfattar även verksamheter där undervisning ges på engelska. Skolinspektionen kan återkalla ett beslut om att få anordna undervisning på engelska om kraven inte uppfylls.
Skolinspektionens granskning Kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk visar att kvaliteten i den undervisning som bedrivs på engelska kan höjas på 27 av de 30 granskade skolorna. I granskningen framkommer att många skolor saknar kunskap om hur de ska lära ut både språket och ämnet samtidigt. Även om granskningen inte ger en nationell bild är resultaten oroande. Kunskaper i svenska språket är avgörande för att utveckla nya kunskaper och i förlängningen för att kunna vara delaktig i samhället.
Mot bakgrund av de kvalitetsbrister som har framkommit och att antalet skolor med tillstånd att bedriva delar av undervisningen på engelska har ökat kraftigt sedan bestämmelserna infördes kan det finnas skäl att se över regleringen. Jag kan komma att återkomma till hur en eventuell översyn av regelverket ska tas vidare.
Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Kadir Kasirga (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 52 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Tack, utbildningsminister Simona Mohamsson, för svaret! Den här interpellationen har skickats in av min riksdagskollega Linus Sköld, och det är en högaktuell fråga.
Herr talman! Det här handlar om mer än språket; det handlar om likvärdighet, kvalitet, hur långt vi låter marknadens logik prägla svensk skola och om elevernas rätt till en jämlik utbildning, oavsett bakgrund eller vilken skola de går i.
Skolinspektionens senaste granskning av engelskspråkig undervisning enligt svensk läroplan visar att 27 av 30 skolor har brister i kvaliteten. Det är ett underkännande av ett system där undervisningen allt oftare drivs av bolag med fokus på att göra vinster för sina aktieägare och inte på att ge eleverna bästa möjliga undervisning. Det är ett symptom på något större, nämligen marknadiseringen av svensk skola.
När riskkapitalbolagen får driva skolor där undervisning till stor del bedrivs på engelska är syftet inte alltid pedagogiskt. Det handlar om att skapa ett varumärke som säljer. Engelska blir ett marknadsföringsargument, inte ett verktyg för att lära. Föräldrar och elever lockas av löften om internationell profil och bättre framtidsmöjligheter, men bakom fasaden visar Skolinspektionens rapport att många elever inte får tillräckligt med undervisning av lärare som behärskar språket tillräckligt väl och att undervisningen ofta saknar metodik för att integrera språk och ämnen.
Herr talman! Vi socialdemokrater menar att skolan inte ska vara en marknad utan en samhällsbärare. När elever riskerar att få sämre utbildning på grund av skolbolagens oreflekterade användning av engelska måste politiken agera och ta ansvar.
Vi vet att 27 av de 30 granskade skolornas undervisning och verksamhet fortfarande pågår, trots bristerna. Utbildningsministern säger i sitt svar att hon kan komma att återkomma med en översyn av regelverket. Min fråga till utbildningsministern blir därför: När tänker ministern ta initiativ till en konkret lagändring? När får vi en proposition som stärker kravet på svensk lärarlegitimation och säkrar att minst 75 procent av undervisningen sker på svenska?
Anf. 53 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! En välfungerande skola är grunden till att fler ska få möjlighet till en bra framtid. Internationella studier visar att svenska elevers kunskapsresultat har sjunkit de senaste åren. Det finns fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation.
Regeringen anser att det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet, och vi vill göra en helrenovering av friskolesystemet genom att ändra drivkrafterna och incitamenten.
Det finns mycket som är bra i svensk skola men också mycket som kan bli bättre. Vi behöver tydligare kunskapsinriktning i skolan, och vi arbetar därför med förslag om bland annat en ny läroplan, ett nytt betygssystem och en ny lärarutbildning. Skolan ska vara en plats där elever utvecklar nya kunskaper både i språk och i andra ämnen. Det är därför viktigt att undervisningen håller en hög kvalitet.
Det finns i dag, som sagt, möjligheter för skolor att anordna delar av undervisningen på engelska, och det finns, bland annat, krav på att undervisningen ska hålla god kvalitet och att lärare som undervisar på engelska har god kompetens att undervisa på just engelska. Men det finns också indikatorer på att undervisningen på skolor som anordnar delar av undervisningen på engelska kan förbättras. Det kan därför finnas skäl att se över de bestämmelser som finns i dag.
Anf. 54 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Jag tackar för svaret, utbildningsminister Simona Mohamsson!
Låt oss vara ärliga: Jag tror inte att vi behöver en kosmetisk renovering av friskolesystemet, vilket är vad ministern egentligen säger. Regeringen har haft chansen att agera under tre år. Men när vi socialdemokrater föreslog förändringar för att komma åt systemfelen i skolans marknadslogik för att stoppa riskkapitalbolagens vinstjakt på barns utbildning röstade ministerns eget parti nej till vårt förslag. Så länge friskolor tillåts konkurrera om elever med engelskspråkig undervisning som säljargument utan krav på kvalitet kommer problemen att fortsätta.
Det är glädjande att regeringen erkänner bristerna, men regeringen vägrar att ta i själva grundorsaken: vinstdrivna aktörer i ett system där elever har blivit kunder och undervisningen en produkt. Det handlar inte om att vara emot engelska och undervisning i engelska språket; det handlar om att språket i skolan ska vara ett pedagogiskt val, inte ett marknadsföringsknep. Det handlar om att lärare ska ha rätt kompetens och språkkunskaper och att elever ska kunna utveckla sitt svenska språk. Svenska språket är ju grunden för demokratisk delaktighet, inkludering, vidare studier, arbetsmarknaden och samhällsengagemang.
Herr talman! Sanningen är att en elev i dag kan gå hela sin grundskoletid på en svensk skola där majoriteten av undervisningen sker på engelska, med lärare som inte behärskar svenska språket. Det har Skolinspektionens rapport visat. Det är inte bara ett kvalitetsproblem utan även ett likvärdighetsproblem. För barn till högutbildade föräldrar kan engelska miljöer kännas inspirerande, men för barn som växer upp i hem där svenska redan är ett andraspråk kan detta bli ett dubbelt språkhinder. Om vi inte agerar riskerar vi alltså att förstärka både klassklyftor och segregation.
Forskningen har också varit tydlig med att barn lär sig bäst på sitt starkaste språk. Engelska som undervisningsspråk kan fungera men bara om det görs medvetet med utbildade lärare och pedagoger som även behärskar svenska språket. Jag tror att vi är överens i den analysen.
Skolinspektionen har visat att de här skolorna inte klarar undervisningen i dag. Jag hoppas verkligen, som jag sa i mitt första inlägg, att regeringen tar det på allvar och kommer med en proposition till riksdagen, agerar och går från läpparnas bekännelse, från ord till handling.
Anf. 55 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Skolan är en av regeringens främsta prioriteringar. Regeringen arbetar med många och omfattande åtgärder för att förbättra den svenska skolan. Förslag bereds nu om bland annat en ny läroplan, ett nytt betygssystem, ökad trygghet och studiero, ett nytt stödsystem, en reglering av tid för undervisning och höjd kvalitet på lärarutbildningen.
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att förskola och skola tillförs 4,3 miljarder kronor. För 2026–2028 beräknar regeringen att medlen uppgår till 14 miljarder kronor.
Utöver de reformer som bereds nu finns satsningar på exempelvis en förstärkning av kunskapsbidraget och statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan och en förlängning av statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder inom skolväsendet. Vi gör mycket för skolan.
Jag delar interpellantens oro, framför allt vad gäller vikten av det svenska språket. Jag delar också bedömningen att det finns skäl att se över nuvarande bestämmelser. En ändring av bestämmelserna behöver föregås av en noggrann analys i en utredning. Jag kan återkomma om hur en eventuell översyn av ett regelverk ska tas vidare.
Anf. 56 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Den berör även systemfelet i svensk skola, det vill säga marknadsskolan.
Vi socialdemokrater står för en skola som håller ihop Sverige, inte en som delar upp barn efter marknadssegment. Här behöver regeringen, och särskilt Liberalerna, om de står bakom sina ord, helt enkelt rycka upp sig.
Regeringen säger sig vilja se över regelverket, men att se över räcker inte längre. Vi behöver handling nu. Vi behöver sätta stopp för de system som tillåter vinstjakt på elevernas bekostnad. Vi behöver säkra att svenska språket har en stark och självklar plats i undervisningen. Det spelar ingen roll om det är en kommunal skola eller om det är Internationella Engelska Skolan.
Vi behöver garantera att varje lärare, oavsett språk, har rätt behörighet och stöd för att ge eleverna bästa möjliga utbildning. När regeringen är redo att faktiskt ta itu med skolans marknadssystem och sätta elevernas rätt till kunskap före marknadsskolans rätt till vinst kommer vi socialdemokrater också att stå redo att samarbeta. Men till dess kommer vi att fortsätta att påminna om vad som står på spel: en jämlik skola, ett sammanhållet samhälle och varje barns rätt till kunskap på ett språk de verkligen förstår. Då måste man ge sig på kärnproblemet, och det är marknadsskolan. Den måste man sätta stopp för.
Anf. 57 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna om engelskspråkig undervisning. Men jag delar inte bedömningen att regeringen gör för lite. Regeringen föreslår historiska satsningar på skolan de närmaste åren. Just nu bereds flera omfattande reformer för att stärka svensk skola.
Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag att granska huvudmän, skolor och andra verksamheter. Syftet är bland annat att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
Det är viktigt att Skolinspektionen har förutsättningar att utföra sitt uppdrag. För att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och göra fler inspektioner, bland annat oanmälda besök, behöver kapaciteten i Skolinspektionens verksamhet stärkas. Regeringen har därför under mandatperioden förstärkt Skolinspektionens granskningsverksamhet med totalt 25 miljoner kronor för 2024 och 47 miljoner kronor för 2025. Granskningsverksamheten beräknas förstärkas ytterligare under 2026 och 2027. Det är också viktiga sätt att se till att alla barn kan garanteras en utbildning av hög kvalitet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.